Vårdutbudskartan och dess förutsättningar

I arbetet med Framtidsplanen arbetas årligen en vårdutbudskarta fram, som visar inriktningen av planerade förändringar i vårdutbudet fram till 2018 då verksamheterna vid det nybyggda Karolinska Solna ska vara i full drift. Denna har fastställts av Landstingsfullmäktige och utgör en viktig planeringsförutsätt-ning för såväl investeringsplaner som planerade strukturförändringar utifrån Framtidsplanens mål.

Vad gäller förutsättningarna för vårdutbudskartan kan noteras att bedömningar av kapacitet utifrån vårdbehoven kan bero på många variabler. Ett effektivt ut-nyttjande av vårdplatserna är väsentligt för att uppnå en kostnadseffektiv vård.

Antalet patienter som kan behandlas inom slutenvård avgörs till exempel av antalet vårdplatser och hur dessa utnyttjas, vårdtyngden, samt möjligheterna till samverkan med andra vårdgivare. Behandlingskapaciteten inom bland annat operation och intensivvård bedöms ofta utgöra begränsande resurser. Upp-skattning av hur mycket vård som kommer att kunna produceras inom ramen för det planerade vårdutbudet utgår från följande definitioner:

■ Fastställd vårdplats: Vårdplats i slutenvård beslutad av landstinget (Socialstyrelsen 2011).

■ Disponibel vårdplats: Vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö (Socialstyrelsen 2011).

■ Beläggningsgrad: Mäts vanligen i relation till antalet disponibla vårdplatser.

■ Medelvårdtid: Genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle.

Inom slutenvård finns regelmässigt en skillnad mellan antalet fastställda vård-platser och antalet disponibla vårdvård-platser. Detta beror på faktorer som exem-pelvis utbrott av smitta, fastighetsrelaterade störningar, huruvida sjukhuset har enkelrum, möjlighet att rekrytera personal, semesterstängning med mera. Det medför att antalet disponibla vårdplatser ibland är betydligt färre än fastställda vårdplatser.

Medelvårdtiden har också betydelse för det antal vårdtillfällen som kan produ-ceras. Den påverkas av många faktorer. Ökad vårdtyngd och hög andel svårt

sjuka patienter förlänger medelvårdtiden. Bättre vårdprocesser, nya arbetssätt och färre vårdrelaterade skador (särskilt vårdrelaterade infektioner och fallska-dor) förkortar medelvårdtiden, liksom bättre samverkan med andra vårdgivare som geriatrik, rehabilitering, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samt pri-märkommunala vårdgivare.

Som planeringsförutsättning är det rimligt att utgå från att ett akutsjukhus har en beläggningsgrad på cirka 85 procent av de disponibla vårdplatserna med hänsyn taget till säsongsvariationer, arbetssätt och bemanningsmöjligheter.

Slutenvårdsproduktion kan i vårdutbudskartan beskrivas i form av vårddygn och/eller vårdtillfällen. Antalet vårdtillfällen är ett mått på flöde i vårdkedjorna medan antalet vårddygn i större utsträckning speglar kapacitetsutnyttjandet.

Framtidens mer flexibla vårdformer inom ramen för nätverkssjukvården, exem-pelvis gemensamt ansvar mellan vårdgivare för en vårdkedja och ökad poliklini-sering, medför ett behov av utveckling av de mått som används för att beräkna kapacitetsutnyttjande.

Vårdutbudskartan åskådliggörs nedan och kommenteras i den därpå följande texten.

Årlig förändring av antal vårdtillfällen i sluten vård

Vårdutbudskartan utgör det centrala planeringsinstrumentet för Framtidspla-nens genomförande. Den utgör därmed också grunden för Hälso- och sjuk-vårdsnämndens beslut, både om beställningar av hälso- och sjukvård och andra frågor inom nämndens ansvarsområde. Vårdutbudskartans genomförande byg-ger på en rad bakomliggande antaganden, och förutsättningen för en förändring

verklighet. Det förutsätter till exempel att investeringar i hälso- och sjukvården genomförs i den takt och omfattning som planeras, att beslut om omflyttning av hälso- och sjukvård mellan vårdgivare fattas som planerat och inte minst att de ekonomiska resurser som krävs för utökade vårdbeställningar ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndens förfogande.

Som framgår av tabellen sker en relativt sett större utbyggnad av vården utanför akutsjukhusen. Detta beror på att det idag vårdas patienter på akutsjukhusen som bättre kan få sina behov tillgodosedda av andra vårdgivare. Således utökas kapaciteten hos dessa vårdgivare utöver den utökning som föranleds av befolk-ningsutvecklingen.

Skillnaden i kostnad är stor mellan olika vårdområden. Med föreslagen vårdut-budskarta eftersträvas en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvårdsstruktur och en bättre vård för patienterna.

På Nya Karolinska Solna (NKS) och utifrån det av landstingsfullmäktige fast-slagna beslutet om NKS verksamhetsinnehåll så bedöms den årliga volymen av slutenvård uppgå till 56 000 vårdtillfällen när sjukhuset är i full drift 2018.

Detta innefattar såväl den nya NKS-byggnaden som andra intilliggande byggna-der (ALB-huset och ny behandlingsbyggnad). Det innebär att kapaciteten sam-mantaget vid NKS i stort bedöms komma att uppgå till dagens volymer.

För samtliga övriga akutsjukhus utom Norrtälje sjukhus finns beslutat eller pla-nerat en utbyggnad på totalt 220 vårdplatser. Vid Norrtälje sjukhus bedöms finnas möjligheter att vid behov omdisponera vårdplatser mellan olika områ-den.

När det gäller utbyggnad av övrig somatisk specialistvård utanför akutsjukhus har en planering av en utbyggnad av specialistverksamheten vid Sabbatsbergs sjukhus inletts. Planeringen av övriga sjukhus fortsätter i enlighet med fastställd vårdutbudskarta. Tänkbara platser för ytterligare utbyggnad av somatisk speci-alistvård utanför akutsjukhus är Löwenströmska sjukhuset, Sollentuna sjukhus, Nacka Närsjukhus och Dalens sjukhus. Genom de vårdval som införts och

kommer att införas ökar den somatiska specialistvårdens volymer kontinuerligt, både inom öppen- och sluten vård. Inom alla vårdområden finns privata vårdgi-vare som planerar för utökade verksamheter i egna lokaler.

Arbetet med att etablera stödjande vård pågår och planeras innebära att cirka 2 000 vårdtillfällen från akutsjukhusen skulle kunna överflyttas. Den särskilda satsning på utbyggnad av geriatrisk vård som redovisades i föregående års vårdutbudskarta kvarstår. Satsningen innebär en ökning med cirka 7 300 vård-tillfällen mellan 2010 och 2019 och avser patienter från akutsjukhusen. Utbygg-naden sker bland annat vid Bromma sjukhus, Dalens sjukhus, Löwenströmska sjukhuset och Jakobsbergs sjukhus samt av den geriatrik som idag bedrivs vid Danderyds sjukhus. Även geriatriken vid Handens sjukhus byggs ut. Därtill kommer utökningar inom geriatriken under perioden för befolkningsutveckl-ingen på 5 300 vårdtillfällen. I vårdutbudskartan ovan redovisas endast den del

av utbyggnaden som avser perioden 2012 till 2018 omfattande knappt 10 000 vårdtillfällen.

Även utbyggnaden av palliativ vård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad rehabilitering kvarstår i enlighet med tidigare beslutad vårdut-budskarta. Den väntas innebära att patienter som idag vårdas på akutsjukhus skulle kunna få sina behov tillgodosedda inom dessa vårdområden. Antalet slu-tenvårdstillfällen inom dessa vårdområden ökas också med anledning av be-folkningsökningen.

Detaljplaneringen gällande psykiatrins behov av slutenvårdsplatser fortsätter under 2013 och 2014.

Sammantaget innebär den planerade utbyggnaden i enlighet med vårdsut-budskartan en ökning av slutenvården med sammanlagt cirka 16 procent eller cirka 55 000 vårdtillfällen till 2018. Förändringen i antalet vårdtillfällen ska läsas som att det är den inriktning på utbyggnaden av kapaciteten som föreslås.

Beräkningarna har gjorts baserade på antaganden om bland annat medelvårdti-der och utgår från det kapacitetsutnyttjande vårdgivare hade 2012. Ett ökat an-tal vårdkedjor och ett högre kapacitetsutnyttjande förändrar anan-talet vårdtill-fällen. Med den beräkning som gjorts innebär den sammanlagda ökningen en viss överkapacitet, vilken väntas tas i anspråk då ombyggnationer med mera kan komma att innebära ett behov av evakueringslokaler.

5 Styrning av hälso- och