• No results found

På spaning efter den tid som flytt? – En avslutande diskussion

Resultaten av denna studie visar alltså på att det pågår en diskursiv kamp kring artikulationen av lärarrollen i det svenska samhället. Denna kamp är av stor betydelse för lärares möjligheter att konstruera en tydlig yrkesidentitet. Varför är då detta viktigt? Jo, i enlighet med de vetenskapsteoretiska grundantaganden som denna studie bygger på är frågor om identitet viktiga eftersom det är vår identitet, vem/vad vi upplever oss själva vara i en viss kontext, som föder motivation till handling, men som också verkar begränsande i fråga om vilka handlingsalternativ som står oss till buds. Lärare utan en tydlig identitet får därmed svårt att klart definiera, både för sig själva och för andra, vilken som är deras uppgift i samhället och vilka krav man som yrkesgrupp förväntas kunna möta. Irisdotter (2006) har dessutom visat att det finns en, vad hon kallar, konventionell lärardiskurs inom vilken läraryrket är relativt tydligt definierat i en tradition som fokuserar kunskapsförmedling i en klassisk klassrumsmiljö som utövar stort inflytande över hur lärare tänker kring sitt arbete. Resultaten från denna studie visar att denna diskurs inte bara dominerar bland lärare utan också i den skolpolitiska debatt som förs i de svenska medierna. Om lärarna bara fick ägna sig åt undervisning i lugn och ro så skulle skolans problem försvinna är ett, i och för sig mycket förenklat sätt, att uttrycka kärnan i denna diskurs. Efter att ha konstaterat detta verkar det ju som om lärares identitet egentligen skulle vara solklar, lärarna och aktörerna i den skolpolitiska debatten verkar ju vara rörande överrens om vad lärarna egentligen skall fokusera på i skolan. Men som flera av de teoretiker vars idéer denna studie vilar på konstaterar så måste en viss diskursiv ordning ha något att kontrastera mot för att kunna fortleva. Med denna studies teoretiska glasögon innebär detta att lärarna konstruerar en identitet i förhållande till en kontradiskurs. Denna utgörs av en diskurs som betonar läraryrket som flerdimensionellt (det vill säga att det innebär mer än kunskapsförmedling) och vars främsta företrädare är de politiska styrdokument som styr skolans arbete och i viss mån också den pedagogiska

forskning som bedrivs på området. Denna studie visar på hur deltagarna i den skolpolitiska debatten distanserar sig från denna betoning på mer sociala dimensioner i yrket genom att likställa detta med en skola karaktäriserad av ”flumpedagogik”, otrygghet och allmänt förfall. Detta offentliga narrativ, denna berättelse om skolans förfall som framförs på ledar- och debattsidor i Sveriges största morgontidningar får stor påverkan på lärares möjligheter att tänka om sitt arbete, inte minst eftersom lärarfackens röster är starka i framförandet av detta offentliga narrativ. Studien har alltså visat att den skolpolitiska debatt som förs i Sverige tenderar att förstärka en lärardiskurs som i mångt och mycket bygger på ett motstånd mot centrala delar av de styrdokument som faktiskt bestämmer lärarnas uppgifter i skolan. Detta är givetvis problematiskt på många sätt. Jag skall nu kort lyfta fram några sådana problem som jag finner extra intressanta och vilka kanske kan utgöra grunden för framtida mer fördjupande studier på området.

Det framstår som tydligt att den bild av läraryrket som dominerar i det offentliga narrativ som skrivits fram i denna studie, och som också kan antas omfattas av många lärare, bygger på en konservativ uppfattning om läraryrket och lärares roll i samhället. Lärarrollen var tydligare förr och dessutom förknippad med mer status, vilket gör det naturligt för lärare att titta tillbaka och grunda uppfattningen om vad läraryrket egentligen handlar om i någon form av glorifierad dåtid. Problemet är, som jag ser det, att samhället inte längre är vad det än gång var och att detta kräver en omdefiniering av lärarrollen. Frågan är bara hur? Frågan om lärares status är säkerligen central i en sådan omdefinieringsprocess. Men hur uppnår man hög status? De klassiska svaren är högre löner till lärarna, bättre arbetsmiljövillkor och kanske också fler karriärvägar. Mycket av detta bygger på en jämförelse med sådana yrken som redan åtnjuter hög status i samhället såsom läkare och advokater. Alla dessa åtgärder framstår som nödvändiga i det material som analyserats i denna studie, men det som framstår som mest avgörande för återerövringen av lärares samhällsstatus är kvaliteten på lärarutbildningen, vilken anses fullständigt undermålig av alla deltagare i den skolpolitiska debatt som analyserats. Vikten av att lärarutbildningen blir en utbildning som lockar de bästa studenterna verkar vara nyckeln till en framtida uppvärdering av statusen för hela läraryrket. Men frågan är om detta är möjligt innan yrket i sig redan framstår som attraktivt för de bästa studenterna?

En andra fråga som dyker upp i detta sammanhang är om lärarutbildningen någonsin, ens förr, när läraryrket hade högre statuts, upplevts/varit bra? Som ny lärarstudent mötte jag redan första terminen åsikten bland de verksamma lärare jag skulle praktisera hos inställningen att lärarutbildningen var något som inte hade med lärarpraktiken att göra. Något ”flummigt” som man egentligen bara behövde lida sig igenom för att sedan kunna lära sig bli lärare ute i verkligheten, en uppfattning som jag själv också kom att omfatta i relativt stor utsträckning. Detta leder mig till något som kanske är den främsta lärdomen man kan dra av denna studie. Det spelar roll hur man talar om lärarna och om skolan.

Jag tänker mig att status till stor del grundar sig i självkänsla. Denna studie har försökt argumentera för att det spelar roll hur man pratar om någonting eftersom de narrativ som detta skapar är en aktiv del i hur vi konstruerar våra identiteter, våra uppfattningar om vår plats i världen och de handlingsalternativ som finns tillgängliga i den. Dessa narrativ bygger upp diskurser, tillfälliga låsningar av begrepps betydelse i olika sammanhang vilka utövar stor påverkan på de subjekt som befinner sig inom dessa. Talet om den svenska skolans kris riskerar alltså, med detta synsätt, att cementera denna bild, liksom den bild av lärarna som oförmögna att utföra sin uppgift. Med detta vill jag inte säga att det inte finns brister i dagens lärarutbildning, det gör det. Men sett ur det teoretiska perspektiv som underbygger denna studie är förändringar av talet om lärarna, likväl som förändringar av lärarutbildningen, lärarlöner osv. av avgörande betydelse för en framtida uppvärdering av lärarkårens status. Kanske är det så att bilden av den svenska skolans kris och lärarnas tillkortakommanden är det som först måste förändras, innan lärares status i allmänhetens ögon kan göra detsamma?

Denna uppsats tillkommer under en tid då den svenska skolan återigen står inför stora förändringar. Efter den borgerliga alliansens valseger 2006 har ett stort förnyelseprojekt igångsatts där både skollagen, lärarrollen, gymnasieskolan och lärarutbildningarna utreds i syfte att förändra och, från ansvariga politikers horisont, förbättra. I detta sammanhang blir resultaten av denna studie, att det finns en diskursiv motsättning mellan en konventionell etablerad lärardiskurs och den flerdimensionella professionaliseringsdiskurs som uttrycks i skolans styrdokument, intressant. Om läraryrket skall kunna uppvärderas krävs att det uppdrag som skolan har får stöd av lärarkollektivet. Ingen skolutveckling är möjlig, om den skall bli genomgående och långvarig, utan att lärarkåren, vilkens

uppgift det är att implementera förändringarna, är med på tåget. Det är alltså av yttersta vikt att motsättningen mellan lärarnas uppfattning av läraryrket och den yrkesbeskrivning som implicit finns i styrdokumenten övervinns. Därav följer att lärarnas inflytande över artikuleringen av skolans samhällsuppgift kanske borde öka. Men en lika viktig del i detta är att lärarna inte fastnar i en allt för konservativ yrkesbeskrivning, baserad på en nostalgisk romantisering av läraren, eller i en offerroll där alla problem förläggs någon annanstans och på någon annan.

Denna studie har visat att talet om skolan och lärarna är viktigt för konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet hos lärarkåren. Idag är denna bild fokuserad på problembeskrivningar och tillkortakommanden vilka riskerar att låsa lärarna i en offerroll vilken leder till att en konventionell, konservativ yrkesbeskrivning gör sig gällande. Denna försvårar, i sin tur, utvecklingen av både den svenska skolan och en högre status för lärarna i samhället. Enligt min mening ligger nyckeln till en tydligare yrkesidentitet, och därmed kanske högre status, i en lyckosam och positivt inriktad artikulering av skolans och lärarnas roll i ett framtida Sverige. För att lyckas med detta krävs antagligen förändringar av både läroplaner, lärarutbildningen och skolsystemet i stort, men också av lärares och offentliga personers tal om skolan och lärarna. Samhället har förändrats, och därmed måste också lärarnas roll i samhället göra detsamma. Att finna sätt att sammanföra de diskurser som i denna uppsats har utmålats som kontrasterande mot varandra är av avgörande betydelse för framväxten av lärare som är djupt förankrade i en tydlig yrkesroll. Att söka efter artikuleringen av en sådan ny förtydligad lärarroll för framtidens samhälle är, ur detta perspektiv, mycket mer konstruktivt än att fastna i nostalgiska sneglingar på den tid som flytt.

Käll- och litteraturförteckning

Tryckta källor

Här redovisas hela det analyserade materialet. Alla artiklar finns av utrymmesskäl inte refererade i själva texten där det endast finns plats för belysande exempel ur materialet.

Dalademokraten

Greider, Göran, 2007-11-28. ”Morfar i Borlänge” Ledarsidan Dalademokraten [http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=37406] Datum: 2008-05-08.

Helander, Peter & Rehn, Bengt-Åke, 2007-10-30. ”Moras politiker värnar om barnen” Debattsidan Dalademokraten

[http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=33272] Datum: 20085-05-08.

Lundell, Ingbritt, 2007-11-22. ”Lärares kompetens” Debattsidan Dalademokraten [http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=36546] Datum: 2008-05-08.

Nyström, Carl-Erik & Germer, Peter, 2007-09-18. ”Högskola passar inte alla” Debattsidan Dalademokraten

[http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=26672] Datum: 2008-05-08.

Wiklund, Sofie, 2007-08-14. “Grattis regeringen – ni har lite vett innanför pannbenet” Ledarsidan Dalademokraten.

[http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=21506] Datum: 2008-05-08.

Wiklund, Sofi, 2007-08-15. ”En sämre skola” Ledarsidan Dalademokraten. [http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=21671] Datum: 2008-05-08

Wiklund, Sofie, 2007-08-29. ”Asgamar och satkärringar” Ledarsidan Dalademokraten.

[http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=23510] Datum: 2008-05-08.

Wiklund, Sofie, 2007-10-07. ”Förutsägbart Sahlin!” Ledarsidan Dalademokraten. [http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=17265] Datum: 2008-05-08.

Wiklund, Sofie, 2007-11-13. ”Ideologiskt snedsteg eller en framtida politik?” Ledarsidan Dalademokraten.

[http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=35424] Datum: 2008-05-08.

Ledarsidan, 2007-05-28. ”Frikostiga friskolebetyg” Dalademokraten

[http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=11004] Datum: 2008-05-08.

Ledarsidan, 2007-10-09. ”En skola för alla” Dalademokraten

[http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=25483] Datum: 2008-05-08.

Dagens nyheter

Berggren, Jonas – Henriksson, Lars-Åke – Maerker, Leif – Kilborn, Wiggo, 2007- 03-05. ”Gymnasieskolan måste anpassa matteämnet till verkligheten” Debatt Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=624640] Datum: 2008-05-08.

Ekdal, Niklas, 2007-06-22. ”En ny fördelningspolitik” Signerat Dagens nyheter [http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=664168] Datum: 2008-05-08.

Fjelkner, Metta, 2007-02-13. ”Det behövs en totalöversyn av svensk lärarutbildning” Debatt Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=617007] Datum: 2008-05-08.

Fjelkner, Metta & Preisz, Eva-Lis, 2007-10-16. ”Vårt utbildningssystem håller på att haverera” Debatt Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=704786] Datum: 2008-05-08.

Fjelkner, Metta & Regnér Åsa, 2007-11-07. ”Lärarna klarar inte att undervisa som sex” Debatt Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=713044] Datum: 2008-05-08.

Fjelkner, Metta – Granlund, Marie – Preisz, Eva-Lis – Sahlin, Mona, 2007-12-29. ”Slopa tidiga betyg så kan vi göra upp” Debatt Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=728591] Datum: 2008-05-08.

Gill, Peter & Ericson, Anne-Lie, 2007-02-16. ”Vart tredje mobbningsfall utförs av lärare mot elev” Debatt Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=618175] Datum: 2008-05-08.

Kjöller, Hanne, 2007-06-22. ”Det regnar MVG” Ledarsidan Dagens nyheter [http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=663784] Datum: 2008-05-08.

Leijonborg, Lars & Björklund, Jan, 2007-04-20. ”Vi satsar 3,5 miljarder på högre lärarkompetens” Debatt Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=641085] Datum: 2008-05-08.

Nyberg, Lena, 2007-06-08. ”Ge alla elever rätt att få betygen omprövade” Debatt Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=658725] Datum: 2008-05-08.

Rebas, Karin, 2007-01-03. ”Stolligt språkförbud” Signerat Dagens nyheter [http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=601818] Datum: 2008-05-08.

Rebas, Karin, 2007-06-28. ”Reformiver” Signerat Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=665525] Datum: 2008-05-08.

Rebas, Karin, 2007-08-02. ”Idrottslig fostran” Signerat Dagens nyheter [http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=676294] Datum: 2008-05-08.

Thalén, Ingela & Harnesk, Göran, 2007-02-14. ”20 procent fler mobbade barn slog larm till Bris år 2006” Debatt Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=617383] Datum: 2008-05-08.

Wolodarski, Peter, 2007-11-10. ”Lärarna lägger sig till vänster om LO” Signerat Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=714072] Datum: 2008-05-08.

Åman, Johannes, 2007-08-07. ”Lön för mödan” Signerat Dagens nyheter [http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=677882] Datum: 2008-05-08.

Åman, Johannes, 2007-09-11. ”Börja från början” Signerat Dagens nyheter [http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=691015] Datum: 2008-05-08.

Åman, Johannes, 2007-11-29. ”Obegripliga mål är värdelösa” Signerat Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=719818] Datum: 2008-05-08.

Ledarsidan, 2007-02-09. ”Vuxna måste våga vara vuxna” Dagens nyheter [http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=615517] Datum: 2008-05-08.

Ledarsidan, 2007-03-15. ”Värdet av stora A” Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=628491] Datum: 2008-05-08.

Ledarsidan, 2007-10-11. ”A inte bättre än MVG” Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=702906] Datum: 2008-05-08.

Ledarsidan, 2007-12-12. ”Se och våga ingripa” Dagens nyheter

[http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=723819] Datum: 2008-05-08.

Svenska dagbladet

Axén Olin, Kristina – Edholm, Lotta – Samuelsson, Ewa, 2007-09-12. ”Miljömiljard för renare stad” Brännpunkt Svenska dagbladet

[http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_19006.svd] Datum: 2008-05- 08.

Bauhn, Per, 2007-01-23. ”Lärare kapitulerar för våldet” Brännpunkt Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_194117.svd] Datum: 2008-05-08.

Edholm, Lotta – Brink, Cecilia – Ekelund, Nina, 2007-01-30. ”Elevers skötsamhet kartläggs” Brännpunkt Svenska dagbladet

[http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_196395.svd] Datum: 2008-05- 08.

Enkvist, Inger, 2007-11-08. ”Bryt med flumpedagogiken” Brännpunkt Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_573491.svd] Datum: 2008-05-08.

Fjelkner, Metta, 2007-05-18. ”Staten abdikerar från skolan” Brännpunkt Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_228825.svd] Datum: 2008-05-08.

Härdevik, Anders, 2007-01-28. ”Hårdare tag är kapitulation” Brännpunkt Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_195709.svd] Datum: 2008-05-08.

Linder, Anders P J, 2007-02-25. ”Vem ser till att lärarna lär sig?” Ledarsidan Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_204807.svd] Datum: 2008-05-08.

Linder, Anders P J, 2007-04-29. ”Dåliga lärare skall inte ha bättre betalt” Ledarsidan Svenska dagbladet

[http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_222949.svd] Datum: 2008-05- 08.

Linder, Anders P J, 2007-08-21. ”Nu skall lärarna få lära för livet” Ledarsidan Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_255071.svd] Datum: 2008-05-08.

Linder, Anders P J, 2007-09-02. ”Ge lärarna större företagsstöd” Ledarsidan Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_258505.svd] Datum: 2008-05-08.

Nerbrand, Sofia, 2007-01-08. ”Höga betyg ger social status” Ledarsidan Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_189457.svd] Datum: 2008-05-08.

Preisz, Eva-Lis, 2007-01-04. ”Klyv inte lärarutbildningen” Brännpunkt Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_188357.svd] Datum: 2008-05-08.

Rothschild Blomgren, Anita, 2007-12-27. ”Vi måste återta föräldraansvaret” Brännpunkt Svenska dagbladet

[http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_718633.svd] Datum: 2008-05- 08.

Walther, Jan, 2007-08-29. ”Bäst resultat med vinst och konkurrens” Brännpunkt Svenska dagbladet

[http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_257199.svd] Datum: 2008-05- 08.

Ledarsidan, 2007-01-12. ”Det viktiga är att lärarna lär sig mer” Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_190863.svd] Datum: 2008-05- 08.

Ledarsidan, 2007-10-18. ”En liberal debut som ger mersmak” Svenska dagbladet [http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_506901.svd] Datum: 2008-05- 08.

Litteratur

Adler, Emanuel, 1997. ”Seizing the Middle Ground: Constructivism in World Politics” s. 319-363 in European Journal of International Relations Vol. 3(3) Ammerman, Nancy T., 2003. “Religious Identities and Religious Institutions” s.

207-224 in Dillon, Michele (ed.) Handbook of the Sociology of Religion Cambridge: Cambridge University Press

Andersson, Anneli & Lilja, Peter, 2006. Att balansera förändring och kontinuitet. Läraridentitetens utmaningar i det senmoderna samhället. Examensarbete vid lärarutbildningen, Malmö högskola. Framlagt juni 2006.

Arfwedson, Gerhard, 1994. Nyare forskning om lärare. Presentation och kritisk analys av huvudlinjer i de senaste decenniernas engelskspråkiga lärarforskning Stockholm: HLS förlag Didacta 3

Bergström, Göran & Boréus, Kristina, 2000. Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan, 2001. Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber

Brynolf, Margrethe – Carlström, Inge – Svensson, Kjell-Erik – Wersäll, Britt- Louise, 2007. Läraryrkets många ansikten Stockholm: Runa förlag

Burr, Vivien, 2003. Social Constructionism (2nd ed) London: Routledge Carlgren, Ingrid & Marton, Ference, 2001. Lärare av imorgon Stockholm: Lärarförbundets förlag

Colnerud, Gunnel, 2006. “Läraren och den moraliska praktiken” s. 31-35 i Boström, Ann-Kristin & Lidholt, Birgitta (red) Lärares arbete – Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. En antologi från en konferens anordnad av MSU. Forskning i fokus nr 29. Stockholm: Liber Craig, Cheryl J., 2007. ”Story constellations: A narrative approach to

contextualizing teachers’ knowledge of school reform” s. 173-188 in Teacher and Teacher Education 23

Dauite, Colette & Lightfoot, Cynthia, 2004. “Editors’ Introduction. Theory and Craft in Narrative Inquiry, s vii-xviii in Dauite, Colette & Lightfoot, Cynthia (eds.) Narrative Analysis. Studying the Development of Individuals in Society Thousand Oaks: Sage Publications

Devine, Fiona, 2002. ”Qualitative Methods” s 197-215 in Marsh, David & Stoker, Gerry (eds.) Theory and Methods in Political Science New York: Palgrave Macmillan

Englund, Tomas, 2006. “Om nödvändigheten av lärares kommunikativa kompetens” s. 41-56 i Boström, Ann-Kristin & Lidholt, Birgitta (red) Lärares arbete – Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. En antologi från en konferens anordnad av MSU. Forskning i fokus nr 29. Stockholm: Liber

Feldman, Martha S. – Sköldberg, Kaj – Brown, Ruth N – Horner, Debra, 2004. ”Making Sense of Stories: A Rhetorical Approach to Narrative Analysis” s

147-170 in Journal of Public Administration Research and Theory Vol. 14(2) Giddens, Anthony, 1996. Modernitetens följder Lund: Studentlitteratur.

Goodson, Ivor F. & Numan, Ulf, 2003. Livshistoria och professionsutveckling. Berättelser om lärares liv och arbete. Lund: Studentlitteratur

Hargreaves, Andy, 1998. Läraren i det postmoderna samhället Lund: Studentlitteratur

Irisdotter, Sara, 2006. Mellan tradition, demokrati och marknad. En analys av identitetskonstruktion, i samtal kring etiska frågor i läraryrket Stockholm:

HLS Förlag

Isberg, Leif, 1996. Lärarrollen i förändring Lund: Studentlitteratur Johansson, Anna, 2005. Narrativ teori och metod Lund: Studentlitteratur Johansson, Lars-Göran, 2003. Introduktion till vetenskapsteorin (2:a upplagan) Stockholm: Thales

Jørgensen, Marianne Winther & Phillips, Louise, 2000. Diskursanalys som teori och metod Lund: Studentlitteratur

Kinnvall, Catarina, 2003. “Identitetsstudier – en översikt” s. 11-34 i Petersson, Bo & Robertson, Alexa (red.) Identitetsstudier i praktiken Malmö: Liber

Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal, 1985. Hegemony & Socialist Strategy. Towards a Radical Democratic Politics London: Verso

Lilja, Peter, 2006. National Identity as a Political Battlefield. Conflicting Narratives of the 2004 Presidental Election Campaign. Magisteruppsats i statsvetenskap, Lunds universitet. Framlagd i januari 2006.

Lundqvist, Lennart,1993. Det vetenskapliga studiet av politik Lund: Studentlitteratur.

Lundström, Ulf, 2007. Gymnasielärare – perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet Umeå: Print & Media, Umeå universitet Mumby, Dennis K., 1993. “Introduction: Narrative and Social Control” s. 1-12 in

Mumby, Dennis K. (ed.) Narrative and Social Control: Critical Perspectives New York: Sage Publications

Neumann, Iver B., 2003. Mening, materialitet, makt. En introduktion till diskursanalys. Lund: Studentlitteratur

Patterson, Molly & Renwick Monroe, Kristen., 1998. ”Narrative in Political Science” s. 315-331 in Annual Review of Political Science Vol. 1

Patton, Michael Q., 2002. Qualitative Research and Evaluation Methods (3rd ed) London: Sage Publications

Persson, Sven & Tallberg, Broman, Ingegerd, 2002. ”Det är ju ett annat jobb. Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i

konflikt och förändring” s. 257-278 i Pedagogisk forskning i Sverige Vol. 7(4).

Rhöse Martinsson, Eva, 2006. ”Lärares arbete och lärande” s. 19-23 i Boström, Ann-Kristin & Lidholt, Birgitta (red) Lärares arbete – Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. En antologi från en konferens anordnad av MSU. Forskning i fokus nr 29. Stockholm: Liber

Riessman, Cathrine Kohler, 1993. Narrative Analysis Newbury Park: Sage Publications

Selander, Staffan, 2006. ”Lärares kunskaper – lärares arbete” s. 57-64 i Boström, Ann-Kristin & Lidholt, Birgitta (red) Lärares arbete – Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. En antologi från en konferens anordnad av MSU. Forskning i fokus nr 29. Stockholm: Liber

Skott, Carola, 2004. ”Framväxten av narrativ forskning” s. 39-49 i Skott, Carola (red.) Berättelsens praktik och teori – narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv Lund: Studentlitteratur

Somers, Margaret R., 1994. “The Narrative Construction of Identity: A Relational and Network Approach” s. 605-649 in Theory and Society Vol. 23 (5)

Somers, Margaret R. & Gibson, Gloria D., 1994. ”Reclaiming the Epistemological ”Other”: Narrative and the Social Constitution of Identity” s. 37-99 in Calhoun, Craig (ed) Social Theory and the Politics of Identity Malden: Blackwell Publishers

Stensmo, Christer, 2002. Vetenskapsteori och metod för lärare – en introduktion Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel & Utbildning

Säfström, Carl Anders, 2006. ”Lärarens moraliska uppdrag” s. 37-39 i Boström, Ann-Kristin & Lidholt, Birgitta (red) Lärares arbete – Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. En antologi från en konferens anordnad av MSU. Forskning i fokus nr 29. Stockholm: Liber

Søreide, Gunn, Elisabeth, 2007. ”The public face of teacher identity – narrative construction of teacher identity in public policy documents” s. 129-146 in Journal of Education Policy Vol. 22(2).

Tallberg Broman, Ingegerd, 2006. ”Förhandlande och normerande praktiker i ett vidgat läraruppdrag” s. 79-91 i Boström, Ann-Kristin & Lidholt, Birgitta (red) Lärares arbete – Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. En antologi från en konferens anordnad av MSU. Forskning i fokus nr 29. Stockholm: Liber

Taylor, Stephanie, 2006. “Narrative as construction and discursive resource” s. 94-102 in Narrative Inquiry 16(1)