9.1.1 Ideell förening
Enligt lag är ”verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller dylikt” att anse som skattebefriad inkomst av hävd. Även om sponsorintäkterna är befriade från skatt för den ideella golfklubben kan klubben ändå bli skyldig att betala reklamskatt. Se dessutom nedan under 9.5 angående hur momsen ska hanteras.
Den första fråga som uppenbarar sig är: Är syftet med dagens sponsoravtal endast att ge reklam och marknadsföringstillfälle?
I avtalen ingår allt som oftast spelrätter, parkeringsplatser i samband med tävlingar, entréavgifter etc. Innebär dessa mertjänster att sponsringverksamhetens karaktär av skattebefriad inkomst förändras så att intäkterna istället skall anses vara skattepliktiga?
Vi kan inte ge ett entydigt svar på denna fråga men vill genom att ta upp frågeställningen göra Er uppmärksamma och hissa en varningsflagga.
9.1.2 Sponsring – Aktiebolag
Drivs golfverksamheten av ett golfAB är sponsorintäkterna både inkomst- och mervärdesskattepliktiga.
9.1.3 Sponsring – företagets avdragsrätt
Den viktigaste frågan i detta sammanhang är trots allt sponsorernas/företagens avdragsrätt. Erhåller sponsorerna inte avdrag för sina sponsringskostnader ökar deras utgifter med skatten. För att ett företag skall få avdrag för den sponsring den lämnar krävs att företaget erhåller en viss grad av motprestation eller att kostnaden har anknytning till företagets verksamhet.
9.2 Reklam
Dagens sponsring är för det mesta att betrakta som reklam. Reklam är en avdragsgill kostnad för företag under förutsättning att priset för reklamen motsvarar reklamvärdet för företaget. Med andra ord reklamen skall skapa eller främja försäljningen i ett företag och priset man betalar måste stå i proportion till vad reklamen kan förväntas åstadkomma i detta avseende.
Några exempel får illustrera detta.
Exempel 1
Bengt livs är en liten livsmedelsbutik i Tyresö några mil söder om Stockholm. Om ägaren till denna beslutar sig för att sponsra en golftävling i södra Skåne kan han knappast påräkna avdrag för detta. Denna reklam kan inte anses påverka försäljningen i hans butik. Reklamvärdet är således i princip noll (angående moms se nedan under 9.5).
Exempel 2
Volvo är en stor sponsor av idrott. Alla vet vad Volvo står för och bilhandlare som säljer deras bilar finns över hela världen. Den reklam Volvo betalar för kan därför som regel anses skapa eller främja försäljning av dess produkt. Reklamen har således ett värde. Kostnaden för reklamen måste alltid stå i relation till värdet.
Exempel 3
Margarinbolaget sponsrade två golftävlingar, ”Flora-alliansen” och ”Flora-cupen”. Tävlingarna hade båda döpts efter en av företagets produkter. Bolaget får anses vara känt över hela Sverige men ändå erhölls inte avdrag i det ena fallet.
Man erhöll avdrag för ”Flora-alliansen”. Denna tävling var en öppen tävling dit många golfklubbar inbjudits. Resultatet av tävlingen publicerades också i massmedia. Reklamen fick på detta sätt spridning och ett värde för bolaget.
För kostnaderna avseende ”Flora-cupen” medgavs dock inget avdrag. Tävlingen vände sig endast till anställda och affärskontakter. Någon publicering av resultatet gjordes inte i massmedia. Något reklamvärde ansågs denna sponsring inte ha.
9.3 Representation
Kunde Margarinbolaget inte få avdrag för sponsringen genom att anse detta som representation?
Reglerna om avdrag för representationskostnader är mycket stränga.
Representationen måste ha ett omedelbart samband med företagets verksamhet.
Kravet på omedelbart samband innebär att:
· Representationen tidsmässigt skall ligga nära en affärsförhandling
· Platsen skall anses som en naturlig förhandlingsort
· Den som representationen riktar sig mot skall antingen vara anställd eller affärskontakt.
Mot bakgrund av dessa hårda krav samt Skatteverkets strikta tolkning av desamma har företagen ibland haft problem med att få avdrag för t ex golfdagar. Däremot är det vanligt att man under en affärsförhandling tar med kunden på en gratis golfrunda. Detta skulle då kunna vara avdragsgillt med de begränsade avdragsramar som föreligger för representation. Skälig avdragsgill kostnad, vid extern representation för greenfee, får anses vara högst 180 kronor per person enligt Skatteverkets meddelande SKV M 2004:4 . Avdrag för måltidsutgift som avser lunch, middag eller supé medges inte med större belopp än 90 kronor per person.
I likhet med vad som är brukligt i andra representationssammanhang anser många företag att värdet av ”golfdagar” är så påtagligt att man medvetet kalkylerar med den merskatt man drabbas av som en extra kostnad.
9.3.1 Personalkostnad
Många gånger får de anställda utnyttja de spelrätter som ingår i olika företagspaket. Detta är att betrakta som en personalförmån som den anställde skall beskattas för samt ingå i företagets uppbördsredovisning avseende källskatt och arbetsgivaravgift.
Företagen subventionerar många gångar de anställdas motionsutövande såsom personalvård. Efter vissa regler får företagen avdrag för kostnaden och den anställde erhåller en skattefri förmån.
Skatteverket har dock intagit en ståndpunkten som starkt kan kritiseras att golf är en exklusiv sport som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning och därför inte omfattas av skattefriheten.
Motioner har inlämnats till riksdagen där man begär att detta förhållande skall ändras så att även golf skall innefattas i reglerna om skattefri personalvård. Finansminister Anders Borg har i svar på en fråga uttalat följande;
”Gränsen för vilken typ av motionsutövning som ska utgöra personalvårdsförmån och därmed vara skattefri för anställda, har bestämts till att det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en. Bakgrunden till denna gränsdragning är att man önskat åstadkomma en nödvändig avgränsning mellan vad som ska vara personalvård i förhållande till personliga levnadskostnader och fritidsintressen.
Sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning har därvid inte ansetts utgöra enklare slag av motion.
Denna gränsdragning bör alltjämt vara vägledande. Jag planerar därför inte för någon förändring av skattelagstiftningen på detta område.”
9.4 Reklamskatt
En golfklubb kan vara skyldig att betala reklamskatt även om verksamheten är allmännyttig. Det innebär att om en klubben offentliggör mer än en enstaka skattepliktig annons eller reklamskylt är det yrkesmässigt, enligt lagen om skatt på annonser och reklam.
När klubben offentliggör skattepliktiga annonser, eller reklam i någon annan form, ska reklamskatt betalas. Med en annons menas ett utrymme som har upplåtits i en trycksak.
Beskattningsvärdet är ersättningen, utan reklamskatt och moms. Detta innebär att skatten beräknas på priset för införandet av en annons i en trycksak, upplåtelsen av utrymme för affischering eller annat reklammeddelande.
Reklamskatten är som huvudregel 8 procent och beräknas på ersättningen för den skattepliktiga varan eller prestationen. En golfklubb som har reklamintäkter som under ett beskattningsår överstiger 20.000 kronor ska registreras hos Särskilda skattekontoret i Ludvika. Den som är registreringsskyldig är också redovisningsskyldig.
Beskattningsår är detsamma som gäller vid redovisning enligt Inkomstskattelagen.
Det innebär att beskattningsåret sammanfaller med kalenderåret, om inte klubben har fått tillstånd av Skatteverket att ha ett annat räkenskapsår. Redovisningsperioden är i regel två månader.
Skatteverket skickar, normalt tre veckor före redovisningsperiodens förfallodag, ut deklarationsblanketter till den adress som klubben är registrerad på.
En skattskyldig golfklubb ska i fakturan eller en därmed jämförlig handling, till den som köper reklamplats, öppet redovisa debiterad (påförd) och i förekommande fall krediterad (tillgodoräknad) reklamskatt. Om inte ersättning tas ut för skattepliktig reklam ska en proformafaktura (för formens skull) eller liknande handling utfärdas. En sådan faktura ska innehålla uppgift om skatt eller beskattningsvärde.
När föreningen är registrerad ska deklaration lämnas för alla redovisningsperioder. Om några reklamskattepliktiga intäkter inte finns under en period ska ändå en deklaration lämnas in för den perioden. Föreningen redovisar då 0 kronor i intäkter. Om beskattningsvärdet för ett år understiger 20.000 kronor ska uppgifter om intäkterna lämnas i deklarationen, men själva skattebeloppet behöver inte betalas in.
Den som är deklarationsskyldig ska i räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för att deklarera och för kontroll av deklarationen. I bokföringen ska det också läggas upp ett särskilt reklamskattekonto. Räkenskapsmaterial ska bevaras i
minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.
Om den reklamskattepliktiga verksamheten upphör ska man skiftligt begära att bli avregistrerad hos Skatteverket. Datum när verksamheten har upphört ska anges. Om verksamheten har tagits över av någon annan bör dennes namn och person/organisations-nummer framgå.
9.5 Moms
Tillhandahållande av sponsring eller reklam är momspliktigt. Om golfklubben, som är en allmännyttig ideell förening, upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens
samlingslokaler eller liknande är detta, såsom nämnts ovan, att anse som skattebefriad inkomst av hävd. Detta innebär att ett sådant tillhandahållande inte heller behöver beläggas med moms, eftersom detta inte anses ske i en yrkesmässig verksamhet då intäkten är inkomstskattebefriad.
Om däremot ett golfAB tillhandahåller sponsring/reklam i någon form, t.ex. genom att upplåta reklamutrymme enligt ovan ska moms debiteras med 25 procent.
Frågeställningar angående tillämplig skattesats kan uppkomma är när golfklubben eller golfAB tillhandahåller såväl spelrätter som reklamtjänster i ett paket till bolag. Bolaget betalar ett pris för hela paketet. Om klubben tillhandahåller detta uppstår dock ingen momsproblematik eftersom vare sig sponsringen eller golfspelet ska beskattas. Klubben kommer alltså inte att debitera bolaget moms på paketet.
Om det däremot är golfAB som tillhandahåller samma tjänster i ett paket uppstår frågan om vilken skattesats som ska tillämpas. När golfAB säljer golfspel är skattesatsen 6 procent emedan
skattesatsen på tillhandahållande av reklamtjänster är 25 procent. I dessa fall bör golfAB göra en uppdelning av paketet och fakturera respektive del med rätt skattesats. Nästa fråga blir då hur stor del av det fakturerade beloppet som utgörs av golfspel respektive reklam? Man bör i detta fall utgå från en självkostnadsprincip, dvs. om 50 procent av priset för att producera tjänsterna utgörs av reklamtjänsterna så ska också 50 procent av det vederlag som erhålls från kunden beskattas med 25 procent.