Spr ˚aklig och annan kunskap

Den lexikala semantiken – s˚a som man vanligen uppfattar den – handlar om spr˚aklig kunskap. Ordbetydelserna (begreppen) b¨or i s˚a fall f˚anga just spr˚aklig kunskap, men det ¨ar sv˚art att dra en principiell gr¨ans mellan betydelsekunskap – som ¨ar en del av begreppen – och allm¨an kunskap om v¨arlden. Detta in-ser man l¨att n¨ar man f¨ors¨oker definiera ord. Denna distinktion brukar disku-teras i termer av lexikal kunskap och encyklopedisk kunskap. Dessa kommer fr˚an en j¨amf¨orelse med arbetsf¨ordelningen mellan ordb¨ocker (lexikon) och upp-slagsverk (encyklopedier). Ordb¨ocker skall ge oss information om vad ord be-tyder, medan uppslagsverken skall ge oss ”reella” kunskaper. F¨or ordboks- och uppslagsverksredakt¨orer ¨ar arbetsf¨ordelningen fr¨amst en praktisk fr˚aga, men f¨or semantiken uppst˚ar den teoretiskt viktiga fr˚agan om var gr¨ansen mellan spr˚akkunskapen och den allm¨anna kunskapen g˚ar. Ett exempel p˚a sv˚arigheten ges av ett ord som koksalt. ¨Ar den kemiska strukturen (natriumklorid) en del av betydelsen, eller ¨ar det en kemisk kunskap som g˚ar ut¨over spr˚akkunskapen?

Svaret ¨ar inte sj¨alvklart.

Spr˚aklig och annan kunskap

Bloomfield⁷ifr˚agas¨atter om distinktionen mellan lexikal och encyklopedisk kunskap kan uppr¨atth˚allas (¨aven om han inte anv¨ander dessa termer). Beskriver man ords betydelser, s˚a m˚aste man utr¨ona den sanna naturen hos de saker orden syftar p˚a. D¨armed g˚ar man utanf¨or den rent spr˚akliga sf¨aren: F¨or att beskriva be-tydelser m˚aste man ha allm¨ant vetenskapliga kunskaper. Betydelsebeskrivning kan d¨arf¨or inte r¨aknas som en del av lingvistiken. En unders¨okning av vad ord betyder skulle, enligt Bloomfield, inneb¨ara en i princip obegr¨ansad utforskning av verkligheten:

The situations which prompt people to utter speech, include every object and happening in their universe. In order to give a scientifically accurate definition of meaning for every form of a language, we should have to have a scientifically accurate knowledge of everything in the speaker’s world.

The actual extent of human knowledge is very small, compared to this.

[Bloomfield 1935, s. 139.]

Bloomfields bed¨omning verkar dock vara en aning extrem. Kanske finns det inte n˚agon absolut principiell gr¨ans mellan begreppslig och annan kunskap. Denna gr¨ans kan dock rimligen dras utifr˚an n˚agot normalitetsskriterium. Man kan fr˚aga sig vilken typ av kunskap som kr¨avs f¨or att en spr˚akbrukare normalt skall kunna s¨agas ha f¨orv¨arvat ett ord (med tillh¨orande begrepp).

Om vi t.ex. betraktar begreppet hund, s˚a ¨ar det rimligt att s¨aga att det i detta begrepp ing˚ar en korrekt f¨orest¨allning om hundars utseende och om att de h˚alls som s¨allskapsdjur. En person med dessa kunskaper b¨or kunna s¨agas ha till¨agnat sig begreppet hund. D¨aremot beh¨over man t.ex. inte veta att Karl XII ¨agde en hund som hette Pompe eller hur m˚anga t¨ander hundar har. Man kan f¨orst˚a ordet hund trots att man saknar denna kunskap.

Mer djuplodande psykologiska unders¨okningar skulle kanske kunna hj¨alpa oss att dra en teoretiskt f¨orankrad gr¨ans mellan lexikal och encyklopedisk kun-skap. Det verkar rimligtvis vara s˚a att endast en del av den kunskap som ¨ar knuten till ett ord aktiveras n¨ar man anv¨ander ordet. Ordet hund aktualiserar fr¨amst f¨orest¨allningar om hundars utseende och beteende. Det ¨ar t.ex. mer s¨allan man b¨orjar fundera p˚a 1700-talets ber¨omda hundar eller antalet hundar som finns p˚a ¨Oland.

Sammanfattningsvis kan vi notera att distinktionen mellan lexikal och encyk-lopedisk kunskap – d.v.s. den mellan begrepp och andra kunskapskomponenter – knappast kan g¨oras p˚a n˚agot enkelt och teoretiskt strikt s¨att. Detta inneb¨ar kanske att semantiken m˚aste f¨orbli ett forskningsf¨alt som ¨ar relativt ¨oppet, i den bem¨arkelsen att det inte finns n˚agot generellt kriterium som s¨ager n¨ar den

7Se avsnitt 1.4.3.

semantiska beskrivningen av ett ord eller helt spr˚ak ¨ar fullbordad. Man kan dock g¨ora rimliga avgr¨ansningar.

2.5.1 Analytiska och syntetiska satser

Id´en om att begreppslig kunskap ¨ar speciell ligger ocks˚a bakom distinktionen mellan analytiska och syntetiska satser. En sats ¨ar analytisk om enbart be-greppsliga relationer g¨or den sann eller falsk. Analytiska satser s¨ager d¨armed ingenting om v¨arldens beskaffenhet. De satser som g¨or det, d.v.s. vars sanning eller falskhet avspeglar sakliga f¨orh˚allanden, s¨ags vara syntetiska. Analytiska satser ¨ar allts˚a sanna eller falska enbart i kraft av spr˚akets egenskaper. De syn-tetiska utsagorna g˚ar d¨aremot ut¨over spr˚aket och ber¨or den verklighet som finns utanf¨or spr˚aket. Denna distinktion h¨arr¨or fr˚an filosofen Immanuel Kant och har spelat stor roll i kunskapsteoretisk filosofi.

F¨oljande ¨ar typiska exempel p˚a sanna satser av den typ som brukar r¨aknas som analytiska. De brukar kallas analytiska sanningar. Ofta anv¨ander man ut-trycket definitionsm¨assigt eller per definition f¨or att markera att en sats ¨ar ana-lytiskt sann, vilket ¨ar naturligt med tanke p˚a att definitioner svarar mot begrepp:

Alla kvadrater ¨ar [per definition] fyrsidiga.

Alla galtar ¨ar [per definition] svin.

Alla stolar ¨ar [per definition] m¨obler.

Om tv˚a personer ¨ar syskon ¨ar de [per definition] sl¨akt med varandra.

Om en sak ¨ar gjord av brons best˚ar den [per definition] av koppar och tenn.

Vi kan ocks˚a n¨amna n˚agra analytiskt falska satser:

Det finns kvadrater som ¨ar tresidiga.

Alla galtar ¨ar n¨otkreatur.

Jag ¨ager m˚anga bord, men inte en enda m¨obel.

Kalle har en syster, som han inte ¨ar sl¨akt med.

Om en sak ¨ar gjord av rent guld, s˚a inneh˚aller den 75 % koppar.

Distinktionen mellan analytiska och syntetiska utsagor vilar p˚a samma grund som den mellan lexikal och encyklopedisk kunskap. Analytiska sanningar ut-trycker lexikal kunskap och syntetiska encyklopedisk. Distinktionerna ¨ar d¨arf¨or problematiska p˚a samma s¨att.⁸

8 Filosofen W. V. Quine har behandlat fr˚agan i den klassiska artikeln ”Two Dogmas of Empiricism” fr˚an 1951.

Lexikala betydelserelationer

Det finns en viktig skillnad mellan klara fall av analytiska och syntetiska satser, som framkommer n¨ar man skall unders¨oka om de ¨ar sanna. Om vi skall unders¨oka sanningshalten hos t.ex. utsagan En bronsstaty utomhus ¨argar forta-re i f¨orsurat forta-regn ¨an i neutralt forta-regn (som rimligen ¨ar syntetisk), s˚a verkar det vara adekvat att arrangera ett experiment d¨ar vi kan testa om utsagan st¨ammer med verkligheten. Vill vi veta om det ¨ar sant att Om en sak ¨ar gjord av rent guld inneh˚aller den 75 % koppar, f¨or att ta ett analytiskt exempel, s˚a kan vi givet-vis leta upp guldf¨orem˚al, kontrollera att de ¨ar av rent guld och sedan se om de inneh˚aller 75 % koppar. V˚ar unders¨okning borde d˚a komma fram till att satsen

¨ar falsk (vilket ¨ar korrekt), men proceduren verkar ¨and˚a vara totalt missriktad.

Sk¨alet ¨ar givetvis att vi kunde ha hittat sanningen genom lite begreppsanalys och att kemiska unders¨okningar d¨arf¨or var helt on¨odiga. Skillnaden mellan ana-lytisk (begreppslig) och syntetisk (saklig) kunskap avspeglas allts˚a i hur de olika slagen av kunskap inh¨amtas.