4. BETYDANDE BRISTER I NORRA SVERIGE
4.4. Stråk 4: (Finland) - Umeå - Hemavan - (Norge)
• Väg: E12
• Järnväg: Holmsund - Umeå, Stambanan genom Övre Norrland Umeå - Vännäs - Hällnäs, Tvärbanan Hällnäs - Storuman
Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden
Stråket sträcker sig från Umeå hamn till landsgränsen Norge vid Umbukta och består av Tvärbanan från Umeå till Storuman och väg E12. Stråket är cirka 40 mil långt och sträcker sig från ett tätbefolkat kustland, via inlandet med landsbygder både under utveckling och avveckling, och vidare till fjällområden med stark utveckling inom turism. Detta innebär att förutsättningar och behov skiljer sig längs stråket. Stråket har betydelse för såväl lokal och regional som nationell och internationell trafik och ingår i TEN-T (övergripande nätet) gäl-lande E12 samt järnväg på sträckan Umeå - Vännäs. För regional och långväga godstrafik i öst-västlig riktning finns vägförbindelse med hamnen i Mo i Rana, Norge, och färjeförbin-delse till Vasa, Finland. I och med ett allt starkare nordiskt samarbete förväntas den gränsö-verskridande turisttrafiken på E12 mellan länderna öka ytterligare. Ett etablerat internation-ellt samarbete Norge - Sverige - Finland finns och nyetablering av EGTS (europeisk gruppe-ring för territoriellt samarbete) innebär än mer sammanhållen planegruppe-ring inom flera områ-den.
Utmed stråket finns ett antal flygplatser, Umeå, Lycksele, Gunnarn (Storuman), Hemavan som ingår i TEN-T (övergripande nätet). Dessa fungerar tillsammans med flygplatsen i Mo i Rana (Norge) som viktiga noder i transportsystemet för långväga resor och för utvecklingen av besöksnäringen eftersom att regionen har hög andel internationella besökare. Flyget möj-liggör dagliga resor till södra delarna av Sverige och övriga världen. Flygplatserna försörjer befolkning och näringsliv över landsgränserna. Utbyggnaden av flygplatsen i Mo i Rana kan innebära utökat utbyte utöver redan etablerat utbyte med svenska sidan framförallt i fjäll-världen.
Tvärbanan från Umeå (Hällnäs) till Storuman har en viktig funktion för gods och då främst timmertransporter. De investeringar inom förädlingsindustrin som pågår i kustområdet, med bland annat en fördubbling av dagens kraftlinerproduktion, innebär ökade behov av träråvara från skogsindustrin med effektivare och hållbara transportlösningar. I stråket finns flera mineralfyndigheter där brytning förekommer eller ligger vilande beroende av
81
konjunkturläget. Utvecklade terminaler samt triangelspår mellan Inlandsbanan och Tvärba-nan i Storuman möjliggör ytterligare transporter och överflyttning av timmer till järnväg. På sträckan Umeå - Lycksele bedrivs idag regional persontrafik. På delen Umeå - Vännäs är arbetspendlingen hög och tåg är med sin korta restid ett fördelaktigt alternativ. Det finns planer att förlänga persontrafiken från Umeå till Holmsund. Mellan Lycksele och Umeå är järnvägen mindre attraktiv jämfört med väg på grund av förseningsproblem ochlåg hastig-het. Banan är enkelspårig och är inte elektrifierad mellan Hällnäs och Storuman.Väg E12 är en pulsåder i regionen och är av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Vägen har en målhastighet på 100 km/tim. Trafikverket Region Nord arbetar för att del-sträckan Obbola - Umeå - Vännäs ska vara mittseparerad. Sträckan tillhör en av de högst trafikerade i regionen.
Vägen sträcker sig genom ett 10-15 tal mindre orter och går i områden med lång randbebyg-gelse. Flerfunktionaliteten innebär att i byars genomfarter har vägen en funktion som lokal-gata, vilket i kombination med gods och den långväga trafiken skapar osäkra levnadsmiljöer. Andelen tung trafik uppgår till över 15% i hela dess sträckning, med vissa avsnitt över 25%. Stora årstidsvariationer i trafikflöde råder på grund av turistområdena, främst Tärnaby - Hemavan. Behov att korsa vägen finns för skotertrafik, hundspann och annat rörligt frilufts-liv. Ett större utbyte mellan näraliggande byar finns på flera avsnitt och innebär brister för oskyddade trafikanter samt påverkar det lokala utbytet.
Trafikering vid gränspassagen mot Norge samt färjetrafik mot Finland påverkas avsevärt av lokala väderförhållanden. Stråket är på grund av detta sårbart, vilket ställer höga krav på in-frastrukturens funktionalitet. Väg E12 är tidvis utsatt för hårda väderförhållanden vid över-farten mot Norge och vägen stängs i genomsnitt 20 gånger per år. Dessutom genomförs ko-lonnkörning vid något mildare påverkan. Antalet tillfällen för avstängning har ökat de sen-aste åren. Även färjetrafiken påverkas tidvis av hårda väderförhållanden, dock är färjeleden sällan så påverkad att trafiken ställs in.
Stråket går genom värdefulla naturområden och infrastrukturen korsar många vägar för vat-tenlevande fauna. Inom stråket bedrivs aktiv renskötsel och det finns konflikter mellan in-frastrukturens beskaffenhet och landskapets funktion som renbetesland. Renarna har ett be-hov av betesmarker och därmed att kunna passera väg och järnväg på ett säkert sätt.
Hamnarna Umeå (klassad som TEN-T (övergripande nätet) och Mo i Rana (Norge) har stark koppling till stråket. Umeå hamn behandlas i avsnitt 4.2 Kuststråket.
4.4.1. Betydande brister vid ny planperiods början
E12E12 har betydande brister utifrån såväl trafiksäkerhet som användbarhet och tillförlitlighet. Anspråken i stråket skiljer sig mellan kustland, inland och fjälltrakterna.
Sträckorna Holmsund - Umeå samt Umeå - Vännäs, vilka är prioriterade delar av E12 på grund av omfattande arbetspendling och godshantering, har betydande brister avseende så-väl säkerhet som användbarhet. Detta då flera sträckor har högsta tillåtna hastighet 80 km/tim med anledning av avsaknad av mötesseparering i kombination med trafikflöden över 4000 fordon/dygn. Vägen, cirka 4 mil in från kusten till norska gränsen, domineras av smalare bredd än 7 meter och har övervägande undermålig profilstandard med bristfälliga siktlinjer. Väster om Storuman saknas BK4 och vägen är i hela dess sträckning smalare än 7 meter och till övervägande del 6,5 meter eller smalare.
82
Även mellan Vännäs - Lycksele är vägen till största del 6,5 meter eller smalare. Särskilt för den tunga trafiken är smala landsvägar problem vid möten, vilketaccentueras vintertid och på delar med hög andel tung trafik. Det ger även förhöjda underhållskostnader, snabbare spårutveckling och nerkörda vägkanter.Stråket saknar en bit från kusten i huvudsak alternativa parallella vägar, vilket leder till stor känslighet för störningar. I dess nordvästra del accentueras detta ytterligare vid hårda vä-derförhållanden vintertid med bland annat kraftig snörök alstrad av tung trafik. På flertalet avsnitt är andelen tunga fordon15 - 25 %. Under svåra väderförhållanden stängs gränspas-sagerna under kortare eller längre tid alternativt sker kolonnkörning vid något mildare för-hållanden, vilket ger en brist gällande användbarheten på vägen. Vägen saknar mötessepa-rering, och har bristfälliga sidoområden, vilket gör att vägen sammantaget har flera avsnitt med låg trafiksäkerhetsstandard.
Vägen är flerfunktionell och dess utformning är anpassad för att genomgående trafik ska kunna passera effektivt. I anslutning till byar, randbebyggelse och vid busshållplatser finns det däremot betydande brister för lokaltrafik, gående och cyklister. Vägrummet saknar ofta anpassning till lokala behov i form av säkra gång- och cykelstråk, passager och övergångar. Säkerheten för oskyddade trafikanter är låg och möjligheten till cykelpendling är begränsad på grund blandtrafik med motorfordon och få eller inga parallella vägar. De sammantagna bristerna har en negativ inverkan på mindre orter och byars attraktivitet och möjlighet till utveckling. Utpekade sträckor för möjlig arbetspendling med cykel saknar fullt utbyggt nät. De sammantagna betydande bristerna har en negativ inverkan på orternas attraktivitet. Sär-skilda risker finns även bland annat i turistområdet Hemavan - Tärnaby under intensiva tu-ristperioder med många besökarei kombination med blandtrafik där höga hastigheter rå-der. En stor årstidsvariation i trafikmängd råder utmed stråket.
Möjligheten att nyttja kollektivtrafik är begränsad, genom betydande brister i anslutningar, bytespunkter och avsaknad av pendelparkeringar. Det finns betydande brister vad gäller rastmöjligheter för yrkestrafik och långväga personbilsresor, i fråga om avsaknad och kapa-citet på rastplatser eller i fråga om rastplatsens brister i funktion framförallt i området Slussfors/Tärnaby. Betydande brister gällande kapacitet kopplat till uppställningsmöjlig-heter inför landsgränsen mot Norge uppstår vid de tillfällen då stråket begränsas eller stängs på grund av hårda väderförhållanden.
Stängselsystem och säkra passager för ren och vilt saknas. Viltolycksstatistik visar på proble-matik gällande såväl ren som älg.
Längs E12 finns värdefulla vattenresurser som riskerar att förorenas. Betydande brister finns avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst utmed flera avsnitt av stråket gällande grundvatten och ytvatten.
Tvärbanan, Hällnäs - Storuman
Gods- och regionaltågstrafiken på Tvärbanan sker med dieseldrivna fordon och låga hastig-heter, vilket medför långa restider. Detta är också den enda sträckan där Norrtåg använder dieseldrivna fordon. Det har negativ inverkan på miljö och kostnadseffektivitet, samt ökar sårbarheten. Regionalt finns höga förväntningar på utveckling av banan, och vill se en upp-rustning med bland annat elektrifiering. Banan har därför betydande brister i användbarhet och tillförlitlighet både för person- och godstrafik.
Stråkets omgivande landskap ingår i renskötselområde. På delar av sträckan är stängselsy-stem inklusive passager bristfälliga.
83
Sträckan från Holmsund till Hällnäs sammanfaller med Kuststråket och brister behandlas i avsnitt 4.2.4.4.2. Kvarstående betydande brister vid gällande plans slut
Flertalet betydande brister i användbarhet och kapacitet kvarstår efter planperiodens slut. För år 2029 saknas underlag för bedömning av kvarstående plankorsningar mellan väg och järnväg, betydande brister för ren- och viltpassager och avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst.
E12
Flertalet betydande brister utifrån såväl trafiksäkerhet som användbarhet och tillförlitlighet kvarstår efter planperiodens slut. Behov av mötesseparering kvarstår på sträckan Obbola - Umeå - Vännäs, sammanlagt strax över cirka 2 mil, trots att åtgärder sker under planperi-oden då Umeåprojektet med ringled kring Umeå tätort färdigställs. På sträckor med flöden över 2000 fordon som inte mötessepareras har hastigheter sänkts vilket ökar trafik-säkerheten men förlänger restiderna. Betydande brister i restider kvarstår vid gällande plans slut med anledning av ovanstående. Flertalet av de betydande bristerna för oskyddade trafi-kanter förväntas kvarstå.
Betydande brister i vägbredd kvarstår på samtliga utpekade avsnitt i stråket då inga större investeringar genomförs under planperioden. Problematiken accentueras vintertid och un-der svåra väun-derförhållanden, vilket infaller återkommande, förväntas även fortsättningsvis gränspassagerna stängas under kortare eller längre tid alternativt kolonnkörning ske vid nå-got mildare förhållanden.
Tvärbanan, Hällnäs - Storuman
Betydande kapacitetsbrister över dygnet uppstår på sträckan Hällnäs - Lycksele på grund av trafikökningar. Betydande brister i användbarhet och restid kvarstår.