• No results found

Stråk 6: Noden Stockholm/Mälardalen-Avesta-Borlänge-Mora/Dalafjällen-Norge (Stråk

5. BETYDANDE BRISTER I MELLERSTA SVERIGE

5.5. Stråk 6: Noden Stockholm/Mälardalen-Avesta-Borlänge-Mora/Dalafjällen-Norge (Stråk

Följande infrastruktur ingår

• Väg: E16 Malung-Borlänge, Rv 70 Västmanlands länsgräns-Mora

• Järnväg: Dalabanan, Bergslagspendeln, Västerdalsbanan, Älvdalsbanan (Mora-Märbäck) Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden

Stråket är viktigt för tillgängligheten både lokalt, regionalt och nationellt. Stråket utgör en viktig koppling mellan Stockholmsområdet/Mälardalen och Dalarna och är av stor betydelse för den regionala utvecklingen.

På sträckan Borlänge-Malung är E16 landsväg med varierande standard och vägbredd, från-sett sträckan Dala Järna-Vansbro som är mötesseparerad. Vägen går genom flera tätorter. Rv 70 sträckan Sala–Borlänge samt södra infarten till Mora är vägen mötesseparerad. Öv-riga sträckor norr om Borlänge är landsväg med varierande standard. Vägen går genom flera tätorter. Det finns anspråk om förbättrade reserelationer på dessa vägar norrut och västerut från Borlänge, med kortare restider och ökad trafiksäkerhet.

Vägarna i stråket är viktiga för arbetspendling, såväl lokalt som regionalt. De utgör också en pulsåder för besöksnäringens trafik till Dalafjällen och Siljansområdet. Trafikmängderna va-rierar mycket till följd av besöksnärings trafik, utifrån lov och helgdagar, ”stugbytardagar” och stora evenemang. Vägarna har även en betydande funktion för godstrafik.

I stråket har de regionala vägarna Rv 66 samt Rv 70 norr om Mora en nationell betydelse, framförallt för långväga personresor till fjällen samt med kopplingar till Norge. Vägarna är även viktiga för nationella godstransporter, bl.a. Rv 66 koppling till Västerås hamn.

97

Bergslagspendeln och Dalabanan, används för både gods- och persontrafik, medan Väster-dalsbanan och ÄlvVäster-dalsbanan endast används för godstrafik. Dalabanan är enkelspårig och trafikeras av regionaltåg, fjärrtåg och godstrafik. Bergslagspendeln är enkelspårig och trafik-eras av gods och persontrafik. Västerdalsbanan är enkelspårig och inte elektrifierad, banan trafikeras av godstrafik. Älvdalsbanan (Mora-Märbäck) är enkelspårig och inte elektrifierad, banan trafikeras av godstrafik.

Såväl Bergslagspendeln som Dalabanan är viktiga för arbetspendlingen, framförallt i de södra delarna av stråket, inom Dalarna samt över länsgränserna mot Uppsala och Väs-terås/Mälardalen samt vidare mot Stockholm. Dalabanan är också viktig för turisttrafiken till Siljansbygden och vidare mot fjällområdena. Det finns anspråk på ökad turtäthet och för-kortad restid på banorna.

Dalabanan och Bergslagspendeln är viktiga för godstransporter såväl inom som till och från regionen. Dalabanan sammanbinds med Godsstråket genom Bergslagen och Bergslagsbanan i Borlänge och Avesta.

Inom stråket finns tre flygplatser. Dala Airport i Borlänge som ägs av Dala Airport AB, som är ett kommunalt bolag, ägt av Region Dalarna samt kommunerna Borlänge och Falun samt Mora-Siljan flygplats i Mora som ägs av Mora kommun. Flygplatserna drivs av Dalaflyget AB som ägs av Region Dalarna samt Borlänge-, Mora- och Falu kommun. På Dala Airport upp-hörde den reguljära trafiken under 2018, men trafikeras fortfarande av charterflyg samt ut-gör en sjuktransportflygplats för Falu lasarett. Mora-Siljan flygplats har en viktig roll för sjukvården, däremot har den reguljära upphört. Därtill finns den nybyggda flygplatsen Scandinavian Mountains Airport i Sälen som ägs av Scandinavian Mountains Airport AB (som ägs av företag i regionen, bland annat skidanläggningar, och Malungs och Trysils kom-munala turistbolag). Flygplatsen trafikeras av reguljär flygtrafik samt charterflyg.

5.5.1. Betydande brister vid ny planperiods början

E16 (Malung-Djurås-Borlänge)

E16 Genom Borlänge beskrivs i Bergslagsstråket, se avsnitt 5.6. Väg E16 från Värmlands länsgräns till Malung beskrivs i Inlandsstråket, se avsnitt 5.2.

På sträckan Borlänge-Djurås finns betydande brister i användbarhet för personresor med anledning av långa restider, trafiksäkerhet och kapacitet. Bristerna åtgärdas i nu gällande plan genom ombyggnad till mötesseparerad 2+1-väg.

Sträckan Malung-Djurås har betydande brister i användbarhet. Det är långa avstånd och långa restider/låg hastighet. Detta utgör en brist för både arbetspendling mellan kommu-nerna i stråket samt för långväga resor till exempelvis fjällområdena i Sälen. Restiderna för-längs även i och med sänkt hastighet från 90 till 80 km/h, till följd av att hastigheten anpas-sas efter vägens utformning för att öka trafiksäkerheten. Vägsträckan har även måttliga tra-fiksäkerhetsbrister, dessa kvarstår även vid sänkt hastighet och beror bland annat på avsak-nad av mitträffling. Det finns gång- och cykelpassager med betydande trafiksäkerhetsbrister. Det är betydande brister vad gäller rastmöjlighet för yrkestrafiken i Vansbro- och Malungs-området. Bristerna beräknas vara åtgärdade till 2029.

Längs sträckan finns betydande miljöbrister, dels avseende risk för negativ påverkan på vat-tenförekomst mellan Djurås-Borlänge och Malung-Vansbro, dels avseende viltolyckor för framförallt älg på E16 mellan bl.a. Mockfjärd-Djurås.

98

Rv 70 (Djurås-Mora)

(Sträckan Djurås-Borlänge beskrivs under E16 ovan)

Från Djurås till Mora har vägen betydande trafiksäkerhetsbrister bland annat på grund av. avsaknad av mitträffling samt betydande brister i användbarhet för personresor vad gäller restid. Det är långa avstånd och lång restid/låg hastighet, för både arbetspendling mellan or-terna i stråket samt för långväga personresor till exempelvis fjällområdena i Sälen och Idre. Restiden förlängs även i och med sänkt hastighet från 90 till 80 km/h, till följd av att hastig-heten anpassas efter vägens utformning för att öka trafiksäkerhastig-heten. Trafiksäkerhetsbrister kvarstår även när hastigheten är sänkt till 80 km/tim. Trafikmängderna är idag nära kapaci-tetstaket och beräknas öka. År 2029 bedöms det vara måttliga kapacitetsbrister på sträckan Djurås-Mora.

Det är betydande brister i användbarhet genom Mora, både för genomfartstrafiken och för oskyddade trafikanter. Det är även betydande kapacitetsbrister på genomfarten samt trafik-säkerhetsbrister för oskyddade trafikanter som ska korsa vägen. Bristerna åtgärdas genom åtgärder i gällande plan, vissa kapacitetsbrister kommer dock att kvarstå genom centrum. Det är även betydande brister för luftkvalitet i Mora både vad gäller överskridande av nivåer för övre utvärderingströskel av kvävedioxid och partiklar, även dessa brister bedöms kvarstå 2029.

På Rv 70 finns det några broar som idag inte tillåter 74-tons lastbilar, vilket innebär en be-gränsning för användandet av 74-tons fordon i stråket. Dessa broar kommer att åtgärdas un-der gällande planperiod.

Rv 70 genom Dalarna går på en rullstensås, vilken till stora delar är vattenskyddsområde. Det finns betydande brister avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst.

Det är betydande brister på flera delsträckor på grund av. avsaknad av viltstängsel och säkra vilt-passager samt brister i befintligt stängsel. Leksand-Rättvik-Mora har betydande brister vad gäller viltolycksklassning för älg.

Dalabanan

Det ingår flera mindre åtgärder på Dalabanan mellan Uppsala och Borlänge i gällande plan, bl.a. spårbyten, växelbyten, samtidiga infarter och olika hastighetshöjande åtgärder. Dessa åtgärder har stor nytta och innebär att restiderna kortas betydligt på sträckan och det blir möjligt att utöka till timmestrafik Stockholm-Borlänge hela dagen. Men betydande brister kommer att kvarstå även efter dessa åtgärder är genomförda. Framförallt kommer det fort-satt att finnas betydande brister för användbarhet personresor. Det är betydande brister i restidkvot till järnvägens nackdel längs med Dalabanan, dvs. lång restid med tåg jämfört med personbil. Det finns även brister på grund av. tillgänglighetsanpassning av stationer samt betydande trafiksäkerhetsbrister på grund av obevakade plankorsningar.

Sträckan Borlänge-Falun på Bergslagsbanan är av stor betydelse för Dalabanan och resere-lationen Stockholm-Falun. Kapacitetsbristerna på nämnda sträcka har därmed stor påver-kan på Dalabanan. (Läs mer under Bergslagsbanan i Bergslagsstråket avsnitt 5.6). På Dalabanan norr om Borlänge till Mora finns det betydande brister i användbarhet för personresor med långa restider, korta plattformar och brister vad gäller tillgänglighetsan-passning av stationer. Över dygnet är kapaciteten i balans, men under de två mest belastade timmarna är det betydande kapacitetsbrist. Det finns flera plankorsningar med säkerhets-brister på sträckan, vilka även innebär betydande säkerhets-brister i användbarhet på grund av. sänkt

99

hastighet och därmed längre restider. Det finns betydande brister vad gäller säkra passager för däggdjur samt avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst till följd av gamla miljöfarliga sugtransformatorer på sträckan.

Bergslagspendeln

Banan har låg standard, vilket bl.a. medför betydande brister i restid, dvs. restiden med tåg är lång i jämförelse med personbil samt finns det bärighetsbrister. Det är betydande brister för användbarhet personresor på grund av. korta plattformar. Det är betydande brister för användbarhet för godstransporter på grund av. låg bärighet samt korta mötesstationer. Det pågår åtgärder för att införa fjärrstyrning på banan, vilket även kommer medföra ökade hastigheter samt att plankorsningar åtgärdas. Men betydande brister till följd av banans låga standard kommer att kvarstå.

Västerdalsbanan

Det finns enligt Trafikverkets bedömningar inga betydande brister på banan utifrån nuva-rande trafikering.

Älvdalsbanan (Mora-Märbäck)

Bron vid Oxberg har betydande brister i bärighet, dessa kommer att åtgärdas under gällande planperiod.

5.5.2. Kvarstående betydande brister vid gällande plans slut

E16

Sträckan Djurås-Malung har kvarstående betydande brister i användbarhet för arbetspend-ling och långväga personresor, med långa avstånd och låg hastighet samt måttliga trafiksä-kerhetsbrister. Rv 70

Från Djurås till Mora har vägen betydande trafiksäkerhetsbrister, betydande brister i an-vändbarhet för arbetspendling och långväga personresor, med långa avstånd och låg hastig-het samt måttliga kapacitetsbrister.

Betydande brister i kapacitet och luftkvalitet genom Mora.

Betydande brister för landskap på flera delsträckor, både på grund av. avsaknad av vilt-stängsel och säkra viltpassager samt brister i befintligt vilt-stängsel. betydande brister vad gäller säkra passager för däggdjur

Betydande miljöbrist avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst. Dalabanan

Betydande brister på sträckan Uppsala–Borlänge för användbarhet personresor med långa restider och korta plattformar. Betydande trafiksäkerhetsbrister på grund av oskyddade plankorsningar.

100

Betydande brister i användbarhet på sträckan Borlänge till Mora vad gäller användbarhet med långa restider, korta plattformar och betydande brister vad gäller tillgänglighetsanpass-ning av stationer. Betydande trafiksäkerhetsbrister på grund av. oskyddade plankorstillgänglighetsanpass-ningar. Det råder betydande brister vad gäller säkra passager för däggdjur.

Bergslagspendeln

Det är brister för användbarhet personresor långa restider/låg hastighet. Betydande brister på grund av. korta plattformar. Betydande kapacitetsbrister vid de mest trafikerade tim-marna på dygnet.

Det är betydande brister för användbarhet godstransporter på grund av. låg bärighet, kraf-tiga lutningar samt korta mötesstationer.

Västerdalsbanan

Det finns inga betydande brister på banan. Älvdalsbanan

Det finns inga betydande brister på banan.

5.6. Stråk 7: Mjölby-Örebro/Karlstad-Ludvika-Falun-Gävle