8. BETYDANDE BRISTER I VÄSTRA SVERIGE
8.4. Stråk 11 Noden Göteborg – Skaraborg - Örebro/Hallsberg – Eskilstuna – Noden Stockholm
Följande infrastruktur ingår
• Väg: E20 (utanför noden Stor-Göteborg) – länsgräns Örebro
• Järnväg: Västra stambanan (Laxå-Göteborg), Älvsborgsbanan (Öxnered – Borås), Kinnekullebanan
• Farled : Funktionell koppling till Vänerhamn i Mariestad Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden
Stråket Göteborg – Örebro – Stockholm har som funktion långväga godstransporter med mål i Göteborg, Skaraborg, Örebro samt Mälardalen och östra Stockholm. I stråket löper Västra stambanan parallellt med E20 upp till trakten av Laxå, här finns målpunkterna i cen-trala Göteborg respektive Stockholm samt till stationsorter/godsterminaler i stråket. Stråket har en parallell funktion med stråk 17 (rv 40) för förbindelsen mellan Göteborg och Stock-holm.
Väg E20 ingår i TEN-T Comprehensive och används för internationella, nationella och reg-ionala godstransporter till Göteborgs hamn till och från Örebro län, östra Värmland, Stock-holm, Västmanland och Dalarna. Vägen är också viktig för den regionala kopplingen mellan Göteborgsområdet och Skaraborg samt inom Skaraborg. För personresor har E20 främst en regional och lokal funktion. I vägens nuvarande funktioner ingår även transporter med lång-samtgående fordon och jordbruksmaskiner i de större jordbruksbygderna. Vägen är omväx-lande motorväg, fyrfältsväg och vanlig landsväg. Hela sträckan Göteborg – länsgräns Örebro kommer dock att vara mötesseparerad vid planperiodens slut.
Västra stambanan har en central funktion för nationella och internationella godstransporter och regionala och nationella personresor. Den ingår i TEN-T Core samt i godskorridor Scan-Med. För godstransporter är Göteborgs hamn, Sävenäs rangerbangård och Hallsbergs rang-erbangård de viktigaste knutpunkterna. Även Falköping och Skövde är viktiga omlastnings-punkter för gods i Skaraborg. Banan är en del av Triangeln för långa tåg mellan Hallsberg-Sävenäs och Malmö rangerbangårdar. Vad gäller personresande har tåget har den största marknadsandelen för personresor mellan Göteborg och Stockholm. Järnvägen har även en viktig funktion för regional pendling i stråket, särskilt närmast storstäderna. I Göteborgsom-rådet är den särskilt viktig för att skapa förutsättningar för arbets- och studiependling mel-lan orter i Skaraborg och Göteborgsområdet. I Göteborgsområdet har den stor betydelse för
166
pendling mellan kranskommunerna och Göteborg. Sävenäs rangerbangård och trafiken till och från Göteborgs hamnbana ansluts idag i plan till Västra Stambanan.Älvsborgsbanan används framförallt för lokal och regional persontrafik men också för viss godstrafik. Banan är enkelspårig och elektrifierad, till övervägande delen fjärrstyrd. Viss nationell persontrafik förekommer i form av fjärrtåg mellan Strömstad/Uddevalla och Stockholm. Banan har även en funktion för omledning av framförallt godståg mellan Södra Bohusbanan, Norge-Vänerbanan, Västra stambanan och Kust till kust-banan.
Kinnekullebanan har lokal och regional betydelse, den används framför allt för persontrafik, men även för viss godstrafik mellan Mariestad och Gårdsjö. Banan är enkelspårig och oe-lektrifierad med manuell tågklarering. Utmed stora delar av banan är standarden på det pa-rallella vägsystemet relativt låg, och järnvägen är därför konkurrenskraftig i jämförelse med lokala bussresor.
8.4.1. Betydande brister vid ny planperiods början
E20, öster om Partille (Jonsered) till länsgräns ÖrebroDet finns betydande brister i möjligheten att arbetspendla med cykel mellan Partille/Jonse-red – Lerum och Floda– IngaPartille/Jonse-red/Alingsås. Delen TollePartille/Jonse-red – IngaPartille/Jonse-red byggs om till motorväg under planperioden, inklusive ny cykelväg Tollered – Västra Bodarne. Samtidigt byggs ny regional cykelväg Floda – Tollered.
Sträckan genom Alingsås (4 km) är en utpekad brist i regeringens beslut för nationell plan. Sträckan har skyltad hastighet 60 km/tim och är en barriär eftersom vägen delar staden. I vägkorridoren överskrids också gränsvärden för luftföroreningar för NO2 och PM10 per dygn. Det finns betydande brister i trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. En ÅVS har ny-ligen genomförts för E20 genom Alingsås och ett antal trafiksäkerhetsåtgärder och trim-ningsåtgärder kommer att genomföras. Någon större ombyggnad av sträckan genom Alingsås är inte aktuell under planperioden.
Från Alingsås till Hasslerör i östra Skaraborg finns en betydande brist i trafiksäkerhet p g a att vägen bara delvis är mötesseparerad. På sträckan Alingsås – Vara finns en betydande brist i restid för långväga resor eftersom hastigheten på vägen, 80 km/h, är anpassad till vägens standard för att öka trafiksäkerheten. Även avsaknaden av säkra passager för större däggdjur är en betydande brist på stora delar av sträckan Alingsås – Hasslerör. På en del sträckor finns också betydande brister avseende risk för negativ påverkan på vattenföre-komst. På delen Vara-Skara, som är en äldre 2+1-väg, finns en betydande brist i BK4 samt måttliga brister i trafiksäkerhet samt i användbarhet personresor.
De sträckor av E20 som inte är mötesseparerade projekteras nu för ombyggnad inom gäl-lande nationell plan 2018-2029. Redovisade betydande brister ovan kommer därmed till stor del att åtgärdas.
Västra stambanan
Delarna Laxå-Skövde och Falköping-Göteborg har idag betydande kapacitetsbrister både över dygnet och under de två mest belastade timmarna. Banan har utmed hela sin sträck-ning betydande brist avseende kapacitet - Linjekategori (axellast), till följd av att trafik med STAX 25 erfordrar dispens då trafik är möjlig endast med restriktioner som sänkt hastighet på delar av banan som har äldre spår, sämre geotekniska förutsättningar eller broar som di-mensionerats utifrån andra krav än de som tillämpas idag.
167
Banan har även betydande brister vad gäller användbarhet Gods – Begränsad lastprofil, till följd av att trafik med lastprofil C erfordrar dispens då trafik är möjlig endast med restrikt-ioner som sänkt hastighet då fria rummet är begränsat i vissa punkter på vissa spår utmed banan. Bristen gäller även Långa godståg, genom att det saknas ett tillräckligt antal långa mötesstationer.Banan har utmed delsträckan Göteborg-Falköping betydande brist avseende kapacitet till följd av antal tåg vilken förvärras av att trafiken utgörs av många olika tågkategorier med olika hastighetsbild vilket leder till kappkörningseffekter.
Delsträckan Göteborg-Alingsås har betydande brist avseende användbarhet person – antal avgångar till följd av att det inte går att trafikera banan med tillräckligt många avgångar med region- och pendeltåg per timme.
Det råder betydande brist i säkerhet till följd av spårspring på flera driftplatser och p g a plankorsningar med enkla ljussignaler på sträckan Göteborg-Alingsås.
Det finns betydande brister avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst på sträckan Falköping-Alingsås till följd av två stycken sugtransformatorer vid Vårgårda. Under planperioden kommer åtgärder att göras mellan Göteborg och Skövde (objekt Västra stambanan Göteborg–Skövde, ökad kapacitet). Trots åtgärderna kommer bristerna i kapa-citet och användbarhet att öka på sträckan Göteborg–Skövde och förväntas vara betydande till 2029 på grund av ökad trafikering. Dock bedöms bristen användbarhet person- antal av-gångar minska till måttlig.
Anslutningen av Sävenäs rangerbangård och trafiken på Hamnbanan i plan medför bety-dande brister vad gäller kapacitet och användbarhet gods respektive person. Själva anslut-ningarna ligger i Driftplats Göteborg men har stor påverkan och ger begränsningar på såväl gods- som persontågssystemen som är betydande. Att åstadkomma en planskildhet är enligt genomförda kapacitetsstudier den enskilt mest effektiva åtgärden att förbättra kapaciteten på stambanan i Västsverige.
Älvsborgsbanan, delen Öxnered–Herrljunga–Borås
Banan har inga betydande kapacitetsbrister över dygnet, men under de två mest belastade timmarna har Håkantorp-Herrljunga-Borås betydande kapacitetsbrister. Banan har bety-dande brist avseende Användbarhet person när det gäller restid över 10 mil restid mellan Trestadsområdet-Herrljunga (Stockholm). Det är dock begränsad resandevolym.
Kinnekullebanan, Håkantorp–Lidköping–Mariestad–Gårdsjö
Gods- och regionaltågstrafiken på Kinnekullebanan sker med dieseldrivna fordon och rela-tivt låga hastigheter, vilket medför långa restider. Detta är också den enda sträckan där Västtrafik använder dieseldrivna fordon. Det har negativ inverkan på miljö och kostnadsef-fektivitet, samt ökar sårbarheten. Västtrafik planerar dock att börja trafikera med hybridtåg som laddas på sträckor som är elektrifierade, det medför att möjlighet till resa utan byte från Lidköping och Mariestad till både Örebro och Göteborg, Banan har inga betydande kapaci-tetsbrister över dygnet, men under de två mest belastade timmarna har delen Håkantorp-Mariestad betydande kapacitetsbrister. Banan bedöms som helhet ha betydande brist avse-ende användbarhet person när det gäller tillgänglighetsanpassning av stationer samt i säker-het till följd av många plankorsningar.
168
8.4.2. Kvarstående betydande brister vid gällande plans slut
E20
På delen Partille – Jonsered – Lerum kvarstår den betydande bristen för möjlighet att cykel-pendla. Genom Alingsås kvarstår den betydande bristen i form av barriäreffekt och förlängd restid liksom miljöbristen i form av överskridande av gränsvärden för NO2/dygn och PM10/dygn.
På sträckan Vara – Skara kvarstår den betydande bristen för BK 4 samt måttlig brist i an-vändbarhet och trafiksäkerhet.
Västra stambanan
Delarna Laxå-Töreboda, Skövde-Falköping och Herrljunga-Göteborg förväntas ha bety-dande kapacitetsbrister över dygnet. Banan bedöms som helhet fortsatt ha betybety-dande brister avseende kapacitet Linjekategori (Axellast) till följd av att det erfordras dispens för att trafi-kera med STAX25.
Även betydande brister avseende användbarhet för persontrafik kvarstår i form av platt-formslängder på sträckan Göteborg-Alingsås-Skövde.
De betydande bristerna som beror på anslutning av Sävenäs rangerbangård och trafiken till/från Hamnbanan kvarstår.
Älvsborgsbanan
Inga sträckor med betydande kapacitetsbrister kvarstår efter planens genomförande. Betydande brister avseende lång restid för persontrafik kvarstår på delen Trestad-Herr-ljunga i riktning till och från Stockholm.
Det finns betydande brister avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst på sträckan Borås-Herrljunga kvarstår, sugtransformator.
Kinnekullebanan
Håkantorp-Mariestad förväntas ha betydande kapacitetsbrister. Betydande brist avseende Tillgänglighetsanpassning av stationer.
8.5. Stråk 15 Noden Öresund -/Helsingborg – Halmstad – Varberg –
No-den Göteborg – Oslo uppdelat i södra och norra stråket
8.5.1. Västkuststråket söder om Göteborg
Följande infrastruktur ingår• Väg: E6/E20, länsgräns Skåne – trafikplats 59 Kungsbacka Syd • GC-väg: Kattegattleden
• Järnväg: Västkustbanan, Markarydsbanan, Viskadalsbanan
• Farled: Farled 182 till Varbergs hamn, farled 191 till Halmstads hamn • Flygplats: Halmstad flygplats, kommunalt ägd
169
Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållandenStråket har nationell betydelse då stråket förbinder Västra Sverige med Skåne och
Öresundsregionen i söder och med Osloregionen i norr. Stråket har betydelse för gods- och persontransporter Göteborg - Malmö/Köpenhamn, men även för transittrafik mellan konti-nenten, Göteborgs hamn och Norge. Stråket har även betydelse för gods som transporteras norrut och söderut från Småland och från industrierna i Hallands inland. Stråket är också en transportled för insatsvaror och konsumtionsvaror till storstadsregionerna Göteborg och Malmö.
Stråket är en transportled till hamnar i stråket, bland annat Göteborgs hamn (TEN-T), Var-bergs hamn (TEN-T) och Halmstads hamn (TEN-T).
Farled 182 används av fartyg med last till och från Varbergs hamn. Varbergs hamn är en nod för skogs- och träindustrin i södra och mellersta Sverige. Farled 191 möjliggör sjötransporter till Halmstads hamn, som hanterar bland annat import av motorfordon och containers. Hamnarna har goda väg- och järnvägsanslutningar till det övriga transportsystemet i strå-ket. Göteborgs hamn beskrivs i avsnitt Noden Göteborg.
Stråket har en interregional, regional och lokal funktion för arbets- och studiependling med en dominerande pendling mot Göteborg. Arbets- och studiependlingen är under ökande i riktning mot Halmstad och Skåne samt vidare mot Köpenhamn. Stråket har även funktion för tjänsteresor, fritidsresor och turism med koppling till de internationella flygplatserna Kastrup och Landvetter och flygplatsen i Halmstad. Stråket har även betydelse för tillgäng-ligheten till arbetsmarknaden på ömse sidor om länsgränserna Halland och Västra Götaland via kopplingen Varberg – Borås.
Stråket kopplar även till Halmstads flygplats som ägs av Halmstad kommun. För södra Hall-and med omnejd utgör flygplatsen en förbindelse mot Stockholm, dit linjetrafik går. För norra delen av Halland är Landvetter flygplats den huvudsakliga flygplatsen. Stråket kopplar även till Kastrups flygplats som är en målpunkt för många resenärer i stråket.
Väg E6/E20 är av internationell betydelse. Vägen har funktion för långväga godstransporter, långväga personresor, kollektivtrafik (långfärdsbussar) och daglig arbetspendling. E6/E20 och Västkustbanan löper parallellt i stråket och har en kompletterande funktion för både gods- och persontrafik. E6/E20 ingår i TEN-T Core och i ScanMed-korridoren. Vägen har motorvägsstandard på hela sträckan.
Västkustbanan används för både gods- och persontrafik. Godstrafiken har såväl internation-ell, nationell som regional betydelse. Persontrafiken har internationinternation-ell, nationinternation-ell, regional och lokal betydelse, bland annat med kopplingar till Hamburg, Köpenhamn, Malmö och Gö-teborg.Västkustbanan har en viktig funktion för kollektivtrafik i stråket. Västkustbanan in-går i ScanMed-korridoren. Göteborg-Varberg, Hamra-Falkenberg samt Falkenberg-Elds-berga är dubbelspåriga, övriga sträckor enkelspåriga, sträckan är elektrifierad.
Markarydsbanan ger möjlighet till omledning mellan Västkustbanan och Södra stambanan. Den används även för viss genomgående godstrafik. Delsträckan Hässleholm - Markaryd trafikeras frekvent av persontrafik men på delen Markaryd - Halmstad förekommer ingen regelbunden persontrafik. Det finns regionala och lokala önskemål om att kunna förlänga persontrafiken hela vägen till Halmstad med en trafikering om ett persontåg per timme och riktning och med stopp i Veinge och Knäred. Markarydsbanan är enkelspårig, elektrifierad, fjärrstyrd.
170
Viskadalsbanan, mellan Varberg och Borås, ger tillsammans med Älvsborgsbanan möjlighet till omledning mellan Västra Stambanan, Kust till kust-banan och Västkustbanan. Viska-dalsbanan går i stråket parallellt med den regionala väg 41.Godstrafiken är liten även om banan erbjuder åtkomst till hamnarna i Varberg och Halmstad från Skaraborg samt Små-land. De regionala målbilderna för framtida trafikering visar på en ökad efterfrågan på kol-lektivtrafik mellan Varberg och Borås och banan förväntas fylla en än viktigare funktion för arbets-, tjänste- och skolresor framöver. Banan har många plankorsningar med dåligt eller inget skydd. Trafikhuvudmannen vill trafikera banan med längre tåg men det är inte möjligt till följd av korta plattformslängder. Viskadalsbanan är enkelspårig, elektrifierad och det går regional persontågstrafik mellan Varberg och Borås.Kattegattleden som är nationell cykelled och går mellan Helsingborg och Göteborg. Leden har regional och lokal betydelse med funktion för turism med en stor andel internationell cykelturism samt för arbetspendling. Leden är till stora delar trafikseparerad.
8.5.2. Betydande brister vid ny planperiods början
E6/E20, länsgräns Skåne – trafikplats 59 Kungsbacka Syd
På delar av sträckan länsgräns Skåne - trafikplats 54 Varberg finns betydande brister avse-ende risk för negativ påverkan på vattenförekomst och höga halter av NO2 och PM10. Mellan Trafikplats 54 Varberg - trafikplats 59 Kungsbacka Syd finns betydande brist i an-vändbarhet utifrån bristande möjligheter för pendling med cykel i och mellan tätorter på det parallella regionala vägnätet. Betydande brister finns med avseende höga halter av NO2 och PM10.
Kattegattleden
Har betydande brist i användbarhet på sträckan Tångaberg – Kärradal där gång- och cykel går i blandtrafik på det regionala vägnätet.
Västkustbanan
Över dygnet finns idag betydande kapacitetsbrister på delen Varberg-Hamra och under de mest belastade timmarna finns även betydande kapacitetsbrister på delen Göteborg-Kungs-backa Bristen beror till stor del antal tåg och kappkörningseffekter beroende på olika tåg-hastighet för gods-, pendel-, region- och fjärrtåg. Linjekategori (axellast) utgör betydande brist genom att trafik med STAX25 erfordrar dispens. Användbarhet gods utgör betydande brist avseende lastprofil genom att trafik med LpC erfordrar dispens. Även långa godståg ut-gör betydande brist genom att det finns för få förbigångsstationer för 750 m långa tåg. Sä-kerhet järnväg utgör betydande brist till följd av spårspring på ett flertal platser och platt-formsutformning i Mölndal.
Kungsbacka driftplats har betydande brist avseende kapacitet till följd av vändande tåg. Sträckan kommer också ha betydande brist avseende linjekategori (axellast) genom att trafik med STAX25 erfordrar dispens. Användbarhet gods utgör betydande brist avseende lastpro-fil genom att trafik med lastprolastpro-fil C erfordrar dispens. Även för långa godståg medför avsak-naden av förbigångsstationer för 750 m långa tåg betydande brist i användbarhet.
Delen Varberg – Hamra har betydande brister i båda användbarhet och kapacitet till följd av att det är den enda kvarvarande enkelspårssträckan. Sträckan kommer att vara utbyggd till dubbelspår 2024.
171
Delen Hamra-Halmstad-Eldsberga har betydande brister avseende linjekategori (axellast). Delen har även betydande brister vad gäller användbarhet gods avseende lastprofil och långa godståg (genom att det saknas två långa förbigångsstationer).Halmstad driftplats har betydande brister avseende användbarhet avseende plattformslä-gen, säkerhet och tillgänglighet på grund av smala plattformar och plattformsförbindelser i plan. Halmstad C/bangård kommer att byggas om under planperioden 2018-2029. En åt-gärdsvalsstudie för järnvägssystemet i Halmstad pågår för närvarande.
Inom projekt Längre, tyngre och större tåg (LTS) kommer två förbigångsspår att byggas på sträckan Halmstad – Falkenberg vilket kommer att åtgärda bristerna. Mellan Halmstad - Falkenberg finns betydande brist avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst på grund av sugtransformator.
Markarydsbanan, delen Halmstad – Markaryd
En betydande brist i användbarhet personresor är att det inte går att trafikera bana med 1 timmes pendeltågstrafik på sträckan Halmstad – Markaryd till följd av att det saknas mötes-möjlighet. Under planperioden avser man att delvis åtgärda bristen genom trimningsåtgär-der och signalåtgärtrimningsåtgär-der men behov kvarstår av ytterligare mötesmöjligheter, bland annat i Knäred.
Viskadalsbanan, delen Varberg – Borås
Banan har inga betydande kapacitetsbrister över dygnet, men under de två mest belastade timmarna finns betydande kapacitetsbrister. På sträckan finns betydande brist i säkerhet till följd av många plankorsningar med dåligt skydd samt betydande brist avseende risk för ne-gativ påverkan på vattenförekomst på grund av sugtransformatorer.
8.5.3. Kvarstående betydande brister vid gällande plans slut
E6/E20, länsgräns Skåne – trafikplats 59 Kungsbacka SydPå delar av sträckan länsgräns Skåne - trafikplats 54 Varberg finns betydande brist avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst och höga halter av NO2 och PM10.
Mellan trafikplats 54 Varberg - trafikplats 59 Kungsbacka Syd har delar av sträckan bety-dande brist i Användbarhet person utifrån bristande möjligheter för pendling med cykel i och mellan tätorter på det parallella regionala vägnätet. Betydande brister finns avseende höga halter av NO2 och PM10.
Kattegattleden
Har betydande brist i Användbarhet person på sträckan Tångaberg – Kärradal där gång- och cykel går i blandtrafik på det regionala vägnätet.
Västkustbanan
Delen Göteborg - Kungsbacka kommer att ha betydande kapacitetsbrister och Kungsbacka driftplats har fortsatt betydande brister avseende kapacitet och linjekategori (axellast), samt användbarhet Gods - begränsad lastprofil. Det gäller även säkerhet på grund av suicid och spårspring. I centrala Halmstad kvarstår tre plankorsningar över dubbelspår.
På delen Falkenberg – Halmstad kvarstår betydande brist avseende risk för negativ påver-kan på vattenförekomst på grund av sugtransformator.
172
MarkarydsbananBanan har inga kvarstående betydande brister. Viskadalsbanan, delen Varberg – Borås
Banan förväntas ha betydande kapacitetsbrister på grund av ökad persontrafik. Bandelen har kvarstående betydande brist avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst på grund av sugtransformatorer.
8.5.4. Västkuststråket - delen norr om Göteborg
Följande infrastruktur ingårVäg: E6, trafikplats 86 Kungälvsmotet – Svinesundsbron, Riksgränsen mot Norge Järnväg: Norge – Vänerbanan (Skälebol– Kornsjö), Bohusbanan, Älvsborgsbanan (Udde-valla – Öxnered), Lysekilsbanan
Farled: farled 151 Stenungsunds hamn, farled 152 Uddevalla hamn, farled 131/132 till Brofjorden, farled 110 till Strömstads hamn
Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden
Stråket har nationell betydelse då stråket förbinder Västra Sverige med Skåne och
Öresundsregionen i söder och med Osloregionen i norr. Stråket har betydelse för gods- och persontransporter Göteborg - Malmö/Köpenhamn, men även för transittrafik mellan konti-nenten, Göteborgs hamn och Norge.
Stråket är en transportled till hamnar i stråket, Göteborgs hamn (TEN-T Core), Stenungsunds hamn (TEN-T Comp), Uddevalla hamn samt Strömstads hamn (TEN-T Comp).
Farled 151 används av fartyg med last till och från petrokemin i Stenungsund. Farled 152 le-der till Uddevalla hamn där främst bulktransporter hanteras.Farled 131/132 möjliggör sjö-transporter till en av Sveriges största oljehamnar, Brofjorden i Lysekils kommun. Majorite-ten av transporter till och från raffinaderiet sker med båt och vägtransporterna går på reg-ionala vägar mot E6. Farled 11o till Strömstads hamn är en förutsättning för bland annat fär-jeförbindelser till Norge. Göteborgs hamn beskrivs i avsnitt 8.6 Noden Göteborg.
Stråket har en interregional, regional och lokal funktion för arbets- och studiependling med en dominerande pendling mot Göteborg och Oslo. Stråket har även funktion för tjänstere-sor, fritidsresor och turism. E6, Södra Bohusbanan och Norra Bohusbanan löper parallellt i stråket och har en kompletterande funktion framförallt för persontrafiken i stråket.