6. BETYDANDE BRISTER I ÖSTRA MELLANSVERIGE
6.8. Stråk 11 (Göteborg) – Örebro/Hallsberg – Eskilstuna (Stockholm)
• Väg: E20 från Västra Götalands länsgräns via Örebro - Eskilstuna till Stockholms läns-gräns.
123
• Järnväg: Västra Stambanan, Laxå - Hallsberg – Vingåker - Katrineholm – Gnesta –Järna. Svealandsbanan, från Arboga – Eskilstuna – Strängnäs - Mariefred och länsgräns Stockholm
Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden
Stråket är viktigt både för personresor och godstransporter och en del i TEN-T nätet i Sve-rige. E20 har till stor del motorvägsstandard men även delar med mittseparerad väg mellan Arboga-Eskilstuna samt Länsgräns Västra Götaland till Vretstorp väster om Hallsberg. Hallsberg är en central knutpunkt för tågtrafiken i stråket men också för landet som helhet, främst för gods på järnväg utöver de noder som finns framförallt i Göteborg genom Sävenäs men också i Stockholm genom Rosersberg samt Årsta och kopplingen till basnäringar i Norra Sverige. Västra stambanan är dubbelspårig och har en utpräglad funktion för gods-transporter mellan Göteborg och Hallsberg och utvecklas för fler långa tåg i triangeln mellan Malmö-Göteborg och Hallsberg. Det förekommer arbetspendling och även besöksresor mel-lan orter som Örebro och Eskilstuna och det finns kopplingar i stråket till Göteborg och Stockholm, på både väg och järnväg. Västra stambanans betydelse utöver vägtrafiken möj-liggör ett aktivt arbetande för många affärsresenärer nyttjar snabbtågsfunktionen och stor del av restiden kan nyttjas till att arbeta. En konkurrenssituation om affärsresenären finns inte bara mellan tåg och flyget utan också mellan olika tågupplägg med fler aktörer på Västra Stambanan, Svealandsbanan och även Mälarbanan som påverkar helheten men också lokala och regionala delar i stråket.
De mellanregionala funktionerna i stråket blir tydliga i och med möjligheter att nå Mälar-dalsområdet, Stockholmsområdet och Göteborgsområdet på ett förhållandevis enkelt sätt med korta restider från stora delar i stråket. Södra sidan av Mälaren samt Örebro har en stark koppling till arbetsmarknadsområden i Stockholm som nås med såväl tåg som bil. Stråket är en viktig del i den redundans som finns för kopplingen mellan Östra Mellansve-rige och Västkusten, i första hand för person-och godstrafik via E20 men även tåg. De mel-lanliggande orterna som Hallsberg/Örebro/Eskilstuna/Katrineholm har utvecklats till vik-tiga noder för logistikupplägg i godstrafiken. Örebro har växt sig starkt och ligger i topp gäl-lande Sveriges lager och logistikverksamheter. Dessutom utvecklas kombiterminalverksam-heter på flera orter Katrineholm/Hallsberg/Örebro/Eskilstuna för järnvägstransporter med bland annat så kallad ”Dryport” verksamhet för Göteborgs hamn. I stråket har även Örebro Flygplats en funktion som en nod för flygfrakten i Sverige och internationellt.
6.8.1. Betydande brister vid ny planperiods början
E20, (Göteborg)–Laxå–Örebro–Arboga–Eskilstuna–Strängnäs–(Södertälje) På E20 med motorvägsstandard genom Örebro (gemensam med E18 och Rv 50) finns det betydande brister i kapacitet. Sträckan har en hög trafikmängd i förhållande till vad vägty-pen klarar, med en årsmedeldygnstrafik på ca 50 000 fordon per dygn. I synnerhet vid hög-trafiktimmar bildas köer ut på genomfarten från lokalvägarna vid de mest trafikerade trafik-platserna.
Det finns även betydande brister i kapacitet på sträckan mellan trafikplats Gröndal och Eskilstuna, där den mittseparerade vägen är byggd som en s.k. 1+1 väg på delar av sträckan. Kapacitetsbristen härleds till att trafikmängderna överskrider kritiska punkter för vad den mittseparerade vägen klarar. Årsmedeldygnstrafiken, ÅDT är nu uppe i ca 20 000 fordon. Betydande brister finns i trafiksäkerhet. På sträckan med mittseparerad väg från länsgräns Västra Götaland till Vretstorp finns fyra korsningar med låg trafiksäkerhetsstandard och hög skaderisk.
124
Sträckan Arboga – Gröndal har flera korsningar med låg säkerhetsklass och hög olycksrisk vilket är en betydande brist.Det finns betydande brister kopplat till risk för viltolyckor och då specifikt i närheten av Strängnäs. I området mellan Vättern och Vänern finns det betydande brister då E20 funge-rar som barriär i landskapet för vilda djurs förflyttning. Området mellan de stora sjöarna Vänern och Vättern är en av de få passagerna för vilt att ta sig mellan norra och södra Sve-rige.
Västra stambanan Laxå–Järna
På delen Gnesta-Järna finns betydande kapacitetsbrister över dygnet och på hela sträckan Laxå–Järna finns betydande kapacitetsbrister under de två mest belastade timmarna. Det finns brister i användbarhet och säkerhet längs Västra stambanan. Bristerna finns på stat-ioner/driftplatser gällande säkra plattformar respektive på linjen där bristerna är kopplade till korsande tågvägar och anslutande banor. Värmlandsbanans anslutning till Västra stam-banan samt Västra stamstam-banans anslutning till Sala-Oxelösundsstam-banan utgör begränsande möjligheter att effektivt hantera korsande tågvägar mellan banorna.
De betydande bristerna gällande kapacitet och användbarhet finns på personbangården i Hallsberg. Den betydande bristen består i korsande tågvägar mellan Godsstråket i Bergsla-gen och Västra stambanan. Se även stråk 7.
Det finns betydande brister gällande säkerhet på stationer och då särskilt skalskydd med risk för obehörigt spårbeträdande i såväl Katrineholm som Flen. Laxå station har en plan-korsning för gående som skall byggas bort i innevarande plan, klart 2026.
Betydande brister avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst finns i Skebokvarn samt Sparreholm. Dessa brister kommer troligen att åtgärdas inom planperioden med nuva-rande åtgärdstakt.
Västra stambanan fungerar som en barriär för vilt mellan Vänern och Vättern vilket är en betydande brist.
Svealandsbanan
Det finns betydande kapacitetsbrister på delen Eskilstuna-Rekarne som beror på att flera olika trafiksystem ska samsas, vilket medför ett högt kapacitetsutnyttjande. Det finns bety-dande brister i användbarhet kopplat till mötesplatser. Det finns även betybety-dande säkerhets-brister genom Eskilstuna kopplat till bland annat stationsutformning, skalskydd och plan-korsningar.
Det finns en betydande brist avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst på grund av en sugtransformator i närheten av Tumbo. Bristen kommer med nuvarande åt-gärdstakt att troligen vara avhjälpt efter 2029.
6.8.2. Kvarstående betydande brister vid gällande plans slut
E20Betydande brister kvarstår i trafiksäkerhet och då på sträcka med mittseparerad väg från länsgräns Västra Götaland till Vretstorp.
125
Kapacitetsbrist kvarstår genom Örebro på fyrfältsväg med hög årsmedeldygnstrafik, ca 50 000 fordon. Bristen påverkar funktionaliteten i tre av regionens stråk.Västra Stambanan
Utbyggnaden av Ostlänken medför att de betydande kapacitetsbristerna över dygnet på de-len Gnesta-Järna åtgärdas. Det finns kvarstående trafiksäkerhetsbrister på stationer i Fde-len och Katrineholm.
Betydande brist i kapacitet kopplat till korsande tågvägar mellan banor, Värmlandsbanans anslutning och även i Hallsberg där konflikt finns mellan Godsstråket i Bergslagen och Västra Stambanan kvarstår efter 2029.
Den betydande bristen som barriär för vilt mellan Vänern och Vättern kvarstår efter 2029. Svealandsbanan
Det kommer finnas några betydande kapacitetsbrister vid planens slut i anslutning till drift-plats Eskilstuna. Ökat antal start- och vändande tåg kräver ökad flexibilitet med åtkomst till fler plattformslägen i Eskilstuna. Korta mötesplatser för godståg är också en betydande brist för denna del av Svealandsbanan. Säkerheten på stationen i Eskilstuna ses som en bety-dande brist utifrån skalskyddet, ligger topp 7 i obehöriga i spår och incidentrapporter men bristerna kvarstår efter 2029.