8. BETYDANDE BRISTER I VÄSTRA SVERIGE
8.6. Stråk 16 Noden Göteborg
• Väg: E6, E6.20, E6.21, E20, E45, Rv 40 • Järnväg: Hamnbanan, Driftsplats Göteborg
• Farled: North Channel 161, South Channel 165 till Göteborgs hamn • Flygplats: Funktionell koppling till Landvetter flygplats
Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden
I Göteborg finns regionens största arbetsmarknad och logistikverksamhet. Här finns region-ens nav för person- och godstransporter i Västsverige. De nationella väg- och järnvägsstrå-ken samt Göteborgs hamn knyter Norge, via Göteborg, till kontinenten samt sammanbinder Västsverige med övriga delar av Sverige. Göteborgs stad avser att öka bostadsbyggandet ge-nom att förtäta i de centrala delarna av staden, till exempel den nya Älvstaden. Kringlig-gande kommunen avser även de att öka bostadsbygKringlig-gande och etablering av verksamheter längs de nationella transportstråken. Transportsystemets utformning skapar redan nu stora trafikflöden i centrala delar av staden, eftersom de statliga vägarna och järnvägarna går ge-nom centrala Göteborg. Det statliga transportsystemet har därmed nationella, regionala och lokala funktioner, för både person- och godstransporter. De olika funktionerna innebär stora utmaningar, exempelvis när långväga godstransporter ska samsas med lokala bil- och kollektivtrafikresor. Utmaningarna består bland annat i att säkerställa förutsägbara restider samtidigt som de negativa effekterna i form av barriärer och hinder för stadsutveckling mi-nimeras.
Bilresorna är det dominerande färdmedlet för resor till, från och inom Göteborgs stad, även om en minskning skedde när trängselskatten infördes år 2013. Av personresorna står bilre-sorna för cirka 45 % av rebilre-sorna medan kollektivtrafikresandet är 28 %, rebilre-sorna till fots cirka
176
20 % och andelen cykelresor 6 %. Kollektivtrafikandelen av de motoriserade resorna står så-ledes för cirka 38 % av resorna i Göteborg, att jämföra med exempelvis Stockholms län där andelen uppgår till ca 50 % och i Stockholms stad där kollektivtrafikandelen är 67 %35. Även cykelandelen i Göteborgs Stad är jämförelsevis låg, ungefär hälften av andelen i Stock-holms stad. De stora nationella trafiklederna i Göteborg skapar barriärer för cyklisterna. Det finns också felande länkar i kopplingar till de omkringliggande kommunerna i Göteborgs-regionen (brister avseende detta redovisas i respektive stråk). Ett arbete pågår inom Göte-borgsregionens kommunalförbund med att gemensamt planera ett regionalt cykelnät med hög kvalitet.Det finns således en fortsatt utmaning att öka andelen hållbara resor, bland annat för att åstadkomma ett effektivare nyttjande av befintlig trafikinfrastruktur. De regionala och lo-kala personresorna med kollektivtrafik, gång och cykel i Göteborg kan ha en avlastande funktion på det nationella vägsystemet.
Kollektivtrafiken i Göteborgsregionen behöver därmed utvecklas i takt med att regionen växer. Västra Götalandsregionen har i sitt målbildsarbete tillsammans med Göteborgs stad, Mölndals stad och Partille kommun identifierat ett antal principer för hur stomnätet och ett metrobuss-system behöver utvecklas. Behovet av att avlasta de centrala delarna är stort. Restiderna i storstadsområdet behöver bli kortare och tydligheten behöver öka. Trafikstruk-turen byggs upp utifrån tanken om city som målpunkt i stället för bytespunkt, med in-nerstads-portar utanför som knyts samman med hjälp av en innerstadsring. Utanför denna finns mellanstadsringen som med tvärlänkar knyter samman viktiga bytespunkter. Järnvägssystemet i Göteborg har såväl regionala/lokala som nationella funktioner. Det handlar dels om omfattande godstrafik till och från industrin i Göteborgsområdet och borgs hamn, dels om arbetspendling mellan bostad och arbete såväl i det växande Göte-borgsområdet som mellan GöteGöte-borgsområdet och Västsverige i vidare mening och även re-sande mellan landets tre storstadsregioner. Antalet tåg, såväl person- som godståg i området är stort och kapaciteten räcker inte till utan leder till begränsningar vilket framförallt visar sig som långa res/transporttider och /eller störningar som leder till förseningar och svårig-het att motsvara marknadens förväntningar.
Göteborgs hamn och Landvetter flygplats är viktiga transportnoder, såväl nationellt som in-ternationellt. Efterfrågan på järnvägskapacitet för både gods- och persontrafik växer kraftigt i regionen. Flera av de stora gods-och kombiterminalerna ligger mycket centralt och nuva-rande trend, framför allt för godstransporter på väg, är att verksamheter flyttas ut och sam-lokaliseras med nya logistikverksamheter, dels längre västerut på Hisingen (Göteborg hamn/Hisingsleden), dels längs stråk E6 (Kungälv), E20 (Alingsås, Vårgårda) och väg 40 (Mölnlycke, Borås–Viared) upp till ett avstånd på cirka åtta mil från Göteborg.
Hamnbanan är en viktig länk till Göteborgs hamn. Idag går ca 30 % av all containertrafik till och från landet på banan och konceptet med så kallade DryPorts växer. Antalet tågrörelser på banan uppgick 2018 till drygt 90 per dygn. Banan är elektrifierad och till övervägande de-len enkelspårig vilket medför betydande brister i kapacitet vilket leder till att det är svårt för järnvägsföretagen att utöka godstrafiken i attraktiva tidslägen. Enligt Basprognosen kom-mer trafiken öka med ca 60 % till år 2040.
Hjalmar Brantingsplatsen på Hisingen invid Lundbymotet är en av Göteborgs större kollek-tivtrafiknoder men saknar möjlighet till resandeutbyte med tåg vilket innebär att centrala Hisingen inte har kollektivtrafik med tåg. Man bedömer att en stor del av resenärerna på
177
Bohusbanan har målpunkter på Hisingen. I samband med ombyggnaden av Lundbymotet, vilken förväntas vara klart under planperioden, kommer också en station byggas i Brunnsbo i anslutning till Hjalmar Brantingsplatsen.Sävenäs rangerbangård är en av landets stora rangerbangårdar. Den börjar till följd av ålder närma sig sin tekniska livslängd. Marksättningar och sliten spåranläggning, kontaktledning och gammalt signalsystem påverkar driftsäkerheten samt leder till omfattande underhållsåt-gärder och försvårar också underhållsplaneringen. Utöver tekniska brister finns också an-märkningar på befintlig anläggning för hantering av spill och dränvatten. Under inneva-rande planperiod planeras en omfattande upprustning och ombyggnad av bangården. Bland annat kommer rangerbangården, inom ramen för LTS-projektet att utformas med ett antal spår för 750 m långa tåg.
Sävedalen och Göteborg Sävenäs.Godstrafik till och från Sävenäs rangerbangård och Hi-singen/Göteborgs hamnbana ansluts idag i plan till Västra Stambanan i höjd med Sävenäs rangerbangård, vid platserna ”Sävedalen” respektive ”Göteborg Sävenäs”. Sammanlagt trafi-keras de av ett 40-tal godståg och nära 200 persontåg per dygn. Anslutningarna har genom att de är i plan låg kapacitet och leder dels till begränsningar för vilka tider som godstrafiken kan framföras och leder dels till tidstillägg och begränsningar för den omfattande persontra-fiken på Västra Stambanan. Inom ramen för arbetet ” Utpekad bristanalys Västra stamba-nan” studeras förutsättningarna för en planskild anslutning för godstrafik till/från Västra Stambanan.
Göteborgs central är en säckstation med 16 plattformsspår. Det stora antalet, drygt 700 tåg-rörelser per dygn samt en betydande växling medför ett högt kapacitetsutnyttjande som le-der till betydande brister i kapacitet, robusthet och punktlighet. Till följd av begränsad platt-formslängd på flera spår som leder till svårighet att trafikera med långa tåg uppstår trängsel på vissa tåg under högtrafik. Det höga kapacitetsutnyttjandet innebär också att det är svårt att annat än marginellt öka antalet tåg i attraktiva tidslägen vilket medför att användbar-heten i relation till trafikbehoven blir bristfällig. Kapaciteten kommer att öka när Västlänken öppnas för trafik mot slutet av 2026.
Nuvarande omloppsnära uppställning och depåer ligger välbelägna i förhållande till Göte-borgs central med dagens spårsystem och linjenätsstruktur. När Västlänken öppnas för tra-fik kommer spår och linjenätsstrukturen att förändras kraftigt. För att klara omloppsnära uppställning för regional- och lokaltåg som ska trafikera Västlänken kommer uppställnings-spår omlokaliseras och utökas med färdigställande till slutet av 2026. Sammanlagt byggs spår för uppställning av ca 5500 tågmeter inom ramen för fastställd nationell plan. Parallellt med detta planerar Jernhusen och Västfastigheter för utbyggnad av depåkapaciteten men själva genomförandet är ännu inte bestämt.
Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn, utpekat riksintresse, Core-hamn inom TEN-T samt ingår i ScanMed-korridoren. Hamnens betydelse för svensk utrikeshandel, sär-skilt avseende den transoceana direkttrafiken till och från Fjärran Östern, understryks även av OECD. Beräkningar uppskattar att Göteborgs hamn årligen hanterar ett varuvärde mot-svarande cirka 500 miljarder kronor motmot-svarande omkring en tredjedel av svensk utrikes-handel. Hamnen erbjuder linjetrafik till ett 140-tal destinationer globalt med direktlinjer till USA, Indien, Mellanöstern och Asien. Det sker årligen omkring 11 000 anlöp vid hamnen. Den sammanlagda godshanteringen i Göteborgs hamn uppgick under 2016 till 40,9 miljoner ton. De stora verksamhetsområdena är energiprodukter (omkring 58 procent av total gods-mängd mätt i ton), import och export av bilar, RoRo-frakter samt containerhantering.
178
Landvetter flygplats är landets näst största flygplats med ca 6,8 miljoner passagerare/år (2018) samt med en betydande andel flyggods. Flygplatsen ansluter till det nationella vägnä-tet i Flygplatsmovägnä-tet på väg 40. Idag finns ingen järnvägsanslutning till flygplatsen, se vidare avsnitt 8.7.8.6.1. Betydande brister vid ny planperiods början
E6, Kungsbacka – Kungälv
E6 utgör stråk för näringslivets transporter och är betydelsefull för internationella gods-transporter via Göteborgs Hamn men även lång- och kortväga godsgods-transporter till/från samt genom noden. Vägen ingår TEN-T Core samt i ScanMed-korridoren.
Arbetspendlingen är omfattande på sträckan Kungsbacka - Göteborg och Kungälv - Göte-borg. E6 är också den väg som har mest trafik i region Väst (årsdygnstrafik över 90 000 norr om Kallebäcksmotet och cirka 120 000 i Tingstadstunneln). Vägen fungerar som ryggrad i Göteborgs trafiksystem och utgör entré till centrala Göteborg för resenärer som kommer norr- och söderifrån, och är samtidigt genomfartsled för både privatbilister och godstrans-porter. Då det idag saknas attraktiva alternativ för omledning av trafiken genom Göteborg, utgör stråket väg för transittrafiken i nordsydlig riktning.
Användbarhet personresor och godstransporter samt kapacitet
Längs sträckan Kungsbacka Syd – Gullbergsmotet varierar bristerna avseende kapacitet och framkomlighet storstad mellan måttliga och betydande brister men dessa förvärras generellt närmare centrala Göteborg. Betydande brist avseende kapacitet för framkomlighet storstad finns på sträckan Kålleredsmotet – Åbromotet samt Kallebäcksmotet – Gullbergsmotet vil-ket beror på höga trafikflöden och flaskhalsar i trafikplatser längs sträckan. Framtida explo-ateringar i stråket förväntas förvärra framkomlighetsproblematiken på sträckan och i trafik-platserna. I Kallebäcksmotet finns betydande brist avseende kapacitet men även brist då tra-fikplatsen utgör länk mellan RV 40 och E6 men saknar koppling mellan RV40 och E6 söder-gående. Trafiken går via lokalvägnätet vilket skapar framkomlighetsproblematik i anslutning till trafikplatsen. De betydande bristerna avseende framkomlighet kommer sannolikt att för-värras om inga åtgärder görs under planperioden.
I Kallebäcksmotet och på sträckan in mot centrala Göteborg saknas kollektivtrafikkörfält vil-ket innebär att det finns en betydande brist i användbarhet personresor för kollektivtrafiken då den har framkomlighetsproblem i motet och på sträckan under dygnets högtrafiktimmar. Nordreälvbron samt noden Kungälv utgör en måttlig brist avseende kapacitet för framkom-lighet storstad i nuläget men är även en känslig punkt där störning får stora konsekvenser och långa återställningstider. Här finns år 2022 utbyggda busskörfält men vid störning får samtliga trafikslag långa omvägar och kraftigt förlängda restider. Punkten utgör därmed en brist i systemet som med kommande exploatering och utveckling i Kungälv troligt kommer förvärras.
På sträckan finns betydande brister för användbarhet gods i BK4 för godstransporter för föl-jande broar: 14-1010-1 (Åbromotet), 14-826-1 och 14-826-2 (Kallebäcksmotet). Det finns även betydande brist i Klarebergsmotet för användbarhet för gods där kraftiga lutningar skapar problem för tung trafik att använda länken mellan E6 och E6:20 Hisingsleden/Norr-leden.
Mellan Lindome och Anneberg finns betydande brister i användbarhet avseende
Pendlings-möjligheter med cykel i och mellan tätorter där det saknas möjlighet att cykla på separat
179
SäkerhetI Örgrytemotet finns betydande brist i trafiksäkerhet på grund av snäva kurvor i och på av-farter.
Miljö och Hälsa
På hela sträckan Kungsbacka till Kungälv finns betydande brister i avseende luftkvalitet då halterna av NO2 och PM10 som överskrider miljökvalitetsnormer. Särskilt allvarliga är bris-terna genom centrala Göteborg, söder om Tingstadstunneln, där miljökvalitetsnormen över-skrids och föreläggande har utfärdats.
E20, Olskroksmotet–Jonseredsmotet
Vägen utgör funktion för gods- och persontransporter både internationellt, nationellt, reg-ionalt och lokalt. E20 ingår i TEN-T. Vägen utgör transportlänk till Göteborgs Hamn samt funktion för lång- och kortväga godstransporter till/från samt genom noden. Pendlingstrafi-ken längs vägen sker främst till målpunkten Göteborg. Vägstandarden är motorväg mellan Olskroksmotet – Jonsered.
Användbarhet personresor, Godstransporter samt Kapacitet
Vid Olskroksmotet separeras E20 från E6 och fortsätter mot Stockholm. Betydande brister avseende framkomlighet finns på sträckan Olskroksmotet - Partillemotet västergående rikt-ning.
På sträckan finns betydande brister för användbarhet gods i BK4 för godstransporter för 7 broar fördelade på Olskroksmotet, Torpamotet och Fräntorpsmotet.
Mellan Partille och Lerum finns betydande brister avseende Pendlingsmöjligheter med
cy-kel i och mellan tätorter där det saknas möjlighet att cykla på separat cycy-kelväg
Annat
På sträckan Olskroksmotet – Partillemotet finns betydande brist kapacitetsbrister. Målet är att bristerna ska åtgärdas under planperioden.
Miljö och Hälsa
På hela sträckan Olskroksmotet - Jonsered finns betydande brister i Miljö och hälsa avse-ende NO2 och PM10 som överskrider miljökvalitetsnormer. På sträckan Fräntorpsmotet – Jonseredsmotet finns betydande brist avseende risk för negativ påverkan på vattenföre-komst.
E45, Rödastensmotet - Bohusmotet
E45 är av stor betydelse för arbetspendling, främst mellan Göteborg och Trollhättan. Dess-utom är det ett viktigt stråk för näringslivets transporter då den bland annat är betydelsefull för internationella godstransporter via Göteborgs Hamn. E 45 ingår i TEN-T Comprehen-sive. Vägen är rekommenderad väg för farligt gods förutom sträckan mellan
Jaegerdorffsmotet och Falutorget. E45 är fyrfältsväg Rödastensmotet - Södra Surtemotet och motorväg Södra Surtemotet - Bohusmotet.
Användbarhet för personresor, godstransporter samt kapacitet
E45 i Göteborg mellan Fiskhamnsmotet och Järntorgsmotet har betydande brist avseende kapacitet för framkomlighet storstad, främst i östergående riktning. Järntorgsmotet är en
180
hårt belastad trafikplats i Göteborg och har betydande framkomlighetsbristerna på vägen och även i trafikplatsen vilket ger påverkan på personresor och godstransporter, men också kollektivtrafiken i hög utsträckning då flera expressbusslinjer idag trafikerar stråket och det saknas busskörfält på sträckan. Problemen förväntas bli värre till år 2029 då exploatering-arna i det som kallas Norra Masthugget beräknas vara färdigställda.I december 2020 öppnas Marieholmstunneln för trafik, vilket förbättrar framkomligheten på sträckan Gullbergsmotet-Agnesbergsmotet.
På hela sträckan Rödastensmotet-Bohusmotet finns betydande brist avseende servicenivåer trafikledning. Målet är att bristerna ska åtgärdas under planperioden.
På sträckan Rödastensmotet till Järntorgsmotet finns betydande brister för användbarhet gods i BK4 för godstransporter för tre broar.
Säkerhet väg
Trafiksäkerhetsbrist enligt trafiksäkerhetsklassningen i södergående riktning vid Lärjemo-tet.
Miljö och Hälsa
Hela sträckan av E45 som går igenom Göteborg, från Rödastensmotet till Bohusmotet, har betydande brister avseende halter av NO2 och PM10 som överskrider miljökvalitetsnormer. På sträckan mellan Alelyckan och Lärjemotet finns även en betydande brist avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst.
E6.20 Söderleden, Västerleden och Hisingsleden
Vägen är en länk för trafik från väg E6 till Göteborgs Hamn samt till storindustrin. Vägen är utpekad för transport av farligt gods. Vägen utgör en viktig omledningslänk för tung trafik som annars tvingats gå genom Göteborgs centrala delar. Mellan Åbromotet – Vädermotet (Söderleden och Västerleden) är vägen fyrfältsväg men mellan Vädermotet – Klarebergsmo-tet (Hisingsleden) är vägen inte mötesseparerad.
Användbarhet personresor, godstransporter samt kapacitet
Sträckan Tynneredsmotet – Ivarbergsmotet har betydande brist i framkomlighet, genom Gnistängstunneln och över Älvsborgsbron. Gnistängstunneln utgör flaskhals och framkom-lighetsbrist uppstår därmed på sträckorna före och efter tunneln. Utformningen av trafik-platserna i anslutning till tunneln är bristfällig, vilket bidrar till flaskhals-problematiken. Gnistängstunneln är också en flaskhals då busskörfältet slutar och bussen måste samsas med övrig trafik. På sträckan Gnistängsmotet till Kungstensmotet finns det betydande bris-ter i framkomlighet, påverkat av Gnistängstunneln, men även av kopplingen till Älvsborgs-bron och E45.
Planerad stadsutveckling i södra Mölndal och sydvästra Göteborg under planperioden för-väntas leda till större tryck på Söderleden, Västerleden och Hisingsleden. Planerad omda-ning av Dag Hammarskjöldsleden förväntas även medföra ökad trafikbelastomda-ning och fler del-sträckor kan drabbas av ytterligare kapacitetsproblem. Busstrafikens framkomlighet kom-mer då att påverkas negativt på de sträckor där busskörfält saknas. En viktig kollektivtrafik-nod finns vid Järnbrottsmotet där ett antal expressbusslinjer passerar i blandtrafik. Vidare är Frölunda Torg intill leden en stor knutpunkt med buss- och spårvägsförbindelser.
181
Efter Älvsborgsbron börjar Hisingsleden/Norrleden, ett viktigt godsstråk som leder tung trafik från norr (E6, E45) mot Göteborgs hamn och industrier i Torslanda/Arendal. På sträckan mellan Assar Gabrielssons väg och Klarebergsmotet är vägen inte mötesseparerad och det finns flera signalreglerade korsningar samt branta backar i den norra delen vid Kla-reberg. Signalkorsningarna och den kuperade terrängen hämmar den tunga trafiken och ökar risken för olyckor. Framkomligheten på sträckan är av betydande brist.Sträckan från Vädermotet fram till Björlandavägen byggs om inom planperioden 2018-2029 (objekt Södra Hisingsleden) och projektet bedöms åtgärda bristerna avseende framkomlig-het på delsträckan. På delen från Björlandavägen till Klarebergsmotet kvarstår bristerna. På sträckan finns betydande brister för användbarhet gods i BK4 för godstransporter för bro 14-743-6 i Kungstensmotet.
Mellan Assar Gabrielssons väg och Klarebergsmotet finns betydande brister avseende
Pend-lingsmöjligheter med cykel. Bristen på sträckan från Assar Gabrielssons väg fram till
Björ-landavägen avhjälps under planperioden (objekt Södra Hisingsleden).
På sträckorna Åbromotet – Hagenmotet samt Vädermotet - Klarebergsmotet finns bety-dande kapacitetsbrister. Målet är att bristen delvis ska åtgärdas genom förbättrad trafikled-ning under planperioden.
Säkerhet väg
På sträckan Assar Gabrielssons väg – Klarebergsmotet finns måttlig till betydande trafiksä-kerhetbrist enligt trafiksäkerhetsklassningen. Inom planperioden 2018-2029 genomförs åt-gärder (objekt Södra Hisingsleden) som bedöms åtgärda bristerna avseende trafiksäkerhet på delsträckan. På delen från Björlandavägen till Klarebergsmotet kvarstår bristerna. Miljö och hälsa
På hela sträckan finns betydande brist då gränsvärdena för PM10 och NO2 överskrids.
E6.21 Lundbyleden
Lundbyleden går igenom centrala Göteborg, längs med norra Älvstranden, och är ett centralt stråk för godstransporter till och från Göteborgs hamn samt till storindustrin. Användbarhet personresor, godstransporter samt kapacitet
Hela sträckan från Bräckemotet till Ringömotet har varierande brist i framkomlighet. År 2022 är arbetet med Eriksbergsmotet-Inlandsgatan färdigt som ökar trafiksäkerheten och framkomligheten vid Eriksbergsmotet och anslutningen till tunneln. Resterande del av vägen, mellan Eriksbergsmotet och Ringömotet, har betydande brister i framkomlighet. Lundbytunneln har måttlig brist i framkomlighet, men det mest betydande är bristande ro-busthet. Det beror på att tunneln av säkerhetsskäl måste stängas av vid för mycket köer, vil-ket ger långa återställningstider.
Framkomligheten år 2029 är osäker då det planeras för flera förändringar i området. Till viss del åtgärdas bristen då Lundbyleden byggs om inom planperioden 2018-2029 (objekt Lundbyleden, delen Brantingmotet-Ringömotet). Planerad stadsutveckling med bostäder och verksamheter förväntas leda till större tryck på Lundbyleden men det finns också en
182
önskan om att flytta bort tunga godstransporter från leden. I kommunens regi, delvis finan-sierat av Sverigeförhandlingen, planeras också för flera kollektivtrafikåtgärder. Åtgärderna omfattar bland annat spårväg och citybuss Brunnsbo-Linné via Lindholmen samt citybuss Backastråket och Älvstranden-Biskopsgården, vilka har potential att avlasta Lundbyleden från de lokala resorna. Sammantaget innebär detta kapacitetshöjande åtgärder, ökad stads-utveckling och utökad kollektivtrafik, med osäkra effekter, vilket gör det svårbedömt huruvida bristen i framkomlighet på Lundbyleden kvarstår år 2029.På sträckan finns betydande brister för användbarhet gods i BK4 för godstransporter för Ringömotet-Brantingsmotet samt för en bro i Brunnsbomotet.
Miljö och hälsa
På hela sträckan finns betydande brist då gränsvärdena för PM10 och NO2 överskrids.
RV 40, Kallebäcksmotet – Flygplatsmotet
Väg 40 är viktig för långväga gods- och persontransporter och har strategisk betydelse för utvecklingen i området. Väg 40 är också en betydelsefull regional länk och pendlingsväg, främst mellan Göteborg och Borås, och vägen har en funktion som koppling till Landvetter flygplats. Väg 40 ingår i TEN-T Core samt i det utpekade vägnätet för gods och i det rekom-menderade vägnätet för farligt gods. Vägen är motorväg mellan Kallebäcksmotet – Flyg-platsmotet.
Användbarhet för personresor, godstransporter samt kapacitet
Sträckan mellan Kallebäcksmotet och Delsjömotet har idag en betydande brist avseende ka-pacitet för framkomlighet storstad som stundtals sträcker sig bort mot Mölnlyckemotet. Detta förbättras delvis genom öppnandet av Marieholmstunneln, dock kvarstår bristen i kopplingen mot E6 söderut vilket gör att en betydande brist kvarstår på sträckan.
På hela sträckan Kallebäcksmotet-Flygplatsmotet finns betydande kapacitetsbrister. Målet är att bristerna delvis ska åtgärdas med trafikledningsåtgärder under planperioden.