6. BETYDANDE BRISTER I ÖSTRA MELLANSVERIGE
6.4. Stråk 7 (Jönköping) – Mjölby – Hallsberg/Örebro – (Borlänge/Gävle
• Väg: Rv 50 från länsgräns Jönköping(Syskonväg med E4) till gräns mot Dalarna
• Järnväg: Godsstråket genom Bergslagen från Mjölby via Hallsberg/Örebro till länsgräns Gävleborg. Bergslagsbanans två delar från Borlänge via Ställdalen till Hällefors och Kil respektive Ställdalen-Frövi
112
Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållandenStråket är viktigt för godstransporter både på väg och järnväg mellan södra, mellersta och norra delarna av Sverige och avlastar övriga Mälardalen i denna relation med såväl gods- som persontrafik. Godsstråket genom Bergslagen har dubbelspårsstandard till stora delar och utvecklas från enkelspår till dubbelspår i den södra delen mellan Hallsberg och De-gerön. Bergslagsbanan är enkelspårig. Noden Hallsberg har dubbelspårsfunktioner såväl för Godsstråket genom Bergslagen som Västra Stambanan och funktionen som den största rangerbangården i Norden. Rv 50, den s.k. ”Bergslagsdiagonalen”, är särskilt viktig som godsfunktion för näringslivet i Bergslagen och Dalarna. Vägen har en varierande standard med mittseparering till stora delar men även delar av smal tvåfältsväg såväl söder som i norr. Rv 50 är delvis syskonväg med E4/18/20 mellan Hallsberg och Örebro. Stråket utgör en funktion för koppling mellan södra Sverige till Bergslagen/Dalarna samt nedre Norr-landskusten.
Viktiga målpunkter är Bergslagen med traditionell tung industri och Dalarna med industri och koppling till en av Sveriges större turistdestinationer som Sälenfjällen. Andra viktiga mål i lager och logistiksammanhang är Hallsberg samt Örebroområdet med ökade exploate-ring av framförallt omlastningspunkter kopplat till post, handel och även centrallager för många olika branscher. På järnväg används stråket framför allt för transport av basindustrin i norra Sverige via Hallsberg och då för fortsatt transport söderut via Södra stambanan till Malmö och västerut mot Göteborg via Västra stambanan.
Stråket ingår som ett prioriterat stråk i EU (TEN-T) och utgör en viktig del i koppling mellan Sverige och Europa, speciellt mellan (Malmö) Jönköping och Hallsberg. Tågbildningsfunkt-ionen i Hallsberg hanterar cirka 300 000 vagnar per år och cirka 70 procent av allt gods på järnväg i Sverige rangeras i eller passerar Hallsberg. Dubbelspårsfunktionaliteten som nu byggs ut i stråket i och söder om Hallsberg är av särskild vikt för att tjäna den mängd gods och persontrafik som trafikerar i stråket.
Stråket har särskild vikt inom skogsnäringen för långa tåg till och från kontinenten. Region-tågtrafiken för persontransporter utvecklas i stråket . Tågtrafiken i form av en s.k. Länspen-del mellan Dalarna/Gävleborg och Östergötland med Örebro som viktig målpunkt såväl sö-der- som norrifrån har utvecklats genom åren och utgör en viktig del i att utveckla arbets-marknadsregionerna i Bergslagen.
6.4.1. Betydande brister vid ny planperiods början
Rv 50Vägen har en varierande standard och är delvis gemensam med E18/20. Ett antal partier längs vägen, som inte är gemensam med europavägarna, har fortfarande inte mötesfri stan-dard utan har lägre hastighet än 80 km/h. Det finns därmed betydande brister i användbar-het då restiden är lång.
Delsträckan Nykyrka-Brattebro i söder finns som planerad åtgärd i innevarande plan. Bety-dande brister kopplas även till låg säkerhetsstandard i ett flertal korsningar på vägar med mittseparering och 100 km/h.
Mellan Motala och länsgränsen Dalarna finns flera delsträckor med betydande brist vad gäl-ler viltolyckor.
På väg 50 från Mjölby till Lindesberg finns det totalt nio sträckor med betydande brister av-seende risk för negativ påverkan på vattenförekomst.
113
En betydande brist gällande broars bärighetsklassning, BK4, finns på Rv 50 i Storå.Godsstråket genom Bergslagen
Godsstråket påvisar betydande brister i säkerhet och då gällande obehöriga i spår och drift-platsutformning gällande plankorsningar Exempel där bristerna är som störst är genomfart Fagersta och genomfart Örebro (specifikt Örebro S). En betydande brist finns gällande kapa-citet i Örebro med för få plattformslägen och då specifikt under max tvåtimmesperiod. Betydande brister gällande användbarhet påvisas i stråket både utifrån ett restidsperspektiv och ur ett restidskvotsperspektiv. Dessutom finns idag betydande brister i användbarhet och kapacitet kopplat till godsbangården (hanteras till viss del i gällande plan) och personban-gården i Hallsberg. Det finns betydande brist på tåglägen och uppställning i och med kors-ning med Västra stambanan och kapacitetsutnyttjandegrad som leder till konflikter i form av korsande tågvägar.. En bidragande orsak är blandning mellan högt nyttjande såväl för gods- och persontåg från ett antal olika aktörer med skilda intressen. Nytt dubbelspår för Godsstråket genom Bergslagen genom Hallsberg (Hallsberg-Degerön) byggs inom nuva-rande plan men hanterar inte denna brist mellan Västra stambanan och Godsstråket genom Bergslagen på befintlig personbangård i Hallsberg.
Godsstråket påvisar även betydande brister i säkerhet och då gällande obehöriga i spår och driftplatsutformning gällande plankorsningar. Exempel där bristerna är som störst är ge-nomfart Fagersta och gege-nomfart Örebro, specifikt Örebro S som ligger i topp gällande inci-dentrapportering i regionen. Över dygnet är kapaciteten i balans, men under de två mest be-lastade timmarna finns betydande brist gällande kapacitet på sträckorna Avesta-Frövi och Hallsberg-Degerön. De betydande bristerna i Fagersta planeras bli åtgärdade under planpe-rioden. Åtgärder planeras som innebär att järnvägen kommer kunna hantera längre godståg och stationsåtgärder planeras som innebär att stationen blir tillgänglighetsanpassad och får säkra passager över spår till plattform.
En betydande brist som hanteras inom ramen för gällande plan är att det saknas möjlighet till förbigång och bildandet av långa tåg i Frövi.
Det finns flera konfliktpunkter med betydande brister avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst genom Hallsberg och på sträckan Hallsberg – Mjölby. Dessa kommer troli-gen att vara åtgärdade 2029 om nuvarande åtgärdstakt kan hållas.
Bergslagsbanan
Över dygnet är kapaciteten i balans, men under högtrafiktimmarna finns betydande brister gällande kapacitet mellan Ställdalen och Frövi kopplat till enkelspårsträckor och hög belast-ning, vilket visar sig tydligast i de norra delarna av banan. En bidragande orsak är blandning mellan högt nyttjande såväl för gods- men också inblandning av persontåg mellan
Gävle/Borlänge och Mjölby. Idag ser vi de betydande bristerna i huvudsak under högtrafik-tid. Betydande brist utifrån linjekategori och behov STAX 25 och Stvm 8 ton och lastprofil C finns på sträckan mellan Grängesberg och Ställdalen och fortsatt till Frövi och i förlängning till Jädersbruk på Mälarbanan. Betydande brister finns på sträckan gällande ett stort antal plankorsningar som inte uppfyller säkerhetsstandard. Restidsindikatorn påvisar långa resti-der och betydande brist på stråket Mjölby – Borlänge och då mer specifikt i relationer till målpunkter på mellanliggande stationer.
Det finns betydande brister avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst på två ställen längs Bergslagsbanan. Dessa kommer med nuvarande åtgärdstakt att troligen vara åtgärdade 2029.
114
6.4.2. Kvarstående betydande brister vid gällande plans slut
Rv 50
Vägen har fortsatt låg standard i den norra delen där betydande brister i användbarhet och säkerhet finns från Lindesberg till Dalagränsen. Betydande brister kopplas även fortsatt till låg säkerhetsstandard i ett flertal korsningar på vägar med mittseparering och 100 km/h. Bristerna med viltolyckor kommer till största delen att kvarstå 2029.
Bristerna avseende risk för negativ påverkan på vattenförekomst kommer inte att vara åt-gärdade till 2029.
Godsstråket genom Bergslagen
Kvarstående betydande kapacitetsbrister finns på delen Avesta-Frövi och vidare upp mot Storvik i region Mitt. Det finns även kvarstående brister i användbarhet i stråket både uti-från ett restidsperspektiv som ur ett restidskvotsperspektiv samt brist med för få vändspår i Örebro. Dubbelspår för Godsstråket genom Bergslagen genom Hallsberg (Hallsberg-De-gerön) byggs men hanterar inte bristen mellan Västra stambanan och Godsstråket genom Bergslagen på Hallsbergs personbangård. Brister som finns för persontåglägen såväl på ba-nan som vid plattformar kvarstår.
Bergslagsbanan
Betydande kapacitetsbrister finns kvar på delen mellan Ställdalen och Frövi enligt prognos 2040. Betydande brist utifrån linjekategori och behov STAX 25 och Stvm 8 ton och lastprofil C kvarstår på sträckan mellan Grängesberg och Ställdalen och fortsatt till Frövi och i för-längning på Mälarbanan till Jädersbruk. Betydande brister kvarstår även på sträckan gäl-lande ett stort antal plankorsningar som inte uppfyller säkerhetsstandard. Restidsindikatorn påvisar långa restider och betydande brist kvarstår på stråket Mjölby-Borlänge och då mer specifikt till målpunkter på mellanliggande stationer i stråket.