När det gäller strategier och arbetssätt har eleverna olika sätt för att lägga upp sitta arbete och läsa på till prov eller läxor. En gemensam nämnare, som fler elever utnyttjar, är att eleverna har inlogg till Legimus, som har skönlitterära böcker inlästa och till viss del finns det också kurslitteratur där. Även om inte alla sex använder Legimus så tycker många att det är skönt att lyssna på böcker och har gjort det även innan de fick en dyslexidiagnos. Eleverna tycker att de läser för långsamt och att de ibland glömmer bort vad de läst eftersom all kraft går åt att koda bokstäver, därför är det bättre att lyssna. Eftersom eleverna har svårt för att skriva så har de inte skrivande som strategi i första taget utan försöker hitta andra vägar. Det kan vara att låta andra skriva det man säger, eller spela in och skriva senare.
Jag undviker att skriva för jag kan inte fokusera på både att skriva och fokusera på ett samtal, utan ber de mig att skriva så spelar jag hellre in samtalet och sen skriver nått ordentligt. (Ella)
En av eleverna som fick sin dyslexidiagnos på gymnasiet har svårt att koncentrera sig på att lyssna på böcker då hon upplever det som om de som läser är väldigt tråkiga och läsningen går alldeles för sakta. Är det viktiga saker kan hon istället kopiera av texten och lyssna på den
33
via datorn istället. Hon och en klasskamrat har istället tagit för vana att gå ut utanför klassrummet och så läser klasskamraten högt.
Hon vet hur dålig jag är på att läsa, ”ska vi gå ut eller?”, jaa, så går vi ut. (Lovisa)
Hon försöker så ofta det går samarbeta med sina klasskompisar då de kan sitta i grupper och lösa problemen tillsammans. I många av fallen så försöker hon fråga alla lärare som finns tillhands, för att prata med dem och på så sätt få en annan bild av ett problem.
Eleverna har Google Chromebook, som är en skolanpassad dator som man får låna i gymnasiet i den här kommunen. Där finns allt skolmaterial upplagt såsom lärarnas anteckningar och Power Points. På datorn finns det rättstavningsprogram samt en uppläsningsfunktion, vital.
Eftersom eleverna inte har svårt för matematik tycker de att det bara är att räkna på i skolan, så de strategier som de använder för att läsa på inför läxor och prov gäller många gånger andra ämnen. De försöker aktivt lyssna till lärarens genomgångar och använda det material som de får från läraren. Eleverna väljer att hämta information om samma ämne från olika kanaler. De söker på Google och tittar på Youtube för att få en så bred bild som möjligt av ”problemet”. Eleverna uppger att det bästa är om man kan börja läsa flera veckor innan ett prov, men då de oftast har så mycket prov och läxor i alla ämnen så blir det i alla fall minst en vecka innan som de börjar sitt pluggande. En strategi som en del av dem använder när de skriver texter är att skriva klart arbetet och låta det ligga och vila ett tag, för att sedan läsa igen med ”nya ögon” som de uttrycker det som. Eleverna försöker hitta ett sätt att lösa ett problem på egen hand, genom att titta i läroböckerna och kopiera av och göra det till sitt. De sitter många gånger länge och försöker och försöker. Eleverna berättar att deras tänk kan upplevas som väldigt fyrkantigt.
Det första jag gör är att konstatera ”vad vet jag?” och ”vad ska jag ta reda på?” sen är frågan ”känner jag igen problemet och har jag gjort det här tidigare?” om jag inte känner igen det så försöker jag gå vidare med någon form av ”vad kan jag likna det med?” ”vad kan jag gå runt problemet med?” Förhoppningsvis har man löst problemet annars så får man gå tillbaks och göra om[…]det kan var en detalj jag missat… ja, jag tänker lite lådigt. (John)
34
Jag försöker vara i väldigt god tid, jag planerar väldigt mycket. Jag är ganska fyrkantig av mig… men om det är böcker som ska läsas, då gör jag det på tåget eller i bilen[…]Att sitta och läsa in fakta själv funkar nästan aldrig, så då är det muntligt. Så Youtube är det när jag pluggar själv, så liksom först lyssna själv på genomgång och sen sätta mig in i vad jag ska göra[…]alltså allting ligger ju där, så mycket du kan lära dig har lagts upp… alla kan använda det. (Lovisa)
Eleverna ansåg att de la ner mer tid på sina studier än övriga klasskamrater och även om en del var trötta på sina studier nu när det går i år tre, så hade de i alla fall gjort det innan. Fler av dem anser att på grund av dyslexin så får de också kämpa mycket hårdare för att nå dit de vill med sina studier om de skulle jämföra sig med sina klasskamrater som inte har dyslexi.
Alltså jag kämpar ju hårdare för de betyg jag får… men om jag la ner mer tid än vad de gör så kanske jag skulle få samma betyg som de… men det är jobbigt. (Victoria)
Jag tror att det beror helt på vem man jämför med… men jag tror att om jag skulle vilja de betyg som vissa klasskamrater får, utan att lägga ner någon tid alls, så tror jag skulle få lägga ner ganska mycket tid. (Ella)
En elev anser att han bara lägger ner mer tid på matematiken än övriga ämnen och det är bara för att det är kul.
Om det är matte skulle jag säga att jag lägger ner mer tid, för jag tycker att det är kul helt enkelt. Jag är ju intresserad av matte.[…]Matte fem är det högsta, men man behöver väl egentligen inte matte fem till någon utbildning utan jag tog det bara för att det lät kul. (Martin)
I ett fall har specialpedagogen planerat upp och strukturerat en elevs alla skolarbeten. Specialpedagogen har fått honom och inse hur ha kan tänka inför alla skoluppgifter och inlämning. Eleven känner numera att han lättare har koll på vad som behövs göras och när han ska göra det. Han säger att han löser sina skoluppgifter men i många fall alldeles för sent eftersom han definierar sig som en person som gör allt i sista stund.
Det har gett mig en förståelse för vad jag måste göra för att komma vidare med det, men mitt problem nu som jag förstått är … min självdisciplin.[…] Problemet är inte att schemat inte fungerar, problemet är att jag inte sätter mig ner och jobbar.(Calle)
Eleverna har fått utökad provtid, som flertalet av eleverna använt sig av då det gäller större prov, men inte alltid då de anser att det inte alltid behövs. Många känner en trygghet i att
35
läraren vet att de har dyslexi, samt att läraren också försöker anpassa så gott det går. Eleverna anser att de inte kämpar lika hårt med att få stöttning utan att den ”bara finns där”.