5. Diskussion av resultat
5.8 Studiens relevans för min yrkesroll som speciallärare
I den här studien är sex gymnasieelever med dyslexi intervjuade utifrån att de valt att följa sin önskan att gå ett högskoleförberedande program på gymnasiet. De delger fragment från sina liv samt sina tankar angående hur de anser det är att ha dyslexi. Alla eleverna har alltid arbetat hårt och fokuserat med hur de ska gå vidare när någon uppgift är för svår. De har lärt sig strategier samt hur man ska tänka då man ”kör fast”. Ingen uttryckte något annat än att det var dem själva som skulle jobba för att komma dit man ville. De ser inte dyslexin som ett hinder
50
när det gäller inlärning av mycket textmassa, för de har vågat prova andra vägar än att bara läsa.
Dessa elever kommer sällan till mig som speciallärare, de är helt enkelt för duktiga för att få en plats. Tyvärr kan jag som speciallärare säga. Det är ändå förvånande hur lite de här eleverna uttrycker att de haft stöd från någon speciallärare. De här eleverna borde dela med sig av hur de tänker samt hur de gång på gång lyckas motivera sig själva till att försöka lite till. De borde dela med sig av olika strategier som är bra då man har dyslexi och ska lära sig svåra saker i skolan. De borde dela med sig i att med tankens kraft kommer man långt. Enligt SBU(2014) behövs fler aktörer som berättar utifrån sin synvinkel hur det är att ha dyslexi. I min framtida speciallärarroll har denna studie gett mig insikter i hur jag kan bemöta alla de elever som tvivlar på sig själva. Jag inser att vi som arbetar professionellt i skolan måste uppmuntra varje individ att se just den där specifika egenskapen som de har, som gör att eleverna känner stolthet och glädje. Jag har fått fördjupade kunskaper i hur strategier,
motivation samt självkänsla kan yttra sig hos en del som har dyslexi som övervunnit detta och valt att läsa ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Tack vare studien kan jag i min framtida roll som speciallärare ge verktyg till de elever som tvivlar på sig själva.
51
Referenser
Alexander-Passe, N. (2006). How Dyslexic Teenagers Cope: An Investigation of Self-esteem, Coping and Depression. Department of Psychology, Faculty of Arts and Human Sciences,
London South Bank University. Dyslexia 12(4) 256–275.
Allwod, C. M & Erikson, M. G(2017) Grundläggande vetenskapsteori – för psykologi och
andra beteendevetenskaper. (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Armstrong, D. & Humphrey, N (2009) Reactions to a diagnosis of dyslexia among students entering further education: development of the ‘resistance–accommodation’ model. British
Journal of Special Education, vol. 36 (2) 95-102.
Bandura, A (1997). Self-Efficacy – The Exercise of Control. New York, NY: W.H. Freeman and Company.
Braun, V & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3, 77-101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2). Malmö: Liber.
Burden, R & Burdett, J (2005) Factors associated with successful learning in pupils with dyslexia: a motivational analysis, British Journal of Special Education, 32 (2) 100-104.
Dalen, M. (2015) Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Deci, E. L, & Ryan, R. M (2000). The “What” and “Why” of Goal Pursuits: Human Needs and the Self-Determination of Behavior. Psycological Inquiry, 11 (4), 227-268.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Duckworth, A. L. (2016). Grit: konsten att inte ge upp. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.
Duckworth, A. L., Peterson, C., Matthews, M. D., & Kelly, D. R. (2007). Grit: Perseverance and passion for long-term goals. Journal of Personality and Social Psychology, 92(6), 1087- 1101.
Duckworth, A. L & Quinn, P. D. (2009) Development and Validation of the Short Grit Scale (Grit–S), Journal of Personality Assessment, 91(2) 166-
174, DOI: 10.1080/00223890802634290.
Dweck, C. S. (2017). Mindset: du blir vad du tänker. (Andra utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson Gustavsson, A-L (2005). Jag fixar det oftast – Hur industriarbetare hanterar läs-
och skrivkrav i arbetet. Lund: Studentlitteratur.
52
Fouganthine, A. (2012) Dyslexi genom livet – Ett utvecklingsperspektiv på läs- och
skrivsvårigheter. (Doktorsavhandling, Stockholm, Specialpedagogiska institutionen)
Stockholm: Universitetsservice US-AB.
Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling – Pedagogisk forskning i
Sverige årgång 7, nr 4, s.279-305. ISSN 1401-6788.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? – Om elevers motivation, kompetens och prestation i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 2006, årgång 11, nr2, s.94-115. ISSN 1401-6788.
Glazzard, J (2010). The impact of dyslexia on pupils’ self-esteem. Support for learning, 25, (2) 63-69.
Gough, P. B. & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial
and Special Education, 7(1) 6-10. doi.org/10.1177/074193258600700104.
Humphrey, N. & Mullins, P. M. (2002) ‘Personal constructs and attribution for academic success and failure in dyslexia’, British Journal of Special Education, 29 (4), 196–203. doi.org/10.1111/1467-8527.00269
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. (2., [uppdaterade och omarb.] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
IDA (International Dyslexia Association): https://dyslexiaida.org (2018-02-18).
Ingesson, G. (2007). Growing up with Dyslexia: Cognitive and Psychosocial Impact, and
Salutogenic Factors. Department of Psychology, Lund University.
Klingberg, T. (2016) Jävlar anamma i skolan. Forskning & framsteg
https://fof.se/tidning/2016/10/artikel/javlar-anamma-i-skolan (2018-02-05).
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986) Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf. (2018-06-07).
Lindwall, M.(2011) Självkänsla – bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur.
Paulesu, E, Demonet, J.F., Fazio, F., McCrory, E, Chanoine, V, Brunswick, E, m.fl (2001) Dyslexia-cultural diversity and biological unity. Science, 291(511) 2165-2167.
DOI: 10.1126/science.1057179
SBU. Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 225. ISBN 978-91-85413-66-9.
53
SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shaywitz, S. E Jack M. Fletcher, John M. H, Abigail E. Shneider, K. E.
Marchione, K.K. Stuebing, D. J. Francis, K. R. Pugh, B. A. Shaywitz (1996). Persistence of Dyslexia: The Connecticut Longitudinal Study at Adolescence. Pediatrics, 104,(6) 1351- 1359.
Shaywitz, S. E, Shaywitz, B. A(2004) Reading Disability and the brain - What Research Says About Reading. Educational Leadership, Volume 61 (6) 6-11.
Siegel, L & Smythe, I. (2005). Reflections on Research on Reading Disability with Special Attention to Gender Issues. Journal of Learning disabilities, 38 (5)473-477.
doi.org/10.1177/00222194050380050901
Skolverket(2017) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011: reviderad 2017 (2 uppl.) Stockholm: Skolverket.
SPSM - Specialpedagogiska myndigheten: https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las-- och-skrivsvarigheterdyslexi/ (2018-02-19).
Svenska dyslexiföreningen, https://www.dyslexiforeningen.se/vad-ar-dyslexi (2018-02-18)
Svensson, I. Jacobsson, C. (2005) How Persistent are Phonological Difficulties? - A Longitudinal Study of Reading Retarded Children. Wiley InterScience. DOI:
10.1002/dys.296.
Swalander, L. (2006). Reading Achievement – Its relation to home literacy, academic self-
concept, an goal orientation in children and adolescents. Lund University. Departement of
Psychology.
Swalander, L. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (1:a utg) Stefan Samuelsson m.fl. Natur & Kultur: Stockholm.
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. (4. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska
förlag.
Thomson, M. Maria & Wery, J. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for learning – British Journal of Learning Support. DOI:10.1111/1467-9604.12027.
Trost, J. och Hultåker, O. (2016) Enkätboken. 5:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Westlund, I. (2015) Hermeneutik. Fejes, A. Thornberg, R. (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Wolff, U. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (1:a utg)Stefan Samuelsson m.fl. Natur & Kultur: Stockholm.
54
Bilaga 1
Hej!
Förfrågan om att delta i en studie om motivation, självkänsla samt strategier man har när man läser på ett högskoleförberedande program och har dyslexi.
Jag skickar ett missivbrev till dig enligt överenskommelse. Tack på förhand för att du är villig att träffa mig och delge dina erfarenheter, som dyslektiker, som du har rörande dina
upplevelser, av hur det är att läsa ett högskoleförberedande program.
Min studie är ett examensarbete på avancerad nivå och en del av utbildningen till speciallärare vid Linköpings universitet. Studien kommer att genomföras med intervjuer under vårterminen 2018. Jag kommer också be dig att svara på en kort enkät om vad för driv du har i dig då du tar dig an en uppgift. Själva intervjun kommer troligtvis att vara upp till 60 minuter och kan ske på en tid och plats som du bestämmer. För att så noggrant som möjligt återberätta dina upplevelser i min studie kommer jag att spela in intervjun.
De uppgifter som framkommer under intervjun kommer inte att föras vidare och ditt namn, skola samt ort kommer inte att presenteras i det slutgiltiga examensarbetet. De uppgifter som framkommer under intervjun kommer att behandlas på ett sådant sätt, så att din identitet inte röjs. Uppgifterna kommer att bevaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Mitt resultat kommer att presenteras i form av ett skriftligt examensarbete samt en muntlig presentation till övriga studerande i min kurs. De inspelningar samt utskrifter kommer att förstöras då mitt examensarbete är godkänt. Vill du ha en kopia på utskriften går det naturligtvis bra.
Deltagandet är helt frivilligt. Du kan även avbryta din medverkan utan närmare motivering.
Ansvarig för studien är jag Annica Oscarsson, speciallärarstuderande samt min handledare Tobias Jansson, universitetsadjunkt, Linköpings universitet.
Har du frågor om min studie är du välkommen att höra av dig till någon av oss!
Annica Oscarsson Tobias Jansson
Speciallärarstudent Universitetsadjunkt
annos770@student.liu.se tobias.jansson@liu.se
55