Vad motiverar eleverna till att jobba mot kunskapskraven?

Elever i den här studien är till viss del yttre motiverade. De använder betygen som måttstock om det går bra eller dåligt. Även om de säger att de vill lära sig för sin egen skull och att de

43

har ett intresse så återkommer betyg när samtliga pratar om de är bra eller dåliga i skolan. En lärares ”bra” räcker inte när man ska få veta om man är bra eller dålig. Eftersom flertalet av dem uttrycker att de varit sämre på att läsa och skriva under hela sin skoltid så känner många att de måste arbeta lite mer och lite hårdare än andra. Eleverna vill visa sig bra och då är betygen ett slags kvitto på hur det går. Thomson och Wery (2013) kallar den yttre

motivationen för prestationsteori och påpekar att de som tänker kring prestationsteorin jämför sig med andra hela tiden och de vill också ha bättre resultat än sina klasskamrater. Giota (2006) visar i sin studie att den yttre motiverade eleven måste tänka flexibelt och anpassa sitt tänkande annars kan många elever som arbetar efter yttre motivation utvecklas negativt kopplat till sitt lärande. Eleven måste ha både kortsiktiga- och långsiktiga mål. Ingen av eleverna i den här studien uttrycker att de jämför sig med andra när det gäller betygen, utan mer som om de har satt upp egna mål för vad de anser är bra eller dåligt. De beskriver lyckokänslan när det går bra och hur frustrerande det är när det inte går deras väg. Detta sporrar dem hårdare. Eleverna känner ett intresse i vad deras gymnasieprogram har för inriktningar och de vet att de klarar av att studera. Deras självförmåga, self-efficacy, är god när det gäller att motivera sig till att studera. En elev, Calle, uttrycker att hans självförmåga har gått ner när han började gymnasiet, men genom specialpedagogens stöttning kan han numera också se hur han fungerar. Han uttrycker att han fått tillbaka den ”passionen” som han hade förut när det gällde att prestera och lyckas i skolan. Hans motivation till att prestera och lyckas är när han känner kontroll. Han har fått hjälp att tänka positivt och också belöna sig själv när det går bra.

Då eleverna har definierat sig som ”mattepersoner” och samtidigt som deras resultat i matematik visar på framgång, kan man anta att de har en stor talang i problemlösning av matematik. Även om alla inte hade toppbetyg i matematik nu på gymnasiet, så känner elever att problemlösning av matematiktal är det som känns minst svårast på gymnasiet. Eftersom de ofta fått höra att de var bra på matematik samt att de hade bra betyg i ämnet är alla eleverna motiverade till att arbeta ännu mer i matematik. Duckworth (2016) påpekar att talang är viktigt för att nå framgång men att anstränga sig är det som bygger upp en persons skicklighet till framgång. Lindwall (2011) anser också att talangen är bra och värdefull men för att den ska få effekt måste personen arbeta hårt för att nå gott resultat. Elever i den här studien pratar om lyckokänslan av att klara av uppgifter, trots att de egentligen inte vill ta ut för mycket glädje då det går bra. Ifall de misslyckats på en uppgift uttrycker eleverna att de kan känna sig sura men det sporrar dem till att anstränga sig ännu mer nästa gång. Eleverna arbetat hårt även

44

med sina svårigheter, att läsa och skriva, för att de vet att någon gång kommer det att bli bättre. De har svårt att släppa sina misslyckande och tänker ofta att de måste arbeta ännu hårdare inför nästa svåra uppgift, bara för att visa för sig själva att ”det går”. Dweck (2017) påpekar att den person som har en positiv inställning till utmaningar är uthålligare vid motgångar. Den personen stoppas inte av kritik utan tänker snarare att det är något bra för utvecklingen och hon kallar det att personen har ett dynamiskt mindset. För att ändra sitt tankesätt och skapa framgång, menar Dweck (2017) att man måste se att man har viktiga egenskaper som går att utvecklas. Personer med dynamiskt mindset, är uthållig och tar itu med hinder och anstränger sig till det yttersta för att utvecklas. Eleverna i den här studien uttrycker att de vet att det går att påverka sina resultat. De ser inte dyslexin som ett hinder utan om något är svårt att lära sig, försöker eleverna hitta alternativa vägar till att få in kunskap. De utnyttjar alla kanaler, inte bara de undervisande lärarnas kunskap utan de väljer att lyssna på texter, söka fakta på internet och också se alternativ på undervisningar på Youtube.

Eleverna har en plan för framtiden. Även om de inte börjar direkt efter gymnasiet så uttrycker eleverna att de vill läsa högre studier. Eleverna ger uttryck för en hoppfull framtid när de ska kombinera sina intressen och studier. Bilden de ger av vad framgångsrikedom är att man får arbeta med det man tycker är intressant och att man trivs på sitt arbete. Eleverna uttrycker att utmaningar är viktiga då man utvecklas och för att göra det måste man våga mer och helt enkelt gå utanför sin ”Comfort zone”, som en elev uttryckte det.

5.4 Eleverna och grit?

Duckworth (2016) forskning visar att det finns fyra psykologiska resurser som gritförebilder har gemensamt. Ett genuint intresse för det man gör, den dagliga disciplinen att öva fokuserat, för att kunna bemästra något. Man måste också ha ett syfte och en övertygelse att

ansträngningen spelar roll, samt att det måste finnas hopp, så att man lyckas göra det som situationen begär. Eleverna i den här studien visar, genom den sammanställningen som gjorts, att de har relativt höga gritpoäng. I en jämförelse med Duckworths (2016) studie visar de att de är mycket ihärdiga. Elever uttrycker ett stort intresse för både sin sociala situation, exempelvis, den fritidssysselsättning de utövar, samt engagemanget i skolan. De tränar mycket för att bli bättre på något. De vet att de kan lyckas med det som de företar sig med, genom att resultaten, både i skolan och inom sociala situationen, visar på framgång.