Studiens klassrumsobservationer – en översikt

Studiens empiriska observationsmaterial baseras på sex stycken på varandra följande historielektioner som ägde rum under en tvåveckorsperiod i en årskurs 7. Ansvarig för denna undervisning var den historielärare som även intervjuades i denna studie. Läraren har arbetat heltid som lärare i strax över ett år och undervisar i ämnena historia, samhällskunskap, religion och geografi. Det totala antalet elever i den observerade klassen var 31 stycken men antalet närvarande elever per lektion varierade. Vid tillfället för observationerna bör nämnas att en pandemi just drabbat världen och Sverige och att försiktighetsåtgärder därför vidtogs för att minska smittspridningen. Detta resulterade i att elever även vid mycket små förkylningssymtom av skolledningen ombads stanna hemma och således var antalet närvarande elever lägre än normalt och som mest upp till halva klassen frånvarande.

De flesta av studiens observerade lektioner följer samma slags struktur där läraren startar varje lektion med en genomgång av dels lektionen, dels en sammanfattning av det aktuella arbetsområdets totala upplägg. Därefter ställer läraren några inledande frågor om arbetsområdet

vilka besvaras av eleverna genom handuppräckning. Lektionerna avslutas med en kortare frågestund och handuppräckning.

Lektion 1 berättar läraren att eleverna denna veckas sista lektion ska få titta på filmen Odyssén för att veckan därpå analysera denna. Lektionen fortsätter därefter med att på olika sätt behandla de grekiska stadsstaterna. Eleverna arbetar dels med frågor i läroboken, dels tar de del av ett bildspel. Läraren går igenom frågorna och bildspelet i helklass genom att eleverna får räcka upp handen för att besvara dessa. Det är samma 3–4 elever som räcker upp händerna. Läraren följer kontinuerligt upp elevernas svar genom att själv berätta vidare kring varje svar samt anteckna utvalda fakta på vita tavlan. Några av eleverna antecknar, andra tittar i läroboken eller plockar med annat och vissa småpratar med en kamrat. Läraren antecknar ytterligare frågor på vita tavlan som eleverna arbetar enskilt med att besvara med hjälp av läroboken. Läraren avslutar lektionen med att ge eleverna i hemläxa att göra klart frågorna.

Lektion 2 inleds med frågestund om de grekiska gudarna. Även denna lektion är det samma 3– 4 elever som är aktiva i att räcka upp händerna för att svara. Läraren ställer så en fråga genom att relatera denna till en Disneyfilm och nu är det istället ca 10 elever som ivrigt räcker upp händerna. En elev frågar om de kan få se på film denna lektion och läraren hänvisar till att det får vänta till nästa lektion som planerat. Läraren startar ett bildspel och går utifrån detta igenom fakta kring Perserkrigen och konflikter mellan de grekiska stadsstaterna. Därefter ombeds eleverna att blunda medan läraren läser högt från läroboken. Läraren spelar så upp ett dramatiskt musikstycke och spelar teater genom att iklä sig en antik krigshjälm och spela rollen av en krigare från Sparta. Läraren varvar skådespeleriet med filmklipp från spelfilmerna 300 och Meet the Spartans som visar slaget vid Thermopylai. Därefter för läraren en diskussion gällande filmernas olika sätt att framställa samma historiska skeende. Som avslutning på lektionen får eleverna ta del av ett bildspel samtidigt som läraren jämför fakta från detta med spelfilmsscenerna och fakta från läroböcker, för att sedan titta på en musikvideo med en låt som även den handlar om slaget vid Thermopylai.

Lektion 3 är första observationsveckans sista lektion och eleverna får denna lektion som planerat titta på spelfilmen Odyssén. Ansvarig lärare är bortrest och en vikarie är på plats. Tekniken krånglar och det tar ett tag innan vikarien får filmen att fungera och därför har inte hela filmen hunnit spelas upp vid lektionens slut.

Lektion 4 inleds med att läraren ber eleverna att sammanfatta det de lektionen innan såg av filmen Odyssén. Flertalet elever räcker upp händerna för att svara och läraren bygger på utifrån deras svar. Därefter gör läraren en återkoppling till undervisningsinnehållet på lektionen före filmvisningen för att sedan visa ett bildspel och annan faktainformation från olika internetsidor om böckerna Odyssén och Iliaden. Läraren läser högt från de olika texterna och eleverna sitter tysta vid sina bänkplatser. Läraren ställer sedan ytterligare frågor om filmen Odyssén och flertalet elever svarar via handuppräckning. Efter detta får eleverna i uppgift att i ett häfte läsa om Homeros och Cyklopen. Eleverna läser under tystnad. Efter ca femton minuter ber läraren om elevernas uppmärksamhet och frågar om de anser att den text de läst liknar det de såg på

filmen. En elev svarar här att flera saker inte alls stämde överens. Läraren för en diskussion gällande spelfilmers överensstämmande med verkligheten. Läraren säger så att hen önskat hinna med mer men att det är dags att avsluta lektionen med en animerad kortfilm om Trojanerna.

Lektion 5 inleds med en frågesport om det nuvarande arbetsområdet. Frågorna behandlar det eleverna hittills mött i både lärobok, filmer, bildspel och läshäfte. Frågorna är tio till antalet och har flersvarsalternativ. Läraren läser upp varje fråga och de tillhörande svarsalternativen, varpå eleverna arbetar med frågorna i mindre grupper för att sedan själva rätta sina svar. Efter detta får eleverna ta del av ett bildspel samtidigt som läraren berättar om Romarrikets uppgång och fall. Läraren ställer frågor till eleverna som svarar genom handuppräckning. Flertalet elever deltar aktivt. Efter detta visar läraren en scen från spelfilmen Gladiator varpå eleverna får frågan om de vet vad den amfiteater som syns i filmscenen heter och vad som hände där, för att sedan återgå till bildspelet och berätta om hur staden Rom uppstod. Resterande del av lektionen arbetar eleverna med att läsa anvisade sidor i läroboken för att sedan i arbetshäftet besvara frågor som läraren antecknat på vita tavlan. Läraren avslutar lektionen med att ge eleverna i hemläxa att färdigställa detta arbete.

Lektion 6, som är det sista observationstillfället och veckans sista historielektion, börjar med en genomgång av de frågor som eleverna arbetade med förra lektionen samt därefter hemma. Läraren läser upp frågorna och eleverna får svara genom handuppräckning. 2–3 elever deltar aktivt. Därefter visas ett bildspel som handlar om Romarriket och kejsaren Julius Ceasar och läraren ställer en fråga om Julius Caesar och berättar sedan vidare om de slag som denne kejsare bedrev. Efter detta får eleverna se två olika filmklipp från spelfilmen Asterix och Obelix. Det första filmklippet är på ett främmande språk och otextat och läraren får istället samtidigt berätta vad som händer. Flertalet elever ställer spontana frågor, vilka läraren besvarar. Läraren säger att de båda filmklippens händelser är påhittade men inspirerade av verkliga händelser. Resterande del av lektionen får eleverna i uppgift att läsa anvisade sidor i läroboken samt besvara tillhörande frågor. Läraren poängterar att de i läroboken, till skillnad från filmen, kommer att få ta del av verkliga historiska romerska krigsslag. Just när eleverna ska påbörja läroboksarbetet frågar en elev om de kan få se ett svenskt humoristiskt nyhetsprogram som avslutning på lektionen och veckan. Läraren låter eleverna få rösta om detta vilket resulterar i att eleverna tittar på nyhetsprogrammet och istället får i hemläxa att arbeta med läroboksuppgiften.

6.2 Spelfilmens roll i historieundervisningen