Begrepp som reliabilitet, validitet och generaliserbarhet är återkommande begrepp när studiers kvalitet ska söka mätas (Christensen et al. 2010; Bryman & Bell 2013; Graneheim & Lundman 2004). Begreppen är framförallt användbara vid kvantitativa forskningsstudier medan vid kvalitativa används ofta andra begrepp för att mäta en studies kvalitet (Creswell 2014). Lincoln & Guba (1985) använde begreppen trovärdighet, tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet som naturliga motsvarigheter till intern validitet, extern validitet, reliabilitet och objektivitet. Enligt Creswell (2014) används dessa begrepp än idag i stor utsträckning för att mäta kvalitativa studiers kvalitet. Utifrån vederbörande studies metodologiska upplägg har begreppen diskuterats i samband med studiens kvalitet. Däremot belyser Lincoln & Guba (1985) att oavsett vilka begrepp som väljs är den huvudsakliga frågan alltid densamma, nämligen i vilken utsträckning läsaren kan lita på undersökningens presenterade resultat.
Trovärdighet syftar till huruvida undersökningen och dess resultat överensstämmer med verkligheten. Granheim och Lundman (2004) menar att valet av rätt datainsamlingsmetod och mängden data är viktiga komponenter för att studien ska uppnå trovärdighet. Trots att valet av datainsamlingsmetod var bestämt i ett tidigt skede fördes diskussionen kring vilka andra alternativa metoder som skulle vara möjliga. Det landade dock i beslutet att en multipel fallstudie med semi-strukturerade intervjuer var den lämpligaste metoden för att uppnå trovärdighet. Christensen et al. (2010) belyser att trovärdigheten i en kvalitativ studie bestäms av hur systematisk man varit vid insamlings- och analysarbetet samt om redovisningen av undersökningsprocessen är öppen och lätt för läsaren att förstå. Systematik och öppenhet är därför något som varit i fokus under arbetets gång för att i så stor utsträckning som möjligt främja studiens trovärdighet.
Överförbarhet inbegriper i vilken mån studiens resultat kan transfereras till liknande sammanhang samt om resultaten är generaliserbara (Merriam 1994; Creswell 2013). Det är svårt att bedöma om denna studie är överförbar eftersom en multipel fallstudie innebär att varje
fall är unikt och dess svar generellt inte är överförbara, vilket heller inte är målet med studien. Det är dock rimligt att föra en diskussion kring begreppet överförbarhet. På grund av att många olika företag deltagit i studien har en omfattande empiri erhållits, vilket kan ge upphov till större möjlighet att överföra resultatet till liknande undersökningar. För att kunna mäta överförbarhet krävs det en tydlig och genomgående beskrivning kring urval, sammanhang, datainsamling, deltagare och analysprocess (Bryman & Bell 2013; Granheim & Lundman 2004). Enligt Granheim & Lundman (2004) främjar en utförlig redogörelse av resultaten möjligheten till överförbarhet. För att kunna testa överförbarheten krävs det en god tillförlitlighet som syftar till att det är meningslöst att ställa frågan om det är möjligt att generalisera intetsägande information (Merriam 1994).
Pålitlighet syftar till i vilken utsträckning som studiens resultat kan upprepas om undersökningen läggs upp på ett närmast identiskt sätt igen (Merriam 1994). Det är däremot problematiskt att i en kvalitativ studie upprepa samma resultat då verkligheten är föränderlig och således blir det omöjligt att samla in identisk empiri. Christensen et al. (2010) hävdar därför att reliabilitetsbegreppet är överflödigt i en kvalitativ undersökning, eftersom ett försök till upprepning av en undersökning aldrig kommer ge samma resultat som originalet. Respondenterna kommer inte vara samma personer och således kommer svaren inte bli identiska, men det kunde dock potentiellt vara möjligt att påvisa liknande resultat om en studie gjordes med tio andra små tillväxtföretag med motsvarande kriterier beträffande kompetens, bransch och storlek. Pålitligheten kan således stärkas genom att tydligt klargöra vilka förutsättningar, utgångspunkter och teoretiska perspektiv som påverkat undersökningen samt grundligt beskriva hur studien genomförts (Merriam 1994; Lincoln & Guba 1985).
Studiens kvalitet avgörs till stor del hur undersökningen och dess resultat presenteras, presentationen måste vara tydlig, genomtänkt samt överensstämma med verkligheten. Metodavsnittet blir därför avgörande då det där diskuteras och reflekteras över de olika valen som gjorts under arbetets gång med syftet att ge läsaren en tydlig bild av hur processen gått till. Studiens kvalitet kan på så sätt lättare mätas och undersökningen kan få en högre grad av tillförlitlighet.
4.10 Analysmetod
Analysen har egentligen skett löpande, från och med insamlingen av det teoretiska ramverket, till och med insamling av empiri och reflektion av resultatet. Detta fenomen beskriver Christensen et al. (2010) känneteckna den kvalitativa analysen, nämligen att den är processuell. Det är alltså undersökarna som är analysinstrumentet och analys sker samtidigt som insamling av data. Det övergripande syftet med analysen är att lyfta fram underliggande mönster och teman som uppmärksammas i det empiriska materialet. Således är det sammanhanget eller kontexten som är intressant snarare än specifika ord. Materialet är vanligen väldigt omfattande och innehållsrikt, varför det finns skäl att i någon mån reducera det. (Christensen et al. 2010) Bryman & Bell (2013) menar att det inte finns några egentliga regler, snarare riktlinjer och det kan göra det svårt att selektera ut den mest relevanta informationen. För att överbrygga detta gjordes en inledande klassificering av respondenterna och dess utmärkande egenskaper. Sedan
lästes det transkriberade materialet igenom ett flertal gånger, med de teoretiska begreppen i åtanke. Tillsammans med författarnas intryck och noteringar från intervjuerna gjordes en tolkning. Utifrån intervjufrågorna gjordes sedan en sammanställning, vilket Christensen et al. (2010) benämner som konceptuella kategorier, varpå författarna identifierade nyckelfaktorer, mönster och teman, likheter och olikheter. Tillvägagångssättet innebär att försöka tränga igenom materialet, genom att organisera och koda det (Bryman & Bell 2013). Denna sammanställning har utgjort grunden för den kommande analysen.
4.11 Metodreflektion
I metodavsnitten ovan har det löpande reflekterats kring de metodologiska valen samtidigt som de motiverats och argumenterats för med utgångspunkt i teorin. Nedan följer några avslutande reflektioner som inte diskuterats ännu.
Begreppet intuition är en central del i undersökningen, men samtidigt ett väldigt abstrakt begrepp, som kan vara svårt att begripa vad det egentligen innebär. I något enstaka fall har respondenterna haft problem att förstå begreppet intuition. En förklaring har då givits med grund i hur begreppet är definierat i referensramen samt en jämförelse med begreppet “magkänsla” som har en liknande innebörd. En risk med detta dock att begreppet tolkas fel och således genererar otillförlitliga svar. Med tanke på att dess innebörd däremot är så snarlika, upplevdes denna riskfaktor som minimal.
Tillväxt har inte fått den plats som den kanske ursprungligen var tänkt att få. Grundtanken var det faktum att tillväxtaspekten var ett sätt att säkerställa att småföretagen i fråga verkligen anställer frekvent. Ett småföretag som inte växer kanske endast anställer någon person per år och blir således inte intressant i undersökningen eftersom de inte rekryterar frekvent. Det hade således kunnat bidra till ytterligare en dimension om begreppet istället delats in i olika tillväxtfaser eller tillväxtstadier och företagen klassificerats därefter. Begreppet tillväxt hade då fått en helt annan innebörd och potentiellt bidragit till en djupare analys, men å andra sidan kunde det ha resulterat i för många variabler och således hämmat studiens kvalitet.
5. Empiri
Nedan presenteras en sammanställning över de företag som intervjuats samt ungefärliga siffror kring omsättning, antal anställda och tillväxttakt avseende personal. Följer gör sedan en sammanfattande redogörelse av empirin i kronologisk ordning, från respektive
företagsintervju.
Tabell 2. Sammanställning av respondenternas karakteristika
5.1 Kundo
Företaget är beläget i Stockholm och grundades år 2010 av fyra personer, men har under de senaste åren expanderat och är idag 19 stycken anställda. Kundo utvecklar och säljer system och verktyg för företags kundservice och har som mål att öka omsättningen med 50 procent och antal anställda med nio stycken årligen. Respondenten menar att Kundo är ett litet, men attraktivt företag med stora visioner, som vill växa och bli större. Styrkan hos ett litet företag är den platta och familjära organisationen, men även känslan av att vara ett litet piggt bolag på en snabbväxande resa. Detta bidrar till frihet och innovation och dessa faktorer gör Kundo till en attraktiv arbetsgivare, menar respondenten.
Respondenten är en av medgrundarna och är ursprungligen systemutvecklare, men i takt med att företaget växt har hans ansvarsområden utökats. Idag är han operativ chef med ansvar över bland annat rekrytering, arbetsmiljö och arbetsklimat, internutbildning och personalansvar. Det råder ett delat personalansvar på Kundo och beroende på vilken roll som skall tillsättas har han olika mycket inblandning, men är alltid med i rekryteringen på något vis. Rekryteringsprocessen inleds genom att behovet av en nyanställning diskuteras och sedan utformas en kravprofil, vilken respondenten poängterar måste vara väldigt specificerad. Vidare redogör han för att en specifik arbetsbeskrivning minskar personlig påverkan och risken för att rekrytera fel minskar och således blir rekryteringen bättre i slutändan. Respondenten förklarar vidare att det är svårt att inte låta sig påverkas av intuition, men något han alltid strävar efter att undvika.
”En tydlig kravprofil minskar risken att magkänslan avgör alltför mycket… Vill inte gå på den”
Följaktligen publiceras annonsen på deras företagssida och på en extern hemsida, som mot betalning erbjuder onlinetjänster för rekrytering. Respondenten förklarar att Kundo försöker arbeta mer och mer med employer Branding, genom att försöka attrahera arbetskraft via sociala medier och med den interna karriärsidan, eftersom tidigare samarbeten med rekryterings- och bemanningsföretag blivit allt för kostsamt och inte gett önskade resultat. Vidare menar han att till exempel deras instagramprofil kanske inte givit dem så mycket ännu, men tror att det kommer gynna rekryteringen på lång sikt och belyser problematiken att få in tillräckligt med ansökningar och att det tveklöst är det största problemet.
”Det skulle vara ifall man visste att det är värt att betala för annonsplats.. Nu är det lite mer en chansning varenda gång vi testar något sådant..”
Respondenten beskriver att arbetet med Employer Branding förändrat arbetssättet kring deras rekrytering, från att endast aktivt söka arbetskraft när det finns behov till att hela tiden försöka locka till sig arbetskraft och detta vill man göra genom att förmedla vardagen på Kundo. Rekommendationer och referenser från medarbetare är något han även varmt välkomnar, men belyser dock att trots goda rekommendationer genomgår de ändå samma rekryteringsprocess som övriga ansökande. Kundos rekryteringsprocess är tredelad och består av två intervjuer och sedan ett avslutande arbetsprov. Respondenten medhåller att processen är välstrukturerad och tidskrävande och dessutom omarbetas och prövas den kontinuerligt.
” Det är ju många som är engagerade i processen också så det blir ju många timmar. ” Anledningen till att processen ser ut som den gör är för grundarna kom från samma arbetsplats, där man använde sig av liknande tillvägagångssätt vid rekrytering och därför har Kundo valt att anamma processen. På grund av att den rådande processen anses fungera bra har man valt att inte implementera varken begåvnings- eller personlighetstester. Respondenten menar också att det redan är problem med att få tillräckligt med ansökningar och ytterligare tester riskerar att strypa flödet ytterligare. Det är dock något som diskuterats för att säkerställa att rätt kompetens anställs. Respondenten förklarar att någon typ av kompetens eller färdighetsmätning krävs och beskriver vidare att det sista steget i processen, arbetsprovet, fungerar, men är dock väldigt tidskrävande.