Studiens teoretiska design

analysen att synliggöra relationen mellan undervisning och lärande. Dessa kan därför användas som analysredskap i en verksamhetsteoretiskt inspirerad analys som syftar till att identifiera relationen mellan målrelaterade hand-lingar (vad som är målet för det specifika undervisningstillfället) och vad som framstår som deltagarnas motiv (vilket professionskunnande som stu-denterna ska ges möjlighet att utveckla under sin utbildning).

handlingar och redskap som tas i anspråk. Det som man då studerar är enbart en variation i sätt att tala, agera eller sätt att hantera artefakter.

Marton menar att det finns potentiella innebörder, tankar, förståelser som deltagare kan tänkas tilldela eller tillskriva kommunikation och artefakter men att dessa möjliga innebörder endast beskrivs utifrån forskarens villkor.

Marton menar därför att det är olämpligt att studera lärande som äger rum inom institutionella sammanhang ur ett sociokulturellt perspektiv (Marton, 2000, s. 235). Säljö (2001) pekar på att frågan om individens handlingar och utveckling i större utsträckning måste ses i relation till den kollektiva praktiken i vilken de utgör en del. På samma sätt, menar Säljö, måste också frågan om på vilket sätt individens handlingar skapar och återskapar den kollektiva verksamheten uppmärksammas. Innebörder utvecklas inte i ett vakuum eller av sig själv utan snarare i relation till specifika sammanhang.

Man lär sig inte vad som helst, hur som helst utan man lär sig specifika innehåll genom de sätt att tänka och kommunicera som görs tillgängliga i specifika sammanhang. Hur ska då olika praktikers innehåll kunna studeras så att det blir möjligt att belysa vilka olika innebörder som görs möjliga för deltagare att appropriera? En möjlig väg är att på ett medvetet sätt kombi-nera olika ansatser och metoder. Denna studie ska ses som ett sådant försök.

Variationsteorin sätt att studera undervisningsinnehålls gestaltning och bea-rbetning ses i denna studie som en möjlig väg att identifiera och analysera vilka olika innebörder som synliggörs i undervisningen. Att i analysen av olika undervisningspraktiker särskilja undervisning och lärande gör det möj-ligt att dels identifiera olika undervisningspraktikers innehåll, dels visa vilka olika förutsättningar som skapas för studenter att utveckla ett professions-kunnande. Därigenom kan det lärande som möjliggörs inom ramen för olika praktiker belysas utifrån innehållsliga aspekter. Begrepp hämtade från variationsteorin bidrar därmed i denna studie att på ett tydligare sätt analy-sera och beskriva praktikers olika innehåll och klargöra vilka olika verksam-heter som konstitueras inom en institutionell verksamhet som lärarutbild-ningen och vilket professionskunnande som möjliggörs inom ramen för dessa olika lärarutbildningsverksamheter.

Undervisningshandlingar, dvs. hur ett undervisningsobjekt väljs ut, formas och gestaltas, har alltså stor inverkan på vilket professionskunnande som de lärarstuderande ges möjlighet att utveckla under sin utbildning.

Vilka undervisningsobjekt som möjliggörs i de olika undervisningsprakti-kerna ses hänga samman med lärarutbildares motiv och vad lärarutbildaren uppfattar att lärarutbildningen syftar till för professionskunnande. Verk-samhetsteorins motivbegrepp kan bidra till att klargöra relationen mellan praktik och verksamhet. Utbildningsverksamheter ses i detta perspektiv åter-skapas i form av olika praktiker. I dessa praktiker tas olika handlingar och redskap i bruk för att välja ut, gestalta och bearbeta olika

undervisningsin-nehåll. Vilka innehåll som väljs ut och sättet som dessa innehåll gestaltas i undervisningen förstås utifrån lärarutbildarnas motiv, vad lärarutbildare uppfattar att utbildningen syftar till. Fenomenografins sätt att analysera individers erfarande av ett fenomen i kombination med analys av olika undervisningsobservationer gör det möjligt att på ett mer tydligt och välav-gränsat sätt visa på vilka olika motiv som föreligger för en institutionell verk-samhet som lärarutbildningen och hur dessa olika motiv förhåller sig till varandra och formar olika praktiker.

Denna avhandlings huvudfokus gäller vilket professionskunnande som möjliggörs inom den nya lärarutbildningen såsom den kommer till uttryck i en specifik lärarutbildnings olika undervisningspraktiker. Lärandets utfall kan alltså ses som ett resultat av vilka undervisnings-objekt som formas. Hur kommunikationsmönster ser ut, vilka aspekter av innehåll som urskiljs och på vilket sätt detta sker bidrar till formandet av olika undervisningsobjekt.

Att som yrkesverksam handla inom ramen för en specifik verksamhet inne-bär att tillhöra en yrkestradition som i sin tur är del av en kunskapstradition som ger stabilitet och kontinuitet (Mäkitalo, 2002). Dessa traditioner sätter ram-arna för vad som uppfattas som möjligt och relevant när det gäller hur en utbildning ska organiseras, vilket innehåll den ska rymma och hur detta innehåll ska behandlas. Att fokusera verksamheter snarare än att fokusera enskilda individer i analysen av olika undervisningspraktiker kan därför skapa en annan förståelse för vilka handlingar som uppfattas som mest pro-duktiva och verksamma när det gäller att skapa lärandeprocesser.

Olika synsätt på vad som ses som produktiva handlingar för att åstad-komma lärande har formats utifrån historiskt och kulturellt framvuxna kommunikativa inramningar. Bergquist (1990) visar i sin studie, hur dessa handlingar medverkar till att forma en undervisningspraktik där de diskur-siva föreställningar som omfattar lärande, och som formats under lång tid, rekonstrueras och transformeras. På vilket sätt som olika innebörder görs tillgängliga kan alltså ses som en följd av verksamhetens kommunikativa inramning. Det är inte tillräckligt att beskriva och analysera vilka olika dis-kurser som kännetecknar olika praktiker. Disdis-kursernas innehåll måste också analyseras utifrån vilka innebörder som görs möjliga att urskilja genom olika sätt att tala om ett visst fenomen. För att förstå varför vissa innebörder görs möjliga att erfara medan andra inte uppmärksammas måste alltså verksam-heterna studeras såväl som innebörderna i sig. I detta perspektiv blir inne-börderna därför en del av sammanhanget.

Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv kan genom sitt sätt att överbrygga dualismen mellan å ena sidan de kollektiva och samhälleliga sammanhangen och å andra sidan den enskilde individen erbjuda en annan förståelse av hur verksamheter uppstår, drivs och förändras utifrån deltagares motiv formade i en historisk och kulturell tradition (Engeström & Miettinen, 1999).

Där-med kan också olika handlingars innebörd utifrån kollektiva verksamheter ges en fördjupad förståelse. Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv kan belysa frågan varför verksamheter förändras. Det betyder att den relation mellan individ och omvärld som fokuseras i ett fenomenografiskt perspektiv ges en annan inramning i en verksamhetsteoretisk studie. Å ena sidan kan verk-samhetsteorins motivbegrepp belysa frågan vilket lärande som möjliggörs genom att delta i olika undervisningspraktiker som möjliggör olika under-visningsobjekt. Å andra sidan kan deltagares olika motiv urskiljas på ett mer distinkt sätt med hjälp av ett fenomenografiskt sätt att analysera lärarutbil-dares uppfattningar, förståelser och erfarenheter av vilka uppgifter de har att lösa. Lärarutbildarnas uppfattningar och erfarenheter har betydelse för vilka undervisningsobjekt som formas. Variationsteorins begrepp undervisnings-objekt och lärundervisnings-objekt blir användbara i en analys av den undervisningspraktik som konstitueras genom de handlingar och redskap som tas i bruk.

Motivet mejslas således fram både utifrån analys av intervjuer och ana-lys av de handlingar och redskap som konstituerar olika undervisningsprak-tiker. Verksamhetsteorin ger alltså ramen för denna studie och fokuserar vissa aspekter i en praktik. Dessa aspekter analyseras sedan med hjälp av begrepp och tillvägagångssätt hämtade från fenomenografi och variations-teori. Vad lärarutbildare gör i olika undervisningspraktiker, vilka redskap som tas i bruk, vilken funktion dessa ges och den arbetsfördelning som framträder kan med hjälp av tillvägagågnssätt och begrepp hämtade från variationsteorin och fenomenografi identifieras, analyseras och beskrivas.

Därigenom kan också det professionskunnande som blivande lärare erbjuds under den högskoleförlagda utbildningen karaktäriseras och beskrivas.

5 Genomförande

I detta kapitel kommer tillvägagångssättet för analysen av datamaterialet att närmare presenteras. Kapitlet inleds med en kort presentation av det föränd-ringsarbete som genomförts vid den lokala lärarutbildning som varit platsen för denna studie. Därefter presenteras hur analysen av intervjuer och under-visningsobservationer har genomförts. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens giltighet.