Urval och tillträde

Denna studie syftar till att beskriva vilket professionskunnande som möjlig-görs inom ramen för en lärarutbildning. I det förra kapitlet redogjordes för undervisningspraktikens betydelse för vilket professionskunnande studen-terna erbjuds under sin högskoleförlagda utbildningstid. Undervisnings-praktikens utformning hänger samman med dels verksamhetens syfte³¹, dels hur detta syfte uppfattas av de som deltar i verksamheten. Ett centralt inslag i denna studie är därför att finna den variation som finns bland

31 I verksamhetsteorin talas det om två slags motiv: verksamhetens motiv och deltagarnas motiv. För att nå tydlighet i texten och särskilja de båda motiven använder jag begreppet verksamhetens syfte när jag talar om motivet för verksam-heten. Deltagarnas motiv benämns motiv och ses i denna studie som synonymt med uppdrag.

res olika sätt att uppfatta sitt professionella uppdrag. Urvalet måste göras på ett sådant sätt att den eftersökta variationen i hur lärarutbildare uppfattar sitt uppdrag kan komma till uttryck. Görs variationsbredden för vid kan det empiriska underlaget bli för spretigt och därmed svårhanterligt. Om varia-tionsbredden görs för snäv finns risk att variationer och nyanser inte fram-träder (Holme & Solvang Krohn, 1991). Det blir därför angeläget att i ett urvalsförfarande beakta både variationsbredd och hanterbarhet. För att kunna synliggöra den förmodade variationen när det gäller lärarutbildares skilda sätt att uppfatta sitt uppdrag, valde jag att i urvalsförfarandet fokusera lärarutbildningsämnen snarare än lärarutbildare. Det valet baserades på antagandet om att det inom varje lärarutbildningsämne arbetar en grupp av lärarutbildare med olika utbildning, bakgrund och undervisningserfarenhe-ter. Inom varje lärarutbildningsämne finns det därför en variation. Männi-skor har olika erfarenheter och konstituerar därför också olika relationer mellan omvärlden och sina erfarenheter. Genom att följa alla lärare som undervisar på en kurs och observera alla inom kursen förekommande under-visningstillfällen borde denna variation rimligtvis komma till uttryck. När det gäller den ämnesteoretiska kompetensen förmodades det också finnas en variation. Denna variation var dock inget jag specifikt eftersökte i urvalsför-farandet utan den ämnesteoretiska variation skulle synliggöras i den mån den fanns inom de olika lärarutbildningsämnena.

Förberedelse

Datainsamlingen förbereddes genom att jag under våren 2003 kontaktade personer som jag uppfattade kunde ge mig en allsidig bild av dels det för-ändringsarbete som ledde fram till den nya lärarutbildningen, dels hur lärarutbildningen i stort är organiserad idag. Jag tog därför kontakt med två chefer och tre lärarutbildare³². Lärarutbildarna hade samtliga arbetat under många år på lärarutbildningen och hade alla erfarenheter av kursledning och kursutveckling. Två av lärarutbildarna hade medverkat vid utvecklingen av kurserna inom det allmänna utbildningsområdet och i detta sammanhang också fungerat som kursansvariga.

32 Inför samtliga intervjuer har jag i brev informerat om studiens syfte och vilka teman jag ville samtala med lärarutbildarna om (Vad kännetecknar en professionell lärare? Vilka kunskaper och kompetenser behöver blivande lärare utveckla? På vilket sätt bereds studenter möjligheter att utveckla dessa kunskaper och kompetenser under utbildningen?). Se avsnitt 5.2.2. Vid intervjutillfället har jag som en inledning till intervjun berättat om syftet med min studie. Och vid det första seminariet med varje grupp har jag berättat om studien och vad som fokuseras i observationerna. Detta kan sägas överensstämma med Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer vad gäller informationskravet där forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningens syfte.

Steg 1 – det allmänna utbildningsområdet

Utifrån den information jag fick av cheferna och lärarutbildarna bestämde jag mig för att i ett första skede följa undervisning inom den första termi-nens kurser inom det allmänna utbildningsområdet. Dessa kurser syftar till att skapa en gemensam pedagogisk grundsyn hos blivande lärare/pedagoger oberoende av vilken ämnes- eller skolårsinriktning studenter har valt för sin utbildning³³. I ett första skede kontaktades fyra lärarutbildare verksamma inom tre av lärarutbildningens fyra enheter som bedriver grundutbildning och som alla fungerat som kursansvariga på den första terminens kurser inom det allmänna utbildningsområdet. Den första inledande terminen bestod läsåret 2003/2004 av två kurser om vardera 10 poäng. Dessa kurser är gemensamma för samtliga studenter, oavsett vilket ämne eller vilken åldersgrupp som studenterna valt som inriktning. Jag intervjuade de kon-taktade lärarutbildarna under våren och sensommaren 2003 och kom under höstterminen 2003 att följa den undervisning som jag uppfattade som rele-vant för min studie. Utifrån de undervisningsmoment som valdes ut för observation kontaktade jag ytterligare tre lärarutbildare för intervju. Därefter har jag under höstterminen 2004 kompletterat med ytterligare undervis-ningsobservationer inom det allmänna utbildningsområdet. Inför dessa observationer har jag tagit kontakt, med berörd lärarutbildare, intervjuat och därefter observerat undervisningstillfället (se Bilaga 1, figur 1).

Steg 2 – lärarutbildningsämne A

Under slutet av höstterminen 2003 förbereddes kommande termins obser-vationer genom att jag tog kontakt med lärarutbildningsansvariga inom ett av lärarutbildningens största ämne, lärarutbildningsämne A. I samband med intervjun bad jag dem föreslå en kurs för mig att följa som skulle ge mig en så allsidig och bred bild av lärarutbildningsämnet som möjligt. De ämnes-ansvariga i nämnda lärarutbildningsämne rekommenderade den första kur-sen inom lärarutbildningsämnet, dvs. termin två i utbildningen. Utöver denna kurs valde jag att följa ytterligare en kurs som ges i mitten av utbild-ningen. Kursen kan inte sägas utgöra en typisk lärarutbildningskurs utan är snarare ett ex. på en kurs inom ett lärarutbildningsämne som ligger ganska nära det allmänna utbildningsområdet. Vad som väckte mitt intresse var kursens tydliga fokus på frågor som rör lärande, vilket jag bedömde som intressant för min studie. Under vårterminen 2004 kom jag alltså att paral-lellt följa två kurser inom lärarutbildningsämne A inom vilken jag valde att observera³⁴ all förekommande undervisning inom respektive kurs. Inför observationerna kom jag under slutet av höstterminen 2003 och i början av

33 Se avsnitt 1.4

34 Se not 32

vårterminen 2004 att intervjua de lärarutbildare som var verksamma inom respektive kurs. En av lärarutbildarna var verksam både inom lärarutbild-ningsämne A och det allmänna utbildningsområdet, och en intervju var därför redan genomförd. Ytterligare två av dem var ansvariga för lärarutbild-ningsämne A och dessa hade jag intervjuat i samband med planeringen av vårterminens datainsamling. Sammantaget intervjuade jag därför i denna intervjuomgång ytterligare tre lärarutbildare (se Bilaga 1, figur 2). Under andra halvan av vårterminen 2004 genomförde jag kompletterande samtal med berörda lärarutbildare för lärarutbildningsämne A i samband med sammanställningar av kursutvärderingar och efter att examinationsuppgif-terna rättats och kommenterats (se Bilaga 1, figur 2).

Steg 3 – lärarutbildningsämne B

Under vårterminen 2004 insåg jag att jag behövde komplettera mina data till att också omfatta data från ett lärarutbildningsämne från något av lärar-utbildningens övriga kunskapsfält. Efter att ha studerat kursplaner och utbildningsplaner samt beaktat studenttillströmningen till olika lärarutbild-ningsämnen valde jag att kontakta ytterligare två lärarutbildningsämnesan-svariga från två andra kunskapsfält. Genom att välja två andra kunskapsfält skulle jag komma i kontakt med lärarutbildare som kom från andra ämnes-traditioner såväl som lärarutbildningsämnes-traditioner vilket jag bedömde som värdefullt för min studie. Av de kontaktade lärarutbildarna var det bara lärarutbildarna i lärarutbildningsämne B som gav ett positivt gensvar på min förfrågan om det skulle kunna vara möjligt att intervjua lärarutbildarna och följa undervisningen.

Jag valde att följa den första kursen i lärarutbildningsämnet, dvs. mot-svarande kurs som jag hade följt i lärarutbildningsämne A. Vid den första intervjun framkom att lärarutbildarna i lärarutbildningsämne B organiserat studenterna på ett annat sätt jämfört med lärarutbildningsämne A, vilket gav mig en möjlighet att följa tre grupper som läste samma kurs parallellt. Istäl-let för att följa alla momenten i en kurs valde jag att observera samma kurs-moment i tre grupper. Jag valde ut två kurskurs-moment som jag uppfattade intressanta för min studie och följde detta kursmoment parallellt i tre grup-per. Det föranledde dock vissa schemamässiga krockar vilket ledde till att jag i huvudsak kom att följa två grupper, medan den tredje gruppen kom att följas mer sporadiskt. I samband med kursstarten intervjuades tre lärarutbil-dare³⁵ som alla ansvarade för en studentgrupp på ca 20-25 studenter. Dess-utom intervjuade jag en av tre lärarutbildningsämnesansvariga på enheten (se Bilaga 1, figur 3,).

35 Se not 32

Studiens konfidentialitet

Samtliga lärarutbildares namn har tagits bort i resultatredovisningen. Lärar-utbildare benämns som lärarLärar-utbildare A, lärarLärar-utbildare B, lärarLärar-utbildare C osv. för att skydda de enskilda individernas identitet. För att göra det möj-ligt att följa lärarutbildarna i de olika lärarutbildningsverksamheterna sär-skiljs lärarutbildarna med olika bokstäver istället för att enbart kallas kort och gott för lärarutbildare. Olika lärosäten har organiserat den nya lärar-utbildningen på varierade sätt och benämner lärarutbildningsämnen och administrativa enheter på olika sätt. Denna studie fokuserar i stor utsträck-ning undervisutsträck-ningens innehållsliga aspekter. Att helt ta bort ämnesrelaterade sekvenser i materialet eller byta ut det mot annat, mer eller mindre påhittat innehåll, har bedömts göra resultatredovisningen både svårbegriplig och oriktig. Detta har dock skapat svårigheter att garantera de intervjuades ano-nymitet när det gäller de undervisningsexempel som valts ut. Ett alltför troget återgivande skulle leda till att enskilda personer kan identifieras.

Samtidigt har jag gjort den bedömning att det är svårt att beskriva och ana-lysera olika undervisningspraktikers innehåll utan att benämna innehållet som sådant. Jag har därför strävat efter en datanära beskrivning samtidigt som det från datamaterialet skalats bort sådant som inte är direkt nödvän-digt för att följa framställningen. Jag har istället strävat efter så stor öppenhet som möjligt i min presentation av materialet för att möjliggöra en bedöm-ning av rimligheten i mina tolkbedöm-ningar. Det är resultatet av en avvägbedöm-ning mellan att vara trogen datamaterialet och att skydda de medverkande perso-nerna. Jag har därför inte fullt ut lyckats i min strävan att anonymisera materialet. Mina strävanden att i största möjliga mån anonymisera materia-let bedömmer jag ändå svara mot Vetenskapsrådets (2002) konfidentiali-etskrav som innebär att uppgifter om alla i en undersökning ingående per-soner ska ges största möjliga konfidentialitet.

Sammanfattning

Jag har intervjuat 22 lärarutbildare, varav två är chefer och tre är lärarutbild-ningsämnesansvariga. 15 föreläsningar och 24 seminarier har observerats.

Längden på föreläsningar och seminarier har varierat mellan 2 x 45 eller 3 x 45 minuter. Utöver detta har jag genomfört en deltagande observation under en studiedag. Lärarutbildare och studentrepresentanter från två lärar-utbildningsämnen från två olika kunskapsfält utbytte erfarenheter kring frågor som berör lärarutbildningsämnets organisering och struktur. Jag har även varit med på ett lärarlagsmöte. Datamaterialet består också av doku-ment av olika slag såsom utbildningsplaner, kursplaner, schema och studie-instruktioner, arbetsmaterial inför studiedagar, olika PM i samband med omorganisationen av lärarutbildningen och dokument i samband med utvärderingar.

Kurs vår 2003 höst 2003 vår 2004 höst 2004 Summa Allmänna

utbildnings-området

Kurs 1 Kurs 2

9 intervjuer 3 intervjuer 9 obser- vationer

1 intervju

4 komplet- terande obser-vationer

13 intervjuer 13 undervis-ningstillfällen

= 23 timmar

Lärarutbild-ningsämne A Kurs början

av utbildning Kurs mitten

av utbildning

2 intervjuer 3 intervjuer 18 obser-vationer

5 intervjuer

18 undervis-ningstillfällen

= 30 timmar

Lärarutbild-ningsämne B

Kursbörjan av utbildningen

4 intervjuer

8 obser-vationer

4 intervjuer 8 undervis-ningstillfällen

= 14 timmar Summa 9 intervjuer 5 intervjuer

9 obser-vationer

7 intervjuer 26 obser-vationer

1 intervju 4 obser-vationer

22 intervjuer, 39 undervis-tillfällen

= 67 timmar Figur 1. Fördelning av datainsamlingstillfällen mellan de kurser som observerats