Så här långt i kapitlet har det visats att styrelsen i Kusthem huvudsak-ligen är passiv och konfirmerande i de strategiska frågorna. Frågan är om styrelsen på ett liknande sätt är passiv i sin relation till omgivning-en? Svaret på den frågan är nej. Styrelsen deltar inte vid
formulering-en av nya strategier, mformulering-en när strategierna ska implemformulering-enteras behöver
tjänstemännen i bolagsledningen ibland tillgång till de politiska parti-erna eller de politiska forumen i nämndparti-erna och kommunledningen för att verkställa strategierna. I detta sammanhang går styrelseledamö-terna i Kusthem från att vara passiva beslutsfattare till att inta en aktiv roll i strategiarbetet.
När tjänstemännen arbetat fram strategier som sedan bekräftas och formaliseras genom beslut av styrelsen, krävs det vid några tillfällen att ägaren accepterar besluten eller ändrar sina krav på bolaget. Van-ligtvis sker denna diskussion mellan tjänstemännen i bolaget och de ledande tjänstemännen i kommunledningen, men i några fall krävs det att styrelsen agerar och för fram bolagets intressen gentemot partierna så att de kan fatta för bolaget önskvärda beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.
Styrelsen fungerar på detta sätt som påtryckare för bolaget och är med i försöken att förändra ägarens långsiktiga intentioner med bola-get. En av styrelsens ledamöter beskriver att hennes funktion i strate-giarbetet är att föra fram vd:s frågor till det egna partiet eller att in-hämta information som vd saknar:
Det har vi en öppen dialog om i styrelsen också. Upplever vd att respon-sen har varit svag, eller att han upplever att här skulle det behövas mer in-formation så kan vi ta med oss det till våra politiska forum och lyfta det som ett ärende och informera de övriga [i partiet] om att nu händer det här och syftet är detta och vi tänker på det här sättet. Att det här kommer att komma upp som ett ärende i den och den nämnden. Det kan vi göra, abso-lut. (Ledamot 6)
Styrelsens vice ordförande för ett liknande resonemang när hon be-skriver sin länkande funktion, och att det ofta är vd som tar uppmunt-rar styrelsen att ta kontakt med sina partier eller aktörer i nämnder eller andra bolagsstyrelser för att ta reda på hur en fråga hanteras:
Den frågan ställer vd ofta till oss, hur något hanteras i politiken. För där får inte han vara. Så han kollar hur frågan hanteras på alla olika håll.
(Vice ordföranden)
En av ledamöterna beskriver att han använde sitt parti för att påverka innehållet i ägardirektivet och betonar också att skillnaden mellan bolagsstyrelsen och de överordnade politiska nivåerna i kommunen (kommunfullmäktige, kommunstyrelse, moderbolagets styrelse) är att styrelsen fungerar som bolagsledningens länk till partierna:
[Kontakten] går via styrelseordföranden och via våra politiska … genom mitt parti. Så det [inflytandet] kommer den vägen så att det blir tydligt för mina politikervänner att det här är viktigt och att de får med sig det till kommunfullmäktige som ska besluta om ägardirektiv. I och med att vi sit-ter i styrelsen får vi också feedback på hur våra brukare upplever situat-ionen i bostäderna och det har inte de andra nivåerna. Här har du mer di-rektkontakt med verksamheten. (Ledamot 3)
Den påtryckande funktionen utövar styrelsen inte endast mot de egna partierna och de egna partiföreträdarna utan också direkt mot enskilda politiker i kommunledningen, utan att gå vägen via partierna. Ett ex-empel på en sådan fråga är bebyggelsestrategin och bolagets strävan att arbeta för att öka produktionen av bostäder. Kommunfullmäktige har (som visades i kapitel fem) antagit en strategi där Kusthem ska vara en aktiv del i nyproduktionen av hyresbostäder, och därtill beslu-tat att föra in målet om nyproduktion i bolagets ägardirektiv. Bolags-ledningen står bakom dessa övergripande mål, men för att få till stånd en ökad produktion krävs det tillgång till mark, något som anvisas av byggnadsnämnden. Men varken vd eller övriga tjänstemän har tillgång till nämndens sammanträden. För att implementera bebyggelsestrate-gin behöver därför tjänstemännen hjälp av ledamöterna i Kusthems styrelse då de har tillgång till dessa forum och kan skynda på plan- och markanvisningsprocesserna. En av ledamöterna i Kusthems sty-relse sitter också med i kommunstysty-relsen och har använt detta forum för att skynda på mark- och planprocesserna:
Jag hanterar det på det sättet att jag trycker på de kollegor som jag har i kommunen som då kan påverka detta. Nu sitter jag så till [i kommunsty-relsen] att jag träffar ordföranden i byggnadsnämnden och så vidare och det är därför lite lättare för mig att sparka till höger och vänster. Jag har känt att vi måste ha en struktur på detta så att det händer någonting.
Led-ningen i Kusthem har jobbat upp en väldigt bra ekonomi nu i bolaget vil-ket gör att vi kan bygga just nu och då gäller det att passa på att ta den chansen när den finns. Men så stoppas det upp för att vi inte har mark, och det är så att ett hus bygger man inte på en förmiddag utan det tar faktiskt lång tid. Det är planering och inköp och så vidare. Därför är det väldigt viktigt att man får ett flyt i verksamheten. Man kan få överklaganden och det kan stoppa upp allting och att då stoppa i början av processen gör att det kan bli en hur lång process som helst. (Ledamot 1)
En annan ledamot lyfter också markfrågan som problematisk och att hon har försökt driva den gentemot det egna partiet, och hon berättar också att styrelsen har enats om att agera på detta sätt:
Nyss hade vi uppe ett ärende om en fastighet som bolaget vill bygga här i stan, men vi inte har fått den markanvisning som vi vill ha. Det drar ut på ti-den och det är såsigt. Men då har vi varit överens i styrelsen att det här går vi tillbaka till våra partier med och försöker få stöd och hjälp i de övriga nämnder som är berörda i den här frågan, till exempel byggnadsnämnden el-ler hamn och gata. Då gick jag till mina företrädare i alliansen och sa att det här är ett problem för bostadsbolaget. Stan behöver hyreslägenheter, stan har långa köer och vi sitter i rävsaxen. Vi har färdiga skisser och planer, vill bygga, men kommer inte vidare. Var är bromsklossarna? Är det stadsbygg-nadskontoret? Är det planeringskontoret? Är det högsta ledningen, alltså kommunråden? Eller vad är problemet? Då tog jag min gruppledare och min ordförande och sa att ta upp de här frågorna när ni har fyrmannaöver-läggningar i alliansen. Då höll vi det inom borgerligheten. Vad sossarna har gjort, det vet inte jag, men vi hade alla i uppdrag att gå hem och tala med de våra för att lösa problemet, och då känns företrädarna för partiet viktigast … De två personer som jag talade med direkt, i synnerhet den ena av dem, gick direkt till kommunalrådet och sa att ”det här tycks vara ett problem i bo-stadsbolaget, vad gör vi?”. Jag fick rapporten tillbaka att ”jag har tagit upp ditt problem med kommunalrådet”. Det är genom den kanalen jag har fått det. Jag har inte träffat honom [kommunstyrelsens ordförande] själv. Detta har vi diskuterat i styrelsen. Hur ska vi göra för att nå fram med vårt bud-skap? Ska vi bjuda in dem till oss, ska vi bjuda in kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbetsutskott? Vilka ska vi bjuda i, hur många ska vi vara? Är det vårt presidium som ska möta kommunalråden så att det blir en så liten grupp som möjligt och ett bra samtalsklimat? Detta diskuterade vi i styrelsen och vi enades kring att detta är den väg vi går först och räcker inte det så får vi väl gå vidare. Vi ligger på och är före ägaren, som har såsat se-dan 2006 har det sagts mig. (Ledamot 6)
Styrelsen kan på detta sätt spela en mer aktiv roll, men i Kusthem sker inte detta vid formuleringar av nya strategier utan i det dagliga arbetet när de övergripande besluten ska omvandlas till verksamhet. I det här sammanhanget är det viktigt att poängtera att det inte rör sig om att styrelsens ledamöter agerar som politiker och driver partilinjen i bo-lagsstyrelsen utan tvärtom, de agerar som bolagets företrädare i forum där de politiska besluten fattas eller där partiernas hållning i olika frågor utformas. Relationen till partierna kan därmed beskrivas som enkelriktad. Styrelseledamöterna anser det vara lämpligt att agera för att påverka partierna och de ledande kommunalråden för bolagets räkning, det omvända ses som felaktigt och som något varken partior-ganisationer eller företrädare bör ägna sig åt.
Styrelsens funktion gentemot omvärlden kan därmed sägas vara länkande genom att styrelsen försöker inhämta information från om-givningen som den tar in i styrelsearbetet och genom att ledamöterna försöker påverka intressenter i omgivningen på ett för bolaget gynn-samt sätt.