I denna avhandling studeras styrelsearbetet i kommunala bolag, ett fenomen som hittills varit relativt outforskat (Cornforth 2003). I Sverige finns det över 1700 kommunalt ägda bolag med sin egen historia, sin egna unika kontext och inte minst med en unik uppsätt-ning styrelseledamöter. De kommunalt ägda bolagen är helt enkelt olika i många avseenden. Samtidigt är dessa bolag mycket lika och har flera drag som gör att de påminner om varandra. Som forskare med ett intresse av att kunna säga något om fler styrelser än de som valts ut för studien är ett sätt att utgå ifrån vad som brukar benämnas typiska fall), det vill säga fall som inte på ett utmärkande sätt skiljer sig från andra fall inom gruppen (Yin 2009).
I avhandlingens inledning diskuterades hur de kommunala bola-gen, som en följd av att de är just offentligt ägda bolag, möter för-väntningar och värden från såväl den offentliga sektorn som mark-naden. Detta skapar en situation där styrelserna i dessa bolag både kan förväntas agera enligt en politisk logik och en företagsorienterad
lo-gik. En typ av kommunala bolag som befinner sig i denna situation, och som dessutom är mycket vanliga i de svenska kommunerna, är de kommunala bostadsbolagen. Precis som andra kommunala bolag mö-ter bostadsbolagen förväntningar och värden från två olika sektorer. Bostadsbolagen har till uppgift att tillhandahålla en av de mest grund-läggande välfärdstjänsterna, bostäder, åt befolkningen och är ett av redskapen som kommuner kan använda för att klara bostadsförsörj-ningen. Kopplingarna till den offentliga sektorn är med andra ord tydliga. Samtidigt tillhandahålls verksamheten i öppen konkurrens och finansieras till fullo via intäkter från marknaden.
Motstridigheten mellan den offentliga sektorns värden och mark-nadens värden är till och med inbyggd i själva lagstiftningen för kommunala bostadsbolag. 2011 trädde en ny lagstiftning i kraft (SFS 2010:879), och den nya lagen (ofta kallad ”Allvill”) slår fast att kom-munala bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift är att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande (SFS 2010:879 § 1). Samtidigt ska verksamheten drivas enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav (SFS 2010:879 § 2). De motstridiga förhållanden som finns för styrelsearbete i den kommunala bolagssek-torn återfinns med andra ord hos de kommunala bostadsbolagen, och i detta avseende avviker de inte från andra kommunala bolag. Vill vi förstå mer om hur styrelser i offentligt ägda bolag förhåller sig till värden från såväl den offentliga sektorn som marknaden verkar kom-munala bostadsbolag vara bra fall att studera. De två fallen som ingår i denna studie är båda kommunala bostadsbolag. Därutöver valdes sty-relserna i de två bolagen för att de är typiska i följande avseenden:
1. Styrelserna i de två bolagen består enbart av politiker och av arbetstagarrepresentanter. Detta innebär samtidigt att styrel-serna består av lekmän och inte styrelseproffs.
2. Styrelserna sitter i bolag som ägs av en kommun, inte av pri-vata ägare.
3. Styrelserna sitter i bolag som endast har en kommun som ägare, det vill säga att de inte ägs av flera kommuner.
4. Styrelserna sitter i bolag som inte befinner sig i någon form av kris. Detta medför att styrelsernas agerande inte begränsas av extraordinära situationer.
5. Styrelserna är etablerade avseende att ledamöterna inte är ny-tillträdda.
Eftersom de två fallen uppvisar ovanstående egenskaper är resultaten från studien också relevanta för styrelser i andra bolag med samma egenskaper, vilket är de flesta kommunala bolagsstyrelser i Sverige. Som synes har inte de två fallen valts genom ett teoretiskt strategiskt urval, det vill säga ett urval där fallen väljs för att de uppvisar vissa särskilda egenskaper och där de två fallen är lika varandra i alla av-seenden utan ett eller ett fåtal där de skiljer sig åt (Yin 2009). Ett så-dant urval var inte möjligt eftersom det hade krävts att jag på förhand kände till några av de förhållanden som jag har för avsikt att studera, till exempel styrelsernas institutionella logik. För att uttrycka det hela i variabeltermer så var värdet på såväl de oberoende (styrelse-ledamöternas institutionella logik) som beroende variablerna (styrel-sens funktioner och strategier för att hantera kritik och motstridiga krav) okända. Därmed kunde inte ett teoretiskt strategiskt urval göras.
Vad får då valet av typiska fall för konsekvenser för avhandlingens resultat? Den största fördelen är att resultatet speglar hur styrelsear-betet bedrivs under de förutsättningar som hänger samman med of-fentlig sektor, och inte går att härleda till extraordinära omständigheter i den unika kontexten. Jag är intresserad av att studera styrelser där deras institutionella logik, funktioner och strategier för att hantera kritik och krav från omgivningen framträder och där det faktiskt är relevant att ställa sig frågan om styrelserna agerar när de både för-håller sig till värden från den offentliga och privata sektorn. Hade jag istället studerat styrelser som befunnit sig i en extrem situation eller där omständigheterna varit kritiska hade de studerade styrelsernas institutionella logik, funktion och strategier varit alltför påverkade av dessa omständigheter för att anses överförbara till styrelser där dessa förutsättningar inte föreligger. En sådan omständighet skulle kunna vara att styrelserna varit nytillträdda och därmed inte hunnit utarbeta gemensamma värden och beteenden (en gemensam institutionell lo-gik). Nya ledamöter är sannolikt präglade av att tidigare ha befunnit sig i andra styrelser eller organisationer och studiet av sådana leda-möter hade i realiteten varit studier av den logik som de bar upp i dessa andra sammanhang, och inte en studie av de institutionella logi-ker, som råder i en offentlig bolagsstyrelse. Att studera typiska fall medför därmed att jag kan studera styrelser som haft möjlighet att etablera sig och där styrelsearbetet påverkas av omständigheten av att befinna sig i en styrelse som både behöver förhålla sig till den offent-liga och privata sektorns värden.
De valda fallen är också typiska i fråga om att styrelserna enbart består av politiker och därmed är att betrakta som lekmän. Hela 92 procent av alla styrelseledamöter i kommunala bolag är rekryterade från de politiska partierna (SOU 2015:24 s.344), och därmed avviker inte styrelserna som studeras i avhandlingen från andra styrelser i detta avseende. Det gör att vi inte på förhand kan anta att de är mer, eller mindre, benägna att agera som politiker i styrelsearbetet. Vi kan inte heller på förhand anta att de, till följd av att de är lekmän, har svårare att agera i styrelserna än andra styrelser i kommunala bolag. Hade det varit vanligare med styrelseproffs i de kommunala bolagen hade urvalet kunnat ifrågasättas på denna grund, men så är nu inte fallet. Styrelser i kommunala bolag är lekmän, så även styrelserna i denna avhandling.
Genom att studera typiska fall har jag också försökt att välja fall som inte befinner sig i ekonomiskt pressade situationer. Effekten av ett sådant urval hade även här varit att dessa omständigheter hade försvårat möjligheterna se vilka institutionella logiker som styr leda-möterna, vilka funktioner de utför eller vilka strategier de använder för att hantera kritik och krav från omgivningen. I sådana bolag är styrelsen tvingad att agera på ett visst sätt och därmed hade bilden av deras logik, funktioner eller strategier inte varit rättvisande för de kommunala bolagsstyrelser som inte befinner sig i sådana situationer. Urvalet av typiska fall har således medfört att jag i så stor utsträckning som möjligt kan studera styrelser som inte befinner sig i en situation där deras institutionella logik, funktioner eller strategier påverkas av omständigheter som inte härrör från faktumet att styrelserna både behöver förhålla sig till den offentliga och privata sektorns värden.
Att inte fler än två styrelser har inkluderats i denna studie beror på strävan efter att uppnå detaljkännedom och mer djupgående förståelse för det studerade fenomenet, det vill säga styrelserna, därmed är fall-studiemetoden att föredra framför andra tillvägagångssätt. Ett andra skäl till att antalet styrelser som ingår i studien är avhandlingens exp-lorativa karaktär (Yin 2009). Därutöver förutsätter de tre ovan disku-terade metodologiska utgångspunkterna att antalet fall inte är för många. Om vi ska kunna förstå hur styrelsearbete bedrivs i offentligt ägda bolag måste vi studera styrelsernas agerande (utgångspunkt 1), i den kontext där agerandet sker (utgångspunkt 2) och som en kollektiv aktivitet (utgångspunkt 3). Detta gör att det bör ske någon form av observation av styrelsearbetet och intervjuer med ledamöterna. Först då kan vi förstå styrelsernas institutionella logik, vilka funktioner de
utför och vilka strategier de faktiskt använder för att hantera kritik och krav från omgivningen. Inom styrelseforskningen har fåfallsstudier framhållits som det lämpligaste angreppssättet om vi vill förstå styrel-sers gruppdynamik, beslutsprocesser och relationer mellan ledamö-terna (Clarke 1998).
Direktobservationer och intervjuer är dock tidskrävande uppgifter vilket bidragit till att begränsa antalet fall. Det har helt enkelt inte varit möjligt att studera fler än två fall. Samtidigt möjliggör urvalet av två fall att jag kunnat se om de mönster som framträdde i det första fallet också återfinns i det andra fallet.
Då styrelseledamöterna i studien har utlovats anonymitet är både de två fallen och respondenterna anonymiserade. Att utlova anonymi-teten har varit betydelsefullt för att styrelseledamöterna inte ska upp-leva att de lämnar ut information som ligger inom affärssekretessen. Av denna anledning utelämnas också detaljerad information om eko-nomiska förhållanden och underlag för köp eller försäljning av fastig-heter i avhandlingens resultatbeskrivning. På de ställen som ekono-misk information behöver presenteras för att den utgör en viktig del i avhandlingens resultat kommer de beskrivas i mindre preciserade termer.
Styrelsen i AB Kusthem
Det första fallet som ingår i denna studie är styrelsen i AB Kusthem. Bolagets huvudsakliga verksamhet är hyresbostäder, och bolaget för-valtar i dag cirka 5000 bostäder. Därutöver förvaltas ett hundratal affärs- och kontorslokaler och parkeringsplatser. Bolaget är verksamt i en expansiv kommun med stor befolkningsökning och efterfrågan på bostäder är hög. Bolaget har inga vakanser i beståndet och ekonomin är, bland annat som en följd av detta, god.
Den politiska majoriteten i kommunen utgörs av den borgerliga alliansen och har gjort så under lång tid. Organisatoriskt har kommu-nen valt att upprätta ett koncernbolag, Kusten Stadshus AB, och i koncernen ingår totalt ett tiotal bolag. Förekomsten av en koncern aktualiserar frågan om hur denna organisering påverkar styrelsearbetet i Kusthem. Förekomsten av ett moderbolag aktualiserar också frågan om övriga kommunala bolags betydelse för styrelsearbetet. Kommun-styrelsens ledamöter utgör till stora delar också moderbolagets sty-relse, och några av dessa sitter också med i Kusthems styrelse.
Styrelsen i Kusthem består av sju ordinarie ledamöter, fem av dem är politiskt tillsatta och två representanter arbetstagarna. Av de
poli-tiskt tillsatta ledamöterna är alliansen i majoritet med två moderater och en representant från Centerpartiet. Minoriteten representeras av två socialdemokrater. Varje ordinarie ledamot har inte en individuell ersättare utan majoriteten har en liberal och en moderat som ersättare medan minoriteten har en socialdemokrat som ersättare. Totalt består styrelsen således av 10 ledamöter.
Styrelsen i Strandbostäder AB
Det andra fallet som ingår i studien ut är styrelsen i Strandbostäder AB. Bolaget har valts eftersom det är tillräckligt likt Kusthem för att de två fallen ska kunna fungera som komplement till varandra. Samti-digt skiljer sig styrelsen i Strandbostäder från Kusthem i vissa avseen-den vilket gör att de båda fallen tillför något i studien.
En skillnad gentemot Kusthem är att styrelsen i Strandbostäder fungerar som styrelse för två bolag, både kommunens fastighets- och bostadsbolag. Fastighetsbolaget fungerar som moderbolag, bostads-bolaget som dotterbolag. Förutom att de båda bolagen har samma styrelse delar de också samma personal. I realiteten finns således bara de två bolagen på papper (och i juridiskt avseende), men det hålls separata styrelsemöten för de två bolagen.
Denna konstruktion får till följd att bolagets styrelse både ansvarar för att förvalta kommunens 1200 hyresbostäder, men också för för-valtningen av samtliga kommunala verksamhetsfastigheter. I bestån-det ingår alltifrån kommunens grundskolor, trygghetsboenden, för-skolor och äldreboenden till kommunhuset och förvaltningarnas loka-ler. Eftersom de kommunala förvaltningarna hyr in sig hos bolaget är kommunen i praktiken både ägare och kund till verksamheten. Bola-gets ekonomi är stabil, men inte lika god som i Kusthem. Bolaget har inga outhyrda bostäder vilket kan förklaras av att kommunen har en årlig befolkningstillväxt och är en inflyttningsort.
En annan skillnad mellan de två fallen är att Strandbostäder är verksam i en kommun som inte styrs av en traditionell höger- eller vänstermajoritet utan istället av en koalition mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Ordförandeposten innehas av en centerpartist med lång erfarenhet av kommunpolitik och han har bland annat tidigare varit kommunstyrelsens ordförande. Ord-förandeposten i bostadsbolaget har han innehaft sedan valet 2010. Moderaterna är kommunens största parti men ingår inte i majoriteten. Utöver majoritetens och moderaternas representanter har också ett lokalt parti en representant i bolagsstyrelsen.
Styrelsen är ovanligt stor och består av nio ordinarie politiskt till-satta ledamöter, och två representanter från arbetstagarna. Majoriteten representeras av två socialdemokrater, en centerpartist, en liberal och en miljöpartist. Minoriteten består av tre moderata ledamöter och en representant för det lokala partiet. Utöver de nio ordinarie (politiskt tillsatta) ledamöterna består styrelsen av lika många ersättare. Totalt har således styrelsen 20 ledamöter men flera av ersättarna är vanligtvis inte närvarande vid mötena.