Svafo bildades 1992 efter att Vattenfall AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Sydsvenska Värmekraft AB åtagit sig gemensamt att ta ekonomiskt och tekniskt ansvar för att avveckla och riva de kärntekniska anläggningarna vid Studsvik samt att omhänderta det avfall som uppkommit. Bolaget tog i allt väsentlig över den verksam-het som bedrivits i Atomenergi Projekt AB.71
Av bolagets ansökan den 10 september 1992 om tillstånd enligt KTL att inneha och driva vissa kärntekniska anläggningar framgick att Svafo skulle successivt överta berörda anläggningar, samt berört kärnämne och kärnavfall från SNAB. Ansökan omfattade de anläggningar som skulle övertas vid tiden för ansökan.72 Den 7 oktober 1993 beslutade regeringen att bevilja Svafo tillstånd enligt KTL att inneha och driva anläggningarna och att i samband därmed förvärva, inneha, överlåta, hantera,
70 Infotrader, grundinformation Studsvik Radwaste Aktiebolag (orgnr 556501-0997).
71 Dnr 984/92, doss 14.9, Miljö- och naturresursdepartementet, AB Svafos ansökan 1992-09-10 samt Svafo, Det svenska statliga kärnforskningsprogrammet, https://www.svafo.se/om-oss/bakgrund/ (Besökt 2021-09-08).
72 Dnr 984/92, doss 14.9, Miljö- och naturresursdepartementet, AB Svafos ansökan 1992-09-10.
45
bearbeta, transportera eller på annat sätt ta befattning med kärnämne eller kärn-avfall, se nedan för mer information. Överlåtelse av anläggningarna hade reglerats genom överlåtelseavtal daterat den 31 mars 1993 där SNAB överlät med äganderätt allt kärnavfall och kärnämne som per den 30 juni 1991 tillhörde SNAB, se nedan.
I ramavtal daterat den 31 mars 2003 mellan Vattenfall AB och Studsvik AB uttalades att målbilden var att nuvarande Studsvik AB, dels direkt, dels indirekt via SNAB och efter förvärv av samtliga aktier i Svafo via detta bolag, skulle överta Vattenfalls och Svafos nuvarande ägares ansvar och förpliktelser avseende Studsvik, Ågesta och Ranstad, inkluderande de kärntekniska anläggningar som är belägna där samt det kärnavfall och det kärnämne som idag förelåg med anknytning till de kärntekniska verksamheterna i Studsvik, Ågesta och Ranstad samt den nedlagda och rivna forsk-ningsreaktorn R1 i Stockholm, liksom de förpliktelser avseende på andra platser befintligt kärnämne och kärnavfall som uppkommit till följd av de övertagna verk-samheterna i Studsvik, Ågesta och Ranstad.73
Vidare ingick i överlåtelsen även Vattenfalls andel i Ågesta kraftvärmereaktor, fastig-heter i Studsvik samt överenskommelse om att Svafo och SKB skulle träffa avtal om kostnaderna för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall från verksamheter för vilkas avveckling Svafo svarade. I avtalet konstaterades att det är Svafo som ägde rätt att efter SKI:s medgivande lyfta medel som fonderats i kärnavfallsfonden enligt Studsvikslagen för att finansiera rivnings- och avvecklingsåtgärder. Efter tillträdes-dagen skulle Svafo bli ett av SNAB helägt dotterbolag. Parterna var även överens om att Studsvik AB skulle från ägarna av Svafo förvärva samtliga aktier i bolaget.74 Ramavtalet innefattade även SNAB:s övertagande av de fastigheter i Studsvik som Vattenfall Fastigheter AB ägde samt SNAB:s systerbolag Studsvik BNCT AB över-tagande av den verksamhet som Vattenfall Fastigheter AB bedrev inom Studsviks-området.75 Separat avtal om överlåtelse av fastigheterna tecknades samma dag mellan parterna. Genom beslut den 6 februari 2004 om fastighetsreglering över-fördes Nyköping Hånö Säteri 1:24, 1:38 och 1:40 inklusive förmåner och belastningar till Nyköping Hånö Säteri 1:9 ägd av SNAB, varefter fastigheterna avregistrerades.76 År 2009 förvärvades Svafo av Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Barsebäck Kraft AB och OKG AB. Barsebäck Kraft AB:s andel i bolaget förvärvades av Ringhals AB år 2015.77
73 Ramavtal mellan Vattenfall AB och Studsvik AB, daterat 2003-03-31.
74 Ramavtal mellan Vattenfall AB och Studsvik AB, daterat 2003-03-31.
75 Ramavtal mellan Vattenfall AB och Studsvik AB, daterat 2003-03-31.
76 Lantmäterimyndigheten i Södermanlands län protokoll 2004-02-06, akt 0480-03/74.
77 Svafo, Det svenska statliga kärnforskningsprogrammet, https://www.svafo.se/om-oss/bakgrund/ (besökt 2021-09-08).
46
9.2 Närmare om överlåtelsen från SNAB till Svafo Överlåtelseavtal 1993
I överlåtelseavtal daterat den 31 mars 1993 överlät SNAB med äganderätt allt kärn-avfall och kärnämne som per den 30 juni 1991 tillhörde SNAB med undantag för bränsle vid R2-reaktorn. Av bilaga till avtalet framgick vad som överläts. I överlåtelsen ingick inte sådant kärnämne och kärnavfall, som SNAB vid ovannämnda datum lag-rade för annan parts räkning i egna anläggningar eller i de anläggningar som överläts till Svafo. Av avtalet framgick att i och med överlåtelsen övertog Svafo det ekono-miska ansvaret för avfallet samt ansvaret enligt 10 § KTL angående slutförvaring av avfall. I avtalet överläts vidare tillgångar och förpliktelser kopplat till avfallet. Vad gäller SNAB:s avtal med Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) angående slutför-varing av medel- och lågaktivt avfall och avtal angående mellanlagring av använt kärnbränsle och kärnbränslerester i CLAB var parterna överens om att en uppdelning skulle ske mellan vad som var hänförligt till Svafo respektive till SNAB och att avtalen skulle justeras i enlighet härmed.
Överlåtelseavtal 1995
Vidare har SNAB och Svafo i avtal daterat 23 respektive 31 januari 1995 reglerat de åtaganden och förpliktelser som gällde mellan bolagen beträffande de kärntekniska anläggningarna med tillhörande inventarier, samt bränsle och avfall, som skulle över-föras till Svafo men som tills vidare kvarstod i SNAB:s ägo. Av bilaga till avtalet fram-gick de anläggningar med tillhörande inventarier, det kärnbränsle och kärnavfall som återstod att överföra till Svafo. Enligt avtalet skulle Svafo ekonomiskt svara för anläggningar med tillhörande inventarier från avställningstidpunkten för berörd anläggning avseende de avvecklingsåtgärder som skulle ha varit nödvändiga om en nedläggning genomförts per den 30 juni 1991.
Svafo skulle vidare ekonomiskt svara för alla åtgärder beträffande avfallet och bräns-let i bilagan och, om inte annat överenskommes, överta det. Parterna var överens om att anläggningar med tillhörande inventarier, bränsle och avfall skulle överföras till Svafo när SNAB:s verksamhet i anläggningarna hade upphört, dock senast den 31 december 2010, om ej annat dessförinnan överenskommits, se bild 1 nedan som beskriver Svafos åtaganden i fråga om anläggningarna.
47
Avtal om ägarkorrigering
Svafo och SNAB har ingått fyra stycken överenskommelser om korrigering av ägar-skap för avfallskollin av typen S.04, S.11, S.13 och S.14 dels förvarade i Studsvik, dels deponerade i SFR, avfallsposter av typen dubbellocksfat samt av typen oinredda kokiller. Avtalen I, II, IV är daterade den 15 december 2015 och avtal III den 4 februari 2016. Överenskommelserna anges vara en bekräftelse på en gemensam acceptans och åtagande avseende korrigering av ägarskap för angivna avfallskollin.
Bakgrunden till korrigeringen var en utredning som genomfördes för att undersöka om bolagens tilldelade utrymmen i befintligt slutförvar SFR kunde omfördelas mellan bolagen för att optimera utnyttjandet. Utredningen fann dock att uppgifterna kring ägarskap inte var tillräckligt korrekta avseende ägarskap och fokus för utredningen övergick till att spåra rätt ägare för avfallskollin och genomföra ägarbyte där detta erfordras. Det framgår även att ägarfrågan blev mer accentuerad när Svafo återgick till att ägas av OKG AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB.
I avtalen föreskrivs att ägarkorrigering och överlåtelse av avfall sker enligt avtal vill-korat med att SSM ger sitt medgivande efter avtalen undertecknats.
Enligt uppgift från SSM omfattades det historiska avfallet av avtal om ägarkorrigering.
9.3 Finansiering av Svafos verksamhet
Svafos verksamhet, inklusive hanteringen av IKA och driftsavfall, finansieras idag, såvitt vi har uppfattat det, av medel från Studsviksfonden. När Svafos andel av medlen i Studsviksfonden är slut kommer Svafos verksamhet, när det gäller hanter-ingen av restprodukter, att finanserias av Svafos tillgångar i Kärnavfallsfonden (medel
48
inbetalade enligt finansieringslagen). IKA och driftsavfall ligger utanför det nuvarande finansieringssystemet och måste finansieras på annat sätt.
Svafo är i egenskap av tillståndshavare till kärnteknisk verksamhet som har givit upphov till restprodukter skyldig att betala kärnavfallsavgift och ställa säkerhet för de återstående kostnader för hanteringen av avfallet som överstiger Svafos andel i kärn-avfallsfonden. Avgiftsskyldigheten gäller endast kostnader som är hänförlig till sådant avfall och ämne som klassificeras som restprodukt enligt definitionen i 2 § finans-ieringslagen. Av underlaget till regeringens beslut den 9 oktober 2019 med i ärende M2018/ 02422/Ke med anledning av Svafos överklagande av SSM:s beslut om kärn-avfallsavgift och finansieringsbelopp för 2018 och 2019 framgår att mindre än 20 procent av det avfall som finns inom Svafos anläggningar klassas som restprodukt. Av underlaget till regeringens beslut framgår vidare att Svafos tillgångar i kärnavfalls-fonden vid denna tidpunkt bedömdes vara tillräckliga för att täcka de beräknade återstående kostnaderna enligt finansieringslagstiftningen. Till följd av detta beslut-ade regeringen att någon kärnavfallsavgift för 2018 och 2019 inte skulle betalas och att finansieringsbeloppet skulle sättas till noll kronor. För åren 2020-2022 har reger-ingen fastställt att SVAFO ska betala en årlig kärnavfallsavgift om drygt 100 miljoner kronor.78 Enligt uppgift från Riksgälden beror det senare beslutet på en uppdaterad och dyrare kostnadsuppskattning och att medel från Studsviksfonden får användas för allt historiskt avfall, dvs inte endast sådant avfall som klassas som restprodukter enligt finansieringslagen. När Svafo använder tillgångarna i Studsviksfonden till andra åtgärder än det som bolaget är tvungen att betala avgifter för enligt finansierings-lagen så kommer avgifterna behöva justeras uppåt.