SWOT-analys

ger flera förslag på färgers betydelser. Studien menar även att det handlar inte bara om att välja rätt basfärg utan det handlar om hur kombinationen av färger används för att förmedla ett budskap. Färgen gul förmedlar bland annat optimism, vänskap och kreativitet medan färgen blå förmedlar tillförlitlighet, effektivitet och lugn. Walsh (2010) menar att just färgen blå ofta har samma betydelse i flera länder, medan exempelvis färgen röd kan stå för olika saker i olika religioner.

Marknadsföringsmixen sista P, plats, handlar om att den produkt som marknadsförs ska vara tillgänglig för den specifika målgruppen. Båda köpcentrumen riktar sig främst mot ortens befolkning och därefter kranslänen, därför är deras placeringar efter stora europavägar (E18 och E20) att se som goda strategiska positioner. Utifrån Bergströms och Fölsters (2009) resonemang om klustereffekten, flera butiker inom olika branscher etablerar sig nära varandra, och de tidigare nämnda befolkningsprognoserna för Karlstad och Örebro kommun, anser vi att det år 2020 fortfarande kommer finnas kundunderlag för denna typ av handel på de båda orterna. Örebro har klarat av att ha flera handelsområden och en stark centrumhandel. Beträffande Karlstad borde även de klara av detta med tanke till befolkningsprognosen men då det nya externa handelsområdet Välsviken inte är fullt etablerat vid tidpunkten för denna uppsats är det svårt att förutspå om kundunderlaget är tillräckligt starkt för att behålla en stark centrum- och externhandel levande. Vidare kan vi utifrån denna analys inte avgöra huruvida konsumtionsmönstret under denna tidsperiod kan komma att förändras.

5.3 SWOT-analys

SWOT-analysen ger oss en möjlighet att illustrera och reflektera över ett företags styrkor och svagheter, och ger oss en uppfattning om hur de differentierar sig mot andra företag inom branschen. Denna analys ger oss även möjlighet att vidareutveckla och förbättra företagens koncept och därigenom ge företaget ett försprång mot eventuella hot i ett tidigt skede mot konkurrenter. Vi har i denna studie använt oss av SWOT-analysen för att kunna göra en objektiv bedömning av hur företagen kan differentiera sig. I nedanstående SWOT-analys för köpcentrumen för vi ett resonemang kring köpcentrumens styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Som material för SWOT-analysen har vi använt dels intervjusvaren, dels egna iakttagelser.

53

5.3.1 SWOT-analys - köpcentrum

Figur 6 – SWOT-analys för Bergvik Köpcenter och Marieberg Galleria

De styrkor som företagen är medvetna om differentierar dem på marknaden. Gemensamt för Bergvik Köpcenter och Marieberg Galleria är dess placering och att de båda har ett stort utbud av service och serveringar utöver den breda butiksmixen. Däremot skiljer deras styrkor sig åt i hur byggnaderna är utformade. Bergvik Köpcenters vinkelformade enplansbyggnad erbjuder alla butiker ett så kallat AAA-läge medan Marieberg Gallerias grundtanke med ankarbutiker medför en bättre kundrotation på alla våningsplan i jämförelse med den Bergvik Köpcenter skapar. Vidare har även Marieberg Galleria ett försprång i den förnyade inre och yttre miljön då tidigare studier visar att detta är något som lockar konsumenter. För att exemplifiera detta kan vi återkoppla till vårt tidigare exempel om hur boende i Karlskoga som kan tänkas besöka båda orternas externa handelsområden, men kan komma att välja Marieberg Galleria då den nya miljön skapar en trivsam upplevelse. Likheter som de båda köpcentrumen har är att de tänker på samtliga kundgrupper då de har handikappsanpassade lokaler. Marieberg Galleria har ett litet övertag då de i och med ombyggnationen inrättat amningsrum vilket gör köpcentrumet mer familjevänligt. Avslutningsvis anser vi att Bergvik Köpcenter differentierar sig

54

med att enbart använda ett huvudmedia åt gången och vid byte av media blir detta tydligare för kunden. Som vi tidigare nämnt är förnyelse viktigt för att behålla konsumenterna. Marieberg Galleria har valt att använda sig av flera huvudmedier och därför inte ”lägga alla ägg i samma korg”, utan ökar chanserna för en lyckad marknadsföring. Då Marieberg Galleria inlett ett samarbete med centrumhandeln innebär detta att de inte enbart kommer att synas i den egna marknadsföringen utan även genom samarbetspartnernas marknadsföring. Indirekt rekommenderar de skilda handelsområdena varandra vilket kan öka förtroendet hos konsumenten.

En svaghet för Marieberg Galleria är att den har ett begränsat expansionsutrymme i och med flertalet dragbutiker som etableras runt om Gallerian. Bergvik Köpcenter har däremot möjligheten att expandera i form av fler stora dragbutiker och kan bygga om sitt köpcenter på både bredd och höjd, medan Marieberg Galleria måste bibehålla sitt förnyelsearbete med mindre ombyggnationer. En annan svaghet är att trots att Marieberg Galleria använder sig av flera huvudmedier utvecklar de inte dessa huvudmedier och förnyar sig därför inte på samma sätt som Bergvik Köpcenter gör.

I och med Bergvik Köpcenters utformning, både gällande yttre och inre miljö, får de inte samma kundrotation som Marieberg Galleria. Planlösning är dock inte Bergvik Köpcenters huvudsakliga problem utan att det kan upplevas som instängt i jämförelse med Marieberg Galleria som satsat på stora glasfasader och mycket ljusinsläpp.

Marieberg Galleria har inlett diskussioner om ett samarbete med centrumhandeln. För närvarande finns inget samarbete mellan Bergvik Köpcenter och Karlstads centrumhandel, men båda parter är intresserade av någon form av samarbete, hur detta skulle se ut är de dock osäkra om. I intervjuerna med Karlstads båda centrumledningar finns en antydan om ett outtalat samarbete då Bergvik Köpcenter enbart väljer butikskedjor för att inte konkurrera med centrumhandelns butikmix.

Möjligheter för båda köpcentrumen är att utveckla befintliga och nya, återkommande evenemang. Ett exempel på detta är Bergvik Köpcenters ”Bergviksdagar”.

Möjligheterna i en SWOT-analys finns främst till för att kunna motverka de hot som finns för företaget. Ett stort hot för köpcentrumen är andra