Forskningsprocessen som ligger till grund för avhandlingen kan liknas vid en spiralformad hermeneutisk rörelse. Detta innebär att problem, syfte, forsknings-frågor, teori, metod, material och slutsatser inte förhåller sig till varandra på ett linjärt sätt. Som jag redan varit inne på är de teoretiska grundantagandena när-varande redan i problembakgrunden och de är även intimt sammankopplade med de metodologiska begrepp som utvecklas och vilka kan sägas tillhöra avhandlingens slutsatser. Vidare har mötet med forskningsmaterialet bidragit till min förståelse av de teoretiska och metodologiska begreppen samt gett anledning att vända mig till nya typer av teori, vilket då i sin tur skapat nya möten med materialet. De frågor som drivit arbetet framåt har kännetecknats av ett hur snarare än ett vad. Jag har undersökt hur rättslig argumentation konstrueras och hur påståenden om möten mellan norm och fakta genomförs i juridisk text i allmän domstol.30 Det samman-hållande syftet för denna process kan sammanfattas enligt följande:
Syftet är att utveckla rättsvetenskapliga metodologiska begrepp som bidrar till förståelsen av, samt möjliggör kritik av, hur rättslig argu-mentation, uttryckt som rättsliga narrativ, genomförs inom ramarna för civilprocess i allmän domstol.
Begreppen som utvecklas i avhandlingen är rättsvetenskapliga i betydelsen att de pla-ceras i ett rättsvetenskapligt teoretiskt och metodologiskt sammanhang. Ibland dras en skiljelinje mellan rättsvetenskaplig praktik och rättslig praktik. Enligt min mening behöver en sådan skiljelinje inte präglas av ett ömsesidigt uteslutande.31 Med detta
30 Termen argumentation används frekvent i avhandlingen. Med argumentation avser jag ’motivering
knuten till en ståndpunkt’, se Kolflaath, Eivind, Språk og argumentasjon. Bergen: Fagbokforlaget, 2004b s. 99.
31 Detta berör en större diskussion gällande gränsdragningar mellan rättsvetenskapliga discipliner, mellan rättsvetenskap och andra discipliner såväl som gränsdragningen mellan rättsvetenskaplig praktik och rättslig eller juridisk praktik, se Svensson, Eva-Maria, 'Boundary-work in legal scholar-ship', i Gunnarsson, Åsa, Svensson, Eva-Maria & Davis, Margaret (red.), Exploiting the Limits of Law:
Swedish Feminism and the Challenge to Pessimism (Farnham: Ashgate, 2013a), 17-50. Ytterligare en
diskussion handlar här om ramarna och gränsdragningen för forskarutbildningsämnet rättsveten-skap vid Göteborgs universitet och hur detta förhåller sig till den akademiska disciplinen rätts-vetenskap. I många sammanhang, och även vid vissa juridiska institutioner i Sverige, används rättsvetenskap som en samlande benämning för alla juridiska discipliner (såsom processrätt, civilrätt, offentlig rätt med mera). Vid juridiska institutionen i Göteborg har emellertid rättsvetenskap använts som begrepp för att benämna det som vid flera andra institutioner kallas för allmän rättslära och i ett internationellt sammanhang benämns som jurisprudens, rättsteori och rättsfilosofi. För min del ser jag inte någon anledning att för den konkreta forskningens syfte
sagt vill jag även betona att avhandlingen är utformad med framförallt en rättsvetenskaplig läsekrets i åtanke. Ordet praktik används i det här sammanhanget för att betona den fortgående tillblivelsen av rätten, oavsett i vilken kontext den sker (inom exempelvis rättsvetenskaplig praktik, lagstiftningspraktik, inom rättsinsti-tutioner såsom domstolar eller hos andra praktiserande jurister). I praktiken föregår och sammansmälter den rättsliga argumentationen med rätten snarare än att (bara) vara ett resultat eller en följd av rätten. Avhandlingen är därmed relevant i för-hållande till angelägna rättsteoretiska och rättsfilosofiska frågor om hur rättslig kunskap kan och bör representeras.32 Betoningen på användningen av rätten kan även beskrivas som en betoning av rättens ständiga blivande, ett uttryck jag återkommer till senare.33
Avhandlingen är, vilket jag redan varit inne på, huvudsakligen metod-utvecklande. Detta kommer till uttryck genom att jag i avhandlingen utvecklar och testar metodologiska begrepp. Av mina tre huvudbegrepp kan rättsliga entymem och
narrativdissonans i större mån sägas vara utvecklade av mig, inom ramen för det här
forskningsprojektet, medan överdeterminerade subjekt redan utgör ett etablerat begrepp inom olika typer av diskursanalytiska ansatser. Forskningsfrågorna nedan är formu-lerade utifrån ambitionen att pröva de metodologiska begreppen. Häri inbegrips då emellertid även utveckling av begreppen och operationalisering i förhållande till det material som undersöks. Det ingår även att sätta avhandlingens metodologi i relation
upprätthålla gränsdragningar mellan olika rättsliga discipliner över huvud taget (huruvida det finns anledning till ett sådant särskiljande av andra anledningar kommer inte att behandlas här). Det bör även påpekas att den engelska översättningen av rättsvetenskap för forskarutbildningen vid juridiska institutionen i Göteborg är ”legal science”, ett uttryck som enligt min kännedom härrör från Kaarlo Tuori, Tuori, Kaarlo, Critical legal positivism. Aldershot: Ashgate, 2002 s. 283ff. Tuoris definition är enligt min mening relativt snäv och begränsar rättsvetenskapen till en disciplin som förklarar och legitimerar den rättsliga praktiken. Ett exempel på betydligt bredare definitioner av den allmänna rättsläran i ett nordiskt sammanhang återfinns i Zahle, Henrik, Praktisk retsfilosofi. Köpenhamn: Christian Ejlers' Forlag, 2005.
32 En rättsvetenskaplig praktik som förmår hantera den här typen av teoretiska utmaningar har efterfrågats under många års tid: Lindblom, Per Henrik, "Rättegångssalens väggar - om domstols-processen i tid och rum", Svensk Juristtidning, (2002a), 1-11, Gräns, Minna, 'Om interaktiv rätts-dogmatik', i Gräns, Minna & Westerlund, Staffan (red.), Interaktiv rättsvetenskap (Uppsala: Uppsala Universitet, 2006b), 59-74, Niemi-Kiesiläinen, Johanna, Honkatukia, Päivi & Ruuskanen, Minna (2007), Sherwin, K. Richard, "The Narrative Construction of Legal Reality", Journal of the
Association of Legal Writing Directors, vol. 6 (2009), 88-120, Glavå, Mats & Petrusson, Ulf, 'Illusionen
om rätten – Juristprofessionen och ansvaret för rättskonstruktionerna', i Askeland, Bjarte & Bernt, J.F. (red.), Erkjennelse og engasjement: minnesseminar for David Roland Doublet (Bergen: Fagbokforlaget, 2002), Andersson, Håkan, 'Postmoderna och diskursteoretiska verktyg inom rätten', i Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära (Lund: Studentlitteratur, 2013), 343-369, De Sousa Santos, Boaventura, "Rätten - en karta för felläsningar. Mot ett postmodernt rättsbegrepp",
Tidskrift för rättssociologi, 4/2 (1987), 87-118, för att nämna några disparata exempel.
till det övriga rättsvetenskapliga fältet.Som konkretiserande forskningsfrågor har jag valt följande:
1) Hur kan begreppet rättsliga entymem bidra till förståelse, synlig-görande och kritik av rättslig argumentation i civilmål i allmän domstol?
2) Hur kan begreppet överdeterminerade subjekt bidra till förståelse, synliggörande och kritik av subjektspositioner för parter och domstol vilka konstrueras i rättslig argumentation i civilmål i allmän domstol?
3) Hur kan begreppet narrativdissonans bidra till förståelsen av kontradiktion och brister i kontradiktion i rättslig argumentation i civilmål i allmän domstol?