Robert Willim
Trakterna kring Häckeberga på den Skånska landsbygden består framför allt av fält och lövskog. Nattetid präglas området av typiskt sydsvenskt lantligt sommarljud: insektssurr, fåglars läten, vindens brus i träden. Av- lägsna ljud från trafik. Då och då hörs flygplan som flyger till och från Sturup, Malmö Airport. Det förefaller vara mestadels harmoniskt, men när det gäller ljudmiljön har det rapporterats problem.
I Lokaltidningen den 11 augusti 2015 berättade Conny Nyström om livet på landet i Häckeberga, men framförallt om hur hans liv under senare tid hade blivit olidligt. Framförallt nattetid hade ett svårdefinierat oljud eller buller hemsökt hans hus. Nyström berättade för journalisten om hur ett tiotal andra grannar också stördes av ljudet, och hur det kanske kunde här- röra från Sturup eller en militär radaranläggning. Han beskrev hur ljudet blev värre på natten. ”Ljudet ökar i frekvens på kvällar och nätter. Jag får ta sömntabletter för jag står inte ut med det. Det är ett elakt brummande ljud och det slår verkligen på min livskvalitet” (Campbell 2015). Att ljudet var så svårdefinierbart och undflyende var en utmaning. Texten slutar med hur representanter från kommun och länsstyrelse hade tagit sig an problemet:
– Vi har haft ytterligare en kontakt med en boende som upplevt störningar i området. Men det finns inget generellt i det och vi kan inte ringa in stör- ningskällan. Bullermätningen vi gjorde överskred inte heller riktvärdet,
säger Annika Skoog och uppmanar andra boende som störs av buller att höra av sig till kommunen.
Mercedes Assarsson vid Miljötillsynsenheten på Länsstyrelsen menar att det är en knivig situation, eftersom ljudkällan inte är identifierad och mätningarna inte når upp till riktvärdet.
– Han befinner sig i katt och råtta-leken, det är synd. Men för att myn- digheter ska kunna driva ett ärende så måste man gå efter miljöbalken. Det man kan göra är att kartlägga ljudkällor i området, vindkraftverk, trans- formatorer och silotorkar, till exempel. Det kan kanske vara något sådant, säger Mercedes Assarsson (ibid).
De olika kapitlen i denna antologi behandlar på olika sätt hur upplevelse, ljud, rum och skiftande mänskliga förmågor och kroppar samspelar. Vad är normalt och för vem?
För att bättre förstå denna fråga kan det vara värt att ta utgångspunkt i en annan fråga, nämligen hur ljud och upplevelser av ljudmiljöer egentli- gen kan kontrolleras. Hur används teknik för förstärkning, isolering och förändring av ljud på olika platser?
Kapitlet kretsar kring samspelet mellan föreställningar och erfarenheter när det gäller ljud, rum och teknikanvändning. Frågor om funktionsför- måga och hur detta begrepp är intimt förknippat med såväl sammanhang, teknikanvändning och normer kommer att tas upp. Jag kommer härmed försöka perspektivera användningen av ord som funktionsförmåga genom att diskutera olika aspekter av kontroll av ljud (Alftberg & Svensson 2013). Resonemang om ljudmiljöer, teknik, inre och yttre ljud samt föreställning- ars betydelse kommer att vävas samman i försök att bättre förstå vad levda erfarenheter av ljud innebär.
Jag kommer att använda mig av en kombination av empiriskt material som vävs samman med teoretiska resonemang samt inspiration från konstnärliga praktiker på sätt som framkallar såväl överensstämmelser som tankeväckande spänningar (Löfgren 2015: 79, Willim 2013, O’Dell & Willim 2011).21
21 Arbetet med denna text har skett med stöd från The Swedish Centre for Applied Cultural Analysis (SCACA), Högskolan i Halmstad samt med stöd från Humanistiska fa- kulteten, Lunds universitet inom ramarna för forsknings- och konstprojektet ”Rendering Possible Worlds”.
Att kontrollera ljud
När detta skrivs i slutet av 2015 har ärendet i Häckeberga inte blivit löst, men problematiken kring det mystiska oljudet är en tänkvärd ingång för att diskutera frågor om ljudmiljö och levda erfarenheter. Representanten från Miljötillsynsenheten på Länsstyrelsen hänvisade till riktvärden och
identifikation av ljudkällan. Just riktvärden är ett centralt verktyg i hante-
ringen av buller och ljudmiljöer, som även aktualiseras när det gäller frågor om tillgänglighet och hörselnedsättning. Förmågan att identifiera ljudkällor är också av vikt i flera avseenden när det gäller ljudmiljöer och hur männ- iskor upplever dessa. Fallet i Häckeberga illustrerar väl det dilemma som användningen av riktvärden och gränsvärden innebär. Aktörer som arbetar med ljud och akustik är överens om att hörande och lyssnande innebär subjektiva upplevelser, likväl tvingas myndigheter och andra förlita sig på mätningar som inte säger särskilt mycket om hur ljudmiljöer upplevs av olika människor. En situation där någon onekligen upplever ljudmiljön som störande kan alltså utan mätvärden som stödjer upplevelsen svårligen leda till åtgärder från myndigheter. Detta som sagt trots att det finns en samsyn om att ljud och buller upplevs subjektivt. Socialstyrelsen skriver i en handbok för handläggning om hur bullerexponering kan upplevas.
Störning är en subjektiv reaktion och därför påverkas reaktionen av många andra faktorer än bara själva bullerexponeringen, särskilt vid låga ljudni- våer. Exempel på sådana faktorer är individens attityd, hälsotillstånd, käns- lighet och tidigare erfarenheter av buller, samt när bullret förekommer. Om flera belastningsfaktorer förekommer samtidigt kan den negativa ef- fekten av bullret förstärkas. (Socialstyrelsen 2008: 34)
Att ett ljud upplevs som oljud eller buller är kopplat till i vilken mån en person har kontroll över upplevelsen. Det som beskrivs i Häckeberga är en situation där en person är exponerad för ett ljud som upplevs som stö- rande i den grad att han överväger att flytta från sitt hus om han inte får ordning på situationen. När ett ljud har börjat upplevas som störande är det också närmast omöjligt att ignorera. Nyström beskrev det som ett ”elakt” ljud, något som han dessutom inte hade möjlighet att stänga ute
eller stänga av. Nivån av kontroll var alltså minimal, något som troligtvis stärkte obehaget. Känslan av att inte ha kontroll över ljudet förstärktes sannolikt också av att det kom från en okänd källa. Att återkommande störas av ett ljud, oavsiktligt utsättas för det och dessutom inte kunna av- göra varifrån ljudet kommer ifrån är en högst obehaglig erfarenhet. Det handlar här inte om brist på funktionsförmåga i den mening som ordet ofta används. Men det är trots allt en brist på kontroll och förmåga eller kapacitet att påverka den livssituation det handlar om.
Härnäst kommer jag att kort redogöra för hur ljudmiljöer, och vad som upplevs som mer eller mindre välkomna ljud, kan konceptualiseras. Jag kommer därefter att presentera olika exempel på hur isolering av ljud och ljudmiljöer kan ske. Vad upplevs egentligen som tystnad? Avslutningsvis kommer jag att diskutera hur ljud kan kontrolleras.