Teknologernas tolkning av ekologikursen och dess innehåll

En pluralism av kontextualiseringar av kursens innehåll

Teknologernas tolkning av kursen och dess innehåll aktualiserar olika sam- manhang för tolkning och en mångfald av kontexter. Dessa kan sägas vara kog-

nitiva, relaterade till begrepp, teorier och modeller, inom naturvetenskap eller

samhällsvetenskap, men också kulturella, då kursen aktualiserar frågor hos teknologerna som rör samhällspolitik och hur vi ska lösa miljöproblemen. Slut- ligen aktualiseras också en tillämpad kontext som rör användningen av kun- skap i såväl ett yrkessammanhang som privat sammanhang och existentiella kontexter som rör personliga erfarenheter, trosföreställningar och värderingar. Nedan redovisas de olika kontexterna som teknologerna aktualiserar. Citat som presenteras kommer från intervjuer och föreläsningar.

Naturvetenskaplig kontext

I intervjuerna med teknologerna har de fått svara på frågor om vad de lärt sig under kursen och om något varit svårt. De ombads också definiera begreppen ekologi och miljö. I dessa intervjusvar kan en pluralism av naturvetenskapliga ämnen skönjas så som ekologi, kemi, biologi, hydrologi och geografi.

I kursen tas även miljöproblemen upp och kursboken Environmental Sci-

ence av Jackson & Jackson (2000) är indelad i en första del som har rubriken

”The natural environment” och en andra del som har rubriken ”Human impact on the natural environment”. Det betyder att miljöproblemen som antropogen påverkan på naturen ingår i kursen. I och med att miljöproblemen tas upp aktu- aliseras också flera naturvetenskapliga ämnen så som meteorologi och kemi, för att t ex förklara växthuseffekten.

Miljöproblem i en kulturell kontext

Begreppet ”miljöproblem” förstås av teknologerna inom ramen för en naturvetenskaplig såväl som kulturell kontext av värderingar. ”Miljöproblem” rymmer ordet ”problem”, vilket i sig konnoterar något negativt, men det teknologerna berör i intervjuerna är om människans påverkan på naturen

endast ska ses som negativ? Finns det något positivt i denna påverkan? Svaret

på den frågan torde bli att utan påverkan på naturen skulle inte människan över- leva. Att detta medfört negativa konsekvenser som just miljöproblem innebär också att debatten om lösningarna är ständigt aktuell.

En av teknologerna, Martin, säger att ”vi människor kan till och med göra

positiva saker idag för miljön. På grund av att vi har kommit längre i vårt

tänkande liksom.” Därmed värderar han den påverkan som vi människor har på

naturen. Värderingar tar även de övriga teknologerna upp och miljö associeras till ”människan som släpper ut avgaser och förstör för djuren i skogen”, ”gifter och utsläpp”, ”avgaser”, ”miljöproblem” och ”nåt negativt”. Det betyder att ”miljöproblem” kan förstås både som ett naturvetenskapligt fenomen och som en värdering inom ramen för den kultur och det samhälle vi lever i. Nedan redovisas utsagor som visar på att teknologerna uppfattat att värderingar förmedlats implicit i undervisningen.

Tobias

— Det känns vinklat.

— På vilket sätt är det vinklat?.. Vilket är perspektivet liksom? — Jag kan säga från en sån här … från en ekologi, ekolog- — Ekologisk?

— Ja. /…/Allting som människan gör påverkar naturen och om man påverkar naturen, då är det fel. Men egentligen så är människan en del av hela kretsloppet också och då måste man leva i mer harmoni, det gjorde den inte förr, stenåldersmänniskan högg ju ner alla djur den såg liksom, det var ju inte miljömedvetet som man tror, så där. /…/ — Det här med problem, värderar läraren nåt på ett annat sätt än vad du kanske gör?

— Nej men han värderar det på ett sätt. ”Och det här är det rätta”. Och visst, det är inget fel med det men, liksom … man måste se till det stora hela också.

I ovanstående citat menar Tobias att ”man måste se till det stora hela”. Vad betyder denna utsaga? En möjlig tolkning är att studenten menar att de positiva effekterna som våra ingrepp i naturen ger också bör beaktas. Det betyder att vad som framstår som negativt ur en synvinkel kan vara positivt ur en annan syn- vinkel.

Sara har uppfattat att läraren ”klankat ner” på teknologerna, utifrån att det är de som gör stora ingrepp i naturen. Sara har också ett uttalat miljöintresse och avser att välja miljöinriktning som specialinriktning tredje året.

— Och sen tycker jag det var synd att det var mycket så att läraren klankade ner på väg- och vatteningenjörer, eller det kändes lite som det. Till exempel, ”ja, det ska ni tänka på när ni bygger era vägar”. /…/ Det tror jag många irriterade sig på honom för, att han skulle hela tiden: ni gör det här, och ni och ni. Och han vet ju inte vad vi ska välja för inrikt- ning eller vad ska vi arbeta med eller nånting ännu. Och då blir man lite så här: Jaha, men jag kanske ska gå miljöinriktning! Och han kan inte säga att jag ska förstöra naturen när jag tycker att han gör likadant.

I citaten finns utsagor som närmast kan tolkas som att teknologerna upplevt att de suttit på de anklagades bänk. Vad kan detta bero på? Av bandintervjuer från föreläsningarna har läraren vid några tillfällen påpekat att detta bör ni tän- ka på som framtida teknologer, och som teknologerna uppfattat som något neg- ativt. Ovan anger Sara att hon känner sig orättvist påhoppad eftersom hon planerar att läsa miljökurser senare. Utöver detta kan de övriga teknologernas reaktioner på undervisningen förstås om man ser till ingenjörens kritiserade yrkesroll så som den framträder i media i dessa dagar med rapportering om miljökonsekvenserna vid bygget i Hallandsåsen och mögelskador i nya stads- delen Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Förutom dessa miljöskandaler finns möjligen i samhället både en misstro till, och en förhoppning om, tekniken och ingenjörernas betydelse för utveck- lingen på miljöområdet. I debatten om miljöproblemen och lösningarna finns uppfattningar om att tekniken både är en förklaring till problemen liksom en del av lösningen. I flera större debatter, t ex om vattenkraften, har miljörörelsen och ingenjörerna varit kontrahenter.

Värdering av naturen i ett antropocentriskt kontra ekocentriskt perspektiv Kursen aktualiserar teknologernas kommande yrkesroll som ingenjörer och deras påverkan på naturen. Teknologernas utsagor kan tolkas som en frustra- tion över att innehållet i kursen presenterar miljöproblemen, och de intressekonflikter som dessa kan sägas utgöra, men att de sedan upplever att de belyses i ett ekocentriskt perspektiv. Om vi ser till de händelser som nämns ovan och som speglas i media torde det finnas en vetskap för den blivande ingenjören om att det är i denna intressekonflikt som han/hon kommer verka i sin yrkesroll. Det är olika val, och konsekvenser av dessa val, som ingenjören kommer att vara tvungen att hantera och ansvara för.

Teknologernas uppfattning och reaktion på undervisningen gäller män- niskans ingrepp i naturen och därmed aktualiseras människans relation till

naturen. Frågor som teknologerna berör är: Vad är ett miljöproblem? För vem eller vilka är det ett problem? I vilket hänseende? Utifrån vilka värderingar? Är ett vägbygge ett miljöproblem? Frågorna kan ses som en problematisering av relationen mellan människa och natur. Vi är både en del av naturen, och beroende av den, samtidigt som vi påverkar den.

Lösningar av miljöproblemen tolkade inom en samhällspolitisk kontext Lösningar av miljöproblemen aktualiseras av teknologer och lärare. Teknologerna ställer frågor på föreläsningarna som rör detta. Dessa lösningar rör ekonomiska, politiska och tekniska aspekter, liksom värderingar av dessa. Lösningar av miljöproblem är därmed inte tolkade inom ramen för en naturvetenskaplig kontext utan istället en samhällspolitisk. Däremot kan t ex ”skatter”, som tas upp av läraren rörande avfall, ses såväl inom en samhäll- spolitisk kontext som inom en teoretisk ämneskontext där termen kan studeras och tolkas inom t ex ämnet ekonomi, och med ekonomiska teorier.

I intervjuerna tar flera teknologer också upp att kursen inte tagit upp lös- ningarna av problemen i någon större utsträckning. Därmed framstår kursen och dess innehåll som negativt, då endast problem efter problem presenteras utan möjlighet till diskussion om lösningar. Tobias tar upp denna aspekt i inter- vjun. Han menar att utrymmet för att diskutera och komma in på lösningar varit litet. Istället så stannar föreläsningarna vid att ta upp problemen och det som är ”fel”.

Hur kommer det sig att teknologerna frågar om lösningar på föreläsningarna och anser att kursen uppehållit sig för lite vid detta? I intervjuerna med teknologerna ombeds de kommentera att de ställt frågor på föreläsningarna om lösningar. Detta kommenterar Ola som positivt och säger spontant:

— Ja men, det är ju därför vi går här på nåt sätt, vi är civilingenjörer, det är utmärkt att vi har det tänkandet för att det är ju därför vi går här! Kom- ma på nya saker, utveckla, det är ju därför vi är här, då har de lyckats verkligen, om vi har fått det tänkandet redan.

— Du menar om ni ställer de frågorna?

— Ja, för det är ju det vi är här för. Det kanske är så att det är såna per- soner som söker sig hit.

I ett intentionellt perspektiv, där vi söker svar på vad som kan rimliggöra teknologernas frågor och fokusering på miljöproblemens lösningar, är deras intresse för problemlösning ett möjligt svar. När teknologerna svarar på frågor

om varför de sökt sig till ingenjörsutbildningen och ett framtida yrke som civilingenjör är ”praktiskt intresse”, ”intresse för innovativa lösningar” svar som ges av Patrik, Tobias och Ola. Ola säger: ”Det är kul med problem, det är

kul med saker, det är kul med det tekniska”. De två flickorna anger också ett

miljöintresse. Jenny valde mellan en miljöutbildning vid Campus Norrköping och Väg- och vattenutbildningen på KTH. ”Fast där var det bara miljö och då

tänkte jag att jag läser på KTH istället och så väljer man, kan man välja miljökurser sen”.

Tillämpad och yrkesmässig kontext

Tobias beskriver det som att undervisningen fokuserat på problemen som t ex byggande ger, men inte på de alternativ eller lösningar som finns. Han anser att kursen borde vara mer inriktad på tillämpningar.

– Jag tycker ekologin, den borde kanske vara kopplad mer till fall och exempel istället för att bara säga att det här är jättedåligt … Ja, t ex när man bygger vägar genom djungeln så måste man hugga ner den. Okej, det förstår man ju också, men vad ska man göra?…Man borde lämna lösningar och inte bara problem. Så man får, man borde ha det mer anpassat till…ja, med byggnad. För då skulle den bli mer intressant för många tror jag också.

– Du menar att man sätter ekologi, sätter kursen till det som ni ska jobba med?

– Ja. Det tror jag skulle engagera många mer som kanske prioriterade bort den för att de tyckte att det är ju bara en larvkurs liksom.

Existentiell kontext

Teknologerna aktualiserar också existentiella frågor vid kursens andra föreläs- ning om ”populationsdynamik”. Det är den första frågan som ställs sedan kurs- starten. Samtalet inleds med frågan: ”Vad är det för mening?”.

T1: Är vi för många i Sverige? Är människan naturens misstag? Människan utrotar ju arter och förstör. Vad är det för mening? L: Nu är vi inne på djupa frågor

T1: Jag menade det inte som för många egentligen… (Alla teknologer börjar prata, ett sorl uppstår) T2: Är inte en arts död en parentes?

T3: Ja men dinosaurierna högg inte ner och skövlade regnskog eller förstörde på samma sätt!

(Mer sorl)

T4: Vad är det som säger att människan inte är en J-kurva?

L: Möjligt. Men vi kan ju jämföra oss med andra däggdjur och stora djur men de uppvisar inte samma populationsökning som vi.

T1: Vad beror ökningen på?

L: Ja, det vet ni nog. Vi är smarta, vi har knäckt den biologiska koden, kommit på hur systemet fungerar.

T1: Men det måste finnas en mening med att vi är smarta!

L: Jag kan inte diskutera meningen med livet, det får vi ta på en pub! Men däremot relationen till naturen; om vi är optimister eller pessimis- ter. Hur vi väljer att förhålla oss till de problem i naturen som uppstår. Ja, ett sista inlägg!

(Det är flera teknologer som har räckt upp händerna) T5: Men hur långt kan det gå? Hur många kan vi bli? L: Det är egentligen en fråga om ekonomi och inte ekologi. (T = teknolog och L = lärare)

Teknologen som inleder samtalet säger: ”Är vi för många i Sverige? Är

människan naturens misstag? Människan utrotar ju arter och förstör. Vad är det för mening?” Denna utsaga kan tolkas som att teknologen väcker frågan

om meningen med vår existens på jorden. Det är en fråga av evigt intresse. Det är visserligen en fråga som också kan ses i ett evolutionärt perspektiv, men där ”mening” inte utgör någon förklaringsgrund. Genom lärarens svar att: ”Nu är

vi inne på djupa frågor” samt ”Jag kan inte diskutera meningen med livet, det får vi ta på en pub” så tolkas också frågan som en fråga om mening med livet

från lärarens sida.

I samtalet sker sedan en snabb växling mellan olika kontexter. Begreppet ”populationsdynamik” som introduceras på föreläsningen som ett ekologiskt begrepp, och därmed inom ramen för en kognitiv kontext, väcker frågan om meningen med människans existens och tolkas därmed inom en kulturell kon- text. Därefter växlar samtalet fram och tillbaka för att följas av frågan: ”Men

hur långt kan det gå? Hur många kan vi bli?” som kan förstås både inom en

ekologisk kontext om populationsdynamik men också i en samhällspolitisk, utifrån att det är vi människor som har förmågan att skapa möjligheter för vår försörjning och fortlevnad. Därmed aktualiserar läraren den samhällspolitiska kontexten i vilken frågan belyses som ekonomisk. I kommande avsnitt om lärande kommer denna växling mellan olika tolkningar och innebörder som

teknologerna ger ”populationsdynamik” att belysas utifrån begreppen kon-

textuell medvetenhet och kontextuell inkonsistens.

Sammanfattning av resultat

I detta avsnitt har de olika kontexter som teknologer och lärare aktualiserar i samband med föreläsningar, tentamen och intervjuer redovisats. Det är en mångfald av kontexter som är kognitiva, kulturella och tillämpade liksom exis-

tentiella. I materialet ovan finns exempel på hur ett ord som ”miljöproblem”

eller ”populationsdynamik” kan förstås i ett naturvetenskapligt sammanhang och i ett kulturellt och samhälleligt sammanhang som rör våra värderingar (är ett miljöproblem ett ”problem”?). Eftersom ”miljöproblem” också kan tolkas som både orsaken och lösningen (t ex: det är ett miljöproblem att vi inte slutar elda med kol) så kan ordet också förstås i en samhällspolitisk kontext om hur problemen ska lösas. Lösningarna av miljöproblemen kan vara av olika karak- tär. Exempelvis strukturella och ekonomiska eller politiska, såväl som indi- viduella i vardags- eller i yrkeslivet.

Förutom dessa aspekter har jag i detta avsnitt försökt visa att teknologerna har uppfattat ett ekocentriskt perspektiv i undervisningen som de provocerats av och som aktualiserat deras yrkesroll som blivande civilingenjörer. Det är rimligt att anta, om man ser till de övriga kursmomenten som främst utgörs av matematik, att teknologerna under sitt första utbildningsår inte på samma sätt aktualiserat yrkesrollen och möjligen inte dess negativa aspekter. Eftersom kursen inte heller, enligt teknologerna, i tillräcklig utsträckning tar upp lös- ningar av miljöproblem och diskuterar dem ur ett antropocentriskt perspektiv, förstärks känslan av frustration. Teknologerna anser sig sakna diskussion om lösningar och ett innehåll som mer knyter an till de sammanhang och problem- ställningar de själva kommer att hantera efter utbildningen.

I teknologernas uppfattningar av kursens innehåll finns därmed en väldig bredd, och även en inkonsistens i resonemangen vilket betyder att teknologer- na växlar mellan dessa kontexter. Att de tycker att kursen är ”flummig” kan delvis bero på detta. Den skiljer sig från matematikämnet eftersom den dels presenterar naturvetenskap, men inte bara, utan även miljöproblem och därmed människans antropogena påverkan på naturen, samt vid några tillfällen även lösningar som kan ses som samhällspolitiska.