I kommande avsnitt presenteras studiens teoretiska ramverk. Teorin tar avstamp i Illeris (2010) teoretiska modell “The advanced model of workplace learning”. Modellen som beskrivs nedan kommer att ligga till grund för studiens analys då den belyser arbetsplatslärandet. Följande avsnitt är uppdelat i fyra delar: Beskrivning av Illeris modell för arbetsplatslärande, Individnivå, Social nivå, Modellens mittpunkt samt Sammanfattning och modellens tillämpbarhet gentemot studiens syfte.
3.1 Beskrivning av Illeris modell för arbetsplatslärande
Enligt Illeris (2010) beskrivs lärande som en social process där individen förvärvar kunskap genom interaktion med omgivningen och människor samtidigt som individens psykologiska aspekter spelar in. För att lärande på arbetsplatsen ska kunna äga rum menar Illeris att man behöver utgå från ett helhetsperspektiv där både individuella och sociala nivåer tas i beaktning.
Han har därför konstruerat en modell (se figur 1) som förklarar hur dessa nivåer samspelar med varandra genom olika dimensioner.
Figur 1. The advanced model of workplace learning.
Illeris, K. (2010). The fundamentals of workplace learning: Understanding how people learn in working life (1.;1st;1.;1; ed.).
Routledge. s. 43.
Modellen utgår från två trianglar som är placerade på varandra (Illeris, 2010). Den ena gestaltar individens lärande och rymmer dimensionerna innehåll (content) och drivkraft (incentive). Den andra triangeln gestaltar arbetsplatsen som en social miljö för lärande där dimensionerna arbetsplatsproduktion (workplace production) och arbetsplatsgemenskap (workplace community) ingår. Modellens mittpunkt utgörs av dimensionerna arbetsidentitet (work identity) och arbetsplatspraktik (workplace practice). Stegvis följer en förklaring av modellens innehåll.
3.2 Individnivå
Dimensionens innehåll handlar om individens kunskapstillägnelse och vad som lärs. Här innefattas färdigheter, såväl praktiska som kognitiva, och reflektion. Genom reflektion kan individen associera till tidigare erfarenheter och därigenom utvidga sin förståelse. Illeris (2010) anser att en individs färdigheter kan utvecklas om denne känner att det skapar mening i arbetet.
Även känslor och motivation kan påverka lärande, vilket är en del i drivkraftsdimensionen. Om en person upplever osäkerhet eller kunskapsbrist gentemot en arbetsuppgift kan det leda till att denne söker ny kunskap för att hantera den. Detta menar Illeris (2010) för samman dimensionerna innehåll och drivkraft då båda behövs för att lärande i arbetet ska kunna uppstå.
Lärande på arbetsplatsen kan därför påverkas negativt om en person känner ovilja att förvärva ny kunskap.
3.3 Social nivå
Modellens nedre linje består, som tidigare nämnts, av dimensionerna arbetsplatsproduktion samt arbetsplatsgemenskap. Illeris (2010) beskriver att dessa dimensioner utgår från arbetet och innehåller faktorer som påverkar arbetsplatslärandet. Hur arbetet är organiserat och vad arbetet innehåller är till exempel två faktorer som tillhör arbetsplatsproduktion. Om arbetets innehåll utgör samhällsnytta eller har betydelse för andra personer menar Illeris att det har en positiv inverkan på individens vilja att lära sig. Om en individ får följa hela arbetsprocessen från början till slut och “uppleva konsekvenserna av sin egen insats” (Illeris, 2010, s. 33) kan möjligheterna till lärande öka. Vidare kan lärande främjas genom att individer får öva på sina arbetsuppgifter.
Möjligheterna till lärande kan också påverkas av om anställda får tillfälle att diskutera eller utbyta erfarenheter med varandra. Något som däremot kan ha en negativ inverkan på arbetsplatslärande är om anställda upplever hög arbetsbelastning eller stress. Om en individ istället kan utnyttja sin kompetens för att fatta ett visst beslut kan möjligheterna till lärande stärkas. I Illeris (2010) mening består arbetsplatsen inte bara av en produktion, utan även av gemenskap, vilket utgör den sista dimensionen – arbetsplatsgemenskap. Utifrån denna
dimension anses lärande påverkas av sociala och kulturella faktorer. Därmed har interaktionen med andra kollegor en betydande roll för vad som lärs och hur det lärs, såväl på individ- som gruppnivå. En främjande lärandemiljö genomsyras därför av en gemensam kultur där ömsesidig förståelse och värderingar delas.
3.4 Modellens mittpunkt
I mitten av modellen illustreras dimensionerna arbetsidentitet och arbetsplatspraktik. För att lärande på arbetsplatsen ska kunna uppstå krävs det att dessa dimensioner interagerar med varandra (Illeris, 2010). Illeris menar att arbetsidentitet inkluderar en individs lärandepotential och praktiska arbete. Dessutom inkluderas individens psykologiska uppfattningar om hur denne ser på sig själv i sitt arbete och i grupp. Individens arbetsidentitet anknyts därför till dimensionerna innehåll och drivkraft. Sammantaget kan man säga att dimensionen arbetsidentitet förklarar kopplingen mellan individens lärande och omgivningen denne arbetar i. I motsats till detta tar dimensionen arbetsplatspraktik avstamp i den sociala nivån. Illeris (2010) anser att arbetsplatspraktik inkluderar allt i det vardagliga arbetet. Han beskriver arbetsplatspraktik som ett socialt rum för lärande där kollegor ges utrymme att utöva praktiska handlingar i samspel varandra. När dimensionerna arbetsidentitet och arbetsplatspraktik sammankopplas med varandra (se figur 1) beskriver Illeris att lärande får sin unika karaktär kopplat till arbetet. Detta då den lärande individens identitet påverkar den gemensamma praktiken och vice versa. Illeris (2010) lyfter även att man kan gå runt mittpunkten i modellen, men det leder dock till att lärande blir mindre kopplat till arbetet. Därmed understryker han att arbetsplatslärandet har sin grund i interaktionen mellan arbetsidentitet och arbetsplatspraktik.
3.5 Sammanfattning och modellens tillämpbarhet gentemot studiens syfte
Illeris (2010) modell utgår från att man ska ha ett balanserat synsätt på arbetsplatslärande där både individuella och sociala processer beaktas. För att lärande ska ta vid förutsätts det, som tidigare nämnt, att arbetsidentitet och arbetsplatspraktik överlappar varandra. Det kräver att en individs drivkraft och färdigheter samverkar för att en arbetsidentitet ska framkallas. Det kan skapas genom att en individ till exempel finner mening med att utvidga sina kunskaper gentemot arbetet. Vidare krävs det, utifrån den sociala nivån, att arbetsplatsen rustar individen med de verktyg som behövs för att klara av det praktiska arbetet. På samma gång förutsätts det att det finns en gemenskap på arbetsplatsen där interaktion mellan kollegor uppmuntras av kulturen (Illeris, 2010). Således blir Illeris (2010) modell tillämpbar gentemot studiens syfte eftersom den hjälper oss att förstå hur arbetsplatslärande äger rum, då vi ämnar studera
brandmäns upplevelser av arbetsplatslärande och vilken betydelse det har för att hantera oförutsedda situationer.