Trovärdighet

Wellman, Stoldt, Tully och Ekdale (2020) skrev i sin studie att det är viktigt att influencers samarbetar med ett företag som skildrar dess personliga varumärke, eftersom detta kommer bygga trovärdighet. Skulle influencers inte göra detta finns det en risk att konsumenterna anser att det finns ett ekonomiskt bakomliggande intresse, och detta skadar autenciteten (Wellman m.fl., 2020, s. 74). På liknande sätt skrev Schouten, Janssen och Verspaget (2020) att influencers trovärdighet kan minska, om dem marknadsför produkter som inte passar in i deras område (Schouten m.fl., 2020, s. 263). Genom att influencers också har en röd tråd i deras kanaler, skrev Söderberg Stenman och Axelsson (2019) i sin studie att innehållet kommer att upplevas som mer genuint. Detta i sin tur påstod dem kommer att skapa ett trovärdigt innehåll som stärker autenciteten (Söderberg Stenman & Axelsson, 2019, s. 78).

Studiens respondenter påpekade däremot att virtuella influencers inte kan anses som trovärdiga, där medelvärdet var lågt. I den andra deskriptiva analysen syntes det även att standardavvikelsen var signifikant låg, vilket innebär att avvikelsen i svaren är låga. Detta innebär att de flesta respondenterna var fullständigt negativa till virtuella influencers trovärdighet. Anledningen till detta kan bero på att virtuella influencers inte existerar i verkligheten och att det är företaget eller skaparen som kontrollerar den virtuella influencern.

På grund av detta kan det vara svårt för respondenterna att anse en virtuell influencer som trovärdig, vilket även kommer påverka den upplevda autenciteten.

5.1.3 Relaterbarhet

Andersson och Sobek (2020) beskrev relaterbarhetens koppling till den upplevda autenciteten.

Genom att anpassa sina inlägg till situationer kommer detta göra att konsumenterna kan relatera till innehållet, och därmed öka den upplevda autenciteten. Även att vara aktiv på flera sociala plattformar kommer öka relaterbarheten, eftersom konsumenterna kan lära känna influencern på olika plattformar (Andersson & Sobek, 2020, s. 34-35). Andersson och Johansson (2017) skrev att virtuella influencers behöver vara relaterbara för att kunna upplevas som autentiska (Andersson & Johansson, 2017, s. 13). På liknande sätt skrev Söderberg Stenman och Axelsson (2019), som beskriver hur autenciteten stärks av att individen kan relatera och identifiera sig med influencer (Söderberg Stenman & Axelsson, 2019, s. 78).

Resultatet i denna studie bekräftade Andersson och Johanssons (2017) påstående, virtuella influencers behöver vara relaterbara för att kunna upplevas som autentiska. Däremot visade resultatet att virtuella influencers inte kan anses vara relaterbara, då respondenterna besvarade väldigt lågt angående virtuella influencers relaterbarhet. Detta kan bero på att svenska

konsumenter anser att virtuella influencers beter sig som vanliga människor på sociala medier.

Däremot behöver det inte innebära att de svenska konsumenterna anser att dem kan relatera till en virtuell influencer.

5.1.4 Öppenhet

Enligt Moustakas, Lamba, Mahmoud och Ranganathan (2020) är det som gör att influencer marketing fungerar är att de ger ut en känsla av autencitet och öppenhet, och detta kan skapa ett problem för virtuella influencers. Dem påstod att virtuella influencers saknar autencitet, eftersom konsumenterna inte kan vara säkra på att dess åsikter är helt ärliga (Moustakas m.fl., 2020, s. 1–2). Andersson och Sobek (2020) skrev däremot att det finns en lösning till detta problem. Dem beskrev i sin studie att om virtuella influencers är öppna kring vem som är skaparen bakom den virtuella influencern, kommer det att öka den upplevda äktheten (Andersson & Sobek, 2020, s. 31-32, 34).

Resultatet kan varken bekräfta eller förkasta denna lösning. I resultatet syntes det, utifrån medelvärdet, att respondenterna förhöll sig neutrala till detta och detta visade även diagram 4.

Däremot visade resultatet att respondenterna i studien hade delade åsikter angående om öppenhet kring vem skaparna är kommer att öka autenciteten. Detta innebär att om det finns en klarhet kring vem skaparen är av den virtuella influencern kan den framstå som mer äkta.

Andersson och Sobeks (2020) lösning kan alltså bygga den upplevda autenticiteten hos virtuella influencers, enligt den deskriptiva analysen.

Däremot visade de två korrelationsanalyserna något annat. Den första korrelationsanalysen är kopplad till åldern hos respondenterna och de nio nyckelbegreppen, och den andra är kopplad till de tre personlighetsdragen och nyckelbegreppen. Korrelationsanalysen visade i relation till ålder att desto yngre personerna var, desto mindre ansåg dem att öppenhet bygger den

upplevda autenciteten. Liknande resultat fick korrelationsanalysen som visade i relation till de tre personlighetsdragen, att desto mer respondenterna ansåg att dem hade av dessa tre desto mindre ansåg dem att öppenhet bygger den upplevda autenciteten.

Resultatet i studien visade alltså att svenska konsumenter inte anser att virtuella influencers öppenhet upplevs som autentisk, enligt korrelationsanalyserna. Däremot visade resultatet från den deskriptiva analysen att svenska konsumenter anser att virtuella influencers öppenhet upplevs som autentisk. Andersson och Sobeks (2020) påstående både bekräftas och förkastas, beroende på vilket analys som kollas på.

5.1.5 Engagemang

Audrezet, de Kerviler och Guidry (2020) beskrev att autenciteten är kopplat till individens engagemang. Om influencern har ett inre motiverat beteende kommer det att upplevas som mer autentiskt. Dessa influencers kommer även lägga större vikt vid produkten och inte kring den ekonomiska framgången. Detta är kopplat till en absolut autenticitet, vilket kommer innebära att influencern inte kommer arbeta med företag som inte går ihop med deras inre intressen (Audrezet m.fl., 2020, s. 558).

Resultatet visade att respondenterna var mer negativa än positiva till om virtuella influencers som engagerar sig i sina följare kan anses vara mer äkta. Det finns dock en större

standardavvikelse, vilket innebär att respondenternas åsikter skiljde sig. Dessutom visade resultatet att respondenterna, enligt medelvärdet, inte ansåg att virtuella influencers som är engagerade i sina arbeten kan anses som äkta.

Anledningen till detta kan bero på att virtuella influencers inte existerar utanför sociala medier, och deras engagemang på sociala medier kan anses vara overkligt. Detta innebär också att Audrezet, de Kerviler och Guidrys (2020) påstående om att influencers med inre motiverat beteende kommer att upplevas som mer autentiskt, inte stämmer överens med resultatet från denna studie. Detta kan i sin tur bero på att de svenska konsumenterna inte vet dem som är skaparen till den virtuella influencern. Det kan också bero på att de svenska konsumenterna inte vet om den virtuella influencerns engagemang på sociala medier beror på bakomliggande faktorer hos skaparen, vilket kan skapa en osäkerhet hos konsumenterna.

5.1.6 Kontinuitet

Andersson och Johansson (2017) skrev att det krävs kontinuitet för att kunna upplevas som autentisk. De skrev även att det är viktigt att upplevas som autentisk för att kunna skapa en personlig kommunikation på sociala medier (Andersson & Johansson, 2017, s. 12). Söderberg Stenman och Axelsson (2019) beskrev på liknande sätt att kontinuiteten är en viktigt faktor

för autenciteten. De menade att om det inte finns en kontinuitet kommer detta leda till att autenciteten skadas, eftersom konsumenterna riskerar att ifrågasätta det bakomliggande intresset (Söderberg Stenman & Axelsson, 2019, s. 78). Andersson och Sobek (2020) påstod att en av nyckelfaktorerna för att virtuella influencers autencitet ska öka är att det ska finnas en kontinuitet. De skrev att en långsiktig relation med virtuella influencers kommer att bygga en relation med konsumenterna. Detta förklarade Andersson och Sobek kommer leda till att konsumenterna skapar en acceptans och förståelse för den virtuella influencern (Andersson &

Sobek, 2020, s. 31-32, 34).

Studiens resultat från håller däremot inte med Andersson och Sobeks (2020) påstående. I resultatet syntes det att respondenterna överlag förhöll sig relativt negativt till om dem anser att kommunikation med virtuella influencers kommer övertid att skapa äkthet. Detta kan bero på att respondenterna hade som en negativ grundinställning till virtuella influencers. Fråga 5 i enkäten visade att endast 2,3% av respondenterna var positiva till användandet av virtuella influencers, medans 52,9% var negativa till det. Detta kan ha lett till att respondenternas svar i frågan om kontinuitet blivit påverkade av deras negativa åsikt kring virtuella influencers i marknadsföring. På grund av denna negativa åsikt mot virtuella influencers, kunde

respondenterna därför anse att en långsiktigt relation inte kommer att bygga autenticitet, eftersom de i grunden inte anser att virtuella influencer kommer kunna upplevas som autentiska.