Under den första tiden efter graviditeten och förlossningen finns det en ökad risk för hälsoproblem och känslomässiga utmaningar.
Syftet med rekommendationen
Syftet är att skapa kontinuitet i planeringen av uppföljningen mellan graviditetspe-rioden och tiden efter förlossningen för att minska ”glappet” och stärka vårdked-jan.
27 Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk analys och inte heller en organisatorisk analys för de föreslagna rekommen-dationerna i detta kapitel. Vi gör dock bedömingen att ett antal rekommendationer kan komma att medföra utökad tidsåtgång, förändrad organisation och utökad resursåtgång för att kunna följas. Dessa rekommendationer kommer att bli föremål för kom-mande prioriteringsarbete inom ramen för de nationella riktlinjer som är planerade att redovisas i slutet av 2022[4]
Rekommendation Hälso- och sjukvården bör
erbjuda en planering av uppföljning av den fysiska och psykiska om-ställning samt amningsstöd som vid behov uppdateras efter förloss-ningen.
Främja hälsan genom stöd till familjen
Den gravida behöver känna till de fysiska och känslomässiga utmaningar som ofta präglar den första tiden efter graviditet och förlossning. En viktig del av att vara förberedd är att känna till vilken vård som erbjuds och vart man ska vända sig för stöd och rådgivning, eller för vård och behandling om behov uppstår [2, 45, 48, 49, 192].
Under den första tiden efter graviditeten och förlossningen finns en ökad risk för hälsoproblem [135, 200-204]. Det är därför viktigt att upprätthålla och främja häl-san hos kvinnan och främja en miljö som erbjuder stöd till familjen.
Planering av uppföljning och vård efter hemgång från sjukhuset
Tillsammans med den gravida kan planeringen för vården efter förlossningen med fördel starta redan under graviditeten [158, 192, 205]. En viktig del av barnmors-kans roll är att informera om och förbereda den gravida inför den första tiden efter förlossningen. Ett led i detta är att tydliggöra vilken uppföljning som erbjuds och vilka kontakter kvinnan bör ta om hon behöver hjälp med fysiska, psykiska eller amningsrelaterade frågor. Vetskapen kring detta kan ha stor betydelse för hur kvinnan upplever kontinuiteten i vårdkedjan [206].
Det första året efter förlossningen kan innebära ökade hälsoproblem. Ett led i det förberedande arbetet är att planera för att problem kan uppstå. I slutet av gravi-diteten tar barnmorskan i dialog med den gravida ställning till om de bör planera för tätare uppföljning eller om det krävs några andra åtgärder för att kvinnan ska få det stöd hon kan behöva. Att den gravida känner sig delaktig i det förberedande ar-betet är viktigt och bidrar till en ökad känsla av trygghet, såväl inför förlossningen som efter förlossningen28.
Planeringen kan ses över, och vid behov uppdateras, efter förlossningen innan kvinnan lämnar sjukhuset. Behov som man inte kände till tidigare kan uppstå i samband med eller efter förlossningen. I planeringen bör det framgå vilken upp-följning som ska genomföras, vart hon ska vända sig om hon inte mår bra fysiskt eller psykiskt, eller om hon behöver amningsstöd
Det är i sammanhanget viktigt att skilja på den plan som här rekommenderas och de planer hälso- och sjukvården är skyldiga att upprätta. Om det är fråga om habilitering eller rehabilitering ska regionen, i samverkan med patienten, upprätta en individuell plan när insatser erbjuds. Av planen ska planerade och beslutade in-satser framgå (8 kap. 7 § 3 HSL). Är det fråga om olika inin-satser ska dessa samord-nas på ett ändamålsenligt sätt och kvinnans behov av trygghet, kontinuitet och sä-kerhet ska tillgodoses (6 kap. 1 § PL).
➔ Läs mer om hur stödet och informationen kan anpassas i avsnittet Anpassa stöd och information efter behov i inledningskapitlet.
Motivering till rekommendationen
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda en pla-nering av uppföljning av den fysiska och psykiska omställning samt amningsstöd
28 Rekommendationer för förlossningsrädsla behandlas i ett eget kapitel i detta kunskapsstöd
som vid behov uppdateras efter förlossningen. Detta kan initieras under gravidite-ten och vid behov justeras direkt efter förlossningen. Om patiengravidite-ten efter förloss-ningen behöver habilitering eller rehabilitering enligt 8 kap. 7 § hälso- och sjuk-vårdslagen (2017:30) ska dock hälso- och sjukvården, i samverkan med patienten, upprätta en individuell vårdplan. I den aktuella rekommendationen är det dock fråga om en mer framåtsyftande vårdplanering där ett eventuellt habiliterings- eller rehabiliteringsbehov ännu inte går att utröna.
Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekten av planering av uppfölj-ning tiden efter förlossuppfölj-ningen är otillräckligt. Men enligt beprövad erfarenhet bi-drar åtgärden till ökad livskvalitet, en känsla av trygghet och en känsla av att vara förberedd för tiden efter graviditeten och förlossningen. Det kan exempelvis inne-bära att kvinnan känner till vilken uppföljning som erbjuds och vilka kontakter hon kan ta för att söka vård på rätt nivå.
I Socialstyrelsens rekommendation har vi dessutom vägt in en genomgång av studier om planering av uppföljning perioden efter förlossningen som finns i webbilagan Metodbeskrivning och kunskapsunderlag.
➔ Läs mer om hur vi har tagit fram erfarenhetsbaserad kunskap för rekommen-dationen i webbilagan Metodbeskrivning och kunskapsunderlag.
En familjecentrerad vård på BB
Nyblivna föräldrar värdesätter att få vara tillsammans och dela den första tiden med barnet.
Syftet med rekommendationen
Syftet är att ge de nyblivna föräldrarna ökad trygghet och tilltro till den egna för-mågan i rollen som förälder.
Skapa trygghet och främja amningen
Partnerns närvaro och stöd har stor betydelse för kvinnans upplevelse av trygghet [206-208]. De flesta företrädare för verksamheter och professioner ser också ett stort värde i att partnern eller medförälder stannar kvar på BB-avdelningen med kvinnan och det nyfödda barnet [48].
När Socialstyrelsen kartlade situationen 2017 kunde drygt var tredje sjukhus (37 procent) erbjuda familjerum till alla familjer där partner eller medförälder kunde stanna kvar även nattetid [2].
Myndigheten för vårdanalys utvärdering (2020) visade att var femte nybliven mamma uppgav att hennes partner inte hade fått möjlighet att stanna på sjukhuset.
Rekommendation Hälso- och sjukvården bör
erbjuda samvård dygnet runt för den nyförlösta, partner eller medföräl-der och barn.
Samtidigt var det drygt 80 procent som värderade det som mycket viktigt att när-stående får stanna på sjukhuset efter förlossningen. Närmare 80 procent värderade det som mycket viktigt att få ett eget rum [49]. Att dela rum med en eller flera andra familjer kan leda till ökad stress och minskad trygghet [45, 49].
Den psykiska stress som familjen utsätts för kan underlättas av att familjen är tillsammans. Att föräldrar och nyfödda barn är tillsammans dygnet runt, bidrar även till att främja och stödja amningen [7, 137].
Motivering till rekommendationen
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda sam-vård dygnet runt för den nyförlösta, partner eller medförälder och barn.
Socialstyrelsen rekommenderar samvård dygnet runt för den nyförlösta, partner eller medförälder och barn. Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekten av åtgärden är otillräckligt, men enligt beprövad erfarenhet leder åtgärden till en ökad känsla av trygghet, samt främjar amning och bindning till barnet.
I Socialstyrelsens rekommendation har vi dessutom vägt in en genomgång av studier om familjecentrerad vård som återfinns i webbilagan Metodbeskrivning och kunskapsunderlag.
➔ Läs mer om hur vi har tagit fram erfarenhetsbaserad kunskap för rekommen-dationen i webbilagan Metodbeskrivning och kunskapsunderlag.