Upplevelser

Mikaela berättar att hon fått bättre förståelse för sig själv efter att hon diagnostiserades med ADHD.

Mikaela:

”Nu skyller jag inte på mig själv på samma sätt längre, innan kunde jag ge mig själv skuld för allt som var negativt”.

I likhet med Mikaela berättar Birgitta att efter hon fick sin diagnos, har hon fått insikt om sig själv. Det gav Birgitta en förklaring till varför alla sagt att hon är lat och dum samt till att hon är lättstressad och väldigt impulsiv. Även Cecilia delar liknande upplevelser, Cecilia berättar hur hon upplever att det har blivit lugnare. Hon har fått bättre förståelse för sig själv eftersom hon nu kan förutse och förbereda sig för situationer som hon upplever vara svåra.

Cecilia:

”Jag har en större tolerans gentemot mig själv och jag förstår nu mina handlingar utifrån mina oförmågor. Innan diagnosen var jag självnedvärderande, hård och dömde lätt mig själv”.

På samma sätt berättar Lena att diagnosen har ökat hennes förståelse för sig själv, nu kan hon härleda reaktioner och vet vad det beror på. Vidare berättar Lena att efter hon fick diagnosen och började medicinera känner hon inte av samma ”stressklump” längre. Lena förklarar att nu går hon inte på högvarv och menar att det är det som tar ut henne. Eva beskriver förändringarna med andra ord. Förut hade Eva svåra motoriska problem, nu kan hon känna sig lugn i kroppen.

Eva:

”Diagnosen och medicineringen är det bästa som hänt mig, en helt ny värld öppnades”.

Mikaela berättar att hennes diagnos visade att hon har ett mycket dåligt arbetsminne och att hennes ADHD är grav.

Mikaela:

”Jag har i arbetssituationer ofta upplevt att mina kollegor vill ha kontroll över mig och veta vad jag gör, de vill veta vilka möten jag gått på. Vid dessa tillfällen har jag känt mig hotad och intryckt i ett hörn och att de vill kontrollera mig”.

Mikaela beskriver hur hennes diagnos har bidragit till att hon vet att hon måste sätta gränser i arbetet. Hon förklarar att utan vetskapen om detta hade hon bränt ut sig själv. Birgitta berättar om sina svårigheter och hur det påverkar hennes arbetsliv. Hon hade önskat att hon hade fått en förklaring tidigare till varför det inte fungerat på arbetet och berättar att hon har svårt för att slutföra saker. Hon säger att hon lätt blir stressad och har svårt för socialt samspel på arbetsplatser men att det kan hon hantera bättre nu.

Birgitta:

”Vissa dagar får jag ingenting gjort och kan bara sitta framför datorn och glo medan andra dagar kan jag få hur mycket som helst gjort”.

Hon beskriver att hon ogillar att känna sig pressad till att utföra en uppgift på bestämd tid, då hon vill göra det noggrant annars blir hon ”stirrig” och kan inte tänka.

Eva:

”Innan jag fick diagnosen levde jag med en fruktansvärd skam för att kollegor störde sig på mig. Vissa saker har jag inte klarat av att hantera, vilket har gett mig en utanförskapskänsla”.

Även Eva berättar att hon har svårt för att slutföra saker men är bra på att starta upp dem. Hon berättar vidare att hon har svårt inse sina begränsningar. Lena säger att hon har berättat för sina kollegor att hon har ADHD.

Lena:

”För mig är det viktigt att de vet eftersom jag har känt mig dum och ADHD gör inte mig till en sämre människa”.

Lena säger att hon kan känna lite ilska över sig själv, för att hon inte utbildade sig till förskollärare tidigare. Lena beskriver att hon alltid känt sig dum och ointelligent och tror att det är anledningen till att hon inte bytt arbetsplats sedan år 1994 men också att hon känner sig trygg i sin arbetsgrupp.

Eva säger att även om det finns saker som har fungerat mindre bra, har annat fungerat väldigt bra på hennes arbeten. Eva berättar att hon är kunnig, ambitiös och driven.

Eva:

”Det är 100 % eller noll, jag brukar säga att jag är född i detta land för att lära mig lagom”.

Eva förklarar att det är viktigt för henne att vara bra på det hon gör och att det betyder mycket för henne att finnas till och hjälpa andra. Hon berättar att hon har försökt att komma tillbaka till arbetslivet flera gånger men inte lyckats, det är en stor sorg för henne att inte ha ett arbete. Cecilia förklarar att hennes arbete måste vara stimulerande och det är en orsak till att hon har stannat på sin nuvarande arbetsplats då en dag inte är den andra lik. Hon fortsätter med att berätta att arbetsbelastningen ibland kan bli för stor och att hon då blir stressad.

Cecilia:

”Jag har många gånger en övertro på min egen förmåga i stressiga arbetssituationer och måste därför tänka på att dra i handbromsen”.

Även Birgitta trivs på sin nuvarande arbetsplats och förklarar att det är för att hon får ha flexibla arbetstider. Mikaela berättar att hennes energi är outtömlig samt att hon har väldigt lätt för sig med logik och matematik. Hon förklarar att vissa saker kan hon arbeta med intensivt i perioder och då känner hon ”inget stopp” såvida hon inte skulle bränna ut sig. I likhet med Mikaela berättar Lena att hennes drivkraft är att ha mycket att göra. Vidare berättar hon att det finns perioder när hon mår väldigt bra och kan göra allting. Lena berättar att hon är i behov av att det ska hända mycket samt förändringar. Hon beskriver att hon är påhittig och tror att hon uppfattas som en rolig förskollärare.