• No results found

Upprätta ett system för att flagga kemikalier som

In document Framtidens kemikaliekontroll (Page 173-177)

5 Gruppvis hantering av kemikalier

6.9 Upprätta ett system för att flagga kemikalier som

REACH baserat på gruppvis bedömning och

read-across

Vi rekommenderar att kemikalier identifieras som misstänkt särskilt farliga ämnen (SVHC) inom REACH, baserat på strukturlikhet och read-across. Dessa bör flaggas och offent- liggöras.

Vi stödjer den pågående utvecklingen mot att systematiskt utvär- dera kemikalier i grupper i arbetet med att identifiera SVHC- ämnen inom REACH. För att ytterligare främja substitution till mindre farliga alternativ och innovation till säkrare teknologier, föreslår vi att alla kemikalier som tillhör en grupp kemikalier med liknande struktur som en känd SVHC ska flaggas som misstänkta SVHC-ämnen.

Att flagga dessa ämnen skulle ge användbar information till nedströmsanvändare, stärka substitutionsprincipen, bidra till att minska riskerna med blandningar samt stödja arbetet för en cirku- lär ekonomi.

Vi rekommenderar den svenska regeringen att

• arbeta för att ECHA ska tilldelas uppgiften att upprätta ett flaggningssystem där kemikalier som identifieras som miss- tänkta SVHC-ämnen, baserat på strukturlikhet och read-across, offentliggörs och kommuniceras till nedströmsanvändare. Flagg- ningen tas bort om berörda registranter inkommer med de data som behövs för att fastställa ämnets egenskaper inom en given tidsram.

6.9.1 Bakgrund

Årets fördjupade utvärdering av miljömålet ”en giftfri miljö” konsta- terar att målet inte kommer att nås år 2020 på grund av den fortsatta användningen av miljö- och hälsoskadliga kemikalier (Naturvårds- verket 2019b). Samma slutsats återfinns i europeiska miljömyndig- hetens rapport ”State of the Environment” i vilken utblicken för

2030 är att både människors och miljöns exponering för komplexa blandningar av farliga kemikalier sannolikt kommer att öka (EEA 2019). För att lyckas uppnå en cirkulär ekonomi krävs därför att användningen av substitutionsprincipen stärks.

Flera fördelar med gruppvis hantering

Olika initiativ har tagits för att påskynda den regulatoriska pro- cessen att identifiera ämnen för substitution. Att titta på grupper av ämnen kommer att bidra till att identifiera nya potentiellt farliga kemikalier och att stödja informerade substitutionsbeslut.

ECHA har sedan en tid tillbaka börjat adressera grupper av struk- turlika ämnen för att identifiera potentiellt problematiska kemikalier och vidta riskminskande åtgärder (ECHA 2018a). Sedan 2016 har ECHA, tillsammans med medlemsländerna och EU-kommissionen, aktivt identifierat grupper av strukturlika ämnen som en del av den gemensamma screeningen.

De har använt sig av en metod som grupperar ämnen baserat på likheter i molekylstruktur och ”read-across” av data. Detta innebär att när ett ämne med potentiellt farliga egenskaper väl har identi- fieras, identifieras samtidigt följande:

• relaterade ämnen med potentiellt liknande egenskaper

• ämnen för vilka data om faroegenskaper och exponering saknas • ämnen som i dagsläget inte behöver prioriteras för vidare åtgärder. I den manuella screeningen – där medlemsländernas myndigheter utvärderar ämnen som har identifierats av ECHA, och föreslår hur de bör hanteras – bedömdes cirka 77 procent av ämnena som ingick i grupper vara i behov av ytterligare uppföljningsåtgärder, medan respektive procentandel för enskilda ämnen var 60 procent. Enligt ECHA tycks detta bekräfta att det blir allt svårare att hitta enstaka ämnen för ytterligare regleringsåtgärder.

Detta visar på behovet av att hantera kemikalier gruppvis. Med den gruppvisa metoden kan även icke-registrerade ämnen och inter- mediärer med liknande molekylstruktur som ämnen med farliga egen- skaper fångas upp och på så vis undvikas som substitut (ECHA 2018a).

Databrist hindrar substitution

Enligt ECHA (2018a) har alla i dagsläget kända CMR-, PBT/vPvB- och ED-ämnen, det vill säga ämnen för vilka dessa farliga egenskaper har bekräftats, antingen tagits upp på kandidatlistan eller identi- fierats för andra riskhanteringsåtgärder såsom ämnesutvärdering, klassificering eller begränsning. ECHA arbetar för närvarande med att dela in alla registrerade ämnen i tre olika fack – hög prioritet för ytterligare riskhantering, hög prioritet för datagenerering, eller låg prio- ritet för ytterligare åtgärder – där ämnen som strukturellt liknar de kända SVHC-ämnena identifieras (se 5.4.1).

Bristen på data utgör ett av de största hindren för substitution. För de flesta ämnen som utvärderas för SVHC-egenskaper är det första steget att begära in data från registranterna. Som en del av screeningprocessen kan medlemsländerna konsultera expertgrupper för att identifiera vilka data som ska begäras in och vilken som är den bästa teststrategin för detta. Expertgrupperna ger också stöd till medlemsländerna i utvärderingen av den information som genereras för att bestämma om ett ämne uppfyller SVHC-kriterierna eller inte, och om ämnet bör gå in i den formella regleringsprocessen och till exempel föras upp på kandidatlistan (ECHA 2018a).

En annan vanlig strategi för att uppmuntra och påskynda sub- stitution är att föra upp potentiellt farliga ämnen på en särskild lista (Lohse et al. 2003). Att göra sådan ”flaggning” av (misstänkt) farliga ämnen, och samtidigt göra den informationen tillgänglig, skapar incitament för nedströmsanvändare att leta efter alternativ. Listans effektivitet som ett verktyg för substitution beror dock på om de listade ämnena tros komma att bli reglerade eller inte (Løkke 2006).

6.9.2 Rekommendationer

Som stöd till ECHA:s arbete med att adressera grupper av ämnen föreslår vi att de potentiella SVHC-ämnen som identifieras och ut- värderas i den gemensamma screeningprocessen och/eller i ECHA:s pågående arbete med att kartlägga alla REACH-registrerade ämnen, offentliggörs och kommuniceras öppet till kemikalieanvändande industri.

Om alla nödvändiga data som behövs för att kunna dra slutsatser om ett ämnes misstänkta egenskaper skickas in till ECHA inom en

viss angiven tidsperiod borde industrin dessutom kunna undvika att dessa ämnen flaggas som misstänkta SVHC-ämnen.

Att på detta sätt tillhandahålla den efterfrågade informationen skulle kunna driva på datagenerering och påskynda processen för att identifiera SVHC-ämnen.

Denna flaggning skulle påminna om medlemsländernas och ECHA:s så kallade ”registry of intentions”, som syftar till att göra intressenter medvetna om ämnen för vilka regulatoriska åtgärder planeras; till exempel vilka ämnen som kommer att förslås till kandi- datlistan (ECHA 2019c).

Om det visar sig att ett misstänkt SVHC-ämne har de farliga egen- skaperna i fråga, ska ämnet formellt klassificeras som ett SVHC- ämne. Om egenskaperna i stället kan avfärdas, ska flaggningen som misstänkt SVHC-ämne tas bort.

Vi föreslår att flaggningssystemet ingår som en del av processen att identifiera SVHC-ämnen under REACH. I screeningprocessen finns redan ett system etablerat för att identifiera misstänkta SVHC- ämnen genom att identifiera grupper av liknande ämnen. Processen innehåller också system för att vid behov begära in mer information från registranterna för att klargöra egenskaper. Man har bland annat tittat på om och när luftvägs- och hudsensibiliserande ämnen kan betraktas som SVHC (ECHA 2018a). Vi betonar vikten av att även inkludera dessa ämnen i denna process.

Den föreslagna uppgiften skulle passa in i de beskrivna upp- gifterna för ECHA enligt REACH artikel 77. Förslaget skulle kunna tas upp i ECHA:s Management Board och/eller CARACAL.

Om flaggningssystemet visar sig fungera bra, skulle det kunna utvidgas inom REACH till att även omfatta kemikalier på begräns- ningslistan (bilaga XVII). Därmed skulle varje föreslag om begräns- ning för ett specifikt ämne automatiskt behöva ta hänsyn även till övriga ämnen i samma grupp av strukturellt liknande kemikalier.

Vidare skulle också flaggningssystemet kunna utvidgas utanför REACH så att misstänkta SVHC-ämnen även flaggas inom andra lagstiftningar som reglerar deras användning, till exempel kosmetik- förordningen och förordningen om material i kontakt med livs- medel. Detta skulle bidra till att komma bort från nuvarande regler- ingssystem där ämnen och användningar hanteras olika inom ramen för olika lagstiftningar.

Ett system med strukturella varningsflaggor skulle också kunna använda sig av den identifiering och gruppindelning av strukturlika kemikalier som föreslås i rekommendation 6.8.

In document Framtidens kemikaliekontroll (Page 173-177)