Förskoleklass
Grundsärskola årskurserna 1–10 Träningsskolan årskurserna 1–10
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i den obligatoriska särskolan och har besökt verksamheterna 8 och 9 november 2007. I slutet av denna rapport fram-går vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och den obligatoriska särskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skol-verkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
Vid den obligatoriska särskolan intervjuades rektorerna, ett urval av elever, per-sonal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak-uppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Obligatoriska särskolan Antal barn/elever Förskoleklass 4
Träningsskola 18
Grundsärskola
Varav individintegrerade elever
67 17
Källa: Enligt klasslistor och uppgifter från rektorn.
Den obligatoriska särskolan omfattar fem enheter: Hovhults särskola (årskurs 3–6), Skansenskolan (årskurs 3–9), Stråket träningsskola (F–10), Kullens särsko-la (F–2) samt Äsperöds särskosärsko-la (6–10). Dessutom finns det individintegrerade elever vid grundskolorna i Sandersdalsskolan, Unnerödsskolan, Ljungskilesko-lan, HovhultsskoLjungskilesko-lan, VästerskoLjungskilesko-lan, NorgårdensskoLjungskilesko-lan, Ramnerödsskolan samt Äsperödsskolan 7–9.
Fritids och förlängd skolbarnsomsorg (FSO) för särskolans elever finns vid Skansenskolan och Stråketskolan. Dessa har 22 elever. Skansenskolan är anpas-sad för att ta emot barn och ungdomar med autism och i behov av ett visuellt tydliggörande arbetssätt.
Ledningen för grundsärskolans verksamhet består av en rektor som har ansvar för Hovhults särskola och Kullens särskola. Han har därutöver ansvar över de s.k. ”specialstödskolorna” i kommunen. En annan rektor har ansvaret för övrig särskoleverksamhet avseende den obligatoriska särskolan samt en ”special-stödskola” skolår 1–3.
Särskolorna i Hovhult och Äsperöd är lokalintegrerade i grundskolorna där.
Bedömningar
Samlad bedömning
Ett viktigt utvecklingsområde för den obligatoriska särskoleverksamheten är att systematisera och utarbeta rutiner för kvalitetsarbetet. Rutinerna för mottagan-de i särskola måste ses över så att barns rätt att gå i vanlig förskoleklass tillgo-doses. Ett viktigt arbete är att i en likabehandlingsplan tydliggöra hur ett aktivt arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling ska bedrivas för de olika enheterna. Kvalitetsredovisningen måste förbättras och tydligare redogöra för i vilken utsträckning nationella mål har förverkligats i de olika verksamhe-terna och även redovisa vilka åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllel-sen. Elevernas och föräldrarnas möjligheter till inflytande över det arbetet mås-te uppmärksammas.
Trots att särskolan har vissa brister och förbättringsområden visar inspektionen att den obligatoriska särskolan i Uddevalla har många goda kvaliteter. Eleverna
trivs i allmänhet i sina skolor och värdegrundsfrågor är ständigt aktuella i den dagliga verksamheten. Lärandet sker i de flesta fall utifrån elevernas förutsätt-ningar och kunskapsuppdraget är i fokus hos såväl personalen som rektorerna.
Resurser i form av personaltäthet och kompetensen hos personalen är goda.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Den obligatoriska särskolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 2 § särskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, Lpo 94).
- Den obligatoriska särskolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i årskurs 9 (2 kap. 2 § särskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läro-planen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem-met, Lpo 94).
- Betyg sätts inte enligt författningarnas krav (7 kap. 3 § särskoleförordning-en).
- Den obligatoriska särskolan saknar arbetsplan (2 kap. 12 § särskoleförord-ningen).
- Den obligatoriska särskolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar kraven i förordningen (3 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolvä-sendet m.m.).
- Elever har inte medverkat vid och vårdnadshavare har inte getts möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen (4 § förordning om kvalitets-redovisning inom skolväsendet m.m.).
- Kommunen ger inte alla sexåringar möjlighet att delta i förskoleklassverk-samhet, utan placerar sexåringar i särskola (2b kap.1 § skollagen).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:
- Den obligatoriska särskolan bör tillse att åtgärdsprogrammen följs upp och utvärderas.
- Den obligatoriska särskolan bör förbättra elevernas inflytande över verk-samheten och det egna lärandet.
- Den obligatoriska särskolans kvalitetsarbete bör förbättras.
- Den obligatoriska särskolan bör kartlägga elevernas behov av svenska som andraspråk och om behov finns tillse att eleverna får detta.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
För att skolan ska kunna utvecklas kvalitativt krävs det enligt läroplanen att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas. Inspektionen av den obligatoriska särskolan i Uddevalla kommun visar att enskilda lärare på olika sätt följer och dokumenterar elevers kunskapsutveckling på olika sätt. Däremot saknas en samlad redovisning av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de
natio-nella målen i de olika verksamheterna. De olika verksamheterna har goda förut-sättningar att utvecklas vidare och uppnå ännu bättre resultat. Inspektörerna bedömer att verksamheterna måste ta ett tydligare ansvar för uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsresultat. Detta gäller framförallt årskurser-na 5 och 9.
Läraren ska enligt grundskoleförordningen minst en gång per termin genomföra ett utvecklingssamtal med varje elev och dennes vårdnadshavare. I samtalet ska elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling behandlas. Vid samtalet ska läraren skriftligt i en individuell utvecklingsplan (IUP) sammanfatta vilka insat-ser som behövs för att eleven ska nå målen inom läroplanen och kursplanerna.
Inspektörerna har granskat ett flertal av de individuella utvecklingsplaner som upprättats. Dessa upprättas för alla elever, de är framåtsyftande och de utgör genom en nära koppling till läroplaner och kursplaner ett bra verktyg för plane-ring och uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling. Inspektörer-na bedömer att de individuella utvecklingsplanerInspektörer-na i allmänhet är av mycket god kvalitet men variationer finns mellan de olika särskolegrupperna. De indi-viduella utvecklingsplanernas utformning bör därför diskuteras mellan de olika enheterna.
Enligt skollagen syftar den obligatoriska särskolan till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasiesko-lan. Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättning-ar och behov. Vid inspektionstillfället blev inspektörerna uppmärksammade på att föräldrar är kritiska till att en liten grupp barn flyttats från en verksamhet som varit lokalintegrerad med grundskolan till lokaler mer isolerade från grund-skolans verksamhet. Även om inspektörerna konstaterar att kommunen har rätt att organisera sin verksamhet som den finner lämpligt, kan det ifrågasättas om den undervisning som erbjuds dessa elever så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Det material och den studiemiljö som erbjuds, motsva-rar enligt inspektörernas bedömning, inte den som ges i grundskolan eller i grundsärskolan i övrigt i kommunen. Rektorn har efter inspektionsbesöket meddelat att åtgärder vidtagits för att förbättra situationen.
Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningar-na avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utred-ning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av sär-skilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särsär-skilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärds-programmet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Elever i behov av särskilda stödåtgärder utreds tidigt enligt vad inspektörerna erfar. Skolan har rutiner som anger hur detta ska ske och när särskolans elevhälsoteam ska kopplas in. Några av de föräldrar som samtalar med inspektörerna uttalar dock en oro för att de elever som har åt-gärdsprogram och som får särskilt stöd, inte får det stöd de behöver. Av de åtgärdsprogram som granskats framgår det inte alltid att de följts upp och ut-värderats. Skolan bör därför tillse att åtgärdsprogrammen följs upp och utvär-deras.
Bedömning och betygssättning
Enligt särskoleförordningen ska betyg sättas om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär det. Betyg ska sättas i slutet av varje termin i års-kurs 8 och i slutet av höstterminen i årsårs-kurs 9 samt i förekommande fall i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats. Vanligtvis avslutas ett ämne efter elevens sista termin i den obligatoriska särskolan dvs. i slutet av vårterminen i årskurs 9 eller 10.
Eleverna är väl medvetna om möjligheten att få betyg. Vid samtal med elever och lärare framkommer att nästan alla berörda elever vid Äsperöds särskola begär att få betyg. Vid Skansens särskola är det mindre vanligt att betyg sätts.
Vid inspektionen framkommer att om betyg sätts, sker detta endast när ett ämne har avslutats, alltså i slutet av vårterminen i årskurs 9 eller 10. Inspektö-rerna finner att det inte överensstämmer med de bestämmelser som finns.
Normer och värden
Resultat och arbetet med normer och värden
Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas och inflytandet ska anpassas efter deras ålder och mognad. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enligt läroplanen ska läraren utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bak-grund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med ålder och mognad. Enligt bl.a. särs-koleförordningen ska också eleverna ges möjlighet påverka utformningen av verksamheten i stort. Bland annat ska eleverna ges möjlighet att delta i arbetet med skolans arbetsplan, skolans likabehandlingsplan samt kvalitetsredovisning-en.
Träningsskolan är enligt inspektörernas bedömning på god väg i arbetet med att utveckla elevernas möjlighet påverka sin utbildning, bl.a. genom att utveckla elevernas förmåga att kommunicera och ge uttryck för olika önskemål. Inspek-törernas intryck efter samtal med elever och vid verksamhetsbesök är att grund-särskolans elever, utifrån ålder och mognad, har begränsad möjlighet till infly-tande både över undervisningens innehåll och över verksamheten i stort. Ele-vernas möjlighet att efter sina förutsättningar få inflytande över sin inlärning och studiemiljö bör enligt inspektörernas bedömning förbättras.
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända-mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i fö-rekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över un-der medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten.
Den obligatoriska särskolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och arbets-klimatet vid skolorna är i allmänhet gott. Både lärare och elever redogör för att det trots ett aktivt förebyggande arbete ibland förekommer konflikter och kränkningar bland eleverna. Inspektörerna bedömer att ett intensivt och konti-nuerligt arbete görs av personal och elever för att skapa en god arbetsmiljö och studiesituation. De rutiner som detta arbete innebär har dock inte tydligt redo-visats i en likabehandlingsplan.
Likabehandlingsplanen
Den obligatoriska särskolan har upprättat likabehandlingsplaner men i de fall särskolan delar lokaler med grundskolan (Äsperödsskolan och Hovhultsskolan) är planerna gemensamma med grundskolans. Inspektörerna vill uppmärksamma att planen ska utgå ifrån förhållandena på särskolan som en enskild verksamhet.
För att likabehandlingsarbetet ska tjäna sitt syfte bör en samverkan ske i det arbetet, vilket också särskolans personal framhåller. Detta innebär att dessa likabehandlingsplaner måste utgå från en kartläggning och kompletteras med en åtgärdsbeskrivning innefattande även särskoleverksamheten vid Äsperödsskolan och Hovhultsskolan. Dessutom ska eleverna medverka i arbetet med likabe-handlingsplanen, som också ska vara ett levande dokument bland eleverna. verna ska även delta i den årliga utvärderingen och revideringen av planen. Ele-verna vid särskolan har vare sig medverkat i arbetet med likabehandlingsplanen eller deltagit i den årliga utvärderingen av den. Sammantaget bedömer därför inspektörerna att den obligatoriska särskolans likabehandlingsplaner inte upp-fyller de krav som ställs enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Se vidare kommunrapporten.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
Enligt skollag, förordningar och läroplan ska rektorn ha det övergripande an-svaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen.
Rektorn har det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och utveckling.
Den rektor som ansvarar för större delen av den obligatoriska särskolan håller sig väl förtrogen med verksamheten enligt samstämmiga uppgifter från elevhäl-soteamet och från personalen. Elevhälelevhäl-soteamet uppger att rektorn håller sig väl förtrogen med vad som händer varje särskoleelev. Lärare betonar att rektorn
”kommer direkt när man behöver henne”. Den rektor som relativt nyligen fått ansvar för en mindre del av särskolan har däremot sämre förutsättningar att hålla sig förtrogen enligt skolan personal. Förutom särskolan har denne rektor även ansvaret för många av de så kallade ”specialstödskolorna” som är utsprid-da över kommunen, vilket innebär mycket resor. Rektorernas möjlighet att ver-ka för skolans utveckling är enligt inspektörerna begränsad. Skolledning bör därför ges möjligheter att utveckla ett mer systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa både det långsiktiga lärandet hos eleverna i den obligatoriska särsko-lan och hos de i grundskosärsko-lan individintegrerade eleverna samt bedömning och betygssättning. Inspektörerna vill påpeka att kommunen bör ge rektorerna
öka-de förutsättningar för att öka-de ska kunna förverkliga öka-det utvecklingsuppdrag som åvilar dem enligt författningarna.
Kvalitetsarbete
Enligt grundskoleförordningen ska det för varje skola finnas en arbetsplan.
Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn beslutar om arbets-planen. Arbetsplanen ska kontinuerligt utvärderas. Enligt läroplanen måste sko-lan utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärde-ras och att nya metoder prövas och utvecklas. Den obligatoriska särskolan har inte en av rektorn fastställd arbetsplan som anger hur arbetet för att nå de na-tionella målen ska genomföras vilket enligt inspektörernas bedömning är en brist. Arbetsplanen skulle bland annat kunna ligga till grund för utvecklingsar-betet på verksamhetsnivå. Ett aktivt utvecklingsarbete förekommer enligt per-sonalen men arbetet har inte följts upp och utvärderats. Inspektörerna bedömer att särskolans kvalitetsarbete bör systematiseras och förbättras.
Kvalitetsredovisningen
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Enligt samma förordning ska den skriftliga kvali-tetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska dessutom verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redo-visas.
Den obligatoriska särskolan har presenterat en verksamhetsberättelse och kvali-tetsredovisning för år 2007. Denna är skriven utifrån kommunens riktlinjer.
Verksamhetsberättelsen ger en god bild av vilken arbete som bedrivs i verk-samheten. Det saknas dock en beskrivning och bedömning av i vilken mån de nationella målen förverkligats samt åtgärder för högre måluppfyllelse. Föräldrar och elever har inte medverkat i utarbetandet av kvalitetsredovisningen. Inspek-törerna bedömer att den obligatoriska särskolan saknar en kvalitetsredovisning som förordningen kräver.
Tillgång till likvärdig utbildning
För att en elev ska kunna tas emot i särskolan krävs att eleven uppfyller kriteri-erna för rätt till särskola. Som underlag till beslut om mottagande ska aspekter på elevens möjligheter och begränsningar utredas. Det kan röra sig om medi-cinska, psykologiska, sociala samt pedagogiska utredningar. Skolverket har 2001 meddelat Allmänna råd om rutiner för utredningar och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23). Av dessa framgår att om beslut om mottagande fattas innan barnets skolplikt inträder bör beslutet verkställas när skolplikten inträder eller, på begäran av vårdnadshavarna, höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år. Skolverket har tidigare bedömt att det är möjligt att ta emot barn som sexåringar i en förskoleklass som anordnas i anslutning till en särskola, om det gjorts klart för föräldrarna att det är ett helt frivilligt val att
placera barnet i just denna förskolelass liksom att deltagande i förskoleklass också är frivilligt.
Inspektörerna har granskat ett urval av beslut om mottagande i särskolan. In-spektörerna konstaterar att Uddevalla kommun följer det utredningsförfarande som anges i Skolverkets allmänna råd. Av beslutshandlingarna framkommer dock att beslut som fattas innan skolplikt inträder innebär att eleven tas emot i
”förskoleklassen” i särskolan. Beslutet verkställs genom att elever tillhörande särskolans personkrets rutinmässigt placeras integrerat i en grundsärskolegrupp.
Inspektionen visar således att sexåringarna sällan går i en organiserad förskole-klass utan i stället deltar i särskolans ordinarie verksamhet. Enligt den rektor som beslutar om mottagande har detta förfaringssätt samband med att Udde-valla kommun tidigare haft s.k. ”barnskola” där förskoleklassen integrerades i grundskoleverksamheten.
Rektorn anger att det finns möjlighet för föräldrar att välja vanlig förskoleklass i stället för att placeras i en särskolegrupp, även om detta är ovanligt. Inspektö-rerna bedömer att kommunen inte ger alla sexåringar möjlighet att delta i för-skoleklassverksamhet, utan i stället regelmässigt placerar sexåringar i särskola.
Kommunen måste ändra sina rutiner så att alla sexåringar ges möjligheter att
Kommunen måste ändra sina rutiner så att alla sexåringar ges möjligheter att