Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av verksamheten... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat skolbarnsomsorgen, d.v.s. fritidshem och öppen fritids-verksamhet, i Uddevalla kommun. Intervjuer har genomfört under perioden 6 september till och med 16 november 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen verksamhetens uppdrag att främja barnens utveckling och lärande, uppdraget att överföra grundläggan-de värgrundläggan-den, samt ledningens och huvudmannens ansvarstagangrundläggan-de för verksamhe-tens målinriktning och myndighetsutövning och hur kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i skol-barnsomsorgen. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, 1994 års läroplan för det obligato-riska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet samt övriga, för verk-samheten gällande, författningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i sammanfattningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspek-tionen om cirka tre år.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Bedömningarna av skolbarnsomsorgen i Uddevalla kommun grundar sig på dokumentstudier och intervjuer. I dokumentstudierna ingår dels dokument från kommunen, dels annan information om kommunens verksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt.
Politiker och förvaltningspersonal med ansvar för skolbarnsomsorgen intervju-ades. Vidare intervjuades representanter från kommunens fritidshem och för-äldrar med barn i verksamheten. Förvaltningschefen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av verksamheten
Antal inskrivna skolbarn Familjedaghem 0 Fritidshem i kommunal regi 1 759 Fritidshem i enskild regi 144
Källa: Uddevalla kommun.
Begreppet skolbarnsomsorg innefattar familjedaghem, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Av tabellen ovan framgår att för närvarande är inga skolbarn inskrivna i familjedaghem. Denna rapport avhandlar därför företrädesvis fri-tidshem och i viss mån öppen fritidsverksamhet. Enskild verksamhet omfattas inte av inspektionen.
Uddevalla kommuns utbildning för barn och ungdomar är organiserad i tre områden. Det finns en förvaltningschef med övergripande ansvar för hela kommunens utbildningsverksamhet. För varje område finns en områdeschef med underställda rektorer. I en del rektorers ansvarsområden ingår såväl för-skoleverksamhet som skolbarnsomsorg och obligatorisk skola. Andra rektorer har ett mer homogent ansvarsområde. Alla fritidshemrektorer ansvarar också för en grundskola. Den öppna fritidsverksamheten ingår i kultur och fritidsför-valtningen.
Specialpedagogisk kompetens finns att tillgå vid kommunens gemensamma utvecklingsenhet.
Under inspektionens gång pågår en omorganisation av ledningsstrukturen. Om-rådesindelning tas bort. Ansvaret för utbildningen ska istället ledas av tre verk-samhetschefer, en för förskoleverksamheten, en för den obligatoriska skolan och skolbarnsomsorgen och en verksamhetschef för de frivilliga skolformerna.
Bedömningar
Samlad bedömning
Inspektionen visar att innehållet i skolbarnsomsorgen till stora delar överens-stämmer med verksamhetens uppdrag och mål. Samtal med barnen visar i all-mänhet att de trivs, får nya erfarenheter, har inflytande, tar ansvar och känner sig trygga vid sitt fritidshem. Inspektörerna erfar att fritidshemmen erbjuder barnen en meningsfull fritid och kompletterar skolan både tids- och innehålls-mässigt, liksom att arbetet med normer och värden är ett betydande inslag i verksamheten.
Inspektörerna bedömer att kommunen erbjuder plats i skolbarnsomsorg enligt författningarnas krav. Det finns fritidshem och öppen verksamhet, så kallade fritidsklubbar. Inspektörerna erfar också att Uddevalla kommun är bättre än de flesta andra kommuner på att ge barn över nio år möjlighet att välja fritidshem.
Inspektörerna saknar dock i flera avseenden uppföljning och utvärderingar både avseende förutsättningarna för att bedriva verksamhet av god kvalitet och avse-ende måluppfyllelsen vid de olika fritidshemmen. En förutsättning för att kommunen ska kunna utveckla verksamheten i förhållande till de olika behov som barn i fritidshem har är att regelbundna uppföljningar och utvärderingar av verksamhetens kvalitet genomförs.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolbarnsomsorgens likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan krän-kande behandling av barn och elever).
- Kommunen uppfyller inte förordningens krav om barns medverkan vid upprättandet av fritidshemmens likabehandlingsplaner (2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).
- Fritidshemmens kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (1-3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Kommunen uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetan-det av kvalitetsredovisningarna (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser i skolbarns-omsorgen inom följande områden.
- Kommunen bör genomföra dokumenterade konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens gruppstorlek eller personaltäthet.
- Kommunen bör följa upp att fritidshemmens lokaler är ändamålsenliga.
Utveckling och lärande
Omsorg och lärande
Enligt skollagen har skolbarnsomsorgen till uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.
Intervjuer och dokumentation som inspektörerna tagit del av visar att skol-barnsomsorgen kompletterar skolan såväl tids- som innehållsmässigt. Tidsmäs-sigt genom att verksamheten pågår under den skolfria delen av dagen och året.
Innehållsmässigt genom att kärnverksamheten är en annan. Vid personalinter-vjuerna betonas t.ex. att fritidshemmen ger möjligheter till andra erfarenheter och lärdomar än i skolan. De framhåller också att fritidshemmen kompletterar skolan genom att vara mer inriktade på barnens sociala och känslomässiga ut-veckling samt att ge barnen möjlighet till vila och avkoppling.
Inspektionen visar att barnens intresse och behov är styrande för verksamhe-tens innehåll samt att planerade aktiviteter för hela gruppen också förekommer.
Deltagarna vid personalintervjuerna berättar om olika arbetsmetoder för att ta tillvara barnens önskemål. De intervjuade menar att personalen är lyhörd för barnens behov och att det finns ett visst mått av flexibilitet inbyggt i verksam-heten för att kunna utgöra ett stöd i barnens utveckling. De menar också att fritidshemstiden blir meningsfull genom att vara lustfylld. Detta bekräftas av att de barn inspektörerna träffar i samband med skolbesöken i allmänhet uppger att de trivs och har roligt på fritidshemmen. Personalen säger dessutom att fri-tidshemstiden i så stor utsträckning som möjligt ska vara barnens ”fria tid”.
Vidare betonas möjligheten till lek, fysisk aktivitet och avkoppling. Barnen er-bjuds att delta i aktiviteter såsom skapande verksamhet, gymnastik, slöjd, utflyk-ter m.m. Vid de flesta fritidshem prioriutflyk-teras dessutom utevistelse samt natur- och miljöfrågor, vilket bland annat innebär att barn och personal regelbundet besöker närliggande skog eller andra naturområden.
Att anpassa verksamheten efter barnens åldrar framhålls som betydelsefullt, av personal och ledning. De äldre barnen, 10-12 år, har egna grupper med andra
typer av aktiviteter och mer eget ansvar än de yngre. Verksamheten är uppskat-tad, vilket också syns i statistiken. I Uddevalla har 17 procent av 10-12-åring-arna valt att behålla sin plats i fritidshem till skillnad från riksgenomsnittet som är 11 procent, enligt Skolverkets statistik från år 2006. I många andra kommu-ner hänvisas barn över tio år i första hand till öppen fritidsverksamhet. De som ändå får plats på fritidshem väljer i hög utsträckning att inte behålla den, vilket bland annat kan bero på att verksamheten i huvudsak riktar sig till de yngre barnen och därmed inte är attraktiv för de äldre.
Inspektörerna bedömer Uddevalla kommun arbetar för att erbjuda barnen i fritidshem en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt att fritidshemmen kompletterar skolan.
Särskilt stöd
Enligt skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver sär-skilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:35) om kvalitet i fritidshem anges också att kommunen fortlöpande bör utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna fungerar.
Inspektionen visar att särskilda stödinsatser i skolbarnsomsorgen består dels i särskilda resurser för vissa barn, dels anpassning av arbetssätt i den ordinarie verksamheten. Av personalintervjuerna framkommer exempel på att det avsätts särskilda resurser för barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Särskilda insatser under fritidshemsvistelsen kan också bestå i att personalen omfördelar sina resurser eller anpassar arbetssätt och innehåll i verksamheten. Inspektörer-na har efterfrågat uppföljningar eller utvärderingar av arbetet med att ge särskilt stöd men inte funnit några sådana.
Inspektörerna bedömer att det vidtas åtgärder i skolbarnsomsorgen för att ge barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling det stöd de behöver, men att åtgärderna inte utvärderas fortlöpande (se vidare avsnitt Kvalitetsarbete).
Normer och värden
Normer och värden i samvaron
I läroplanen anges de grundläggande demokratiska värderingar som ska ligga till grund för arbetet i skolbarnsomsorgen. I de allmänna råden för kvalitet i fri-tidshem betonas vikten av att personalen arbetar aktivt för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen ska vara en integrerad del i det vardagliga ar-betet.
Personalen berättar hur de tar ansvar för att förankra värderingar ur läroplanen, men inspektörerna erfar att de inte undersöker om barnen tar till sig dessa. Per-sonalen ger exempel på att barnen har reellt inflytande och får erfarenheter av demokrati i praktiken. Detta bekräftas av att många elever, som Skolverkets inspektörer träffar i samband med skolbesök, ger uttryck för att de får vara med och bestämma på fritidshemmen. Intervjugrupperna som inspektörerna träffar, såväl chefer som personal och föräldrar, framhåller att skolbarnsomsorgen bi-drar till att utveckla barnens sociala kompetens. Konflikthantering, gruppstär-kande aktiviteter, samarbetslekar och inte minst samtal enskilt eller i grupp uppges vara betydelsefulla inslag för att stärka barnens sociala utveckling. Sam-tidigt upplever dock de flesta intervjuade att barngrupperna är stora och att barnen ofta leker i grupper utan att någon vuxen deltar. Detta kan innebära att
personalen får svårt att upptäcka vilka normer och värden som barnen ger ut-ryck för.
Inspektörerna bedömer att personalen arbetar aktivt för att förankra de normer och värden som uttrycks i läroplanen hos barnen. Inspektörerna påpekar dock att effekterna av arbetet kan utvärderas, d.v.s. undersöka vilka normer och vär-den som råder bland barnen.
Likabehandling
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända-mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verkdes-sam- verksam-het. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be-handling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över un-der medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten.
Inspektionen visar att arbetet med likabehandlingsplaner i skolbarnsomsorgen är undermåligt. En del fritidshem saknar helt likabehandlingsplan. I de fall det finns en likabehandlingsplan för fritidshemmet är denna framtagen tillsammans med skolan. Dessa planer är i allmänhet helt inriktade på situationer som kan uppstå under skoltid. Åtgärder som riktar sig till fritidshemmen är ovanliga. Av intervjuerna framkommer att barnen inte givits möjlighet att medverka i fram-tagandet.
Inspektörerna bedömer att det saknas likabehandlingsplaner för fritidshemmen som uppfyller de krav som ställs på en sådan plan samt att barnen inte givits möjlighet att medverkat i framtagandet.
Ledning och kvalitetsarbete
Personalens utbildning och erfarenhet
Personalen i skolbarnsomsorgen ska ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses, enligt skollagen.
Fritidshemspersonalens utbildningsnivå i Uddevalla är likvärdig med nivån i riket som helhet. I Uddevalla har 60 procent av fritidshemspersonalen pedago-gisk högskoleutbildning, enligt Skolverkets statistik från år 2006. Detta är sam-ma andel som riksgenomsnittet. Områdescheferna uttrycker en strävan att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning, men uppger också att det finns svårigheter att rekrytera personal med sådan kompetens.
Kompetensutveckling anordnas dels till all personal inom den egna enheten, dels riktat till fritidshemspersonal inom hela kommunen eller inom området.
Personalen upplever framförallt de riktade kompetensutvecklingsinsatserna som
mycket givande. För närvarande pågår bland annat ett projekt kallat ”offensiva fritidshem”.
Inspektörerna bedömer att personalens utbildning och erfarenheter ger förut-sättningar att tillgodose barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verk-samhet.
Ledningens och huvudmannens ansvar
Kommunen har stor frihet att avgöra hur skolbarnsomsorgen ska utformas.
Kommunallagen ställer dock krav om en tydlig fördelning av ansvaret. Och enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem är det viktigt att kom-munen ser till att dess ledning är väl förtrogen med verksamhetens mål och uppdrag samt det dagliga arbetet i verksamheten.
Inspektörerna erfar att ansvarsfördelningen är tydlig, men vid personalintervju-er förekommpersonalintervju-er motstridiga uppgiftpersonalintervju-er om ledningens förtrogenhet med skol-barnsomsorgens mål, uppdrag och det dagliga arbetet. Personalen uppfattar i första hand rektorerna som informationsbärare och i andra hand som pedago-gisk ledare. Men rektorerna uppfattas också i allmänhet som engagerade och intresserade av verksamheten.
Inspektörerna bedömer att ansvarsfördelningen mellan olika nivåer i organisa-tionen är tydlig, men påpekar att kommunen bör säkerställa att ledningen är insatt i skolbarnsomsorgens mål, uppdrag och det dagliga arbetet i verksamhe-ten (se vidare avsnitt Kvalitetsarbete).
Tillgång till plats
Enligt skollagen ska plats i skolbarnsomsorg erbjudas ”utan oskäligt dröjsmål”, d.v.s. inom tre till fyra månader efter ansökan om plats. Skälig hänsyn ska också tas till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform och lokalisering av plat-sen. Plats ska erbjudas så nära barnets hem eller skola som möjligt.
Kommunen uppger att tillgången till plats är god. Plats kan alltid erbjudas inom fyra månader från att vårdnadshavaren ansökt om detta. Likaså uppfylls kravet om att barnet får plats vid ett fritidshem i den skola barnet går. När det finns särskilda skäl och föräldrarna så önskar kan barnet få fritidshemsplats i en an-nan skola.
Avseende önskemål om omsorgsform utmärker sig Uddevalla genom att 10-12- åringar kan välja mellan fritidshem och öppen verksamhet i mycket högre ut-sträckning än i andra kommuner. Om någon förälder önskar familjedaghem blir det dock svårare.
Inspektörerna bedömer att kommunen fullföljer sitt uppdrag att erbjuda plats i skolbarnsomsorgen.
Grupper
Enligt skollagen ska barngrupperna i fritidshem ha en lämplig storlek och sam-mansättning. I allmänna råd för kvalitet i fritidshem påtalas dessutom att kom-munen bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov och säkerhet samt att kommunen bör göra konsekvensutred-ningar innan beslut som påverkar gruppstorleken m.m. fattas.
Utvecklingen av gruppstorlekar och personaltäthet följer samma utveckling i Uddevalla som i de flesta andra kommuner. Gruppstorlekarna i svenska fritids-hem har mer än fördubblats och personaltätheten mer än halverats sedan
bör-jan på 90-talet. Större delen av denna ökning skedde under 1990-talet. Men ökningen har fortsatt även under 2000-talet om än i lugnare takt.Nedan följer en jämförelse mellan riksgenomsnittet och förhållandena i Uddevalla de tre senaste åren.
Tabell 1: Gruppstorlekar i fritidshem.
Antal barn per avdelning
2004 2005 2006
Uddevalla 32,8 33,1 34,2
Samtliga kommuner 31,0 30,6 31,7
Källa: Skolverkets statistik från år 2006.
Tabell 2: Personaltäthet i fritidshem.
Antal barn per årsarbetare
2004 2005 2006
Uddevalla 17,8 18,1 19,3
Samtliga kommuner 18,0 18,4 18,8
Källa: Skolverkets statistik från år 2006.
Av ovanstående tabeller framgår att fritidshemsgrupperna i Uddevalla är något större än i det genomsnittliga fritidshemmet i Sverige samt att personaltätheten är något lägre än riksgenomsnittet. Det ska dock tilläggas att i Uddevalla är an-delen barn över tio år med plats i fritidshem högre än i de flesta andra kommu-ner. Kommunens resurstilldelning till fritidshemmen baseras i huvudsak på antal inskrivna barn och barnens ålder. Ett barn mellan 10 och 12 år genererar hälften av vad en 6-9 åring gör och detta innebär bland annat att de grupperna för äldre barn är större och har lägre personaltäthet än grupper för yngre barn.
Rektorerna ansvarar för att organisera fritidshemsgrupperna inom sin enhet och personalen har viss möjlighet att påverka dessa beslut. De intervjuade cheferna framhåller att personalen ofta är kreativa i sitt sätt att organisera arbetet med barnen genom att t.ex. dela upp i smågrupper vid olika aktiviteter. Personalen instämmer i detta men påpekar samtidigt att lokalerna kan vara ett hinder. De intervjuade är medvetna om att fritidshemsgrupperna är stora, men inspektö-rerna erfar att utvärderingar av gruppstorleks betydelse för kvaliteten eller kon-sekvensutredningar inför beslut som påverkar grupperna eller personaltätheten inte görs.
Inspektörerna vill påpeka att kommunen bör försäkra sig om att gruppstorlek och personaltäthet är anpassade till barnens behov och säkerhet, vidare att kommunen bör genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens gruppstorlek eller personaltäthet.
Lokaler
Skollagen anger att fritidshemmens lokaler ska vara ändamålsenliga. I de all-männa råden preciseras hur lokaler och utemiljöer bör vara utformade. Kom-munen bör dels se till att lokaler och utemiljöer är trygga och säkra, dels möjlig-gör en god och varierad pedagogisk verksamhet, dels möjligmöjlig-gör för personalen att ha uppsikt över de barn de ansvara för.
Intervjuer och skolbesök visar att kvaliteten på fritidshemslokalerna varierar.
De allra flesta fritidshem har gemensamma lokaler med en skola och något fri-tidshem har lokaler som står till förfogande hela dagen. Efter skoldagens slut har fritidshemmen ofta god tillgång till lokaler. Många lokaler är funktionella och ger bra möjlighet att bedriva pedagogisk verksamhet. Men lokalerna kan
vara utformade så att det blir svårt att ha uppsikt över barnen och därmed svårt att använda de möjligheter som finns. Till exempel finns ofta tillgång till andra skollokaler men om dessa inte ligger i omedelbar närhet till själva hemvisten kan inte barnen använda dessa utan att personal följer med, vilket inte alltid är möjligt. Vid personalintervjuerna framkommer det också exempel på menings-skiljaktigheter mellan skolpersonal och fritidshemspersonal om hur lokalerna ska användas.
Inspektörerna bedömer att kommunen bör följa upp att fritidshemmens lokaler är ändamålsenliga.
Kvalitetsarbete
I förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. står det bland annat att varje kommunalt bedrivet fritidshem ska upprätta en kvalitetsredovis-ning varje år. Kvalitetsredoviskvalitetsredovis-ningarna ska bidra till att förverkliga de nationella målen samt ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Barn och föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbete med kvalitetsredovisning.
I Uddevalla är fritidshemmen endast ytligt berörda i kvalitetsredovisningarna.
Varje rektor upprättar en kvalitetsredovisning, tillika verksamhetsberättelse, för hela sitt ansvarsområde. I en del av dessa anges i stort sett bara att det finns fritidshem vid skolan. Andra rektorer ger en beskrivning av verksamheten. Ing-en av de granskade kvalitetsredovisningarna ger Ing-en bild av fritidshemmIng-ens mål-uppfyllelse. Områdescheferna menar att det pågår mycket utvecklingsarbete i fritidshemmen och är förvånade över att detta inte syns i skolornas kvalitetsre-dovisningar. Personalen säger att de utvärderingar som görs i arbetslagen är värdefulla för det egna arbetet och att de utvärderingar som efterfrågas lämnas vidare till rektorn, men att fritidshemmens verksamhet sällan kommer med i sammanställningar. Inspektörerna har inte funnit några exempel på att barn och föräldrars getts möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.
Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningar ska upprättas för varje fritids-hem. Inspektörerna bedömer vidare att kvalitetsredovisningen inte utarbetats under medverkan av barnen och att barnens vårdnadshavare inte ges möjlighet att delta i arbetet.
Datum Ort
2008-05-08 Göteborg
Helén Svelid Ewa Wallentin Lena von Platen
Dnr 53-2006:3406
Dnr 53-2006:3406