• No results found

Utbildningsinspektion i Hovhultsskolan

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–5

Innehåll

Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Bedömningar ... 2

Inledning

Skolverket har granskat verksamheten i Hovhultsskolan och besökt skolan den 2 och 3 oktober 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Hovhultsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationel-la uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.

I Hovhultsskolan intervjuades elever, personal, den tillförordnade rektorn samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.

Beskrivning av skolan

Hovhultsskolan Antal barn/elever

Förskoleklass 24

Grundskola 193

Källa: Hovhultsskolans tf rektor.

Hovhultsskolan har elever i förskoleklass och i grundskolans årskurser 1–5.

Verksamheten är organiserad i två spår och eleverna grupperade i åldershomo-gena klasser. I skolans lokaler finns också tre fritidshem, samt den obligatoriska särskolan. Dessa verksamheter behandlas i separata verksamhetsrapporter.

Skolan är belägen några kilometer norr om Uddevalla centrum och tillhör område, Norr-Väster. Eleverna fortsätter huvudsakligen sin skolgång vid skol-områdets grundskola för årskurserna 6–9, Ramnerödsskolan. Hovhultsskolan ligger i ett bostadsområde som består av blandad bebyggelse med både villor och hyresfastigheter.

Cirka 40 procent av eleverna vid Hovhultsskolan har enligt skolans verksam-hetsberättelse utomnordisk bakgrund.

Bedömningar

Samlad bedömning

Intervjuer och besök i verksamheten visar att såväl elever, personal som föräld-rar uppfattar miljön i Hovhultsskolan som trygg. Det bedrivs ett aktivt värde-grundsarbete vid skolan, både inom respektive klass och i samband med skolö-vergripande teman. Skolans likabehandlingsplan måste dock utvecklas för att svara upp mot kraven i lagen.

Enligt kommunens statistik sjönk andelen elever som nådde målen vid de na-tionella ämnesproven i engelska, matematik och svenska läsåret 2006/07, vilket skolan bör söka finna orsaker till. Skolan gör inte någon systematisk uppfölj-ning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationel-la målen i årskurs 5 i andra ämnen än de ovan nämnda, vilket måste åtgärdas.

Likaså behöver arbetet med elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP) ut-vecklas.

Skolan bör ge eleverna bättre kännedom om målen i de nationella kursplanerna och läroplanen, samt arbeta för att konkretisera och relatera kursplanemålen till det dagliga arbetet i skolan och elevernas lärande. Eleverna ges tillfälle till infly-tande över verksamheten, bland annat genom klassråd och elevråd, men skolan bör arbeta för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande också över det egna lärandet.

Skolans saknar vid inspektionstillfället en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Rektorn har upprättat en verksamhetsberättelse som visser-ligen till stora delar innehåller det som en kvalitetsredovisning enligt förord-ningen ska innehålla, men som måste utvecklas bland annat beträffande redo-visning av måluppfyllelsen vid skolan, analys av resultaten och beskrivning av vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.

Enligt inspektörernas bedömning har eleverna vid Hovhultsskolan huvudsakli-gen tillgång till böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig undervisning och för att nå målen med utbildningen.

Dock måste skolan se över hur de anordnar modersmålsundervisning för att säkerställa att elever som läser modersmål får tillgång till en likvärdig utbildning.

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fri-tidshemmet, Lpo94).

- Skolans saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller kraven i förordningen (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Modersmålsundervisning anordnas inte i enlighet med grundskoleförord-ningen (2 kap. 10 § grundskoleförordgrundskoleförord-ningen).

Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.

- Skolan bör analysera den försämrade måluppfyllelsen vid de nationella pro-ven.

- Skolan bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning.

- Skolan bör i högre utsträckning arbeta för att ge eleverna kännedom om målen för utbildningen.

- Elevernas individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet.

- Skolan bör förbättra sitt arbete med elevernas åtgärdsprogram.

- Skolans rektor bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.

- Skolan bör utarbeta rutiner för att kartlägga behovet av studiehandledning på modersmålet.

- Skolan bör eftersträva att organisera verksamheten så undervisningen be-drivs av lärare med föreskriven ämneskompetens.

Kunskaper

Resultat och utvärdering av lärandet

Av intervjuer med personal vid skolan framkommer att de eftersträvar samver-kan mellan förskoleklasserna och grundskolan och att de vid olika tillfällen blandar grupperna. Personalen berättar att de försöker få en ”röd tråd” i verk-samheten och att de i exempelvis värdegrundsarbetet arbetar med ett F–5 per-spektiv. På samma sätt arbetar man med elevernas språkliga medvetenhet. I förskoleklassen poängteras lekens betydelse för barnens utveckling. Olika for-mer av motorisk träning ges också utrymme i schemat. Utifrån intervjuer och gjorda verksamhetsbesök är det inspektörernas bedömning att barnen i försko-leklass ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång.

Det är, enligt läroplanen, skolans uppdrag att följa upp elevernas kunskapsut-veckling och utvärdera resultaten i relation till de nationella målen.

Med hjälp av olika diagnoser samt de nationella proven i årskurs 5 får persona-len i Hovhultsskolan enligt dem själva en tydlig bild av elevernas kunskaper i ämnena svenska, engelska och matematik. Lärarna berättar vid intervjuer att de använder sig av olika former av prov, läxförhör med mera och fortlöpande bil-dar sig en uppfattning av hur det går för eleverna i grundskolans övriga ämnen.

Dock görs ingen systematisk uppföljning av i vilken omfattning eleverna når målen för sin utbildning i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. I skolans verksamhetsberättelse (se vidare i stycket om Ledning och kvalitetsar-bete) går inte att utläsa måluppfyllelsen för eleverna vid Hovhultsskolan, följ-aktligen framgår heller inte om det finns några skillnader i måluppfyllelse mellan pojkar och flickor.

Det är inspektörernas bedömning att skolan inte har ett system för att följa upp, diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 i skolans samtliga ämnen, i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Inspektörerna bedömer därför att skolan uppföljning och utvär-dering av elevernas kunskapsresultat måste systematiseras och utvecklas till att omfatta samtliga ämnen.

Uddevalla kommun samlar in och sammanställer elevernas resultat vid de na-tionella ämnesproven i årskurs 5.

Tabell 1: Andelen elever vid Hovhultsskolan samt andelen elever i kommunen (i procent) som har uppnått kravnivån vid nationella ämnesprov för årskurs 5 i engelska, matematik och svenska läsåret 2005/06 och 2006/07.

Engelska Matematik Svenska

2005/06 2006/07 2005/06 2006/07 2005/06 2006/07 Hovhultsskolan 88 81 82 59 88 56

Kommunen 89 83 81 71 84 68

Källa: Kommunens sammanställning av resultat från alla Uddevalla kommuns skolor vid de nationella ämnesproven för årskurs 5 för läsåren 2005/06 och 2006/07.

Av tabellen framgår att andelen elever vid Hovhultsskolan som ansågs uppnått målen vid de nationella proven i årskurs 5 minskade drastiskt i ämnena engelska och matematik läsåret 2006/07. Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera måluppfyllelsen vid de nationella proven för att om möjligt finna orsaker till de försämrade resultaten läsåret 2006/07, samt vidta åtgärder för en ökad målupp-fyllelse.

I enlighet med Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) skall de demokratiska principerna att kunna påver-ka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer.

Dokument från skolan och intervjuer med elever och personal visar att det finns rutiner för bland annat klassråd och elevråd vid Hovhultsskolan. Strax före inspektionen slutade skolans rektor sin tjänst vilket gjort att elevrådet inte kommit igång för terminen. Det är inspektörernas bedömning att eleverna i

Hovhultsskolan, i enlighet med intentionerna i läroplanen, ges tillfälle att träna och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Läroplanen fastställer också att eleverna skall kunna påverka det dagliga arbetet, ta ansvar för sitt lärande och i takt med stigande ålder och mognad få ökat in-flytande över sin skolgång.

Intervjuer med elever ger bilden av att det är lärarna som bestämmer vad klas-sen ska arbeta med och hur arbetet läggs upp, men att de ibland kan få vara med och bestämma exempelvis hur ett arbete ska redovisas. Enligt personalen arbetar de på olika sätt för att ge eleverna inflytande över verksamheten i klass-rummet. Som exempel ges att eleverna inför nya arbetsområden får vara med och berätta vad de vill lära sig inom ämnet och i förskoleklassen får eleverna helt styra vad de arbetar med i samband med pysselstunder. När hela skolan träffas och sjunger, så kallat ”storsjung”, är det eleverna som väljer låtar. Några av lärarna berättar att de bestämmer vilka uppgifter eleverna ska arbeta med men att eleverna kan välja i vilken ordning de gör dem. I samband med verk-samhetsbesök ser inspektörerna exempel på att eleverna ges tillfälle och möjlig-het att påverka det dagliga arbetet. Det bestående intrycket är dock att elevernas delaktighet i exempelvis planering och utvärdering av verksamheten är begrän-sad. Intervjuer med personalen visar att det finns variationer mellan olika klas-ser beträffande i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Inspektörerna bedömer därför att skolan, i enlighet med läroplanen, bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning.

Läroplanen föreskriver vikten av att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer som en förutsättning för elevers och vårdnads-havares rätt till inflytande och påverkan. Det innebär att en förutsättning för att eleverna skall kunna ha ett reellt inflytande över sitt lärande i en målstyrd skola är att de också känner till vilka målen för utbildningen är. Inspektionen visar att eleverna vid Hovhultsskolan i varierande omfattning är medvetna om att det finns en läroplan och nationella kursplaner med mål för deras utbildning. De lite yngre eleverna har i svenska och matematik bilder föreställande en ”myra”

och en ”blomma”. På dessa bilder finns olika mål inom ämnet som eleverna ska uppnå i dessa ämnen. När eleven nått något av målen får den efter en diskus-sion med läraren färglägga den del av bilden där det nyss uppnådda målet finns nedskrivet. På så sätt kan eleven gradvis se sin kunskapsutveckling, vilket in-spektörerna bedömer som bra. I något av klassrummen där de lite äldre elever-na arbetar finns kursplanemålen för svenska, matematik och engelska upphäng-da på väggen. Intervjuer med personal vid Hovhultsskolan visar att det inte finns någon gemensam tanke kring arbetet med att göra eleverna medvetna om målen. Dock brukar eleverna informeras om målen i ämnena engelska, matema-tik och svenska inför genomförandet av de nationella proven i årskurs 5. Hur målen i grundskolans övriga ämnen presenteras framgår inte av de intervjuer inspektörerna genomfört. Inspektörerna bedömer att skolan i högre utsträck-ning bör arbeta för att ge elevernas kännedom om målen för utbildutsträck-ningen. Det-ta bland annat för att eleverna ska kunna få ökat inflyDet-tande över sitt lärande och över undervisningen.

Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av skolan också gör ele-verna medvetna om vilka ämnen de läser i skolan. Alla elever vid Hovhultssko-lan känner till exempel inte till vilka ämnen som ryms under beteckningen NO.

Individanpassning och särskilt stöd

Läraren ska enligt grundskoleförordningen minst en gång per termin genomföra ett utvecklingssamtal med varje elev och dennes vårdnadshavare. I samtalet ska elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling behandlas. Vid samtalet ska läraren skriftligt i en individuell utvecklingsplan (IUP) sammanfatta vilka insat-ser som behövs för att eleven ska nå målen inom läroplanen och kursplanerna.

I Hovhultsskolan genomförs utvecklingssamtal en gång per termin och vid ut-vecklingssamtalet skrivs den individuella utvecklingsplanen. Intervjuer med föräldrar till barn i Hovhultsskolan visar att de i huvudsak är nöjda med den information de får av skolan. Enligt rektorn och lärarna har skolan upprättat individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. De utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av tar huvudsakligen upp ämnena svenska, matematik och engelska samt elevens sociala utveckling. Vidare framgår att de är av skif-tande kvalitet, bland annat avseende dokumentationens innehåll och omfatt-ning. Det kan exempelvis i vissa av dem vara svårt att se kopplingen mellan de nationella målen och de mål som återfinns i utvecklingsplanen.(Ska förtydligas) Vid intervjuer med personalen efterfrågar de gemensam fortbildning kring arbe-tet med att utforma elevernas IUP. Inspektörerna bedömer att elevernas indivi-duella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. Inspektö-rerna vill i sammanhanget hänvisa till vad som sägs ovan om att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen.

Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningar-na avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utred-ning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av sär-skilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särsär-skilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärds-programmet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation.

I kommunen finns en central utvecklingsenhet som erbjuder psykologisk och pedagogisk kompetens och som vid behov kan hjälpa till med att göra utred-ningar. Vid Hovhultsskolan finns en arbetsplan för elever i behov av särskilda stödinsatser. Av dokumentation och intervjuer framkommer att skolan har tyd-liga rutiner för att upptäcka och åtgärda elever som kan vara i behov av särskilt stöd. När åtgärdsprogram upprättas kan lärarna i viss mån få hjälp av elevhälso-teamets specialpedagog med att utforma dem. De åtgärdsprogram som inspek-törerna tagit del av är av skiftande kvalitet. Bland annat ser inspekinspek-törerna ex-empel på flera snarlika åtgärdsprogram för en och samma elev. Någon utvärde-ring av vilka effekter de tidigare vidtagna åtgärderna haft syns inte. Inspektörer-na bedömer att skolan har rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Vidare bedömer inspektörerna att skolan bör förbättra sitt arbete med elevernas åtgärdsprogram och utformar dem så att de blir ett aktivt verktyg i det fortlöpande arbetet med eleverna.

Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning erbjudas den elev som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Som tidigare framgått i denna rapport finns det vid skolan brister i den systematiska uppföljningen av elever-nas kunskapsutveckling vilket gör det svårt att uttala sig om huruvida alla elever som är i behov av stöd också erbjuds detta.

Enligt grundskoleförordningen ska de elever som behöver det ges studiehand-ledning på modersmål. Vid Hovhultsskolan finns en hög andel elever med an-nat modersmål än svenska. Av intervjuer med personal och tf rektor framgår att det saknas rutiner vid skolan för att kartlägga om behov av studiehandledning på modersmål finns. Enligt personal vid skolan kan det finnas det elever som är i behov av detta stöd, vilket också rektorn kan bekräfta. Inspektörerna bedömer därför att skolorna bör utveckla rutiner för att undersöka behovet av studie-handledning på modersmålet, samt säkerställa att de elever som är i behov av studiehandledning också erbjuds detta.

Normer och värden

Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elever-nas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.

Vid intervjuer ger personalen en rad exempel på hur värdegrundsarbetet fortlö-pande bedrivs vid Hovhultsskolan. Av skolans verksamhetsplan framgår att arbetet med ”Lions Quest” bedrivs med syfte att eleverna ska känna sig trygga med personalen och kamraterna. Det genomförs bland annat studiedagar med värdegrundsdiskussioner och vänskapsveckor. Vid skolan finns också en trygg-hetsgrupp, samt elever som är utsedda att verka som kamratstödjare. Det är inspektörernas bedömning att det bedrivs ett aktivt arbete kring värdegrunds-frågor vid Hovhultsskolan.

De elever som inspektörerna träffar vid intervjuer och verksamhetsbesök upp-ger att de känner sig trygga i sin skola. De yngre barnen säupp-ger att de kan leka med de lite äldre eleverna och de tycker att stämningen på raster och lektioner är god. Även personal, rektor och intervjuade föräldrar ger bilden av en i hu-vudsak trygg skolmiljö.

Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända-mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.

Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i fö-rekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över un-der medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten.

Inspektörerna bedömer att Hovhultsskolans likabehandlingsplan inte helt upp-fyller lagens krav. Bland annat saknas en kartläggning av skolans behov och förutsättningar. Vidare är de elever inspektörerna träffar inte medvetna om att det finns en likabehandlingsplan vid skolan. Se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling. Se även vidare i den sammanfattande rapporten för Uddevalla kommun.

Ledning och kvalitetsarbete

Styrning och ledning

I Uddevalla kommun finns vid inspektionstillfället tre geografiska områden med förskola och grundskola. För varje område finns det en områdeschef som är chef för samtliga rektorer i såväl förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen som skolan i området. Områdeschefen och skolledarna inom området utgör en ledningsgrupp och träffas regelbundet för att diskutera och planera exempelvis

I Uddevalla kommun finns vid inspektionstillfället tre geografiska områden med förskola och grundskola. För varje område finns det en områdeschef som är chef för samtliga rektorer i såväl förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen som skolan i området. Områdeschefen och skolledarna inom området utgör en ledningsgrupp och träffas regelbundet för att diskutera och planera exempelvis