Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av verksamheten... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat förskoleverksamheten, dvs. familjedaghem och försko-lor, i Uddevalla kommun. Intervjuer har genomförts under perioden 6 septem-ber till 16 novemseptem-ber 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen verksamhetens uppdrag att främja barnens utveckling och lärande, uppdraget att överföra grundläggan-de värgrundläggan-den, samt ledningens och huvudmannens ansvarstagangrundläggan-de för verksamhe-tens målinriktning och myndighetsutövning och hur kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbild-ningen. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, 1998 års läroplan för förskolan samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i sammanfattningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av in-spektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Bedömningarna av förskoleverksamheten i Uddevalla kommun grundar sig på dokumentstudier och intervjuer. I dokumentstudierna ingår dels dokument från kommunen, dels annan information om kommunens verksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt.
Politiker och förvaltningspersonal med ansvar för förskoleverksamheten inter-vjuades. Vidare intervjuades de rektorer som har ansvar för förskoleverksamhet samt representanter från kommunens familjedaghem och förskoleenheter.
Dessutom genomfördes intervjuer med föräldrar med barn i verksamheten.
Förvaltningschefen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av verksamheten
Förskoleverksamheten Antal barn Förskolor i kommunal regi 1 816 Förskolor i enskild regi 216 Familjedaghem 183
Källa: Uddevalla kommun.
Uddevalla kommuns utbildning för barn och ungdomar är organiserad i tre områden. Det finns en förvaltningschef med övergripande ansvar för hela kommunen och i varje område finns en områdeschef med underställda rektorer.
I en del rektorers ansvarsområden ingår såväl förskoleverksamhet som skol-barnsomsorg och obligatorisk skola. Flertalet rektorer har dock ett mer homo-gent ansvarsområde med enbart förskoleverksamhet eller skola inom sin enhet.
Enligt uppgifter från kommunens hemsida finns det totalt 33 kommunala för-skolor och 41 familjedaghem. Dessutom finns nio enskilda förför-skolor, ett enskilt familjedaghem samt två så kallade pedagogiska huvudmän, dvs. en enskild hu-vudman som efter tillstånd från kommunen om att bedriva förskoleverksamhet anställer dagbarnvårdare. Beslutet om denna modell är överklagat till länsrätten.
Den ena pedagogiska huvudmannen har enligt uppgifter från kommunens hem-sida ca 20 dagbarnvårdare och den andra ca 10 dagbarnvårdare anställda. De enskilda verksamheterna omfattas inte av denna inspektion.
Specialpedagogisk kompetens finns att tillgå dels vid områdeskontoren, dels vid kommunens gemensamma utvecklingsenhet.
Under inspektionsperioden pågår en omorganisation av ledningsstrukturen.
Områdesindelning tas bort. Ansvaret för utbildningen ska i stället ledas av tre verksamhetschefer, en för förskoleverksamheten, en för den obligatoriska sko-lan och skolbarnsomsorgen och en för de frivilliga skolformerna.
En annan betydande förändring i kommunen hör samman med att kommunsty-relsen arbetar aktivt för att andelen enskilda förskolor och familjedaghem ska öka. Bland annat har ett tiotal kommunala förskolor valts ut och marknadsförs som lämpliga att övertas av andra huvudmän.
Bedömningar
Samlad bedömning
Inspektionen visar att läroplanen och kommunens skolplan är väl implemente-rade bland personalen i Uddevalla kommuns förskoleverksamhet. Verksamhe-ten planeras så att innehållet ligger i linje med målen. Barnens erfarenheter, in-tressen och behov har stor inverkan på verksamhetens innehåll. Enligt omdö-men från såväl föräldrar som personal och rektorer är förskoleverksamheten stimulerande och utmanande för barnens ”sociala kompetens”, men det finns tecken på att arbetet med att främja jämställdhet är svagt. Samarbetet mellan personal och föräldrar fungerar till stora delar bra, men föräldrarnas möjligheter att påverka kan förbättras.
Inspektörerna erfar att insatser för barn med annat modersmål än svenska är ett prioriterat område i Uddevalla kommun. Arbetssätten för att stödja dessa barns
utveckling av såväl det svenska språket som sitt modersmål är både varierade och kreativa.
Intervjuer och dokumentation som inspektörerna tagit del av pekar också på ett starkt engagemang i arbete med att ge särskilt stöd till de barn som behöver detta. Inspektörerna efterfrågar dock utvärderingar av förfaringssättet med så kallade resursavdelningar, dvs. särskilda avdelningar där några av platserna är reserverade för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling.
Uddevalla kommun erbjuder i allmänhet goda förutsättningarna för att bedriva förskoleverksamhet. Jämfört med riksgenomsnitten har personalen hög utbild-ningsnivå och barngrupperna har moderat storlek. De uppgifter inspektörerna tagit del av pekar också på att lokalerna är ändamålsenliga. Plats kan erbjudas inom den stipulerade tiden, dvs. fyra månader från det att ansökan om plats lämnats in. Dessutom visar inspektionen att förskolerektorerna har goda kun-skaper om verksamhetens uppdrag och kvalitet samt tar ansvar för verksamhe-tens utveckling. När det gäller kunskaper om förskolepedagogik och möjlighe-ter att följa det dagliga arbetet varierar dock förutsättningarna.
Av inspektionen framgår att det pågår ett aktivt kvalitetsarbete inom förskole-verksamheten, men förskolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven som ställs på en sådan.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Förskoleverksamhetens likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).
- Förskolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Kommunen uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetan-det av kvalitetsredovisningarna (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser i förskole-verksamheten inom följande områden.
- Kommunen bör utveckla arbetet i förskoleverksamheten för att främja jäm-ställdhet mellan könen.
Utveckling och lärande
Omsorg och lärande
Förskolor och familjedaghem ska erbjuda barnen fostran och omvårdnad ge-nom pedagogisk verksamhet, enligt skollagen. I läroplanen, vilken gäller för förskolorna och ska vara vägledande för familjedaghem, preciseras kraven. I Uddevalla kommun finns dessutom en skolplan i vilken Barn- och utbildnings-nämnden uttrycker sin ambition och vilja med verksamheterna.
Inspektionen visar att läroplanen och kommunens skolplan är väl implemente-rade bland personalen. Personalen är insatt i målen i såväl läroplanen som den kommunala skolplanen. Barnens erfarenheter, intressen och behov har stor inverkan på verksamhetens innehåll. Detta tar sig bland annat i uttryck i att personalen beskriver på vilket sätt och i vilken omfattning barnen har faktiskt inflytande. Det visar sig också genom att personalen beskriver hur de analyserar barngruppen och de enskilda barnen inför planeringar och prioriteringar.
Per-sonalen betonar vikten av att behålla barnens lust att lära. Det pågår också flera projekt för att utveckla arbetet. Det finns till exempel en nätverksgrupp kring ämnet språkutveckling och en som kretsar kring barns begynnande förståelse för matematik. Flera förskolor är inspirerade av arbetssätten vid förskolorna i Reggio Emilia, vilket bland annat innebär att barnens eget skapande och förmå-gan att uttrycka sig på många sätt är väsentliga inslag i verksamheten. De inter-vjuade föräldrarna ger överlag verksamheten goda omdömen. De menar att barnen blir omsorgsfullt omhändertagna och att förskoleverksamheten är läro-rik för barnen. De framhåller särskilt att barnen lär sig mycket i samband med temaarbeten. Förutom de ovan nämnda områdena språk, matematik och ska-pande verksamhet framhåller föräldrarna att barnen får erfarenheter och kun-skaper om natur och miljö.
Inspektörerna bedömer att kommunen arbetar för att erbjuda barnen i försko-leverksamheten god pedagogisk verksamhet.
Dokumentation
Uddevalla kommun har beslutat att det ska upprättas en elevmapp för varje barn i förskoleverksamheten och i skolan. Elevmappen innehåller bl.a. person-uppgifter, en individuell utvecklingsplan och eventuella åtgärdsprogram. Syftet är oklart för flera av de i personalen som inspektörerna intervjuar. En del anser att mappen fyller en bra funktion, men de flesta använder den för att de måste.
Sekretessfrågor runt hanteringen av elevmappen har diskuterats och är väl kän-da av personal och ledning.
Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att det inte finns nationella krav på att individuella utvecklingsplaner eller att åtgärdsprogram upprättas i förskola eller familjedaghem. Om sådana ändå används är det viktigt att vara uppmärksam på att det inte finns en bestämd kunskapsnivå som barnen ska uppnå i förskoleverksamheten. Tyngdpunkten i läroplanen ligger istället på att ta tillvara och stärka barnens intresse och lust för att lära. Inspektörerna vill påpeka vikten av att föräldrarna informeras om att det vid utvecklingssamtalet upprättas en individuell utvecklingsplan endast om föräldrarna så önskar.
Barn med annat modersmål än svenska
Enligt läroplanen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Inspektionen visar att insatser för barn med annat modersmål än svenska är ett prioriterat område i Uddevalla kommun. I Uddevalla har 15 procent av de in-skrivna barnen annat modersmål än svenska, vilket är samma andel som på riksnivå. Av dessa får 33 procent stöd att utveckla sitt modersmål med hjälp av modersmålslärare. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande värde på riks-nivå är 16 procent. I de fall en modersmålslärare inte anlitas beror detta anting-en på att föräldrarna avböjt sådan verksamhet eller att lärare i det aktuella språ-ket inte funnits att tillgå. Uddevalla är i detta avseende betydligt bättre än den genomsnittliga kommunen. Även när det gäller att medverka till att barnen ut-vecklar det svenska språket får förskolorna goda omdömen, enligt intervjuer med föräldrar, personal och ledning. Insatserna som beskrivs för inspektörerna är både varierade och kreativa.
Inspektörerna bedömer att kommunen i hög utsträckning strävar efter att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Samverkan med hemmen
Enligt läroplanen ska förskolans arbete med barnen ske i ett nära och förtroen-defullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska också ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten.
Av personal- och föräldraintervjuer framkommer att samarbetet mellan perso-nal och föräldrar till stora delar fungerar bra, men att föräldrarnas möjligheter till påverkan kan förbättras. Personalen berättar hur de lägger upp arbetet för att skapa tillitsfulla relationer med föräldrarna. Föräldrarna är nöjda med både den dagliga kontakten och samtalen om det egna barnet i t.ex. utvecklingssam-tal. De menar också att verksamheten kompletterar hemmen och ger barnen bra möjligheter att utvecklas rikt och mångsidigt. Flera föräldrar uppfattar dock att deras möjligheter till inflytande över innehållet i verksamheten är små. Vid intervjuer och andra samtal med föräldrar har det framförts önskemål om mer insyn i det pedagogiska arbetet.
Inspektörerna bedömer att samarbetet med föräldrarna till stora delar fungerar bra, men påpekar att föräldrarnas möjlighet att påverka kan utvecklas.
Särskilt stöd
Enligt skollagen ska barn som av något skäl behöver särskilt stöd i sin utveck-ling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I läroplanen betonas förskolans ansvar för att barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättning-arna. Därutöver anger Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2005:10) om kvalitet i förskolan bland annat att kommunen bör sträva efter att barns behov av sär-skilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att kommunen bör utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om de insatser som gjorts varit relevanta.
Intervjuer och dokumentation som inspektörerna tagit del av pekar på ett starkt engagemang i arbete med att ge särskilt stöd till de barn som behöver detta.
Såväl rektorer som personal i verksamheten tar ansvar för att uppmärksamma behoven och hitta lösningar. I kommunen finns tillgång till såväl specialpeda-goger som psykolog och logoped. Personalen uppger också att samverkan med andra instanser såsom socialtjänsten och barnhabiliteringen fungerar bra. Av intervjuerna framkommer dock att arbetet med att kartlägga barns behov av särskilt stöd är mer eller mindre systematiskt och är olika i de tre områdena.
Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling får i vissa fall plats vid någon typ av särlösning, så kallade resursavdelningar där verksamheten är specialan-passad för vissa av barnen. Det finns sju resursavdelningar. Resursavdelningar-na har tolv platser varav fyra, enligt kommunens informationsmaterial är avsed-da för ”barn med fysiska och/eller psykiska handikapp”. Det finns också en allergisanerad avdelning. Inspektörerna erfar att alla särlösningarna har kunnig och engagerad personal med lämplig kompetens, förhöjd personaltäthet, till-gång till specialpedagoger m.m. Kommunen framhåller med stolthet den goda kvaliteten på verksamheten.
Inspektörerna påpekar att av förarbetena till skollagen, läroplanen samt i Skol-verkets allmänna råd om kvalitet i förskolan kan utläsas att kommunen bör strä-va efter att barns behov av särskilt stöd i första hand ska tillgodoses inom den ordinarie verksamheten hellre än genom särlösningar. För barn som på grund av funktionshinder eller andra svårigheter riskerar att bli socialt isolerade ligger det ett särskilt värde i just detta. Även den så kallade närhetsprincipen i
skolla-gen ska beaktas, dvs. med hänsyn taskolla-gen till vad som krävs för att effektivt ut-nyttja lokaler och andra resurser ska plats erbjudas så nära barnets hem som möjligt.
Inspektörerna bedömer att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling får sådant stöd i förskoleverksamheten. Inspektörerna påpekar dock att kommunen bör följa upp och utvärdera om de insatser som görs för barn som behöver särskilt stöd är relevanta och ligger i linje med målen i styrdokumenten.
Normer och värden
Normer och värden i samvaron
Enligt läroplanen ska förskolan ”aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem”. Läroplanen anger också bland annat att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.
Enligt omdömen från såväl föräldrar som personal och rektorer är förskole-verksamheten stimulerande och utmanande för barnens ”sociala kompetens”, men det framkommer uppgifter om att arbetet med att främja jämställdhet är svagt. Det uppges att barnen lär sig att umgås i grupp, visa hänsyn, hjälpa var-andra och samarbeta likaväl som att barnen upplever att de blir respekterade och får tilltro till sitt eget värde. Några föräldrar tar upp att de saknar engage-mang och aktiviteter för att främja jämställdhet mellan pojkar och flickor. In-spektörerna har inte heller kommit i kontakt med något sådant arbete. Vare sig intervjuer eller dokumentation vittnar om att förskolans uppdrag att främja jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamheten.
Inspektörerna bedömer att det pågår ett aktivt arbete i förskoleverksamheten för att barnen ska utveckla de normer och värderingar som återfinns i läropla-nen. Men inspektörerna bedömer också att kommunen bör utveckla arbetet för att främja jämställdhet mellan könen.
Likabehandling
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända-mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verkdes-sam- verksam-het. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be-handling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över un-der medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten.
Inspektörerna erfar att arbetet med likabehandlingsplaner påbörjats vid alla förskolor, men att man kommit olika långt. Flera enheter har en färdig plan medan andra precis har börjat formulera sig. Till inspektörerna har det
inkom-mit signaler från föräldrar som visar att det behövs sådana planer för att ge be-redskap inför händelser.
Inspektörerna bedömer att det saknas likabehandlingsplaner för förskolorna som uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.
Ledning och kvalitetsarbete
Personalens utbildning och erfarenhet
Enligt skollagen ska personalen vid förskolor och familjedaghem ha sådan ut-bildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.
Tabell 1: Personalens utbildningsnivå ( procent).
Förskolor Familjedaghem
Samtliga kommuner 53 43 70
Källa: Skolverkets statistik från år 2006.
Av tabellen ovan framgår att personalen i Uddevallas förskolor och familjedag-hem har högre utbildningsnivå än genomsnittet i Sverige. Vid intervjuer ger personalen också ett kompetent intryck. Inspektörerna uppfattar att personalen är väl insatta i styrdokumenten för verksamheten. Det märks särskilt vid diskus-sioner om läroplanen och kommunens skolplan, men även insikter i bestäm-melser rörande t.ex. sekretess.
Inspektionen visar att personalen får relevant kompetensutveckling. De insatser som kommit till inspektörernas kännedom är kopplade till familjedaghemmens eller förskolornas uppdrag samt utgår från utvecklingsbehov i verksamheten och hos personalen.
Inspektörerna bedömer att personalens utbildning och erfarenheter ger goda förutsättningar att bedriva förskoleverksamhet.
Ledningens/huvudmannens ansvar
Kommunen har stor frihet att avgöra hur förskoleverksamheten utformas.
Kommunallagen ställer dock krav om en tydlig fördelning av ansvaret. Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan bör förskolans chef även vara väl förtrogen med det dagliga arbetet.
Inspektörerna har intervjuat samtliga rektorer med ansvar för förskoleverksam-het. Av dessa intervjuer framkommer att förskolerektorerna har goda kunska-per om verksamhetens uppdrag och kvalitet samt tar ansvar för verksamhetens utveckling. När det gäller kunskaper om förskolepedagogik och möjligheter att följa det dagliga arbetet varierar dock förutsättningarna. Vid personalintervjuer-na framkommer att en del rektorer uppfattas som pedagogiska ledare medan andra huvudsakligen betraktas som administrativa ledare. Personalen menar dock att rektorerna har ambitionen att vara insatt i det dagliga arbetet, men att andra arbetsuppgifter tar överhand.
Inspektörerna bedömer att ansvarsfördelningen mellan olika nivåer i organisa-tionen är tydlig, men påpekar att kommunen bör säkerställa att den lokala led-ningen är insatta i den dagliga verksamheten och förskolepedagogik.
Tillgång till plats
Enligt skollagen ska plats i förskoleverksamheten erbjudas ”utan oskäligt dröjsmål”, d.v.s. inom tre till fyra månader efter ansökan om plats. Skälig hän-syn ska också tas till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform och lokali-sering av platsen. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt.
Under året har kommunen kunnat ordna plats inom fyra månader för alla barn som ansökt om detta. Plats har dock inte alltid kunnat erbjudas i närområdet till barnets hem eller vid den förskola eller familjedaghem som föräldrarna önskat i första hand. För att kunna tillgodose behoven även när efterfrågan stigit på kort tid har nya avdelningar öppnats. När så efterfrågan sjunkit har avdelningen stängts och barnen har blivit erbjudna en ny plats. En del föräldrar har framfört att de anser att detta förfaringssätt ger brist på kontinuitet för barnen och att kommunen har dålig framförhållning.
Inspektörerna bedömer att kommunen uppfyller kravet om att erbjuda plats i förskoleverksamheten.
Grupper
Enligt skollagen ska barngrupperna ha lämplig storlek och sammansättning. I läroplanen står att hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov ska tas.
Vidare framhålls att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och
Vidare framhålls att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och