Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Sommarhemsskolan och besökt skolan den 25-26 september. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella upp-följningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolan intervjuades elever, lärare, rektorerna samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verk-samheten i förskoleklassen.
Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Sommarhemsskolan Antal barn/elever
Förskoleklass 29
Grundskola 390
Källa: uppgifter från skolans rektorer.
Sommarhemsskolan är en skola med förskola och grundskola med elever från förskoleklass och årskurserna 1–9 fördelade på 17 klasser. Skolan är centralt belägen i Uddevalla och med närhet till utomhusbad, simhall och naturområde.
De flesta eleverna kommer från skolans närområde.
Skolan är indelad i fyra arbetslag, ett för förskoleklass och årskurserna 1–6 och två för årskurserna 7–9. Fritidshemmet är integrerat i skolan. Denna verksam-het bedöms i en särskild verksamverksam-hetsrapport. Personalen där ingår i arbetslagen för förskoleklass och årskurserna 1–6.
Från och med läsåret 2007/08 erbjuds kommunal idrottsprofil för eleverna i årskurserna 7–9. Profilen är ett samarbete med Uddevalla elitidrottsgymnasium.
De elever som är intresserade av att gå i idrottsklass måste genomföra färdig-hetstester innan antagning.
Bedömningar
Samlad bedömning
Inspektörerna bedömer att eleverna i Sommarhemsskolan i huvudsak utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Skolan bör framför allt arbeta för att ge alla elever arbetsro under lektionstid.
Eleverna i årskurserna 7–9 berättar att det saknas arbetsro under stor del av undervisningstiden. De elever inspektörerna intervjuar uppskattar att i snitt cirka hälften av deras lektioner präglas av alltför hög ljudnivå. Skolan präglades vid besöket av en relativt lugn och trygg miljö i korridorer och allmänna ut-rymmen. De intervjuade eleverna upplever skolmiljön, fysiskt och psykosocialt, i huvudsak som trygg. Skolan saknar emellertid en likabehandlingsplan som motsvarar kraven i lagen.
Inspektionen visar också att det saknas former för systematisk uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Åtgärder måste vidtas för att nå en högre mål-uppfyllelse i årskurs 5 och 9.
Skolan måste också förbättra kvalitetsarbetet och göra kvalitetsredovisningen till ett reellt verktyg i skolans förbättringsarbete. I kvalitetsredovisningen saknas en samlad bild och analys av elevernas kunskapsresultat.
Under en tioårsperiod har Sommarhemsskolan haft många olika rektorer. Den pedagogiska ledningen av skolan har under rådande omständigheter varit brist-fällig, speciellt kontinuitet och uppföljning har blivit lidande.
Mot bakgrund av låga kunskapsresultat, brist på arbetsro i undervisningen och bristfälligt kvalitetsarbete bedömer inspektörerna att skolans styrning och led-ning måste förbättras.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt av-snitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Skolan gör inte någon systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap.
6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det ob-ligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehän-visning (5 kap. 5 § och 8 kap.1§ grundskoleförordningen).
- De skriftliga omdömen som ges för ämnen där eleven inte uppnått kurspla-nens mål redovisar inte vilka mål eleven uppnått (7 kap. 9 § grundskoleför-ordningen).
- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord-ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap.
19-20 §§ grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör analysera måluppfyllelsen i årskurs 5 för att om möjligt finna orsaker till de försämrade resultaten läsåret 2006/07, samt vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse.
- Skolan bör arbeta vidare med att för eleverna förtydliga målen för utbild-ningen.
- Skolan bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning.
- Skolans individuella utvecklingsplaner behöver utvecklas avseende innehåll och kvalitet och för eleverna hållas aktuella i det dagliga arbetet.
- Skolan bör i större utsträckning integrera ämnesövergripande kunskapsom-råden i undervisningen för eleverna i årskurserna 7–9.
- Skolan bör arbeta vidare med värdegrundsfrågorna så att alla i skolan om-fattas av läroplanens värdegrund och visar ett gemensamt förhållningssätt gentemot eleverna.
- Skolans kvalitetsarbete måste förbättras.
- Ledarskapet bör stärkas för att främja skolans utveckling och säkerställa en likvärdig utbildning för alla elever i skolan.
Kunskaper
Utifrån intervjuer och gjorda verksamhetsbesök är det inspektörernas bedöm-ning att barnen i förskoleklassen ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång. Förskoleklasslärarna berättar att de betonar försko-lepedagogiken och att barnen får möjlighet att lära genom lek. Liksom i övriga förskoleklasser i Uddevalla kommun arbetar man med läsutveckling med ”Trul-le” -materialet. Samverkan sker med årskurs 1.
Elevernas kunskapsutveckling följs upp genom diagnostiskt material, tester, läxförhör m.m. I svenska, engelska och matematik följs elevernas kunskapsut-veckling med hjälp av de nationella ämnesproven i årskurs 5.
Tabell 1. Andel elever vid Sommarhemsskolan, samt andelen elever i kommunen (i procent) som har uppnått målen för årskurs 5 i de nationella ämnesproven läsåren 2005/06 och 2006/07.
Engelska Matematik Svenska
2005/06 2006/07 2005/06 2006/07 2005/06 2006/07 Sommarhemsskolan 100 94 73 53 89 59
Kommunen 89 83 81 71 84 68
Källa: Kommunens sammanställning av resultat från alla Uddevalla kommuns skolor vid de nationella ämnesproven för årskurs 5.
I kommunens sammanställning redovisas resultaten vid de nationella proven i årskurs 5. I skolans kvalitetsredovisning för 2006/07 redovisas måluppfyllelsen i dessa ämnen. Någon analys av resultaten och diskussion om åtgärder inom re-spektive ämne, för att öka måluppfyllelsen, har inte gjorts enligt lärarna. Kom-munens statistik visar också att flera elever inte har genomfört provet i matema-tik och i svenska. Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera måluppfyllel-sen vid de nationella proven i årskurs 5 för att om möjligt finna orsaker till de försämrade resultaten läsåret 2006/07, samt vidta åtgärder för en ökad målupp-fyllelse.
Inspektionen visar vidare att det saknas former för systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultaten i skolans övriga ämnen i relation till de kunskaps-mål som anges i Lpo 94 och i kursplanerna. Inspektörerna bedömer därför att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen.
Tabell 2. Jämförelse mellan resultatmått för åren 2005–2006 för elever i årskurs 9.
Resultatmått för elever i årskurs 9
Sommar-hemsskolan
Kommunen Riket
2006 2007 2006 2007 2006 2007
Andel (procent) med fullständigt slut-betyg
75 70 74 75 76 76
Andel (procent) behöriga till gymna-sieskolan
86 90 86 88 88 88
Meritvärde 184 190 199 198 206 206
Källa. Skolverkets officiella statistik.
Tabell 2 visar att elevernas resultat i Sommarhemsskolan när det gäller behörig-het till gymnasieskolan är något över nivån i riket. När det gäller meritvärde och andelen med fullständigt slutbetyg är resultaten lägre än i riket. Enligt Skolver-kets analysverktyg SALSA, där hänsyn tas bland annat till föräldrarnas utbild-ning och andelen elever med utländsk bakgrund, uppnådde eleverna år 2007 ett meritvärde om 190 vilket är något lägre än modellberäknat meritvärde för Sommarhemsskolan som är 196 men klart bättre än föregående år. Någon ana-lys av de resultaten redovisas inte i skolans dokument och några övergripande diskussioner och analys av resultaten har enligt lärarna inte förts i skolan.
Det råder skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar. År 2006 är flickornas meritvärde 201 och pojkarnas är 171. När det gäller behörighet till nationellt program är däremot resultaten likvärdiga. Inspektörerna konstaterar att relativt få elever får höga betyg i Sommarhemsskolan. Det är således av stor vikt att resultatdiskussioner förs och att åtgärder vidtas för en ökad måluppfyllelse.
Inspektörerna bedömer att skolan inte gör någon systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 vilket är en brist. Skolan bör bland annat uppmärksamma skillnaden mellan flickors och pojkars resultat för utbildningen för att finna orsaker och vidta åtgärder om så behövs för att säkra likvärdigheten.
Interna betygsdiskussioner inom respektive ämneslag förekommer i skolan en-ligt lärarna. De berättar att de diskuterar bedömningar och hur de tolkar betygs-kriterier. De träffas också ämnesvis skolövergripande inom Uddevalla kommun för att säkerställa en likvärdig betygsättning mellan skolorna i kommunen.
Om en elev inte når de mål i ett ämne som de enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret ska betyg inte sättas i ämnet. I dessa fall ska ett skriftligt omdöme ges. Det skriftliga omdömet ska beskriva elevens kunskaps-utveckling, innehålla information om vilka mål som har uppnåtts under grund-skoletiden samt redovisa vilka stödåtgärder som satts in. Det blir också en viktig information för mottagande personal i gymnasieskolan, så att eleven så snart som möjligt kan få det kompletterande stöd som behövs. De skriftliga omdö-men som inspektörerna tar del av redovisar insatta åtgärder omdö-men inte vilka mål eleven uppnått. Frånvaro från undervisningen förekommer också som förklar-ing till uteblivet betyg. Inspektörerna vill påpeka att närvaron inte kan vara ett kriterium för att uppnå betyget godkänt. Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra de skriftliga omdömen som ges för ämnen där eleven inte upp-nått kursplanens mål.
Läroplanen föreskriver vikten av att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer som en förutsättning för elevers och vårdnads-havares rätt till inflytande och påverkan. Det innebär att skolan måste delge eleverna målen för utbildningen. Eleverna i Sommarhemsskolan är enligt in-spektörernas bedömning endast i ringa omfattning medvetna om målen för utbildningen och att det finns en läroplan och nationella kursplaner. Vid inspek-tionen ser inte inspektörerna att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet. De äldre eleverna relaterar i allmänhet till betygskriterier i stället för mål. Kurspla-nernas mål är överlag inte kända för eleverna och tydligt kopplade till undervis-ningen. Lärare säger att de informerar om målen vid terminsstart eller vid andra tillfällen under läsåret. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med att för eleverna förtydliga målen för utbildningen.
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling
förutsät-ter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.
Eleverna vid Sommarhemsskolan är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Genom bland annat klassrådens och elevrådets möten finns enligt inspektörernas bedömning en fungerande samverkan kring skolövergripande frågor. Eleverna har exempelvis medverkat till att få ett café i skolan. Eleverna i skolans senare del tycker att det är viktigt att arbeta för en uppfräschning av skolans lokaler. De arbetar också för att få tillstånd ett uppe-hållsrum. De yngre eleverna har varit med och tagit fram skolans ordningsreg-ler. De äldre eleverna har vid inspektionstillfället ännu inte hunnit revidera årets regler enligt rektorn.
Läroplanen fastställer också att eleverna ska kunna påverka det dagliga arbetet, ta ansvar för sitt lärande och i takt med stigande ålder och mognad få ökat in-flytande över sin skolgång. Skolan ska, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Undervis-ningen ska bedrivas så att eleverna, genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen, kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar. Intervjuer, observationer och samtal visar att elevernas inflytande över innehåll och arbetsformer i den dagliga undervisningen inte är så vanligt förekommande och att det varierar mellan lärarna i skolan. Undervisningen beskrivs av de flesta elever som i stort sett lärarstyrd. Ramarna samt innehållet bestäms i de flesta fall av lärarna. De yngre eleverna har en planeringsbok där veckans arbete är inskrivet. Eleverna i årskurserna 4-6 har en planering på tav-lan som de för in i sin ptav-laneringsbok. De kan då under eget arbete tiden ptav-lanera i vilken ordning de vill genomföra uppgifterna. Om de inte hinner med veckans beting blir det så kallad rest som genomförs som läxa. Inspektörernas intryck är att det i arbetet är mer fokus på att genomföra än på att lära. Eleverna i årskur-serna 7–9 berättar att det är stor skillnad på elevernas inflytande beroende på ämne. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas möj-ligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning i samtliga årskurser och ämnen.
I Uddevalla kommun har Barn och utbildningsnämnden beslutat att alla barn och elever från förskolan och upp till gymnasiet ska ha en elevmapp. Denna mapp ska följa eleven genom åren i förskolan och hela skolgången. Den ska innehålla elevens individuella utvecklingsplan och annan dokumentation samt i förekommande fall exempelvis åtgärdsprogram. I kommunen finns en gemen-sam mall framtagen som underlag för den individuella utvecklingsplanen.
Utvecklingssamtal genomförs i Sommarhemsskolan minst en gång varje termin.
Utvecklingssamtalet ska, enligt grundskoleförordningen, ge information om och göra elevens utveckling och lärande synligt i relation till såväl läroplanens över-gripande mål som mål att uppnå och mål att sträva mot i de olika ämnenas kursplaner. Eleven och vårdnadshavaren ska ha fått sådan information och möjlighet att förbereda sig att de kan ta aktiv del i utvecklingssamtalet. Vid ut-vecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kurspla-nerna. Respektive klasslärare/handledare i Sommarhemsskolan berättar om elevens kunskapsutveckling i samband med utvecklingssamtalet där föräldrar och elever deltar. Eleverna i årskurserna 7–9 får ett underlag med hem inför samtalet för att de tillsammans med vårdnadshavare ska kunna förbereda sig.
Alla elever vid skolan har enligt personalen en dokumentation av vilka mål som eleven, föräldern respektive läraren anser att eleven ska arbeta med under tiden fram till nästa utvecklingssamtal. Vid intervjuer framkommer att eleverna i olika hög grad är medvetna om vilka mål de skrivit i sin plan. I någon klass har ele-verna sina mål på bänklocket. I de högre årskurserna har lärarna de individuella utvecklingsplanerna samlade i en pärm. Vid samtal med personalen framhåller de att de försöker aktualiserar målen. I hur stor grad detta sker varierar mellan de olika lärarna och inspektörerna vill påpeka vikten av att målen hålls aktuella för samtliga elever.
Inspektörerna bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner är av skif-tande kvalitet. Av de planer inspektörerna tagit del av saknar några exempelvis koppling till nationella mål. Inspektörerna bedömer att planerna som upprättas behöver utvecklas, så att de på ett mer utförligt sätt omfattar kursplanernas kunskapsmål och för eleverna hålls aktuella i det dagliga arbetet. Inspektörerna vill i sammanhanget också hänvisa till vad som tidigare nämnts i denna rapport om att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling måste ut-vecklas till att omfatta samtliga ämnen. Se vidare Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, (SKOLFS: 2006:10).
I skolområdet Öster-Söder finns en övergripande elevvårdsplan och ett elevhäl-soteam med olika kompetenser. Dessa är fördelade på de olika skolorna och utgör ett mindre team i varje skola. I Sommarhemsskolan består elevhälsotea-met av skolsköterska, kurator, specialpedagog och speciallärare. En tjänst som specialpedagog är vid inspektionstillfället vakant. I skolan finns rutiner för att tidigt upptäcka och arbeta med elever i behov av särskilda stödinsatser. Åt-gärdsprogram upprättas för elever som är i behov av särskilt stöd. Skolans elev-hälsoteam framhåller att de tycker de har god kontroll över läget i skolan vad beträffar elevernas hälsotillstånd samt särskilt stöd. I kommunen finns en cen-tral utvecklingsenhet, som erbjuder psykologisk och pedagogisk kompetens och som vid behov kan göra utredningar. Inspektörerna bedömer att skolan har goda rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd.
Sommarhemsskolan har tillsammans med Äsperödsskolan en särskild undervis-ningsgrupp. Rutinerna för placering i den särskilda undervisningsgruppen är bristfällig. Beslut om placering i den särskilda undervisningsgruppen saknar överklagandehänvisning.
Ämnesintegration eller tematiska studier förekommer enligt intervjuade lärare till viss del. Detta sker spontant mellan olika lärare när de ser att tillfälle ges eller vid vissa temadagar. Varje år genomförs exempelvis en temavecka som avslutas med en öppet hus kväll där föräldrar inbjuds. Enligt Lpo 94 har rektorn bland annat ett särskilt ansvar för att undervisningen i olika ämnesområden samord-nas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet och att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisning-en i olika ämnundervisning-en Inspektörerna bedömer att Sommarhemsskolan i större ut-sträckning bör integrera ämnesövergripande kunskapsområden i undervisning-en för eleverna i årskurserna 7–9.
Normer och värden
Enligt 1994 års läroplan för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den egna gruppen. Inspektörerna ser många exempel på att eleverna är
engagerade i skolarbetet. Skolan präglades vid besöket av en relativt lugn och trygg miljö i korridorer och allmänna utrymmen. De yngre eleverna upplever inte att de är rädda för de äldre eleverna. De intervjuade eleverna upplever skolmiljön, fysiskt och psykosocialt, i huvudsak som trygg. Eleverna respekterar människors lika värde och tolererar inte kränkande behandling av andra barn, unga eller vuxna. Eleverna känner till skolans ordningsregler. Skolan arbetar med förebyggande värdegrundsarbete på olika sätt bland annat med kamrat-stödjare, trygghetsgrupp och ”ämnet” livskunskap. Eleverna berättar dock att det råder stor skillnad mellan lärarna på vilket förhållningssätt de har mot ele-verna. De berättar att lärarna exempelvis reagerar olika på kränkande uttryck.
Detta framkommer också vid skolans egen kartläggning av verksamheten i sko-lans likabehandlingsplan. Vidare framför eleverna i årskurserna 7–9 att det sak-nas arbetsro under stor del av undervisningen. De elever inspektörerna inter-vjuar uppskattar att cirka hälften av deras lektioner präglas av alltför hög ljudni-vå på grund av störande kamrater och lärares sljudni-vårigheter att hålla ordning under lektionstid. Detta är också inspektörernas intryck utifrån gjorda lektionsbesök.
De föräldrar Skolverket varit i kontakt med är också bekymrade över att det är hög ljudnivå under lektionstid.
Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med värdegrundsfrågorna så att alla i skolan omfattas av läroplanens värdegrund och visar ett gemensamt förhållningssätt gentemot eleverna så att elevernas arbetsro förbättras.
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens