Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun

(1)

53-2006:3406

Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Innehåll

Beslut

Kommunrapport Skolrapporter

Förskoleverksamhet

Skolbarnsomsorg Särskolan

Bokenäs skola

Dalabergsskolan Forshällaskolan Herrestadsskolan

Hogstorps skola

Hovhultsskolan Lane Ryrs skola

Ljungskileskolan Norgårdenskolan Norrskolan

Ramnerödsskolan Sandersdalsskolan Sommarhemsskolan Söderskolan

Unnerödsskolan Västerskolan Äsperödsskolan

Uddevalla Gymnasieskola

Vuxenutbildningen

(3)

Uddevalla kommun 451 81 UDDEVALLA

2008-05-08 1 (5) Dnr 53-2006:3406

Genomförd utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Skolverket har genomfört inspektion i Uddevalla kommun av förskoleverksamhe- ten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande.

Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 4 september 2007 till och med den 27 november 2007.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tid- punkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 1 septem- ber 2008 ska Uddevalla kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verk- samheter som berörs.

Postadress: Ekelundsgatan 9 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9

Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 30

(4)

2008-05-08 2 (5) Dnr 53-2006:3406

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Skolverket bedömer att det i Uddevalla kommun överlag finns goda förutsättningar för barn, elever och studerande i de olika verksamheterna att nå de nationella målen för utbildningen. Värdegrundsarbetet är gott och i kommunen finns väl fungerande elevhälsoteam. Dessutom läggs en god grund för elevernas lärande genom en väl fungerande förskoleverksamhet och välutbildad personal. Kommunen borde dock bättre ta tillvara de goda förutsättningarna och komma längre i arbetet med att uppfylla de nationella målsättningarna. Exempelvis bör elevernas medvetenhet om må- len för utbildningen samt deras inflytande utvecklas. Vidare finns brister i kommunens kvalitetsarbete.

I kommunen görs inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurserna 5 och 9. Utifrån Skolverkets officiella statistik kan man dock vid en jämförelse med resultatet i riket se att kunskapsresultaten för årskurs 9 i Uddevalla kommun är något lägre än i riket. Resultaten är dessutom inte likvärdiga mellan skolorna varken i årskurs 5 eller 9. Skolverket bedömer att det är av största vikt att kommunen analyserar resultaten i grundskolan och utifrån resultaten av dessa analyser vidtar relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllel- sen och ge alla elever en likvärdig utbildning. Kommunen bör vidare säkerställa att betygsättningen är rättvis och likvärdig i såväl grundskolorna som i gymnasieskolan.

Genomförda intervjuer och verksamhetsbesök visar att grundskolans elever inte är förtrogna med målen i de nationella kursplanerna och läroplanen, samt att eleverna i gymnasieskolan i varierande utsträckning känner till målen för sin utbildning.

Bland annat till följd av detta har eleverna i grundskolan och gymnasieskolan be- gränsat inflytande över sitt eget lärande.

I Uddevalla kommun finns strukturer för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas. Kom- munen gör dock inga kommunövergripande utvärderingar av kvaliteten i skolbarnsomsorgen. Beslutsfattarnas kännedom om elevernas och de studerandes kunskapsresultat är likaså begränsad. Detta innebär att beslutsfattarna i kommunen saknar tillräcklig information om verksamheternas kvalitet för att kunna rikta insatser och åtgärder dit där de bäst behövs för att utveckla verksamheterna i riktning mot de nationella målen. För att komma tillrätta med dessa förhållanden måste det systematiska kvalitetsarbetet förbättras genom att måluppfyllelsen kontinuerligt utvärderas på såväl elevnivå, verksamhetsnivå som kommunnivå. I detta arbete måste enheternas kvalitetsredovisningar liksom den kommunala kvalitetsredovisningen utgöra ett användbart redskap vilket inte är fallet idag.

Inspektionen visar att arbetet vid förskolor och familjedaghem i Uddevalla kommun ligger i linje med läroplanens intentioner. Beträffande fritidshemsverksamhe- ten redovisas i kommunen inga konkreta verksamhetsresultat och inspektionen

(5)

2008-05-08 3 (5) Dnr 53-2006:3406

visar att det för beslutsfattarna är svårt att få en bild av måluppfyllelsen inom skolbarnsomsorgen.

I alla förskolor, skolor och fritidshem i kommunen arbetar personalen för att skapa trygga förhållande för barnen och eleverna. Värdegrundsarbetet är generellt av god kvalitet, särskilt i skolor med elever i grundskolans tidigare årskurser. Vid några grundskolor samt i gymnasieskolan behöver dock värdegrundsarbetet förbättras.

Kommunen måste också ta ansvar för att alla verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med bestämmelserna.

Skolorna i kommunen har system och rutiner för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Skolorna bör dock upprätta rutiner som säkerställer att elever i behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds detta. I Uddevalla finns tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper så kallade ”special- stödskolor” för elever i grundskolan. Kommunen bör se över verksamheten vid specialstödskolorna och försäkra sig om att elevs placering där följer författningar- nas krav samt att verksamheten bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som gäller inom det offentliga skolväsendet. Vidare ska kommunen se till att bristerna åtgärdas.

Kommunens vuxenutbildning är enligt Skolverkets bedömning en i huvudsak väl fungerande verksamhet där stor hänsyn tas till den enskildes behov av studieupp- lägg. Dock måste kommunen se över verksamheten inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda.

Inspektionen visar att flera av de områden som brister eller behöver förbättras i verksamheterna i Uddevalla kommun ingår i rektors ansvar. Skolverket vill framhål- la vikten av att rektorns roll som pedagogisk ledare och ansvarig för verksamheten vid respektive skola tydliggörs och betonas av politiker och förvaltning. Det är ock- så viktigt att ge rektorerna stöd och förutsättningar att leda och få kontinuitet i arbetet för att långsiktigt kunna utveckla verksamheterna mot de nationella målen.

I Uddevalla kommun pågår vid inspektionstillfället ett stort förändringsarbete. Dels pågår en övergripande omorganisation av verksamheten dels har den nya nämnden påbörjat ett arbete utifrån sina intentioner. Barn- och utbildningsnämnden har en uttalad politisk inriktning vilket tar sig uttryck i exempelvis valfrihet för brukare, privatisering av verksamheter, bonussystem och den så kallade ”Uddevallamodel- len” inom barnomsorgen.

Utifrån dessa förutsättningar är det viktigt att kommunen utvärderar måluppfyllel- sen i verksamheterna för att få vetskap om vidtagna åtgärder gett önskad effekt samt ge verksamheterna stöd och möjligheter att utvecklas över tid.

Skolverket har också uppmärksammat att Västerskolan tar ut avgifter som strider mot skollagen vilket framgår av skolrapporten. Dessa avgifter måste åtgärdas.

Kommunen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som uppmärksammats.

(6)

2008-05-08 4 (5) Dnr 53-2006:3406

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och/eller utvärdering av kunskapsresultaten inom de olika skolformerna (1 kap. 12 §, 2 kap. 8 § och 4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen, 2 kap. 2 § särskolefö- rordningen1 kap, 6 § gymnasieförordningen, 1 kap. 7 § gymnasiesärskolefö- rordningen samt 2 kap. 8 § förordningen om kommunal vuxenutbildning, 1 kap. 4 § särvuxförordningen samt 5 § förordningen om svenskundervisning för invandrare).

- Det saknas beslut om anpassad studiegång samt åtgärdsprogram för elever vid de så kallade ”specialstödskolorna”(5 kap. 1 och 10 §§ grundskoleförordning- en).

- Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § för- ordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Kommunen har inte sett till att alla verksamheter utarbetar likabehandlingsplaner i enlighet med lagens krav (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Kommunen uppfyller inte förordningens krav om barns och elevers medverkan vid upprättandet av eller uppföljning av verksamheternas likabehandlingsplaner.

(2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Beslut om att sökande ska få tillgodoräkna sig poäng vid upprepad förstahands- ansökan fattas inte i enlighet med bestämmelserna (6 kap. 6 § gymnasieförord- ningen).

- Urval av sökande till utbildningar inom det estetiska området som kräver att den sökande har speciella färdigheter genomförs inte i enlighet med bestäm- melserna (6 kap. 7 § gymnasieförordningen).

- Studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig omfattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a § skollagen samt 1 kap. 5 § och 2 kap. 8 och 9 §§ förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.

- Kommunen bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig be- dömning och betygssättning.

- Kommunen bör se över verksamheten vid de så kallade ”specialstödskolorna”

och försäkra sig om att elevs placering där följer författningarnas krav samt att verksamheten bedrivs i enlighet med intentioner och regler som gäller inom det offentliga skolväsendet.

(7)

2008-05-08 5 (5) Dnr 53-2006:3406

- Kommunen bör bättre arbeta för att ge rektorerna stöd och förutsättningar att leda så att verksamheterna långsiktigt kan utvecklas mot de nationella målen.

På Skolverkets vägnar

Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef

Eva Wallentin

Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Hans Larson, under-

visningsråd Elisabeth Fogelberg samt avdelningsjurist Ulrika Lindmark.

Kopia till

Enligt fastställd sändlista

Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(8)

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Förskoleverksamheten

- Förskoleverksamhetens likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkan- de behandling av barn och elever).

- Förskolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Kommunen uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningarna (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Skolbarnsomsorgen

- Skolbarnsomsorgens likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Kommunen uppfyller inte förordningens krav om barns medverkan vid upprät- tandet av fritidshemmens likabehandlingsplaner (2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Fritidshemmens kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (1-3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.)

- Kommunen uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningarna (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Obligatoriska särskolan

- Den obligatoriska särskolan genomför inte en systematisk uppföljning och ut- värdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 2 § särskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Den obligatoriska särskolan genomför inte en systematisk uppföljning och ut- värdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i årskurs 9 (2 kap. 2 § särskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Betyg sätts inte enligt författningarnas krav (7 kap. 3 § särskoleförordningen).

- Den obligatoriska särskolan saknar arbetsplan (2 kap. 12 § särskoleförordning- en).

(9)

- Den obligatoriska särskolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar kraven i förordningen (3 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsen- det m.m.).

- Elever har inte medverkat vid och vårdnadshavare har inte getts möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen (4 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Kommunen ger inte alla sexåringar möjlighet att delta i förskoleklassverksam- het, utan placerar sexåringar i särskola (2b kap.1 § skollagen).

Bokenäs skola

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i lä- roplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m).

Dalabergsskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läro- planen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).

- Skolan uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolvä- sendet m.m.).

- Modersmålsundervisning anordnas inte i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap. 10 § grundskoleförordningen).

Forshällaskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94).

- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 och 3a §§

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

(10)

- Eleverna erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19-20

§§ grundskoleförordningen).

Herrestadsskolan

förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap.

19-20 §§ grundskoleförordningen).

Hogstorps skola

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val anordnas inte i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19-20 §§

grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).

Hovhultsskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94).

- Skolans saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller kraven i förordningen (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Lane Ryrs skola

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i

(11)

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94).

förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap.

19-20 §§ grundskoleförordningen).

- Eleverna erbjuds ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kurs- planer för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

Ljungskileskolan

- Skolan erbjuder inte elevens val enligt bestämmelserna (2 kap.19-20 §§ grund- skoleförordningen).

- Skolan använder lärare i moderna språk som inte är anställda av kommunen (2 § lagen om entreprenadförhållande inom skolan).

Norgårdenskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnittet 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan gör inte någon systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2. och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Särskilt stöd ges inte till alla elever som har svårigheter i skolarbetet och inte heller i alla ämnen (4 kap. 1 § skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen).

(12)

- Skolan uppfyller inte förordningens krav på medverkan vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolvä- sendet m.m.).

- Skolan erbjuder inte språkval enligt författningarna (2 kap. 17-18 §§ grundsko- leförordningen).

Norrskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av eleverna kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94).

Ramnerödsskolan

- Skolan gör inte någon systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2. och 2.8 i läropla- nen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvis- ning (5 kap. 5 § och 8 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Skolan har placerat en särskoleelev som är integrerad i grundskolan i en särskild undervisningsgrupp (6 kap. 1 § särskoleförordningen).

- Det saknas åtgärdsprogram för elever i förberedelseklass (5 kap.1 § grundskole- förordningen).

- Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behö- ver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

(13)

Sandersdalsskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av eleverna kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 och 3 a §§

- Undervisningen i hem- och konsumentkunskap bygger på att ansvaret för delar av elevernas utbildning överlåts till föräldrarna (1 kap. 2 § och bilaga 3 till skollagen samt 1 kap. 2 § grundskoleförordningen).

Sommarhemsskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i lä- roplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan gör inte någon systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvis- ning (5 kap. 5 § och 8 kap.1§ grundskoleförordningen).

- De skriftliga omdömen som ges för ämnen där eleven inte uppnått kursplanens mål redovisar inte vilka mål eleven uppnått (7 kap. 9 § grundskoleförordning- en).

- Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19-20 §§

grundskoleförordningen).

Söderskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

(14)

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 och 3a § § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Unnerödsskolan

- Särskilt stöd ges inte till alla elever som har svårigheter i skolarbetet (4 kap. 1 § skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen).

- Elever har inte medverkat vid och vårdnadshavare har inte givits möjlighet att delta i arbetet med skolans kvalitetsredovisning (4 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolan måste tillse att elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

Västerskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskur- serna 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94).

- Skolan gör inte någon systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § och 3 a § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m).

- Sättet att organisera skidresa innebär ett kringgående av bestämmelserna om en avgiftsfri utbildning (4 kap. 4 § skollagen).

(15)

Äsperedsskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnittet 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan gör inte någon systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte sådant stöd (4 kap. 1 § skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen).

- Elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål får inte det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Skolan måste utveckla de skriftliga omdömen som ges för ämnen där eleven inte uppnått kursplanens mål (7 kap. 9 § grundskoleförordningen).

- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Elevens val erbjuds inte enligt bestämmelserna (2 kap. 19-20 §§ grundskoleför- ordningen).

- Skolan erbjuder inte språkval enligt bestämmelserna (2 kap. 17-18 §§ grundsko- leförordningen).

- Skolan anordnar inte svenska som andraspråk i enlighet med grundskoleför- ordningen (2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen).

Uddevalla Gymnasieskola

- Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap.

6 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94).

- Skolan saknar arbetsplan (1 kap. 13 § gymnasieförordningen).

- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stöd- insatser vid IV och vid gymnasiesärskolan (8 kap. 1 a § gymnasieförordningen samt 8 kap. 1 a § gymnasiesärskoleförordningen).

- Betyg sätts inte efter avslutad kurs (1 kap. 2 § första stycket skollagen, 7 kap. 1 § och 8 kap. 1 § gymnasieförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 § förord- ning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

(16)

- Lokala kurser i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och betygskriterier för dessa är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 § och 7 kap. 4 § gymnasie- förordningen samt 1 kap. 7 § och 2 kap. 1 § gymnasiesärskoleförordningen).

- Eleverna på Fordonsprogrammet med inriktning transport och programmet Teknik och Företagsamhet kan inte välja specialidrott som individuellt val (5 kap. 18 § gymnasieförordningen).

Vuxenutbildningen

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Vuxenutbildningen genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresul- taten (2 kap. 8 § förordningen om kommunal vuxenutbildning, 1 kap. 4 § sär- vuxförordningen, 5 § förordningen om svenskundervisning för invandrare samt 2.1 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94).

(17)

Dnr 53-2006:3406

Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun

Innehåll

Inledning... 1

Underlag... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2

Bedömning av måluppfyllelse och resultat ... 5

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...15 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Uddevalla kommun.

Skolverket sände den 15 december 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genom- förande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 4 september 2007 till 27 november 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åt- gärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skol- verkets nationella uppföljningssystem. I Uddevalla kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och chefen för barn- och utbildningsförvaltningen. Vidare intervjuades områdeschefer, rektorer samt

(18)

tillförordnad chef för utvecklingsenheten. På skolorna har intervjuer genom- förts med skolledningen samt representanter för elever, studerande, personal och föräldrar.

Inspektörsteamet har besökt såväl samtliga grundskolor som gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har inspekterats i ett kommunövergripande perspektiv. Detta innebär att inspektö- rerna inte gjort besök i verksamheten utan samlat representanter för ledning för förskolorna och skolbarnsomsorgen samt personal- och föräldrarepresentanter från hela kommunen till intervjuer.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 1 816

Skolbarnsomsorg 1 758

Förskoleklass 443

Grundskola 4 736

Obligatorisk särskola 157

Gymnasieskola 4 079

Gymnasiesärskola 90 Kommunal vuxenutbildning (exklusive 141 yrkes-

elever och 181 KY studerande)

495

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 34 Svenskundervisning för invandrare 261

Källa: Uddevalla kommun.

Uddevalla stad ingår i Västra Götalands län och är belägen längst in i Byfjorden i den mellersta delen av Bohuslän. Uddevalla har en kontinuerligt ökande be- folkning. Folkmängden uppgick enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) år 2006 till 50 500 invånare. Till Uddevalla kommun hör också tätorterna Ljungskile, Herrestad, Lane-Ryr, Bokenäs, Forshälla och Hogstorp.

Uddevalla är ett regionalt centrum för handel och utbildning. Förutom handel och service, finns grafisk och verkstadsmekanisk industri. De senaste tio åren har det skett en strukturomvandling från ett fåtal tunga industrier till ett mer mångfacetterat företagande. Endast 12 procent av befolkningen arbetar numera med tillverkning vilket ska jämföras med 16 procent i riket och med 30 procent i närbelägna Trollhättan. Däremot arbetar 25 procent av befolkningen inom vård och omsorg vilket motsvaras av 16 procent i riket. I Uddevalla kommun ansvarar barn- och utbildningsnämnden för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen.

I kommunen finns vid inspektionstillfället 36 kommunala förskolor. Därutöver finns nio enskilda förskolor som kommunen har tillsynsansvar över och inte omfattas av Skolverkets utbildningsinspektion. I kommunen finns 45 kommunala dagbarnvårdare.

(19)

Vid inspektionstillfället pågick ett arbete med privatisering av förskoleverksam- heten. Under år 2008 kommer tio förskolor att privatiseras och drivas i enskild regi. I Uddevalla har också den så kallade ”Uddevallamodellen” för familjedaghem tagits fram. Det innebär att en pedagogisk huvudman anställer dagbarn- vårdare. Vid inspektionstillfället har tolv dagbarnvårdare anställts av två olika bolag. Beslutet om ”Uddevallamodellen” är överklagat till länsrätten. Då frågan prövas i förvaltningsdomstol väljer Skolverket att inte nu bedöma om den så kallade Uddevallamodellen är förenlig med författningarna.

Kommunens skolbarnsomsorg är integrerad i kommunens grundskolor för åldrarna 6-12 år.

Förskolorna och grundskolorna i Uddevalla kommun är indelade i tre geogra- fiska områden Herrestad-Centrala, Öster-Söder och Norr-Väster.

I kommunen finns tolv grundskolor för förskoleklass och årskurserna 1–5 eller 1–6. Dessutom finns tre grundskolor för förskoleklass och årskurserna 1–9 samt en grundskola med årskurserna 4–9 och en med årskurserna 6–9. Det finns enheter med särskola och tre så kallade ”specialstödskolor”.

Andelen elever i fristående skolor är tolv procent vilket är högre än genomsnit- tet i riket. I kommunen finns sex fristående grundskolor som omfattas av inspektionen under hösten 2007. Dessa skolor erhåller egna rapporter och ingår inte i denna rapport.

Uddevalla har Sveriges största gymnasieskola med ca 4 100 elever. Av dessa elever kommer hälften från andra kommuner. Gymnasiet är beläget i centrum av staden.

Vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklings- störda (särvux).

Avslutningsvis vill inspektörerna uppmärksamma kommunen på att det antal barn/elever/studerande som redovisas i tabellen ovan inte helt överensstämmer med det antal som redovisats av respektive rektor.

Sammanfattande bedömning

I Uddevalla kommun finns överlag goda förutsättningar för barn, elever och studerande i de olika verksamheterna att nå de nationella målen för utbildningen. Värdegrundsarbetet är gott och i kommunen finns väl fungerande elevhälso- team. Dessutom läggs en god grund för elevernas lärande genom en väl fungerande förskoleverksamhet och välutbildad personal. Kommunen borde dock bättre ta tillvara de goda förutsättningarna och komma längre i arbetet med att uppfylla de nationella målsättningarna. Exempelvis bör elevernas medvetenhet om målen för utbildningen samt deras inflytande utvecklas. Vidare finns brister i kommunens kvalitetsarbete.

I kommunen görs inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurserna 5 och 9. Utifrån Skolverkets officiella statistik kan man dock vid en jämförelse med resultatet i riket se att kunskapsresultaten för årskurs 9 i Uddevalla kommun är något lägre än i riket. Resultaten är dessutom inte likvärdiga mellan skolorna varken i årskurs 5 eller 9. Inspektö-

(20)

rerna bedömer att det är av största vikt att kommunen analyserar resultaten i grundskolan och utifrån resultaten av dessa analyser vidtar relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen och ge alla elever en likvärdig utbildning.

Kommunen bör vidare säkerställa att betygsättningen är rättvis och likvärdig i såväl grundskolorna som i gymnasieskolan.

Genomförda intervjuer och verksamhetsbesök visar att grundskolans elever inte är förtrogna med målen i de nationella kursplanerna och läroplanen, samt att eleverna i gymnasieskolan i varierande utsträckning känner till målen för sin utbildning. Bland annat till följd av detta har eleverna i grundskolan och gymnasieskolan begränsat inflytande över sitt eget lärande.

I Uddevalla kommun finns strukturer för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas.

Kommunen gör dock inga kommunövergripande utvärderingar av kvaliteten i skolbarnsomsorgen. Beslutsfattarnas kännedom om elevernas och de studerandes kunskapsresultat är likaså begränsad. Detta innebär att beslutsfattarna i kommunen saknar tillräcklig information om verksamheternas kvalitet för att kunna rikta insatser och åtgärder dit där de bäst behövs för att utveckla verksamheterna i riktning mot de nationella målen. För att komma tillrätta med dessa förhållanden måste det systematiska kvalitetsarbetet förbättras genom att måluppfyllelsen kontinuerligt utvärderas på såväl elevnivå, verksamhetsnivå som kommunnivå. I detta arbete måste enheternas kvalitetsredovisningar liksom den kommunala kvalitetsredovisningen utgöra ett användbart redskap vilket inte är fallet idag.

Inspektionen visar att arbetet vid förskolor och familjedaghem i Uddevalla kommun ligger i linje med läroplanens intentioner. Beträffande fritidshems- verksamheten redovisas i kommunen inga konkreta verksamhetsresultat och inspektionen visar att det för beslutsfattarna är svårt att få en bild av måluppfyl- lelsen inom skolbarnsomsorgen.

I alla förskolor, skolor och fritidshem i kommunen arbetar personalen för att skapa trygga förhållande för barnen och eleverna. Värdegrundsarbetet är generellt av god kvalitet, särskilt i skolor med elever i grundskolans tidigare årskur- ser. Vid några grundskolor samt i gymnasieskolan behöver dock värdegrunds- arbetet förbättras. Kommunen måste också ta ansvar för att alla verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med bestämmelserna.

Skolorna i kommunen har system och rutiner för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Skolorna bör dock upprätta rutiner som säkerställer att elever i behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds detta. I Uddevalla finns tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper så kallade ”spe- cialstödskolor” för elever i grundskolan. Kommunen måste se över verksamheten vid specialstödskolorna och försäkra sig om att elevs placering där följer författningarnas krav samt att verksamheten bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som gäller inom det offentliga skolväsendet. Vidare måste kommunen se till att bristerna åtgärdas.

Kommunens vuxenutbildning är enligt Inspektörernas bedömning en i huvudsak väl fungerande verksamhet där stor hänsyn tas till den enskildes behov av studieupplägg. Dock måste kommunen se över verksamheten inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda.

(21)

Inspektionen visar att flera av de områden som brister eller behöver förbättras i verksamheterna i Uddevalla kommun ingår i rektors ansvar. Inspektörerna vill framhålla vikten av att rektorns roll som pedagogisk ledare och ansvarig för verksamheten vid respektive skola tydliggörs och betonas av politiker och för- valtning. Det är också viktigt att ge rektorerna stöd och förutsättningar att leda och få kontinuitet i arbetet för att långsiktigt kunna utveckla verksamheterna mot de nationella målen.

I Uddevalla kommun pågår vid inspektionstillfället ett stort förändringsarbete.

Dels pågår en övergripande omorganisation av verksamheten och dels har den nya nämnden påbörjat ett arbete utifrån sina intentioner. Barn- och utbild- ningsnämnden har en uttalad politisk inriktning vilket tar sig uttryck i exempelvis valfrihet för brukare, privatisering av verksamheter, bonussystem och den så kallade ”Uddevallamodellen” inom barnomsorgen.

Utifrån dessa förutsättningar är det viktigt att kommunen utvärderar måluppfyl- lelsen i verksamheterna för att få vetskap om vidtagna åtgärder gett önskad effekt samt ge verksamheterna stöd och möjligheter att utvecklas över tid.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristom- råden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbätt- ringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av måluppfyllelse och resultat

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden sär- skilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolvä- sendet.

Kunskaper, utveckling och lärande

Förskola, skolbarnsomsorg

Enligt skollagen ska förskolor och familjedaghem erbjuda barnen fostran och omvårdnad genom pedagogisk verksamhet. I läroplanen för förskolan vilken gäller för förskolorna och ska vara vägledande för familjedaghem, preciseras kraven. Inspektionen visar att läroplanen och kommunens skolplan är väl im- plementerade. Barnens erfarenheter, intressen och behov har stor inverkan på verksamhetens innehåll. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten planeras så att innehållet ligger i linje med målen.

Skolbarnsomsorgen har enligt skollagen till uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Även i skolbarnsomsorgen är barnens intresse och behov styrande för verksamhetens innehåll,

(22)

men gemensamma aktiviteter är också vanliga inslag. Personalen poängterar att fritidshemstiden i så stor utsträckning som möjligt ska vara barnens ”fria tid”.

Att anpassa verksamheten efter barnens åldrar framhålls som betydelsefullt. De äldre barnen, 10-12 år, har egna grupper med andra typer av aktiviteter och får ta mer eget ansvar än de yngre barnen. Inspektörerna bedömer att fritidshem- men erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen

Resultat grundskola

Enligt skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. har huvudmannen och den pedagogiska ledningen ansvaret för att skolans verksamhet utvecklas och svarar mot uppsatta mål. Detta kräver att undervisnings- målen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas samt att nya metoder prövas och utvecklas.

I kommunen följs de yngre grundskoleelevernas kunskapsutveckling upp av lärarna genom diagnostiskt material, tester, läxförhör m.m. I engelska, matematik och svenska följs elevernas kunskapsutveckling med hjälp av de nationella ämnesproven i årskurs 5. Dessa resultat samlas in centralt i kommunen. Resul- taten år 2006 finns presenterade på kommunens webbplats och en kortare analys av provresultaten har gjorts. Däremot redovisas inte resultaten i kommunens kvalitetsredovisning. År 2007 är det svårare att få en bild av resultaten. Antalet genomförda delprov där eleverna uppnått kravnivån i engelska, matematik och svenska har samlats in men sammanställdes först då inspektörerna efterfrågade en sammanställning. Ingen analys har gjorts av resultaten.

Tabell 1:Andelen elever i procent per skola som uppnått kravnivån i samtliga delprov vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 vid några grundskolor i Uddevalla kommun.

Skola Engelska Matematik Svenska Dalabergsskolan 79 39 40

Forshällaskolan 81 94 84 Norgårdenskolan 90 74 49 Sommarhemsskolan 94 53 59

Västerskolan 83 70 91

Källa: Resultat Kommunens sammanställning.

Av tabellen framgår att skolorna inte når likvärdiga resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 5. Exempelvis klarar endast 39 procent av eleverna kravnivån i matematik i Dalabergsskolan mot 94 procent i Forshällaskolan. In- spektörerna förutsätter att kommunen snarast inleder ett arbete för att följa upp och analysera skillnaderna i måluppfyllelse mellan ämnen och skolor och utifrån resultaten av dessa analyser vidtar relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyl- lelsen.

Av inspektionen framgår vidare att det för de tidigare årskurserna saknas en systematisk uppföljning av elevernas kunskapsresultat i övriga ämnen. Inspektö- rerna bedömer att varken skolorna eller kommunen gör någon systematisk upp- följning av elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 i andra ämnen än engelska, matematik och svenska, vilket enligt inspektörerna är en brist. Att skolorna systematiskt måste följa upp elevernas kunskapsresultat även i övriga ämnen kan också ses mot bakgrund av att varje elev i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan (IUP) som ska vara framåtsyftande. För att elever och föräldrar

(23)

ska kunna delta i upprättandet av planen måste de vara införstådda med målen för utbildningen och vara informerade om elevens kunskapsutveckling. Det förutsätter att lärare följer upp och systematiserar elevens kunskapsutveckling i de olika ämnena som grund för utvecklingssamtalet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste arbeta för att utveckla uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 i samtliga ämnen både på skol- och kommunni- vå.

För årskurs 9 finns det i kommunens kvalitetsredovisning för år 2005–2006 en mycket kort redogörelse av kunskapsresultaten. Där beskrivs andelen elever som uppnått målen i procent sammantaget i kommunen och det noteras att det finns skillnader i resultat mellan skolorna. Det finns emellertid ingen statistik med som visar detta och någon närmare analys av resultaten görs inte. Inspek- törerna noterar att föregående års redovisning är betydligt bättre i detta avseende. Utifrån Skolverkets officiella statistik framgår dock, vid en jämförelse med resultatet i riket, att kunskapsresultaten för årskurs 9 i Uddevalla kommun är något lägre än i riket, vilket framgår av tabell 2.

Tabell 2: Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren 2005–2007 för elever i årskurs 9 i Uddevalla kommun i förhållande till riket. Gäller kommunala skolor, fristå- ende skolor ej med.

Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Genomsnittligt meritvärde 201 199 198 206 206 206 Andel (procent) med fullständigt slutbe-

tyg 74 74 75 75 76 76

Andel (procent) behöriga till gymnasie-

skolan 88 86 88 89 89 88

Källa: Skolverkets officiella statistik.

Det genomsnittliga meritvärdet¹ i kommunen är lägre än motsvarande värde för riket. Andelen elever med fullständigt betyg respektive andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ligger i nivå med riket. Inspektörerna noterar att resultaten inte ändrats nämnvärt över tid. Vidare har eleverna i Uddevalla kommun, enligt Skolverkets analysverktyg SALSA², ett utbildningsresultat för åren 2005–2007 som är lägre än det modellberäknade värdet. År 2007 är SALSA- värdet – 8. Grundskolorna i Uddevalla kommun presterar således ett sämre resultat än skolor med likartade förutsättningar.

På samma sätt som för riket som helhet har pojkar i Uddevalla kommun lägre meritvärde än flickor och elever med utländsk bakgrund lägre meritvärde än det genomsnittliga meritvärdet, vilket framgår av tabell 2 och 3.

1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade merit- värdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i merit- värde.

2 Modellberäkningen i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildning, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor.

(24)

Tabell 3: Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde i slutbetygen för åren 2004–2006 för pojkar, flickor samt elever med utländsk bakgrund i årskurs 9 i Uddevalla kommun och i riket.

Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Riket

2005 2006 2007 2005 2006 2007 Genomsnittligt meritvärde, pojkar 194 189 187 196 196 197 Genomsnittligt meritvärde, flickor 211 210 209 217 218 219 Genomsnittligt meritvärde, elever med

utländsk bakgrund 173 175 171 189 190 190

Källa. Skolverkets officiella statistik.

I Uddevalla kommun har pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde för- sämrats något över tid. Detta gäller även för elever med utländsk bakgrund.

Elever med utländsk bakgrund har i Uddevalla kommun i jämförelse med riket ett klart lägre genomsnittligt meritvärde. Inspektionen visar att det i kommunen inte finns en systematisk uppföljning och analys av vare sig pojkars och flickors kunskapsresultat eller kunskapsresultat för elever med utländsk bakgrund. Mot bakgrund av det låga resultatet för elever med utländsk bakgrund är det av stör- sta vikt att åtgärder vidtas för en ökad måluppfyllelse.

Diagram 1. Det genomsnittliga meritvärdet i grundskolorna i Uddevalla kommun.

Genomsnittligt meritvärde

170 180 190 200 210 220 230

2002 2003 2004 2005 2006 2007

Norgårdenskolan Ramnerödsskolan Sommarhemsskolan Västerskolan Äsperödsskolan Riket

Av diagrammet framgår att resultaten inte är likvärdiga mellan skolorna. Över tid har emellertid resultaten jämnats ut. Intentionen i kommunen är att eleverna inför årskurs 7 får söka sig till den skola de och föräldrarna finner mest attrak- tiv. En broschyr med information om de olika skolorna och deras profiler ges ut. Politikerna i kommunen poängterar i intervjuer fördelarna med fri konkur- rens för att nå en högre kvalitet och bättre resultat ute i verksamheterna.

Inspektörerna bedömer att kommunen inte gör någon systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurs 9 vilket är en brist. Det är av största vikt att kommunen analyserar resultaten i grundskolan och utifrån resultaten av des-

(25)

sa analyser vidtar relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen och ge alla elever en likvärdig utbildning. Kommunen måste därvid analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det låga meritvärdet för elever med ut- ländsk bakgrund beror på. Det är angeläget att resultaten i kommunen förbätt- ras.

Resultat gymnasieskolan

Eleverna som börjar vid Uddevalla Gymnasieskola har varierande meritvärden från årskurs 9. Å ena sidan finns det elever som vid intagningen läsåret 2007/08 hade mycket höga meritvärden, å andra sidan finns elever som togs in med 50 poäng. Av elevernas meritvärden kan förstås att eleverna har mycket olika för- utsättningar att nå målen i läroplanen och kursplanerna.

Tabell 4: Jämförelse mellan genomsnittligt betygsvärde (poäng) m.m. för åren 2004–2007 för gymnasieelever vid Uddevalla Gymnasieskola i förhållande till riket.

Betygsvärde (poäng) Andel elever med hög- skolebehörighet (pro- cent)

Andel elever med slutbetyg efter fyra år (procent)

År Uddevalla Gymnasieskola

Riket Uddevalla Gymnasieskola

Riket

2004 14,0 14,0 89 89 88 75 2005 14,1 14,0 89 89 87 76 2006 14,2 14,0 89 89 87 76 2007 13,9 14,0 90 90 78 76

Som framgår av tabell 4 sker det ett trendbrott i elevernas betygspoäng år 2007.

Betygsvärdet förbättrades dessförinnan över tid och andel elever med slutbetyg efter fyra år var konstant påtagligt större än motsvarande andel för riket. Såväl betygsvärdet som andel elever med slutbetyg efter fyra år har alltså i jämförelse med tidigare år tydligt försämrats vid Uddevalla Gymnasieskola.

Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att en närmare granskning av betygsresultat per program visar att det framför allt är vid några praktiskt inrik- tade program som betygsresultaten är lägre än riksgenomsnittet.

Inspektörerna finner att utvärdering av kunskapsresultat, precis som i grundskolan, brister även vid gymnasieskolan. Skolan redovisar exempelvis inte kunskapsresultat i enskilda kurser som möjliggör jämförelser mellan elevgrupper eller program eller en jämförelse över tid av medelvärdet (poäng) för slutbetygen per program. Inspektörerna bedömer därför att kommunen måste arbeta för att utveckla utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat också i gymnasieskolan.

Även inom särskolan och vuxenutbildningen är utvärdering av kunskapsresultaten bristfällig. Exempelvis görs ingen sammanställning och utvärdering av kunskapsresultaten inom vuxenutbildningen. Se vidare respektive verksamhetsrap- port. Inspektörerna bedömer därför att kommunen måste arbeta för att utveckla uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat inom samtliga skolformer.

Sammanfattningsvis vill inspektörerna påtala vikten av att kommunen och skolorna har information om elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat,

(26)

inte bara på individnivå utan också för elevgrupper, skolor och kommunen som helhet. I Uddevalla kommun har utvecklingsenheten tagit fram ett analysverktyg med frågor för olika nivåer i verksamheterna att ha som stöd i analysarbetet.

Inspektörernas intryck är emellertid att detta underlag inte används ute i verksamheterna.

I läroplanen för såväl det obligatoriska skolväsendet som för gymnasieskolan anges att skolan ska klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. När undervisningen planeras utifrån de nationella kursplanernas mål ökar elevernas möjligheter att bli delaktiga i utbildningen och att förstå vilka kunskaper den ska leda till. Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer inspektörerna gör är intrycket att lärarna inte tydliggör målen för utbildningen i det dagliga arbetet och att eleverna således överlag i kommunens grundskolor endast i liten omfattning är medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. I gymnasieskolan är det stora variationer i elevernas kännedom om såväl kursplanernas mål som programmål beroende på program, lärare och ämne. Även för- äldrar efterlyser i intervjuer bättre information om skolans styrdokument. Detta gäller i såväl förskolan som grundskolan. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör arbeta för att skolorna utvecklar elevernas medvetenhet om målen för utbildningen. Se vidare under rubriken styrning och ledning.

Vidare ser inspektörerna vid inspektionstillfället i grundskolorna få exempel på att eleverna varit delaktiga i planering och genomförande av undervisningen.

Enligt intentionerna i läroplanen ska elevernas möjlighet till inflytande utvecklas så att de i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt läran- de. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över sitt lärande bör utvecklas i grundskolorna i Uddevalla kommun. Vid gymnasieskolan vill inspektörerna framhålla verksamheten vid två program, öppna programmet och mediepro- grammet. Intervjuer och lektionsbesök vid dessa båda program visar att eleverna överlag har mycket bra kännedom om såväl kursplanernas mål som pro- grammål. Med koppling till kursplaners mål, vet eleverna vad de ta kan ta ansvar för och ha inflytande över. Se vidare under rubriken styrning och ledning.

Utvärdering av lärandet

I Uddevalla kommun har barn- och utbildningsnämnden beslutat att alla barn och elever från förskolan och upp till gymnasiet ska ha en elevmapp. Denna mapp ska följa eleven genom åren i förskolan och hela skolgången. Den ska innehålla elevens individuella utvecklingsplan och annan dokumentation samt i förekommande fall exempelvis åtgärdsprogram. I kommunen finns en gemen- sam mall framtagen som underlag för den individuella utvecklingsplanen.

Från och med den 1 januari 2006 ställs i grundskolan och den obligatoriska särskolan krav på upprättandet av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev.

Samtliga elever i Uddevalla kommuns grundskolor har en individuell utvecklingsplan. Inspektionen visar att dessa bör utvecklas vidare vad beträffar inne- håll och kvalitet. Speciellt gäller detta kopplingen mot nationella mål. Inspektö- rerna vill också framhålla vikten av att de hålls aktuella för eleverna i det dagliga skolarbetet. Se vidare respektive skolrapport.

Även vissa förskolor i kommunen upprättar IUP. Enligt inspektörernas mening är det viktigt för kommunens förskolor att ha i åtanke att läroplanen för försko-

(27)

lan inte har mål att uppnå och att krav på att upprätta IUP inte finns i försko- lans styrdokument. Det är således viktigt att de individuella utvecklingsplanerna i förskolan används för att anpassa verksamheten till att barn är olika. Det finns en risk att utvecklingsplanerna fokuserar på barnens brister och blir ett instru- ment för normalisering, där det enskilda barnet bedöms utifrån vad som för- väntas att barn i allmänhet ska kunna vid en viss ålder. Inspektörerna bedömer att personalen och rektorerna inom förskolorna i kommunen är väl medvetna om detta. Inspektörerna har emellertid i rapporten för förskoleverksamheten påpekat vikten av att föräldrarna informeras om att det vid utvecklingssamtalet upprättas en individuell utvecklingsplan endast om föräldrarna så önskar.

Individanpassning och särskilt stöd

Enligt läroplanen skall undervisningen anpassas efter varje elevs förutsättningar, erfarenheter, behov och tänkande. I Uddevalla kommun individualiserar peda- gogerna undervisningen men det varierar inom och mellan skolorna i vilken utsträckning de lyckas utgå ifrån varje elevs behov och ge eleverna utmaningar i sitt lärande.

I kommunen finns ett centralt elevhälsoteam, som erbjuder psykologisk och pedagogisk kompetens och som vid behov kan göra utredningar. Inom varje skolområde i kommunen finns dessutom ett elevhälsoteam med kuratorer, psy- kologer, skolsköterskor och specialpedagoger som efter behov fördelar sina tjänster på de olika förskolorna och skolorna i området. I varje skola har in- spektörerna mött kompetenta och, enligt rektorer och personal, väl fungerande elevhälsoteam och erfarit att det finns genomtänkta rutiner för elevvårdsarbetet.

Personalen inom förskolorna och skolorna lyfter vid intervjuer ofta fram speci- alpedagogernas goda kompetens. Inspektörerna bedömer att kommunen har väl fungerande elevhälsoteam samt goda rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd.

Styrdokumenten anger att i såväl skolan som förskolan ska särskilt stöd i första hand ges inom den ordinarie verksamheten. Förskolepersonalen visar starkt engagemang i arbetet med att ge särskilt stöd till de barn som behöver detta.

Såväl rektorer som personal i verksamheten tar ansvar för att uppmärksamma behoven och hitta lösningar. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling får i vissa fall plats vid någon typ av särlösning, dvs. avdelning där verksamheten är specialanpassad för vissa av barnen.

Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka att av förarbetena till skollagen, läro- planen för förskolan samt i Skolverkets allmänna råd ”Kvalitet i förskolan” kan utläsas att kommunen bör sträva efter att barns behov av särskilt stöd i första hand ska tillgodoses inom den ordinarie verksamheten hellre än genom särlös- ningar.

För de elever där skolan har prövat alla stödformer inom klassens ram utan att kunna skapa en situation som ger eleven det stöd som han/hon har rätt till finns i Uddevalla kommun möjligheter till skolgång i någon av kommunens tre så kallade ”specialstödskolor”.

Bergiusskolan tar i första hand emot elever i årskurserna 6–9 som är placerade i behandlingshemmet Bergiusgården. Bergiusskolan tar även emot enstaka elever från grundskolor i Uddevalla kommun där elevernas särskilda behov passar in

(28)

med Bergiusskolans profil. Vid besökstillfället fanns sju elever vid skolan varav två kommer från Uddevalla kommuns grundskolor.

Östanvindskolan är en skola för elever i årskurs 6–9. Inriktningen kallas skol- daghem och tar emot elever från hela kommunen. Skolan är dimensionerad för totalt 12-14 elever. Både Bergiusskolan och Östanvindskolan bedrivs som separata skolor där eleverna skrivs in.

Västanvindskolan bedriver undervisning för elever med en barnpsykiatrisk pro- blematik. Västanvindskolan är ett samarbetsprojekt med Barn- och Ungdoms- psykiatriska kliniken (BUP) som svarar för behandlingsinslag samt socialför- valtningen som svarar för familjearbetet under tiden eleverna finns vid Västan- vindskolan. Västanvindskolan är organiserad som en särskild undervisningsgrupp som är öppen för elever i årskurserna 1–3 från samtliga skolor i Uddeval- la kommun. Vid inspektionsbesöket fanns sex elever vid Västanvindsskolan.

Med beaktande av att de elever som är placerade i Västanvindsskolan är så unga vill inspektörerna särskilt framhålla vikten av att skolan först prövar andra for- mer av särskilt stöd för eleverna i enlighet med grundskoleförordningen innan elevs placering i särskild undervisningsgrupp.

För respektive enhet finns en rektor. Förfarandet vid intagning och placering är likartat för alla tre enheterna. Elevernas vårdnadshavare ansöker tillsammans med sin skola om plats vid enheten och rektorn vid enheten beslutar om vilka elever som ska mottas vid enheten. I sina beslut utgår rektorn från elevens behov, enhetens möjligheter att hjälpa eleven, elevgruppernas sammansättning och den aktuella tillgången av platser. Det är rektorn vid respektive special- stödskola som fattar beslut om intagning till skolan (Bergiusskolan och Östan- vindsskolan) och beslut om placering i särskild undervisningsgrupp (Västan- vindsskolan). Under elevernas vistelsetid vid respektive specialstödskola är det den specialstödskolans rektor som är elevernas rektor. Inspektörerna finner att specialstödskolorna har fungerande rutiner för att innan placering bedöma elevernas behov av särskilda stödinsatser. Inspektionen visar att specialstödskolor- na har ett väl fungerande arbete med målsättningen att eleverna ska återgå till sin ordinarie skola.

Inspektionen visar dock att verksamheterna vid de så kallade ”specialstödsko- lorna” uppvisar en rad formella brister. Exempelvis uppfyller inte någon av enheternas likabehandlingsplaner författningarnas krav. Vidare följer inte speci- alstödskolorna upp elevernas undervisning i förhållande till timplanen och fattar beslut om anpassad studiegång vilket strider mot bestämmelserna. Vid Östan- vindsskolan upprättas heller inte åtgärdsprogram för elever som behöver det.

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. För specialstödskolorna finns en ge- mensam kvalitetsredovisning där de olika enheternas måluppfyllelse och åtgär- der för förbättrad måluppfyllelse inte kan utläsas vilket inte är godtagbart. In- spektörerna vill i sammanhanget också särskilt påtala vikten av att det i special- stödskolorna finns ett kvalitetsarbete som säkrar såväl resultat som arbetsmeto- der.

Inspektörerna bedömer att kommunen bör se över verksamheten vid special- stödskolorna och försäkra sig om att elevs placering där följer författningarnas krav samt att verksamheten bedrivs i enlighet med intentioner och regler som gäller inom det offentliga skolväsendet.