varför en BudkavLe?

8 budkavle – regionförbundet örebro 2014

Den regionalisering som vi nu befinner oss i tog fart i och med Sveriges medlemskap i dåvarande Europeiska gemenskapen. Då fick idéer och tankar om regioner som alltmer betydelsefulla arenor för tillväxt och utveckling stor spridning. I diskussioner om regionerna kom även uttrycket ”regionernas Europa” att bli förknippat med en ny syn på regioner och regionalisering utifrån ekonomiska och utvecklingspolitiska förtecken.

Samtidigt har också den svenska regionalpolitiska riktningen, som tidigare syftade till att skapa regional balans genom ekonomiska stödåtgärder, blivit mer fokuserad mot tillväxt-skapande initiativ på lokal och regional nivå. En bärande tanke i denna riktning är att ökande globalisering ger såväl utmaningar som möjligheter samt att de bäst hanteras genom stark regional självtillit och handlingskraft. Vid sidan av det ökade regionala ansvaret för att skapa hållbar ekonomisk och social utveckling har frågor som rör regionens gemensamma idé och tanke samt gemensamma berättelser och bilder hamnat i fokus i regionaliserings-processen.

Regionfrågan har diskuterats flitigt i Sverige under 1990- och 2000-talet.² I samband med diskussionerna har en regionaliseringsprocess tagit fart i alla delar av riket. Det har varit en process som präglats av ett underifrånperspektiv där politiker och aktörer på regional och lokal nivå har förväntats ta initiativ och ansvar för att driva processen framåt.

2. Bakgrund

budkavle – regionförbundet örebro 2014 9

En viktig milstolpe för regionaliseringsprocessen i riket var då Gotlands län, Kalmar län och Skåne län blev försöksregioner med olika former av självstyrelseorgan 1996. Tre år senare bildades Västra Götalandsregionen som en försöksregion med direktvald regionfullmäktige.³ En annan viktig milstople var när Ansvarskomittén 2003 fick i uppdrag att utreda tion och uppgiftsfördelning mellan stat, landsting och kommun. Såväl förändrad organisa-tion och ansvar för samhällsfrågor som förändrad politisk och geografisk indelning av riket stod på agendan för kommittén. Kommitténs rapporter och dess arbete fick även förhållan-devis stort genomslag i media.

1 januari 2015 bildar Örebro län region. I backspegeln kommer detta år sannolikt också ses som en milstolpe i den svenska regionaliseringsprocessen. Så här skriver regiondirektören, Magnus Persson på regionförbundets hemsida:

Motsvarande process pågår i många andra regioner. Om alla kommer i mål kommer det att finnas politiska församlingar, regioner eller regionförbund i alla Sveriges län 1 januari 2015.

Med ett undantag – Stockholm. Det betyder att det regeringen önskade, regionbildning i ett underifrånperspektiv, faktiskt sker. Regionala och lokala politiker tar sitt ansvar för den omdaning som ger dem ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet, men det blir i nuvarande län/landsting. (Regionförbundets hemsida, 2014)

10 budkavle – regionförbundet örebro 2014

bildandet av region örebro län – en trestegsraket

Örebro län låg inte långt fram i regionaliseringsprocessen i Sverige. Däremot hade informella politiska samtal om en regional samhällsorganisation tagit fart i länet i början av 2000-talet.

Det bildades studiecirklar där regionfrågan diskuterades. De tidigare bildade regionerna studerades och en bit in på 2000-talet var regionprocessen igång även i Örebro län. Det framgår i intervjuer med politiker att det efter hand blev konsensus kring regionaliseringens steg och former.

förSta Steget – ett nytt kommunaLförBund

1 januari 2006 bildades ett nytt kommunalförbund, vilket kan ses som det första konkreta steget mot bildandet av Region Örebro län. Det nya kommunalförbundet var under ett år, ett slags förstadium till det som sedan blev regionförbundets uppgift under åtta år. Upp-giften för det nya kommunalförbundet handlade om samverkan, tillväxt- och utvecklings-skapande uppdrag. Förbundet skulle i så stor utsträckning som möjligt:

…samla länets resurser inom regionalpolitiken till en effektiv, demokratiskt styrd organisa-tion med syfte och uppgift att öka förutsättningarna för hållbar tillväxt och bidra till en så god livskvalitet som möjligt i hela länet. (Framställan, Örebro läns landsting och samtliga kommuner i Örebro län, 2005, sid 4)

Det nya kommunalförbundet döptes till Regionförbundet Örebro län. Från Örebro läns landsting tog regionförbundet över utvecklingsområden inom; näringslivsutveckling, turism, kommunikationer, infrastruktur, arbetsmarknad, livslångt lärande, social välfärd, miljö och samhällsbyggnad, internationellt samarbete, kultur samt fritid och rekreation.

andra Steget – ett kommunaLt SamverkanSorgan

I november 2006 godkändes regionförbundets ansökan om att få bli ett kommunalt samver-kansorgan av regeringen. I regeringsbeslutet angavs de uppgifter för utvecklingsarbete i länet som förbundet tog över från staten, nämligen:

• Utarbeta program för länets utveckling

• Samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet

• Besluta om användning av vissa statliga medel för regional utveckling

• Besluta om prioritering av åtgärder avseende infrastruktur och upprättande av länsplan

• Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet

• Lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen.

budkavle – regionförbundet örebro 2014 11 tredje Steget – en region med direktvaLt ParLament

1 januari 2015 tar vi det tredje steget i bildandet av Region Örebro län. Ett direktvalt regionfullmäktige kommer att väljas och verksamheter från regionförbundet och landstinget slås samman. Dessutom förs ytterligare utvecklingsuppdrag över från Länsstyrelsen till Region Örebro län.

Förutsättningarna för att kraftsamla för utvecklingsarbetet generellt och inom respektive sakområde förbättras i den nya organisationen.

Vi får en helt annan ryggrad, till exempel i förhandlingar med staten och med andra.

Den organisation som vi kommer att vara en del av, kommer att vara en organisation som har cirka nio miljarder i budget. (Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande)

Regionen blir självfallet en kraftfullare aktör såväl ekonomiskt som politiskt. Det finns stora förhoppningar tillskrivet den nya organisationens styrka som kommit fram i intervjuerna:

Jag ser positivt på sammanslagningen. Vi kommer in i en större organisation och får tillgång till en större apparat för att jobba med utvecklingsfrågor. (Anders Ceder, politiker)

Förhoppningar om att storleken och styrkan i den nya organisationen ska gynna det

regionala utvecklingsarbetet återkommer i flera av intervjuerna med politiker och tjänstemän inom regionförbundet. Sammantaget ger intervjuerna bilden av bred konsensus kring region-bildningen som bra och välbehövlig för det regionala utvecklingsarbetet. Flera pekar dock på att det finns många frågor kvar att ta sig an och att det finns en risk att förhoppningarna på vad den nya organisationen ska kunna åtstadkomma blir alltför stora.

Jag hoppas att det här ska leda till att vi använder våra resurser effektivare, att vi får mer för pengarna och att vi får en större tydlighet i organisationen. Tydlighet i vem som ansvarar för vad och att det underlättar och tydliggör processerna. Sen är det ju inte så att vi får särskilt mycket mer pengar eller att vi får väldigt mycket mer muskler i den nya regionen.

Jag ser en fara i att några kommer att tro att den nya regionen kan lösa allt. Det kommer den inte att kunna, men det blir större tydlighet. Det blir vassare. Vi kan använda resurser-na effektivare och jag hoppas att det leder till att vi kan ta ett antal kliv framåt på ett antal områden. (Ola Karlsson, politiker)

Då regionförbundet går från att vara en förhållandevis liten organisation till en mycket större väcks även frågor om hur metoder och arbetssätt kommer att påverkas. I syfte att skapa en utgångspunkt för vidare arbete med dessa frågor fokuserar Budkavlen på att ge en bild av regionförbundets nuvarande arbetssätt.

12 budkavle – regionförbundet örebro 2014