Vidare forskning - Möten mellan pedagoger och barn. Interaktionen mellan pedagoger och barn und

Det som har gått att utläsa av undersökning har gjort att jag drar slutsatsen att det är ett glapp mellan vuxenvärlden och barnvärlden. Att barn och vuxna fungerar parallellt och att de möts ibland. Detta gör att det hade varit intressant att få ett barnperspektiv på undersökningen, kanske både ett barn och vuxenperspektiv. Nordenfors (2010) skriver om ”den nya barndomssociologin”, där hon menar att det har skett en förändrad syn på barn då de nu betraktas som kompetenta deltagare som tillsammans med vuxna bidrar till skapandet av tillvaron. Det är idag vanligare att erkänna att barndom inte ska betraktas som föregångare till kulturen och samhället utan som en del av det. Den syn vi har på barndom påverkar maktförhållandet mellan barn och vuxna och på så sätt också den möjlighet barn och unga har till delaktighet. Utifrån den aspekten blir det viktigt att skapa förståelse för barns egna meningar. Vi bör se på barn som kapabla att uttrycka och förstå sina erfarenheter.

Annan forskning har bland annat visat att stora barngrupper påverkar kvaliteten i förskolan, framförallt för de små barnen. Williams m.fl. (2016) skriver att förskolan är till för barnen men att det också är en arbetsplats för många förskollärare och barnskötare. Undersökningen har visat att pedagogen på småbarnsavdelningen, där det var färre barn, hade fler möten med barnen där båda delade fokus och förde en dialog under en längre tid. Det skulle vara intressant att höra många pedagogers syn på sin arbetssituation och vilka förutsättningarna är för att utföra ett arbete som pedagogerna är nöjda med.

Referenser

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi

och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Aspelin, Jonas (red) (2013). Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. Högskolan Kristianstad.

Bigsten, Airi (2015). Fostran i förskolan. Göteborgs universitet.

Bingham, Charles & Sidorkin, M Alexander (red) (2004). No Education Without

Relation. Studies in the Postmodern Theory of Education (Vol 259). New York:

Counterpoints.

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2000). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i

förskolans vardag. Stockholm: Liber AB.

Bruner, Jerrome S (2006). In search of pedagogy. Volume 1. New York: Routledge. Dickinson, David, Darrow, Catherine & Tinubu, Titilayo (2008). Patterns of Teacher-

Child Conversations in Head Start Classrooms: Implications for an Empirically Grounded Approach to Professional Development. Early education and

development, 19(3), s. 396-429.

Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm: Ordfront förlag.

Dysthe, Olga (1995). Det flerstemmige klasserommet. Skrivning og samtale for å laere. Oslo: Ad Notam Gyldendal A/S.

Dysthe. Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position

i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpings Universitet.

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Acta

universitatis Gothoburgensis.

Fumoto, Hiroko (2011). Teacher-child relationships and early childhood practice. Early

years. 31:1, s. 19-30.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande-några

Johansson, Eva (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Göteborgs universitet.

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.

Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2018. Skolverket

Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik. En etnografisk

studie. Institutionen för Utbildningsvetenskap Linköpings universitet.

Massey, L Susan (2004). Teacher – Child Conversation in the preschool Classroom.

Early Childhood Educatin journal, Vol. 31, No. 4.

Nordenfors, Monica (2010). Delaktighet- på barns villkor? Göteborgs universitet. Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar-genusmedveten

pedagogik i praktiken. Lärarförbundet: Lärarförbundets förlag.

Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2010). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2016).. Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

Rantala, Anna (2016). Snälla du! Kan du sätta dig? Om vägledning i förskolan. Umeå Universitet, Umeå, Sverige.

Siraj-Blatchford, Iram & Manni, Laura (2010). Would you like to tidy up now? An analysis of adult questioning in the English Foundation Stage. Early Years, 28:1, 5- 22.

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologiska fasetter. Stockholm: Liber AB. Stern, Daniel (2011). Ett litet barns dagbok. Natur & Kultur Akademisk.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger (2013). Tredje upplagan. Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser

och det kollektiva minnet. Lund: Studentlitteratur.

Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbetet och kön. Med historiska och

nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.

Tholin, Rydjord Kristin & Jansen, Thorsby Turid (2012). Something to talk about:does the language use of pre-school teachers invite children to participate in democratic

conversation? European Early Childhood Educatin Research Journal, Vol. 20, No. 1, s. 35-46.

Torr, Jane & Pham, Lien (2016). Educator Talk in Long Day Care Nurseries: How Context Shapes Meaning. Early Childhood Education Journal. 44:245-254.

Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande

barnet. Malmö högskola. Lärarutbildningen.

Vetenskapsrådet ( Reviderad 2011). Vad är god forskningssed. Rapport nummer 1:2005

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.

Vygotskij, Lev S (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Williams, Pia & Sheridan, Sonja (red.)(2011). Barns lärande I ett livslångt perspektiv.

Stockholm: Liber AB.

Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barngruppens

storlek i förskolan. Konsekvenser för utveckling och kvalitet. Stockholm: Natur &

Kultur.

Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och

praktik. Norstedts Akademiska Förlag.

Öhman, Margaretha (2016). Samspelsbar och samtalsklar – om samtal i förskola och

Bilagor

Bilaga 1

Hej!

Jag heter Marie Caldemo och studerar på magister- masterprogrammet i pedagogik vid Malmö Universitet.

Jag genomför ett projekt där jag intresserar mig för tid till möten mellan pedagoger och barn. Jag syftar då exempelvis på möten som bekräftar barn, möten som resulterar i en dialog mellan pedagog och barn, möten som kan bli ett ”lärandemöte” då pedagoger och barn delar fokus kring något som utvecklar barnets lärande.

Till vardags arbetar jag som förskollärare i xxx, och för mig är de möten som sker under en arbetsdag det centrala i arbetet med barnen. Jag vill undersöka vilken typ av möten som sker under en arbetsdag och hur det ser ut med tid till dessa möten. Påverkas de av olika omständigheter eller går de att bibehålla oavsett olika förutsättningar?

Min tanke är att låta ett inspelat material från tre arbetslag vid tre olika förskolor i …… bilda underlag för min undersökning. Jag tänker låta var och en i arbetslaget gå med en diktafon (ljudinspelning) under tre dagar för att på så sätt försöka uppnå en avslappnad inställning till inspelningssituationen och då förhoppningsvis komma så nära en ”vanlig dag” som möjligt. Av det inspelade materialet kommer förmodligen bara en mindre del att användas. Meningen är att jag kommer göra ett urval. Allt material som samlas in behandlas konfidentiellt. Det kommer alltså inte finnas någon möjlighet att koppla materialet till någon enskild förskola eller person.

Till det inspelade materialet skulle det vara önskvärt med någon typ av schema som visar på de olika förutsättningar som ges under en dag i form av olika aktiviteter eller hur många barn och hur mycket personal det är vid olika tidpunkter. Jag diskuterar gärna med arbetslaget om bästa utförande.

Jag tänker mig eventuellt också ett kort samtal/intervju om pedagogernas tankar kring möten och tid till möten mellan pedagoger och barn.

Nu hoppas jag att ni skulle vara intresserade av att delta. Hör gärna av er om ni har några frågor att ställa.

Bilaga 2

Hej!

Jag heter Marie Caldemo och studerar på magister- masterprogrammet i pedagogik vid Malmö universitet.

Jag genomför ett projekt där jag intresserar mig för tid till möten mellan pedagoger och barn. Jag syftar då exempelvis på möten som kan bekräfta barn, möten som resulterar i en dialog mellan pedagog och barn, möten som kan bli ett ”lärandemöte” då pedagoger och barn delar fokus kring något som utvecklar barnets lärande. Till vardags arbetar jag som förskollärare i xxx och för mig är de möten som sker under en arbetsdag det centrala i arbetet med barnen. Jag vill undersöka vilken typ av möten som ske under en arbetsdag och hur det ser ut med tid till dessa möten. Påverkas de av olika omständigheter eller går de att bibehålla oavsett olika förutsättningar?

Min tanke är att låta ett inspelningsmaterial från tre arbetslag vid tre olika förskolor i xxx bilda underlag för min undersökning. Jag tänker låta var och en i arbetslaget gå med en diktafon (ljudinspelning) under tre dagar för att på så sätt försöka uppnå en avslappnad inställning till inspelningssituationen och då förhoppningsvis komma så nära en ”vanlig dag” som möjligt. Av det inspelade materialet kommer förmodligen bara en mindre del att användas. Allt material som samlas in behandlas konfidentiellt. Det kommer alltså inte finnas någon möjlighet att koppla materialet till någon enskild förskola eller person.

Ni ges nu här möjlighet att ta ställning till om ni vill delta i undersökningen eller inte.

Har du/ni några frågor gällande undersökningen går det att nå mig per mejl, marie.caldemo@xxxxxxx.

Förskolans namn………..

Jag har blivit informerad om undersökningen Vad sker i mötet mellan pedagog och barn? som genomförs på vår förskola.

Jag är villig att delta i undersökningen och vet att jag har möjlighet att när som helst avbryta mitt deltagande.

Bilaga 3

Hej!

Jag heter Marie Caldemo och studerar på magister- masterprogrammet i pedagogik vid Malmö universitet.

Min tanke är att låta ett inspelningsmaterial från tre arbetslag vid tre olika förskolor i Malmö bilda underlag för min undersökning. Jag tänker låta var och en i arbetslaget gå med en diktafon (ljudinspelning) under tre dagar för att på så sätt försöka uppnå en avslappnad inställning till inspelningssituationen och då förhoppningsvis komma så nära en ”vanlig dag” som möjligt. Av det inspelade materialet kommer förmodligen bara en mindre del att användas. Allt material som samlas in behandlas konfidentiellt. Det kommer alltså inte finnas någon möjlighet att koppla materialet till någon enskild förskola eller person.

Fokus i undersökningen ligger inte på det enskilda barnet utan på verksamheten i stort och pedagogernas möten med barnen.

Ni ges nu här möjlighet att ta ställning till om ert/era barn kan delta i undersökningen eller inte. Har du/ni några frågor gällande undersökningen går det att nå mig per mejl, marie.caldemo@xxxxxxx.

Förskolans namn……… Vi har blivit informerade om undersökningen Tid till möten som genomförs på vår

förskola (underskrift)

………...

68 Barnets/barnens

namn………

Vi medger inte att vårt/våra barn får delta i undersökningen. Barnets/barnens

Bilaga 4

Schema Namn och datum

Aktivitet Antal barn Antal pedagoger Kl 06.30-07.00________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl07.00-08.00________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 08.00-09.00________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 09.00-10.00__________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 10.00-11.00__________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 11.00- 12.00__________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 12.00-13.00__________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 13.00-14.00__________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 14.00-15.00__________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 15.00-16.00__________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 16.00-17.00__________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Kl 17.00-17.30__________________________________________________________

Typ av möte. Pedagog 1

26 barn 4 pedagoger Pedagog 2 16 barn 3 pedagoger Pedagog 3 11 barn 3 pedagoger Direkt respons på barns tilltal. IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIII / 47 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII / 35 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII / 53 Direkt respons med

följd-

fråga på barns tilltal.

IIIIII / 6 IIIIIIIIIIIII / 13 IIIIII / 6

Fördröjd respons på barns tilltal.

III / 3 I / 1 / 0

Fördröjd respons med följdfråga på barns tilltal.

I / 1 I / 1 / 0

Barn tilltalat men inte fått något svar.

III / 3 II / 2 II / 2

Gränsdragning/tillrätta- visning.

IIII / 4 III / 3 III / 3

Gränsdragning/tillrätta- visande med förslag på strategi. IIIII / 5 / 0 IIII / 4 Styrande uppmaning till barnet. IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII / 69 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIII / 79 IIIIIIIIIIIIIIIIIIII / 20

Jakande svar från den vuxne.

IIII / 4 III / 3 III / 3

Nekande svar från den vuxne.

II / 2 I / 1 IIIII / 5

Lärandemöte på barns villkor. Fortsätta prata om det som barnet har fokus på.

IIII / 4 III / 3 IIII / 4

Lärandemöte på vuxnas villkor. Kontrollfrågor.

III / 3 IIIIIIIIIIIIIIIII / 17 I / 1

Möte där barn och vuxna delar fokus. För samtalet vidare.

71 Fråga för att tillrätta-

visa.

IIIII / 5 I / 1 III / 3

Den vuxne tilltalar barnet/barnen. IIIIIIIIIIII / 12 IIIIIIIIIIIIIIII / 16 II / 2

Bekräftande möte. IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

II / 38

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII /31 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIII / 41

Fråga för att knyta kontakt/få svar.

IIIIIIIIIIIIII / 14 IIIIIIIIIIIIIIIIIIII / 20 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII / 26

Fråga för att ha

kontroll/få något gjort.

In document Möten mellan pedagoger och barn. Interaktionen mellan pedagoger och barn under en dag på förskolan (Page 61-71)