Studien har utgått från ett lärarperspektiv, där de utifrån egna erfarenheter har delat med sig av deras tycken och tankar. En vidare studie kan vara att utifrån elevperspektiv undersöka hur deras syn på problemet framträder, genom att rikta studien specifikt mot de elever lärare på skolor tidigare har anmält. Studien bör även som denna utgå från att vara av kvalitativ karaktär, där frågeställningarna riktar in sig på orsaker till elevens val av handlingar och vidtagande av andra alternativa sätt att handskas med problemet.
47
Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor:
Andersson, M. & Ingemarsson, K. (1994). Kris och katastrof: en handbok för skolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber utbildning.
Arevius, M. & Olsson, H. (2007). Rädda lärare: om rädsla som hot och möjlighet. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Bounds, C. & Jenkins, L. N. (2016). Teacher-directed violence in relation to social support
and work stress. Contemporary School Psychology
Brottsförebygandet rådet (2009). Grövre våld i skolan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Chappell, D. & Di Martino, V. (2006). Violence at work. International Labour Organization. Dzuka, J. & Dalbert, C. (2007). Student violence against teachers: Teachers' well-being and the belief in a just world. European Psychologist, 12(4), 253-260.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2., moderniserade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Espelage, D. Anderman, E. M. Brown, V. E. Jones, A. Lane, K. L. McMahon, S. D. & ... Reynolds, C. R. (2013). Understanding and Preventing Violence Directed against Teachers: Recommendations for a National Research, Practice, and Policy Agenda. American
Psychologist, 68(2), 75-87.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.
Kernell, L. (2010). Att finna balanser en bok om undervisningsyrket. Johanneshov: TPB. Knapstad, M. Holmgren, K. Hensing, G. & Overland, S. (2014). Previous sickness absence and current low perceived social support at work among employees in the general population: a historical cohort study. Bmj Open, 4(10).
Marmot, M. (2006). Statussyndromet – Hur vår sociala position påverkar hälsan och
livslängden. Tryckt av WS Bookwell i Finland
Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
48
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Piquero, N. L. Piquero, A. R. Craig, J. M. & Clipper, S. J. (2013). Assessing research on workplace violence, 2000–2012. Aggression and violent behavior, 18(3), 383-394.
Rhöse, E. (2003). Läraridentitet och lärararbete: fem livsberättelser. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2003. Karlstad
Sahlin, C. (2011). Survival kit: en handbok för nya lärare. ([Ny utg.]). Stockholm: Carl Sahlin.
Svedberg, L. (2016) Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap. Uppl. 6, förlag studentlitteratur AB
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur AB.
Ttofi, M.M., Farrington, D.P. & Baldry, A.C. (2008). Effectiveness of programmes to reduce
school bullying: a systematic review : report prepared for the Swedish National Council for Crime Prevention. Stockholm: Swedish National Council for Crime Prevention.
Pousette, M. (2009). Trygg på jobbet: så förebygger och hanterar du hot, våld och
trakasserier mot skolans personal. Stockholm: SKL Kommentus
Wikman, S. (2012). Våld i arbetslivet: Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder. Doctoral dissertation, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Wilson, C. M. Douglas, K. S. & Lyon, D. R. (2010). Violence against teachers: Prevalence and consequences. Journal of Interpersonal Violence, 26(12), 2353-2371.
Elektroniska källor:
Wallin, F. (2016, 21 april). Hälften av alla lärare utsätts för våld. Skolvarlden.se. Hämtad 2017-03-02, från http://skolvarlden.se/artiklar/halften-av-alla-larare-utsatts-vald
49
Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2017-03- från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Arbetsmiljöverket. (2016). EU-arbete. Hämtad 2017-03-01, från https://www.av.se/om- oss/eu-arbete/
Socialstyrelsen, Våld och brottsrelaterade frågor. Hämtad 2017-, från http://www.socialstyrelsen.se/valds-
ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition
https://www.av.se
https://www.av.se/press/ny-bred-forskningsstudie-om-hot-och-vald-i-
skolan/?hl=hot%20våld%20i%20skola
Dagens nyheter, Lärare hotas och misshandlas av sina elever. Hämtad 2017-0 , från https://www.dn.se/nyheter/sverige/larare-hotas-och-misshandlas-av-sina-elever/ SVT, Domstol, lärare ska tåla lite våld. Hämtad 2017-0 , från
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/domstol-larare-ska-tala-lite-vald Aftonbladet, (skriv vad artikeln heter) Hämtad 2017-0 , från
https://www.aftonbladet.se/nyheter/article22455372.ab
Sydsvenskan (2016), Gymnasieelev slog lärare blodig. Hämtad 20170 , från
https://www.sydsvenskan.se/2016-09-19/gymnasieelev-slog-larare-blodig
Lärarnas riksförbund – https://www.lr.se Skolverket,
Brottsförebyggande rådet Artiklar:
Polisen.se (begrepp) Who.se (begrepp)
Bilaga 1
Litteratursökning
I bilagan Litteratursökning ska du återge de sökningar du har gjort för att hitta tidigare forskning inom ditt ämnesområde. Litteratursökningen ska finnas med som en bilaga i din uppsats.
Syftet med att redovisa litteratursökningen är att läsaren av ditt arbete ska kunna återskapa dina sökningar och på så sätt kunna hitta intressanta dokument. Redovisningen hjälper också läsaren att kunna bedöma om du sökt på relevanta ämnesord utifrån dina frågeställningar och om du genomfört sökningarna på ett bra sätt.
Använd denna mall när du gör din bilaga. Det gör ingenting om bilagan blir längre än en sida.
Syfte och frågeställningar: Här skriver du uppsatsens syfte och frågeställningar.
Vilka sökord har du använt?
Här skriver du vilka sökord/ämnesord du har använt, både de svenska och engelska.
Var har du sökt?
Skriv i vilka bibliotekskataloger (t ex GIH:s bibliotekskatalog), artikeldatabaser (t ex PubMed, Ebsco) och sökmotorer på webben (t ex Google Scholar) som du har sökt för att hitta tidigare forskning.
Sökningar som gav relevant resultat
Här ska du skriva ner de sökningar som gav material som du har använt för att beskriva forskningsläget. Skriv för varje sökning vilken bibliotekskatalog, artikeldatabas eller
sökmotor på webben det gäller och sedan själva sökningen, dvs hur du har kombinerat dina sökord. Ange trunkering (*), booleska operatorer (and, or, not) etc om du har använt dessa i sökningen.
Exempel:
Ebsco: Physical education and child* and motivation Google Scholar: “Physical education” children school
Kommentarer
Här kan du t ex skriva om det var svårt att hitta bra material om någon del av ditt ämne, vilka databaser som passade bäst eller om du har hittat mycket material via litteraturlistor, din handledare eller via ”related articles” i databaserna.