Hot och våld, en daglig företeelse på
lärarens arbetsplats
- en studie som belyser hur verksamma lärare
reagerar, agerar och hanterar hot och våld från
elever i årskurs 7-9 och gymnasieskola
Talin Celik & Christin Yousef
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete på avancerad nivå 65:2017
Lärarprogrammet 2013-2018
Handledare: Staffan Hultgren
Examinator: Bengt Larsson
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Studien undersöker hur lärare kan eller bör agera vid hot eller våldsamma händelser från elever i årskurs 7-9 och gymnasieskola. Vidare undersöks olika infallsvinklar på bemötande vid våld och hot. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika skolor hanterar situationer där konflikter och hot mot lärare uppstår.
• Hur ser hotfulla eller våldsamma situationer ut i dagens skolor? • Hur hanterar lärarna de olika givna situationerna?
• Vilka rättigheter har lärare, utifrån deras perspektiv, i hotfulla och våldsamma situationer?
Metod
Studien har en kvalitativ metodteori som utgår från ett hermeneutiskt vetenskapsideal. Intervjufrågorna utformades genom ”tratt-tekniken” där de inledande frågorna var av öppen karaktär som succesivt övergick till mer specifika frågor. Deltagarna valdes i första hand genom ett bekvämlighetsurval som senare övergick till ett snöbollsurval. Inför bearbetningen och analysen av all insamlad data gjordes en transkribering där samtliga intervjuer skrevs ner ordagrant. Materialet lästes igenom i flera omgångar för att skapa en helhetsbild och en större förståelse av all data. Vi utgick från en grundteoretisk forskningsprocess där all insamlad data jämfördes och kategoriserades utifrån gemensamma nämnare för att finna likheter och
skillnader bland det insamlade intervjumaterialet. Resultat
Hotfulla eller våldsamma situationer kunde per definition se ut på olika sätt. Lärarna som deltog i undersökningen genomgick både verbala kränkningar och fysiska påhopp. De
hanterade situationerna genom att dels tydligt markera för eleverna att deras beteende inte har accepterats, dels gått emellan eleverna och i sällsynta fall även tagit till större åtgärder genom att ”brotta ner” eleverna. I de flesta fall har en kränkningsrapport skrivits som skickats till rektorn. Slutligen förekom det stora brister i lärarnas kunskap kring vilka lagar och rättigheter som råder inom skolans verksamhet. Samtliga lärare var inte helt säkra på vad de får eller inte får göra under givna situationer. Många var dessutom inte bekanta med handlingsplanen som fanns på skolan.
Slutsats
Lärarna var måna om att försvara sin auktoritära roll genom att tydligt markera för eleverna när de agerade på ett felaktigt sätt samt genom att kontakta elevernas föräldrar och rektorn på skolan. Lärarna jobbade förebyggande genom att skapa goda relationer till eleverna. Ett önskvärt sätt för lärarna att hantera situationerna som uppstod var genom möjligheten att föra en vettig dialog med eleverna. De menade att ett gott samarbete mellan lärare och rektor är väsentligt för att en hotfull eller våldsam händelse ska tas på allvar.
Abstract Aim
The study intends to describe how teachers can or should act in the event of threats or any forms of violence by pupils in grades 7-9 and in Upper Secondary school. Furthermore, the study intends to touch on different angles of responses to violence and threats. The purpose of the study is to highlight how teachers in different schools’ handle situations when conflicts and threats arise against them.
• What kind of threats and violence do teachers receive in today's schools? • How does the teacher handle the different given situations?
• What rights do teachers have, from their perspective, in managing situations that include forms of threats and violence?
Method
The study has a qualitative method theory based on a hermeneutical science idea. Interview questions were formulated through "funnel technology" where the initial questions were of open character, which gradually shifted to more specific questions. The participants were chosen primarily by a comfort assurance that later turned into a snowball event. Prior to the processing and analysis of all collected data, a transcript was made where all interviews were written down ordinarily. The material was reviewed in several rounds to create an overall picture and a greater understanding of all data. We assumed a basic theoretical research process where all collected data were compared and categorized by common denominators to find similarities and differences among the collected interview material.
Results
Threatening and violent situations could by definition look different. The teachers who participated in the survey underwent both verbal and physical advances. They handled the situations by clearly marking the students that their behaviour was not accepted. Partly between and amongst the students and, in some cases, partly taking more action by "breaking down" the students. In most cases, a violation report has been written that has been sent to the director. Finally, there were major shortcomings in the teachers' knowledge about the laws and rights of the school's activities. All teachers were not sure what they should or should not do in given situations. In addition, many were not familiar with the school’s action plan. Conclusions
Teachers were prepared to defend their authoritarian role by clearly marking the students when they acted incorrectly and by contacting the students' parents and the principal at the school. The teachers worked preventively by creating good relationships with the students. A desirable way for teachers to handle the situations that arose was the opportunity to make a sensible dialogue with the students. For example, good cooperation between the teacher and the principal is essential in a situation where threats or violence occurs in the intention to be taken seriously.
Disposition
Följande text redogör innehållet för samtliga delar av uppsatsen. Strukturen för studien är uppbyggd innehållandes fem delar, även kallade huvudrubriker. Den första delen är inledning som består av en introduktions del, bakgrunds del, forskningsläge, syfte och frågeställningar samt en teoretisk utgångspunkt. I introduktionsdelen framkommer en kort orsak till val av forskningsämne och varför ämnet är relevant att skriva om. I bakgrundstexten framkommer information som ger läsaren en grund för att bygga upp en större förståelse kring vad ämnet handlar om. Under forskningsläge nämns tidigare forskning som har varit relaterat till hot och våld inom skolverksamhet, där olika fenomen och vinklar har valts att lyftas fram. Under syfte och frågeställningar beskrivs syftet med valet av studie, där ett par frågeställningar följer avsett att fungera som en bas för att komma fram till ett resultat som ska svara på studies syfte. I den teoretiska utgångspunkten lyfter studien fram två perspektiv, sociokulturella och psykosociala perspektiven, som ska fungera som en förståelsehorisont i syfte att senare ligga till grund för analysdelen.
I den andra delen av studien nämns val av metod och vetenskapliga förhållningsätt, där grundad teori ligger till grund för att genomföra studiens empiri.
Del tre består av resultat, där förekommer en bearbetad sammanställning av all data som samlades in av samtliga intervjudeltagare.
Del fyra består av diskussion, där resultatet analyserades och diskuterades med tidigare inhämtad material från bakgrund, tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt.
Slutligen består del fem av en slutsats där studien svarar på tidigare frågeställningar. Hur vidare studien lyckades komma till fram till ett svar eller inte. Sist nämns vad för typ av vidare forskning som kan utvecklas utifrån den genomförda studien.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Introduktion ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Centrala begrepp ... 2
2.2 Hot och våld inom skolverksamhet ... 3
2.3 Rollen som lärare ... 4
2.4 Förebyggande arbete ... 5
2.4.1 BRÅ – Brottsförebyggande Rådet ... 7
2.5 Forskningsläge ... 8
2.5.1 Relationer är A och O ... 9
2.5.2 Konflikthantering ... 11
2.5.3 Lagar och förordningar ... 12
2.6 Teoretisk utgångspunkt ... 16
2.6.1 Sociokulturellt perspektiv ... 17
2.6.2 Psykosocialt perspektiv ... 18
3 Syfte och Frågeställningar ... 20
4 Metod ... 20
4.1 Val av metod ... 20
4.2 Urval ... 20
4.3 Datainsamling och bearbetning av data ... 21
4.4 Analys av datamaterialet ... 23
4.5 Reliabilitet och validitet ... 24
4.6 Forskningsetiska principer ... 24
4.7 Introduktion av de intervjuade lärarna ... 25
5 Resultat ... 26
5.1 Hotfulla och våldsamma situationer i dagens skolor ... 26
5.1.1 Innebörden av en hotfullsituation utifrån lärarnas perspektiv ... 27
5.1.2 Lärarnas egna berättelser om händelser som de har varit med om ... 27
5.2 Lärarnas hantering av de givna situationerna ... 29
5.2.1 Hantering av samt lärarnas bekvämlighet i att agera vid hotfulla eller våldsamma händelser. ... 30
5.3 Lärarnas rättigheter i hotfulla och våldsamma situationer ... 32
5.3.1 Lagar och rättigheter ... 32
5.3.2 Strategier och handlingsplaner på skolan ... 33
5.3.3 Rektorn ... 34
5.4 Orsak och verkan av elevhandlingar ... 34
5.4.1 Bakomliggande faktorer av elevhandlingar ... 34
5.4.2 ”Nutid” i jämförelse med ”dåtid” ... 36
6 Diskussion och analys ... 37
6.1 Hotfulla och våldsamma situationer i dagens skola ... 37
6.2 Lärarnas hantering av de givna situationerna ... 39
6.3 Lärarnas rättigheter i hotfulla och våldsamma situationer ... 43
7 Slutsats ... 44
7.1 Vidare forskning ... 46
Bilaga 1 Litteratursökning Bilaga 2 Intervjumall Bilaga 3 Enkät
1 Inledning
1.1 Introduktion
Yrkesrollen som lärare har alltid haft en betydelsefull roll i det svenska samhället. De har bland annat som uppgift att fostra och handleda elever till att bli goda samhällsmedborgare. I en perfekt önskvärd arbetsmiljö står läraren och föreläser medan eleverna sitter på sin plats och tar till sig av kunskapen läraren förmedlar. Allt i en harmonisk och tillåtande arbetsmiljö men dock är så inte alltid fallet. Verksamma lärare är ständigt i interaktion med olika
individer med varierad socioekonomisk bakgrund, etnicitet, uppfostra etc. som ser på ”livet” med olika ”glasögon”. Detta kan skapa en obalans bland eleverna, där olika konflikter eller våldsamma händelser tenderar att uppstå. (Bounds & Jenkins 2016, 336 f.)
På senare tid har det allt mer uppmärksammats om hotfulla och våldsamma händelser i skolsammanhang på sociala medier. Både DN och Aftonbladet, nämner i sina artiklar att uppkomsten av hot och våld är ett av de allvarligaste problemen i skolan. Enligt en granskning som DN (2013) gjort har en tredjedel av samtliga anmälningar som gjordes till Arbetsmiljöverket handlat om hot och våldsamma situationer i skolsammanhang. Flera gånger har det visat sig att dessa fall har handlat om plötsliga raseriutbrott som uppkommit hos elever, där ilskan har eskalerat och drabbat den som stått närmast. I vissa fall har våldet varit riktat mot en specifik lärare. (Dagens nyheter, 2013) Vad händer med lärare som får uppleva situationer där de själva står framför den våldsamma eleven och inte har någon aning om vad som kommer hända härnäst, på vilket sätt får eller kan lärare agera?
Artiklarna uppmärksammar lärare som blir misshandlade av sina elever (Nyheter Svt, 2013) lärare som hotas med att få en pistol riktad mot sig (Aftonbladet, 2016), lärare som får slag i ansiktet, (Sydsvenskan, 2016) Kränkningar, hot och våld betraktas i dessa sammanhang nästan som en ”arbetslyx” i jämförelse. Situationerna är helt absurda och borde inte få förekomma i en så pass bred utsträckning. Enligt artikeln i DN (2013) upplever många lärare ångest över att åka till jobbet just på grund av stökiga elever och ständiga hot. Tänker vi själva tillbaka på vår egen skolgång känner vi inte igen oss i det som sker idag. Elevernas respekt gentemot lärarna, tolkas genom artiklarna, har minskat radikalt. Detta fenomen utspelar sig dock inte enbart mot lärare utan även mot andra auktoriteter i samhället. Något
2
som förr var otänkbart för en elev att göra, så som att slå en lärare eller till och med hota med ett vapen, är högst tänkbart i dagsläget.
Vad har verksamma lärare för befogenheter och på vilket sätt bör lärare agera när hot och våld uppstår i klassrummet? Finns det handlingsplaner på skolan som lärarna kan rätta sig efter? Anledningen till varför vi har valt att intressera oss för detta ämne är för att vi går sista året på lärarutbildningen men har saknat konkreta verktyg till hur vi ska jobba med hot och
våldsamma situationer inom skolverksamheten. Förhoppningen med studien är att den ska bidra till att skapa en större förståelse, ge läsaren möjlighet till att få en inblick i hur det egentligen ser ut på vissa skolor och vad som förväntas av oss som lärare i vår kommande profession. Både hur vi bör och får agera när en händelse uppstår men även hur vi på ett förebyggande sätt kan undvika att händelserna uppstår.
2 Bakgrund
2.1 Centrala begrepp
Nedan följer en beskrivning kring begrepp som definieras för att göra det lättare för läsaren att följa med i texten och för att skapa en tydligare förståelse för ordens innebörd. Begreppen som valts att beskrivas är: våld, hot och konflikthantering.
Våld är ett begrepp som kan ha olika benämningar. Mer konkret innefattar våld allt ifrån att
bli förlöjligad till att utsättas för en grov våldtäkt eller andra allvarliga former av hot. Ordet är en kombination av fysisk-, sexuell- och psykiskt våld samt social utsatthet. Inom
skolverksamhet handlar det oftast om fysiskt våld och det är den formen av våld som studien riktar in sig på. Fysiskt våld kan vara allt ifrån knuffar, bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad av en eller flera elever. (Socialstyrelsen, 2017)
Världshälsoorganisationen har en egen definition av våld som lyder:
Att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person, mot en annan människa, en grupp människor, en gemenskap eller ett samhälle, med följd eller tämligen sannolik följd att någon dör eller att det
3
uppstår kroppsskada, psykisk skada, skador i den känslomässiga utvecklingen eller funktionshinder (WHO)
Hot är en definition som innebär att någon via kommunikation, som exempelvis
telefonsamtal, sms eller med hjälp av vapen yttrar att skada en individ eller individens egendom. Det är en förklaring om avsikten att använda våld eller andra obehagliga drastiska åtgärder som bland annat kan röra olaga hot, vilket är ett brott i Sverige (Polisen, 2017).
Konflikt är ett begrepp som omfattar djupgående och långvariga händelser som allvarligt
påverkar skolans verksamhet och alla berörda. (Andersson & Ingemarsson 1994, s. 16) Ordet kommer från det latinska ordet conflictus som betyder tvist, motsättning eller
sammanstötning, vilket oftast sker mellan två eller flera individer. Konflikter
uppmärksammas i skolsammanhang då de inblandade eleverna ständigt ”trackar” varandra. Orsaken till att konflikter uppstår beror till stor del på att det funnits en pågående strid mellan eleverna under en längre period, som sedan får en urladdning och eskalerar i form av
munhugg, slagsmål och i vissa fall vapen (ibid, s. 85)
2.2 Hot och våld inom skolverksamhet
Hot och våldsamma händelser mellan elever har markant ökat i skolor runt om i Sverige. I samband med detta har även stress och prestationskraven på både elever och lärare ökat. När elever blir arga eller provocerande faller det naturligt att flertalet har behov av att markera graden av ilskan genom hotfulla ställningstaganden. Inom tonåringens frigörelseprocess på väg att finna en egen identitet är och ingår aggressivitet som ett starkt vapen. Att som lärare dagligen befinna sig på sin arbetsplats, som även är elevernas arbetsplats, under ständiga hot om våld och misshandel skapar en otrygg miljö med frustration som kan ge lärarna fysiska åkommor. (Andersson & Ingemarsson 1994, s. 19 f.)
År 2008 gjorde Lärarnas Riksförbund en arbetsplatsundersökning som visade att nästan var femte lärare är rädd för att utsättas för hot och våld på sin arbetsplats. Närmare hälften av lärarna uppger att våld i skolan har ökat. Detta tyder på allvarliga arbetsmiljöproblem som kan komma till att kräva drastiska åtgärder för att arbetssituationen för lärarna ska förbättras. (LR, 2008) Undersökningen har bidragit till att ge Lärarnas Riksförbund en anledning till att reflektera över vilka normer som finns på skolorna. I Sverige har alla barn och ungdomar
4
obligatorisk skolgång, vilket kan resultera i att vissa elever känner tvång och kan förknippa skolan som någonting negativt. Flera ungdomar lider av identitetsproblem och försöker finna sin plats i tillvaron. Dessa ungdomar har inte lyckats utveckla ett starkt normsystem vilket skapar ett tydligt problem eftersom samhällets normer även bör gälla i skolsammanhang. I synnerhet då det är en förutsättning för lärare att klara av att tillhandhålla kunskapsuppdraget. Hot och våld bör inte förekomma i skolsammanhang. Det är således inte godtagbart att lärare inte polisanmäler när hot och våldsamma händelser väl uppstår. Enligt den genomförda undersökningen av Lärarnas Riksförbund (2008) var det minde än 10 procent av våldet i skolan som polisanmäldes. Rektorn har en skyldighet att anmäla samtliga brott. Lärarnas Riksförbund betonar att det bör vara en självklarhet att polisanmäla, både för individen och för skolan då inget inom skolsammanhang ska behöva känna rädsla. (ibid)
2.3 Rollen som lärare
Lars-Åke Kernell (2010) nämner inledningsvis att rollen som lärare är det mest komplexa yrket av dem alla. Enligt Kernell är det ett djupt sammansatt ämne där en av
huvuduppgifterna består av att hantera dilemman. (Kernell 2010 s. 13 ff.) En förklaring till varför läraryrket uppfattas som komplext går att beskriva genom de förändringar yrket har genomgått under de senaste 30 åren. (Brante 2008 s. 19) På sikt har förändringarna påverkat läraridentiteten i synnerhet då det inte längre råder någon kontroll över yrkets arbetsuppgifter. Med åren har allt fler arbetsuppgifter för lärare skapats samtidig som elevantalet i varje klass har ökat. Detta har indirekt påverkat lärarens relation till eleverna. (ibid ss. 37-86) Även Eva Rhöse (2003) tar i sin avhandling upp komplexiteten i läraryrket. Ett par negativa aspekter Rhöse lyfter upp vilka påverkar läraridentiteten är lärarens sjunkande status, konkurrens mellan skolor genom friskolans uppkomst, ökningen av obehöriga lärare, ökat elevantal och medias svartmålning av skolverksamheten. (Rhöse 2003, ss. 27-38) I slutet på avhandlingen konstaterar hon att den största anledningen till att lärare stannar kvar och inte byter yrke är glädjen när relationen mellan eleverna och deras föräldrar fungerar på ett optimalt sätt. (ibid, s. 179) Relationer är inget nytt fenomen utan har funnits i yrket som ett av lärarens
huvuduppgifter sedan i mitten av 18oo-talet. (Persson 2008, s. 123 f.) En relation uppstår dock inte av sig själv utan behöver en konstant utveckling. Kernell menar att en relation inte enbart handlar om relationer mellan två individer. Elevernas kunskaper behöver även kunna sättas i relation till en helhet, där kunskapen på så sätt ska kunna implementeras i olika sammanhang. Då läraryrket utgörs av flertalet mänskliga relationer och möten, som för övrigt
5
alltid är dynamiska, blir lösningen av en konflikt eller händelse inte alltid den samma. Som lärare tvingas man alltid göra avvägningar och försöka hitta olika balanser mellan olika alternativ. Oftast är det i efterhand som lärarens beslut visar sig vara riktiga eller felaktiga (Kernell 2010 s. 15 ff.)
Det finns flera olika rädslor som är förknippade med läraryrket. De behandlas utförligt av författarna Mikael Arevius och Henrik Olsson i, Rädda lärare: om rädsla som hot och
möjlighet, (2007). De lyfter bland annat upp rädslan av att som lärare bli misstänkt eller
anmäld av elever och vad denna rädsla kan få för negativa konsekvenser. Vid
konflikthantering är det av stor vikt att läraren är kapabel till att hantera situationen utan att dra sig undan eller uppvisa konflikträdsla, då rädsla inte löser situationen utan snarare leder till en ökad risk för en våldsam situation. (Arevius & Olsson 2007, s. 63 ff.) Hur lärare
däremot väljer att uppfatta dessa hot och konflikter är väldigt olika och skiljer sig från individ till individ. Det kan bland annat bero på lärarens egen personlighet, hur situationen ser ut, vem som hotar eller när i livet själva händelsen inträffar. Är läraren i ett skede som exempelvis består av konstant trötthet och stress blir toleransen att klara av att hantera en hotfull situation lägre. (Pousette 2009, s. 63)
2.4 Förebyggande arbete
Det är i synnerhet viktigt att uppmärksamma skolpersonalens trygghet. Många lärare som utsätts för våld eller hot drar sig för att berätta om sina upplevelser. Om lärare inte berättar när en händelse inträffar är det svårt att både förebygga och hjälpa dem som har drabbats. Våld och hot är således en viktig arbetsmiljöfråga och det är arbetsgivaren, i detta fall rektorn på skolan som bör se till att lagarna följs tillsammans med de anställda för en hållbar och god arbetsplats. I praktiken bör skolledningen i synnerhet ha ett väldefinierat uppdrag med rätt befogenheter, resurser samt kompetens att driva ett bra miljöarbete. Ett uppdrag som rektorn på skolan bör se till kan realiseras. (Pousette 2009, s. 8)
Arbetsmiljöverket har i sin rapport (2009) konstaterat att enligt verkets inspektioner i de tre storstadsdistrikten har 8 av 10 skolor mer eller mindre brister i sitt arbete kring hot och våld. Detta ger således en stor anledning till att finna likartade brister i alla delar av landet. Det finns ett starkt argument till att de flesta skolor behöver ta fram mer genomtänkta och
6
kunskaper i att hantera hot och våldsamma situationer. Efter alla uppmärksammade
våldshandlingar inom olika skolverksamheter har röster höjts för mer övervakning, striktare besökskontroller, tuffare regler och strängare straff för eleverna. Men vid läsandet av Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) slutsatser över hur skolan på bästa sätt förebygger både grova och lindrigare våld, finns det inget stöd till att föregående åtgärder ska ha någon positiv effekt på eleverna. (Wallin 2016, BRÅ 2009)
är regeringens expertmyndighet och har en aktiv roll i
Arbetsmiljöverket är regeringens expertmyndighet och har en aktiv roll i utvecklingen av den europeiska arbetsmiljön. Enligt Arbetsmiljöverket bidrar en god arbetsmiljö till minskning av arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. Det har även framkommit att en god arbetsmiljö påverkar en individs hälsa och personlig utveckling i en positiv riktning (Arbetsmiljöverket, 2016). Att inneha grundläggande kunskaper om hur hot och våldsamma situationer ser ut på lärarnas arbetsplatser är viktigt för att kunna skapa effektiva åtgärder som minimerar att riskerna uppstår. Ett sätt att jobba förebyggande kan således vara genom hälsorelaterade insatser som Wellness-program och stresshanterings-kurser. En lärare som är stressad på sin arbetsplats kan vara en bidragande orsak till att hot och våldsamma situationer på
arbetsplatsen skapas från en situation som vid annat fall kunde få ett annat utfall. (Piquero, Piquero, Craig & Clipper, 2013) Det finns ett ökat intresse inom internationell forskning som har till orsak att förstå bakomliggande faktorer som ligger till grund för hot och våld på lärarnas arbetsplatser. Ett intresse som är gemensamt för både svenska arbetsgivare och fackförbund. Detta resulterar i ett arbete att få fram en kunskapsbank vars intresse är att öka möjligheterna till att utforma effektiva antihot- och våldsprogram. (Chappell & Di Martino, 2006).
Enligt Wikman (2012) har det i tidigare genomförda studier bland verksamma lärare önskats utbildningar inom självförsvar i syfte att öka kunskapen på vilket sätt ett agerande bör ske vid hotfulla eller våldsamma situationer på arbetsplatsen. Numera önskar lärarna däremot stöd i form av samtal vid hotfulla och våldsamma situationer istället för självförsvarskurser. Detta beror enligt Wikman på att det i nuläget rapporteras om allt grövre våld än tidigare vilket skapat ett arbetsklimat där lärarna är i behov av psykologiskt stöd inom verksamheten. (Wikman, 2012).
En studie som utfördes av Dzuka och Dalbert (2007) visade att de lärare som oftast utsattes för hot och våldsamma situationer var de lärare som behövde psykologiskt stöd som mest.
7
Studien visade även att de lärare som aldrig har utsätts för hot eller våldsamma situationer är de som är mest tillfredsställda med sin arbetstillvaro. Detta är ett antagande som även har avspeglats på eleverna. Elever som tidigare inte har upplevt våld i sin vardag har en minde våldsam syn på verkligheten medan elever som har växt upp med våld i familjen eller bland vänner tenderar att normalisera beteendet. (Dzuka & Dalbert 2007, s. 253 ff.) Wilson, Douglas och Lynn, (2011) belyser vikten av att ha lärare som är psykologiskt stabila för att minimera riskerna vid en utsatt hotfull eller våldsam situation. Detta genom att tillhandahålla lärarna ett professionellt psykologiskt stöd för att öka kvalitén på utbildningen. Ett bristfälligt stöd för lärarna skulle således resultera i fler sjukskrivningar som i sin tur skulle leda till minskad kontinuitet i undervisningen. (Wilson, Douglas & Lynn, 2011 s. 2353 ff.).
Skolledningen får i detta fall en viktig roll i att ta uppgifter om hot och våldsamma situationer från elever på största allvar genom att ge rätt stöd för lärarna men även genom att offentligt ta ställning och visa att all form av hot eller våld i skolmiljö inte accepteras. (Espelage et al. 2013, s 75 ff.)
Ett sätt att jobba förebyggande kring våld och hotfulla situationer i skolan är genom att skapa tillitsfulla relationer mellan eleverna och skolans personal. Känner eleverna att de kan ha en tillitsfull relation till åtminstone en vuxen skapar det en möjlighet att eleven öppnar upp sig och kan gå till läraren för att prata om problem eller händelser som sker under skoltid. På så sätt kan allvarliga hot komma till en vuxens kännedom i tid och stoppas innan det hinner gå för långt. Ytterligare en aspekt är att eleverna får en förutsättning att skapa en anknytning till skolan som ger dem en känsla av att dela ansvar för att skolan ska hållas trygg. (Pousette 2009, s. 22)
2.4.1 BRÅ – Brottsförebyggande Rådet
När det kommer till grovt våld inom skolverksamheten mot lärare är grundskolan mer utsatt än gymnasieskolan. Det har BRÅ kommit fram till genom en kartläggning som gjordes 2009. Dubbelt så många grundskolelärare jämfört med gymnasielärare uppger i SCB:s
arbetsmiljöundersökning att de har utsatts för våld eller hot på sin arbetsplats. Den mest förekommande platsen där lärarna utsätts för våld är utanför klassrummet under tiden eleverna har rast. (Pousette 2009, s. 19)
Genom åren har det bland lärare skett en attitydförändring när det kommer till antalet polisanmälda incidenter på skolan. Detta har medfört att antalet anmälningar kring hot och
8
våld har ökat kraftigt. Enligt BRÅ finns det ett tydligt samband med att våld i skolan hänger ihop med mobbing och arbetsmiljön i skolan. (ibid)
2.5 Forskningsläge
För att skapa en trygg och säker miljö på skolan är det viktigt att skolorna systematiskt jobbar med att främja lika behandling i synnerhet för att förebygga våld och kränkande behandling. Skolverket (2017) menar att det gäller att fånga upp de problem och händelser som uppstår i tid för att motverka att de går över till hotfulla eller våldsamma situationer. Detta kan delvis uppnås genom att rektor och lärare är uppmärksamma på de relationer som råder mellan eleverna men även de relationer som råder mellan lärare och elever. (Skolverket, 2017)
Det har upptäckts att i många av de grövsta fallen av skolvåld och hot, har eleverna på skolan haft förhandsinformation som inte kommit fram till skolans personal. Skolorna bör där av kontinuerligt följa hur information sprids mellan elever och personalen på skolan. (Pousette 2009, s. 23)
Vad som bör göras när en allvarlig situation inträffar bör vara genomtänkt och klargjort av skolans personal i förhand. En handlingsplan bör kontinuerligt utvecklas i samband med elever och samtlig personal så att den blir förankrad i skolans aktuella situation. (ibid, s. 23)
Skolans personal måste bygga upp fungerande relationer till sina elever och de ska kunna utöva social kontroll med kvalité. Den makt man har som personal kan annars lätt bli auktoritär och skapa konflikter – Jan Landström, kriminolog och Brå-samordnare i Nacka kommun. (ibid, s. 46)
Jan Landström lyfter fram att dagens ungdomar skapar värderingar som kommer från många olika håll tillskillnad från förr då den i synnerhet kom från skolan, kyrkan eller familjen. Således är det en stor utmaning för dagens skolor att möta dessa ungdomar med egna uppsättningar av värderingar. I dagens situation kan en elev svara läraren: Jag hör att du
säger det, men så tycker inte jag. Detta skapar en stor utmaning för dagens verksamma lärare
att förhålla sig till den typen av argumenterande elever, utan att hamna i en konflikt eller kränka dem, säger Landström. (ibid, s. 46) Många av de elever som skapar problem i skolan kommer från en bakgrund med många riskfaktorer. De är oftast socialt utsatta och kan ha en framtid som inte alltid ser så ljus ut. (Sahlin 2011, s. 27)
9
2.5.1 Relationer är A och O
Skolan är inte enbart en plats för elevernas lärande utan även en plats för sociala relationer. Således bör alla som vistas i skolans miljö göras delaktiga i att arbeta förebyggande för skolans trygghet. Det finns forskning som har påvisat att straffinriktade åtgärder i skolan har en mer negativ effekt på eleverna än förebyggande. Det anses bland annat skapa en miljö som i synnerhet försvårar möjligheten för eleverna att få en känslomässig anknytning till skolan. Detta bidrar till att det blir svårare för elever och personalen på skolan att kommunicera med varandra. Dessutom kan det försämra möjligheterna för lärarna att agera utifrån varje specifik situation. Således är det av god vikt att som lärare lägga fokus på och ge beröm när eleverna gör något bra då det är ett effektivt sätt att ändra på ett destruktivt beteende, nyckelordet för att komma åt eleverna är uppmärksamhet. De flesta elever är i synnerhet vana vid att läraren uppmärksammar när de beter sig illa. Pousette menar att läraren istället bör ignorera negativt beteende och ge deras uppmärksamhet till de elever som beter sig bra. (Pousette 2009, s. 23, 55)
Madeleine (2009), nämner en skola där de varken har larm eller övervakning. Detta beslut togs då det tidigare larmet resulterade i många hot från eleverna. Det var enligt dem ”roligt” att sätta igång larmet. Eleverna på den skolan fick gå igenom många insatser innan de kom till ett skede där allt har kunnat fungera som det bör göra i en skolverksamhet. Eleverna hade upprepande gånger skapat problem och fått uppmärksamhet för deras negativa beteende. De fick ständigt utskällning från lärare och skickades iväg till rektorn vid flera tillfällen. Skolan kände att de var i stort behov av att lösa problemen på ett annat sätt. Således ändrade lärarna strategi och valde att rikta fokus på att ge eleverna beröm, närhet och tid, samt ta onödiga diskussioner vid ett annat tillfälle. Oftast kallas föräldrar eller kurator in när en händelse har inträffat men John (2009) menar att det är när eleven gör något bra, exempelvis ett gott beteende, som uppmärksamheten från läraren i synnerhet gör nytta och det är vid dessa tillfällen den är viktig. Skulle en situation bli våldsam där en lärare blir attackerad av en annan elev ska denne enbart hålla i eleven och med en lugn ton försöka prata tills dess att eleven har lugnat ner sig. Vid det skedet bör eleven även få beröm. John är medveten om att detta kan låta lite konstigt, men enligt honom får lärare inte skapa situationer där de tillåter att våld blir ett verktyg för elever att uppnå det de vill. Därför måste läraren ge eleverna något annat, något de eftertraktar. (ibid, s. 56) Det som kan göra nytta när det kommer till att skapa
10
en god elevrelation är att som lärare vara delaktig i de olika aktiviteter som sker utanför lektionstid. I synnerhet genom att prata med eleverna och vara allmänt intresserad. Oavgjort är alltid bättre än förlust. I vissa fall kanske det allra bästa. Alla elever har olika bakgrund och kan ha olika diagnoser som läraren inte är medveten om. Elever med ADHD är väldigt
impulsstyrda och har inte en tanke på konsekvenser när de bråkar. Dessa elever backar sällan undan, utan läraren måste ge en möjlighet till en väg ut ur bråket. Vidare bör läraren även se upp med att inte kränka eleverna. Oftast har de elever som skapar konflikter inte det lätt i skolan. (ibid, s. 47 ff.)
Carl Sahlin (2011) skriver i Survival kit, om en händelse som inträffade när han hade en kandidat från lärarhögskolan under en termin. Kandidaten var påläst i sina ämnen och hade en hel del stoff kring flera olika didaktiska undervisningsmetoder. Inför varje lektion hade han minutiöst planerat vad som skulle göras och på pappret var hans lektionsplaneringar starkt genomtänkta och strukturerade. Trots hans goda planering blev lektionerna med eleverna inte bra. Efter varje lektion satt Sahlin med lärarkandidaten och diskuterade vad som hade gått bra respektive dåligt med lektionen. Kandidatens största problem var i synnerhet hans oförmåga att bygga upp en relation till eleverna. De konflikter som skapades under lektionen hade han svårt med att ta tag i ordentligt. En elev på skolan uttryckte sig på följande vis: (ibid, s. 47)
Jag förstår vad han säger, men jag förstår mig inte på honom. Jag har svårt att förstå vem han är och jag kan inte prata med honom. Det gör att jag inte förstår hans lektioner och jag slutar lyssna. Plus att han låter alla kalla varandra vad som helst i klassrummet. Det gör att jag inte litar på honom. Det känns inte som att han tycker det är viktigt hur vi mår, han vill bara göra det som han har planerat (ibid s. 47 f.)
Viktigt att ha i åtanke vid läsandet av citatet är att elever kan vara väldigt hårda i sin bedömning av lärare, speciellt nya. Ena dagen kan de tycka att man är den bästa läraren i världen medan andra dagar är man den sämsta. Men, det elevens kommentar visar är att det är ytterst viktigt att kunna knyta an till eleverna för att ha möjlighet till att nå dem i
undervisningen. Enligt Sahlins egna erfarenheter kan elever acceptera en lektion som inte är hundraprocentigt välplanerad. Vad eleverna således inte accepterar är när en lärare helt oengagerat river av en lektion enbart för att få det gjort. Eleverna vill dessutom veta allt om deras lärare. Vem läraren är, vart läraren bor, förhållandestatus, om läraren har barn etc. De vill även veta hur läraren reagerar när någon elev kränker en annan elev inför honom eller henne. Låter läraren det passera eller gör läraren klart för eleverna att denne inte accepterar ett
11
sådant beteende? Som ny lärare kan Sahlin garantera att det är detta som eleverna fokuserar på till en början, men behöver lärare ge svar på alla dessa frågor? Kan lärare verkligen berätta vad som helst för sina elever? Naturligtvis inte, som lärare är man även en förebild för
eleverna. Det innebär att kunna skilja på det som är privat och det som är personligt. Anledningen till varför det är bra att bygga upp relationer med eleverna grundar sig i att de ska få ett förtroende och känna sig trygga nog att våga öppna sig och berätta när något är fel. Endast då kan läraren nå eleverna och få dem att lyssna. Det kommer alltid att finnas elever som har genomskådat skolans system. Skolan har exempelvis inte längre några
straffsanktioner. Lärare har inte rätt till att slå elever som inte gör det dem blir tillsagda. Lärare har heller inte rätt till att sänka elevernas betyg på grund av att de uppför sig illa. Enda möjligheten att få dessa elever att lyssna i en konfliktsituation bygger just på den relation och det förtroende som läraren tidigare har skapat med eleven. Finns inte relationen är läraren ännu en ”dum vuxen som inte fattar någonting”. (ibid, ss. 48 ff.)
2.5.2 Konflikthantering
Det finns olika metoder att tillhandahålla när en konflikt ska lösas. En av de viktigaste sakerna att tänka på vid konflikthantering är att ta tag i händelsen på en gång. Görs inte det, spelar det ingen roll hur goda pedagogiska tillvägagångsätt läraren har, denne kommer ändå inte att nå fram till eleverna. Som lärare gäller det att ta konflikterna som uppstår på allvar för att i synnerhet ge eleverna en tydlig signal att elevernas problem eller känslor tas på allvar. Det bidrar även till att läraren blir mer trovärdig och respekterad. Utgångspunkten vid pedagogisk undervisning är individualisering. Där av bör även konflikthantering
individualiseras, både för lärarna och men även för eleverna då konflikthanteringsmetoder fungerar olika beroende på individ. En metod som fungerar bra på en individ behöver inte fungera bra för en annan. (Sahlin 2011, s. 50)
Enligt Sahlin bör lärare strunta i teorierna och istället själva prova olika sätt att lösa
konflikterna på. Det är även av god vikt att utgå från ett kollegialt lärande för att ta reda på vad andra har för framgångsrika strategier, detta för att skapa en bas att utgå ifrån som kan kopplas ihop till teorierna. Sahlin menar att skillnaden mellan ett proffs och en nybörjare är att proffset inte enbart har hittat en framgångsrik metod, utan även kan förklara teoretisk varför just den metoden fungerar och det är först då som läraren kan luta sig tillbaka mot att ha en teori att utgå ifrån. (ibid, s. 51)
12
2.5.3 Lagar och förordningar
Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen kräver att arbetsgivaren, i detta fall rektorn, ska utreda vad det finns för risker för hot och våldsamma händelser.
Arbetsgivaren ska även i den utsträckning som det går förebygga incidenter genom att bland annat genomföra särskilda säkerhetsrutiner.
Enligt lärarna är i synnerhet en av den svåraste avvägningen vid konflikthantering på skolan att kunna avgöra hur de kan agera eller får ingripa i konflikter mellan elever på skolan. Det är vanligt att lärarna känner en rädsla över att bli anmälda över att ha använt för mycket våld. Samtidigt har lärarna en plikt över att se till att eleverna inte far illa. Det finns ett antal lagar som styr skolpersonalens skyldigheter och rättigheter när det kommer till hur de ska handskas med hot och våld. Nedan listas några av de lagar och förordningar som finns till för skolans personal. (Pousette 2009, s. 75 f.)
2.5.3.1 Tillsynsplikt
När eleven går på grundskolan övergår tillsynsplikten för barnet från vårdnadshavaren till kommunen under den tid då eleven är schemalagd på skolan. Under den tiden är det
skolpersonalens uppgift att ansvara för elevens hälsa och trygghet. Skolan måste ha rutiner för hur elevens trygghet ska säkerställas samt hur miljön ska övervakas. Tillsynsplikten gäller vid schemalagda lektioner samt i fritidsverksamheten. Tillsynsplikten gäller även för elever som inte vistas i klassrummet utan sitter med ett skolrelaterat arbete på en annan plats i skolan under tiden eleverna har rast, i anslutning till att skoldagen börjar och tar slut samt vid aktiviteter som sker utanför skolan såsom friluftsverksamhet, resor och utflykter. (Pousette 2009, s. 76)
2.5.3.2 Nödvärn
Enligt brottsbalken kan en lärare använda våld i den utsträckning som anses vara av nöd eller nödvärn. Vid nöd menas när fara hotar för liv, hälsa eller egendom. Nödvärn är när en individ försöker stoppa ett påbörjat överhängande angrepp på en person eller egendom. Nödvärn kan även vara ett angrepp mot en lärare eller rektor på skolan. Lärare har rätt till att åberopa
13
nödvärnsrätt vid ett slagsmål mellan elever samt vid attacker mot en själv om inte ”agerandet är uppenbart oförsvarligt med hänsyn till angreppets beskaffenhet”, det vill säga, det är tillåtet för lärare att använda våld i rimlig omfattning. Vad som är rimligt kan variera och är
beroende av omständigheterna. Ett mått på det som accepteras av den Högsta domstolen är ”lindrigare förvaringssätt”, som kan jämföras med att en lärare tar tag i elevens arm. (Pousette 2009, s. 76 f.)
2.5.3.3 Befogenheter
Enligt grundskoleförordningen har verksamma lärare befogenheten att ta till disciplinära åtgärder när en elev har ett olämpligt uppträdande. Läraren kan både på grundskolan och på gymnasiet uppmana eleven att rätta sig eller visa ut denne från klassrummet. Dock gäller tillsynsplikten även på en utvisad elev så det gäller för läraren att vara medveten om var eleven tar vägen. På grundskolan har läraren rätt att vid olämpligt uppförande och mindre förseelser ge eleven kvarsittning. Eleven måste då sitta kvar, max en timme i klassrummet efter skoldagens slut. På gymnasiet är det inte tillåtet att ge eleven kvarsittning. Vid
upprepade eller allvarliga förseelser ska eleven anmälas till rektorn. Rektorn kan ge eleven en skriftlig varning och ska rutinmässigt utreda händelsen. (Pousette 2009, s. 77)
2.5.3.4 Förflyttning
I vissa fall kan kommunen besluta att en elev ska flyttas till en annan skola. Denna form av åtgärd används enbart i extremfall. Ett exempel på en sådan situation är när skolans personal vill få slut på allvarliga kränkningar eller trakasserier mot en lärare. En förflyttning av en elev får endast ske inom den kommunala grundskolan. (Pousette 2009, s. 77)
2.5.3.5 Omhänderta föremål
Skollagen ger verksamma lärare eller rektor rätt till att omhänderta föremål som tillhör eleven om de bedöms som störande eller farliga. Med föremål menas mobiltelefoner, knivar, alkohol eller narkotika etc. Annan personal på skolan har inte rätt till att omhänderta föremål.
Föremålet eller föremålen som omhändertas kan läraren eller rektorn behålla under hela lektionen eller under hela skoldagen. Om föremålet bör omhändertas under en längre tid ska
14
vårdnadshavaren till eleven informeras snarast. I samband med att föremålet ska omhändertas får varken våld eller tvång användas. Eleven måste själv på uppmaning av läraren lämna ifrån sig föremålet. Det är heller inte tillåtet för läraren att öppna en elevs väska utan tillåtelse för att till exempel ta elevens mobiltelefon. Läraren måste alltid dokumentera omhändertagandet skriftligt om beslut tas att eleven inte ska få tillbaka sina tillhörigheter vid sista lektionens slut. Farliga föremål såsom alkohol ska dokumenteras och behållas fram tills att
vårdnadshavaren har underrättats. Olagliga föremål såsom kniv eller narkotika måste omedelbart anmälas till polisen. Föremål som tillhör eleven får skolan behålla i högst fyra dagar, med undantag om en polisanmälan har gjorts. Elevskåp som oftast är placerade längst korridoren är skolans egendom. Om skolpersonalen misstänker att en elev förvarar ett föremål som är farligt eller kan störa ordningen på skolan och eleven på begäran vägrar att öppna skåpet, har personalen på skolan möjlighet att med huvudnyckel öppna elevens skåp för att ta ut eventuella farliga föremål. Skolan bör ha rutiner och regler för vem som är behörig till att öppna skåpen. Oftast brukar rektorn få det ansvaret, denne kan likväl delegera uppgiften till en lärare. (Pousette 2009, s. 77 f.)
2.5.3.6 Arbetsmiljölagen
Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Denne bör se till att arbetsledare och annan personal på skolan får ett väl definierat uppdrag och att personalen får de befogenheter, resurser och kunskaper de behöver för att kunna driva en bra verksamhet med tillfredsställande arbetsmiljövillkor. Personalen på skolan behöver känna till alla lagar och arbetsmiljöregler som gäller för verksamheten. Detta för att kunna ansvara för ett betryggande arbetsmiljöarbete på skolan. (Pousette 2009, s. 79)
I föreskriften, Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2, framkommer bland annat följande: (med utdrag ur Arbetsmiljöverkets kommentarer)
• Arbetsgivare ska utreda de risker för hot och våld som kan finnas i arbetet och åtgärda de risker som utredningen pekat på. (ibid, 1993:2) Kommentar: Det är av stor vikt att en bedömning görs av vad som utgör en risk för uppkomsten av våld och hot både för arbetsplatsen i sin helhet och för enskilda
arbetssituationer. Själva utredningen bör utmynna i ett åtgärdsprogram. Risken för händelsen avgör således vilka åtgärder som behövs. Det kan gälla säkerhetsrutiner, anpassning till
15
lokaler, tekniska hjälpmedel, information, utbildning och åtgärder efter inträffad händelse. (ibid)
• Arbetet ska ordnas så att risk för våld eller hot om våld så långt som möjligt förebyggs. Särskilda säkerhetsrutiner ska finnas för arbete som kan medföra risk för våld eller hot. Rutinerna ska vara kända av alla arbetstagare som kan utsättas för risk. (ibid)
Kommentar: Det är arbetsgivaren som i synnerhet har ansvar för säkerheten på arbetsplatsen. Lokala behov och förutsättningar på arbetsplatsen avgör hur arbetet på bästa sätt ska
organiseras och vilka handlingsprogram som behövs. Det är av god vikt att utse en person som har till huvuduppgift att bevaka säkerheten. (ibid)
Vid budgetarbete är det viktigt att medel avsätts för bland annat säkerhetsanordningar, bemanning, utbildning och handledning. Resurser skal även finns till hjälp för drabbade arbetstagare. Det måste inom arbetsplatsen finnas en gemensam grundsyn på hur
säkerhetsarbetet bör bedrivas. Säkerhetsmedvetenheten ska omfatta hela organisationen inom arbetsplatsen. (ibid)
• Arbetstagare ska ha tillräcklig utbildning och information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet. (ibid)
Kommentar: Enligt arbetsmiljölagen måste arbetsgivaren säkerhetsställa att arbetstagaren har den utbildning som behövs och är medveten om vad som behöver iakttas för att undgå eventuella risker i arbetet. (ibid)
Skolan bör ha ett särskilt utbildningsprogram om säkerhet. Lärarna ska vid behov ha
möjlighet till att få en kompletterande utbildning i säkerhetsrutiner, säkert arbetssätt och hur de ska gå tillväga för att bedöma risker. Utbildningen bör även omfatta bemötandet av människor i kris, upprört tillstånd konflikthantering och på vilket sätt de kan skydda sig själva. (ibid)
• Vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld ska arbetstagarna få särskilt stöd och handledning.
• Arbetsplatser ska placeras, utformas och utrustas så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs.
16
• Arbetstagarna ska ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en våld- eller hotsituation.
• Innebär en arbetsuppgift påtaglig risk för våld eller hot om våld får den inte utföras som ensamarbete.
• Tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas. (ibid)
Kommentar: Det är av ytters vikt att arbetsplatsen har rutiner för att uppmärksamma, rapportera och följa upp samtliga tillbud och händelser med inslag av hot och våld. (ibid)
• Arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld ska snabbt få hjälp och stöd att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren ska ha särskilda rutiner för detta. (ibid)
Kommentar: Efter en händelse bör en snabb samling inträffa för gemensam information. Eftersom en våldsam händelse kan leda till rättegång är det viktigt att den som har blivit utsatt blir informerad om bland annat hur en rättegång går till och vilken form av stöd som finns att tillgå. Vid en händelse då arbetsplatsen måste utrymmas, exempelvis vid ett bombhot är det viktigt att samtliga arbetstagare vet vart återsamlingsplatsen finns benägen. (ibid)
2.6 Teoretisk utgångspunkt
Människan identifierar sig i synnerhet i sin gruppkrets vilket medför att affekter inom
individen uppstår som dels kan skapas genom individens levnadssituation. (Svedberg 2016, s. 117). En affekt är en sinnesrörelse som kan innebära en upplevd känsla, ett känsloförlopp eller en obalans som varar under ett kort tillfälle. Det kan exempelvis vara en form av upphetsning där individen kan känna ilska, ångest, rädsla etc. Är affekten långvarig kan det leda till att hanteringen av sinnesrörelsen bli svår att kontrollera som kan leda till svåra besvär. (ibid, s. 59)
För att förstå den enskilda individen, exempelvis varför denne tänker eller agerar på ett visst sätt bör individens omgivning tas i åtanke. Omgivningen kan vara en social grupp, en plats eller den miljö individen omges av. Något som individen påverkar eller påverkas av. (ibid, s.
17
26) Två perspektiv har valts att lyftas fram i syfte att ge en djupare förklaring till den enskilda individens olika beteendemönster.
2.6.1 Sociokulturellt perspektiv
Roger Säljö (2010) skriver i, Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv, om människans lärprocesser och utvecklig utifrån den kultur och miljö människan lever i. Författarens huvudsyfte är att:
[...]argumentera för att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. Kunskap lever först i samspel mellan människor och blir sedan en del av den enskilde individen och hans eller hennes tänkande/handlande. Och sedan kommer den tillbaka i nya kommunikativa sammanhang. (Säljö, 2010, s. 9)
Inom det sociokulturella perspektivet riktas fokus på individen i fenomen inom -och i interaktioner mellan grupper. Ett tydligt fokus ligger i att söka förklara känslor, tankar och beteenden i förhållande till den sociala påverkan individen utsätts för. Med andra ord sker människans lärande i sociala sammanhang. Kännedom om det egna jaget och hur människan bör agera i vissa givna situationer sker i interaktion med andra människor. Således blir
grupper som individen omges av och kulturen individen växer upp i viktiga faktorer enligt det sociokulturella perspektivet. (ibid, s. 21 f.)
Frågor som berör tänkande, omvärldsomfattning och kommunikation sker med en utveckling inom ramen för sociokulturella betingelser. Människans biologiska bas så som hjärnan, nervsystemet och kroppen utgör en allmän förutsättning. Dock utgör den inte människans världsuppfattning och på vilket sätt individen lär sig. Inom det sociokulturella perspektivet tillgodogör människan färdigheter, förståelse och kunskaper som har skapats och
kommunicerats genom den kultur denne lever i. (ibid, s. 36)
Individer i ett mer komplext samhälle kan genom utvecklingen urskilja olika former av mänskligt lärande och socialisationer. Dessa socialisationer kan delas in i två kategorier där ena benämns för den primära socialisationen och den andra för den sekundära
socialisationen. Indelningarna ställer relativt olika villkor för förmedling av färdigheter, kunskaper och förhållningssätt. (ibid, s. 40)
18
Den primära socialisationen som äger rum i en mindre gemenskap inkluderar bland annat föräldrar, syskon, släktingar och kompiskretsar. Individen i den primära socialisationen lär sig grundläggande spelregler och olika förhållanden som utgör viktiga delar för att kunna fungera i ett samhälle. Vidare agerar individen och lär sig i samspel med människor som denne har ett starkt band till, både emotionellt och existentiell. Individen kan vid tidiga levnadsår, dock inte alltid, skydda eller försvara sig mot de intryck och tolkningar som olika situationer ger. Möjligheten för individen att kunna göra motstånd förekommer först senare i livet. (ibid, s. 41)
Den sekundära socialisationen sker i institutionaliserade miljöer så som skola där villkoren för lärande är annorlunda i flera anseenden. Bland annat sker lärandet medvetet utifrån de mål som skolan strävar efter att varje elev ska lära sig. Individen har inte samma relation till institutionen som i den primära socialisationen vilket innebär att institutionen således har en mindre uppfattning kring individens tidigare historia och har på så sätt inte fått knyta samman samma personliga band. Rutinerna är även inom denna ram av social interaktion något
annorlunda, då de generellt sätt är mer regelmässiga och schematiserade. Individen lär sig genom att exempelvis observera och delta i olika aktiviteter. (ibid)
En viktig aspekt att tänka på inom det sociokulturella perspektivet är att människan är en social varelse som hela tiden är under utveckling. Gruppen är en del av individen och
individen en del av gruppen. Individen påverkas av gruppen precis som gruppen påverkas av individen. Dock utgör människan inte enbart delar av en grupp utan är även unik i sitt slag. Vidare fungerar människor inte alltid på samma sätt utan det finns alltid enskilda individer som väljer att gå motströms. (Svedberg 2016, s. 67)
2.6.2 Psykosocialt perspektiv
Töres Theorell (2012) skriver en djupgående förklaring kring vad som sker när människans psykiska hälsa påverkas av den sociala miljön. Begreppet psykosocial definieras genom att en interaktion sker mellan psykiska och sociala faktorer. Beskrivningen av interaktionen kan delas in i tre grundläggande nivåer som enligt Theorell beskrivs som; omgivningsnivå, individnivå och reaktioner. Reaktioner på omgivningen lagras som erfarenheter, detta genom att de uppstår i interaktion med individens program (individens tankesätt) och vidare betingas
19
av individens genetiska faktorer (biologiska förutsättningar) samt tidigare erfarenheter. För att enklare förklara detta menar Theorell att en persons erfarenheter förändras då denne upplever en period av psykosocial påfrestning. Detta leder till att förutsättningar skapas för de sociala faktorerna att vidare påverka individens program. (Theorell 2012, s. 20 f.)
På individnivå, som även sägs utgöra våra individuella program, beskriver sättet att ta eller bemästra påfrestningar inom psykologin för coping. Coping kan i samband med den psykosociala miljön kopplas till kontroll-lokus. Kontroll-lokus kan i sin tur delas in i två kategorier, intern kontroll-lokus, och extern kontroll-lokus. Med intern kontroll-lokus anser sig individen själv ha möjlighet att göra något åt ett problem. Författaren menar att det är individen som bedömer om denne har befogenhet till och kan handskas med problemet på egen hand. Extern kontroll-lokus förutsätter att möjligheten ligger utanför individens kontroll. Individen får en känsla av att denne inte klarar av att göra något åt problemet då individen anser att det ligger utanför dennes befogenhet. (ibid)
En viktig aspekt med coping är att problemen som uppstår endera hanteras öppet eller i det fördolda. Vidare handlar coping om förmågan att hantera känslor. Saknar individen denna förmåga talar Säljö om alextymi, vilket omfattar oförmågan att tolka känslor. Om alextymi inte riktigt är helt utvecklad hos en individ tenderar det att uppstå ständiga komplikationer som till en början skapar en situation där individen själv inte förstår sina egna känslomässiga reaktioner, som i sin tur leder till att individen får svårt att förstå andras reaktioner. Detta medför att den sociala interaktionen skadas och kan leda till att individen inte får det sociala stöd som denne behöver. (Säljö 2012, s. 21)
Lars Svedberg (2016) tar upp olika grupprelationer där han bland annat nämner social faktor och hur viktigt den är för människan. Människan är en social varelse och behöver gruppen för att funktionera (Svedberg 2016, s. 99). Människan har ett behov av att känna en gemenskap. Upplevelsen av att tillhöra en grupp ger människan förutsättningar att känna vänskap, kärlek och tillhörighet men kan samtidigt även orsaka känslor av ångest, hat, oro, rädsla och
utanförskap. Svenberg nämner vidare att människan är sammanbunden till dennes sociala sammanhang genom kropp, handlingar, känslor och tankar. Individen kan på så sätt reagera emotionell (känna glädje, skuld) genom handlingar (ta initiativ, vara social) och fysiologiskt (puls, blodtryck). I slutändan handlar det om att människan skapar meningsfulla relationer inom olika gruppkonstellationer för att finna en trygghet som skapar ett samband mellan
20
människans inre (psykologiska) och yttre verklighet (sociala). Finner individen inte detta samband kan det bland annat leda till upplevt obehag och ångest. (ibid s. 69 ff.)
3 Syfte och Frågeställningar
Studien undersöker hur lärare kan eller bör agera vid hot eller våldsamma händelser från elever i årskurs 7-9 och gymnasieskola. Vidare undersöks olika infallsvinklar på bemötande vid våld och hot. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika skolor hanterar situationer där konflikter och hot mot lärare uppstår.
• Hur ser hotfulla eller våldsamma situationer ut i dagens skolor? • Hur hanterar lärarna de olika givna situationerna?
• Vilka rättigheter har lärare, utifrån deras perspektiv, i hotfulla och våldsamma situationer?
4 Metod
4.1 Val av metod
Studien har en kvalitativ metodteori som utgår från ett hermeneutiskt vetenskapsideal. Den syftar till att genom tolkning nå en förståelse för mänskligt varande, beskriva och förstå processer i olika sociala situationer, nå förklaringar av fenomenen i verkligheten och utifrån det skapa teorier som bygger på data som har samlats in. Metoden grundar sig i att
”producera” beskrivande data genom intervjuer, där fokus i synnerhet ligger på att skapa en förståelse för upplevelser, känslor och tidigare erfarenheter samt få ett slags
”inifrånperspektiv” kring det fenomen som berör studiens syfte. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 104 f.)
4.2 Urval
Då studien bland annat syftar till att ta reda på lärarnas egna erfarenheter av ett vist fenomen var en strategisk urvalsmetod inte nödvändigt. Där av valdes ett målinriktat
21
utformning och ett effektivt sätt att snabbt få tag på deltagare till studien. Ett
bekvämlighetsurval innebär att välja deltagare utifrån egna personliga kontakter (Bryman & Nilsson 2011, s. 433 f). En faktor som vi utgick ifrån var maximal variation, som syftar till att bidra med stor variation och spridning av skolor och intervjupersoner som möjligt. För att få fram material med hög relevans till ämnets syfte utgick vi från att välja skolor belägna i de mest ”utsatta” områdena inom Stor Stockholm. Vi stötte under processen på en del problem med att få tag på lärare som var villiga att ställa upp på en intervju, vilket ledde till att vi även använde oss av ett snöbollsurval för att få tag på ytterligare undersökningsdeltagare. Metoden grundar sig i att fråga de respondenter som redan har medverkat i studien att ge förslag på andra individer som kan vara passande till studien. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 109 f.) Totalt fick vi ihop fem lärare i fem olika skolor belägna norr, söder och vänster om Stockholm att delta i studien.
4.3 Datainsamling och bearbetning av data
Innan respondenterna kontaktades skapades en intervju-guide (se bilaga 1) som vi under varje intervju skulle förhålla oss till. (Kvale & Brinkmann 2009, s. 150). Intervjufrågorna
utformades genom ”tratt-tekniken” där de första frågorna var ”öppna” i sin utformning som sedan succesivt övergick till mer specifika. Denna teknik betraktas vara både motiverande och aktiverande eftersom intervjupersonen inledningsvis får verbalisera sig som denne vill. (Patel & Davidson 2011, s. 78). För att få en överblick och ökad förståelse över vad studien har för fokus valde vi att genomföra en tematisering av intervjufrågorna. Tre huvudfrågor som är viktiga inför en intervju är Varför, Vad och Hur. Varför-frågan innefattar att syftet med studien bör vara konkret. Vad-frågan beskriver en förkunskap om ämnet och Hur-frågan ger svar på vilken metod som är lämpligast att använda för att besvara Varför och Vad-frågan (Kvale & Brinkmann 2009, s. 120-121). Genom tematiseringen framkom det aspekter som var viktiga för studien fram. Tematiseringen framhäver även vilka förutsättningar och begränsningar som deltagarna upplever att de har haft samt vilka erfarenheter de har haft kring hot och våldsamma händelser. För att vara säkra på att frågorna var formulerade på rätt sätt skickades intervju-guiden till vår handledare för feedback innan frågorna skickades till respondenterna som skulle delta i studien.
Bearbetningen av intervjufrågorna utgick utifrån två aspekter. Dels standardisering vilket är frågornas utformning och inbördes ordning, dels strukturering vilket är i vilken utsträckning
22
frågorna är fria för intervjupersonen att tolka fritt beroende på egen inställning och tidigare erfarenhet. Studien hade en låg grad av strukturering där fokus låg på att forma öppna
frågeställningar där intervjupersonerna fick möjlighet att själva svara med egna ord. Frågorna var av hög grad standardiserade, vilket innebar att frågorna ställdes i samma ordning inför varje intervjutillfälle. Det kunde även uppstå följdfrågor till intervjupersonen vid tillfällen där svaret var en aning vagt eller vid lägen där intervjupersonen upplevdes trygg nog i att ge ett djupare svar på frågan. Då studien är hermeneutisk inriktad var det av stor vikt att ta hänsyn till intervjupersonernas integritet för att veta om det var läge att fråga efter ett djupare svar samt när det var läge att vara aktiv eller passiv under tiden frågorna ställdes. (ibid, s. 75-85)
Samtliga intervjuer spelades in med en mobiltelefon på respondenternas arbetsplats. Mobiltelefonen kompletterades med ett anteckningshäfte för att få ner spontana tankar och analytiska uppslag. För att minimera risken att frågorna skulle tolkas eller uppfattas på olika sätt valde vi att samma person intervjuade samtliga respondenter. Den andra satt bredvid och lyssnade, förde anteckningar och flikade in vid behov. (Bryman & Nilsson 2011, s. 422) Inför varje intervju informerades respondenterna om studiens syfte, frågeställning och ungefärlig tidsintervall. De informerades även om att intervjun skulle spelas in med en privat
mobiltelefon och att materialet skulle behållas fram tills studien är slutförd för att därefter raderas. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 255 f.) Respondenterna fick ytterligare information kring studiens syfte och en genomgående förklaring kring begreppen. Slutligen säkerställdes respondentens anonymitet och att de kunde avbryta intervjun under inspelningens gång om de så ville. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 420 f.)
Inför bearbetningen och analysen av all insamlad data gjordes en transkribering där alla intervjuer skrevs ner ordagrant. De utskrivna intervjuerna utgjorde en selektiv representation av det som respondenterna hade sagt och var beroende av en rad bedömningar och
avgöranden. Med det menas att oavsett hur noggrant det som respondenterna sagt skrivs ned, är det inte möjligt att beskriva det som sker ickeverbalt såsom blickar, gester eller tonfall. Det innebär att all forskningsdata vid varje tillfälle inte är helt fullständigt i relation till det som sker i forskningssituationen. För att minimera eventuella ”fel” och erhålla en tydligare förståelse till det som sades gjordes transkriberingen tätt i anslutning till när datainsamlingen genomfördes (Hassmén & Hassmén 2008, s. 112 f.) Vid transkriberingen skrevs allt
respondenterna sa ner ordagrant för att viktiga nyanser inte skulle gå förlorade. Bryman & Nilsson, 2011, s. 424). Därefter lästes och analyserades all data med anteckningar som fördes
23
under intervjun som stöd. Sist tolkade vi all data med hjälp av tidigare forskningsresultat och teorier. (Bryman & Nilsson, 2011, s. 511; Trost, 2010, s. 147-148 och 155). Generellt brukar kvalitativa intervjustudier tendera till mycket data, vilket kan mynna ut till att vissa delar av resultatet kan ta mer plats än annat. Under analysarbetet har det primära målet varit att ha undersökningens problemställning i fokus snarare än att besvara varje enskild fråga. (Patel och Davidson, 2003, s. 28-31).
4.4 Analys av datamaterialet
Grundad teori är en forskningsprocess som är styrd av metodregler men som inte bygger på någon explicit veteskapsfilosofi. Det är en icke-linjär metod där all datainsamling, dataanalys och urval inför studien förekommer samtidigt. Denna typ av dataanalys ansågs passa bra för studiens undersökning då den grundar sig från teorier och slutsatser utifrån den empiri som valdes. Analysen grundar sig i att identifiera vad forskaren ska uppmärksamma för fenomen, detta sker utan antagandet om själva fenomenet. Forskarfrågan bör vara öppen och inte möjlig att besvara med endast ”ja” eller ”nej”. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 326)
Under arbetsprocessen av all insamlad data pågick det ett ständigt jämförande av dataenheter och kategorier som hade skapats utifrån gemensamma nämnare. Detta för att finna likheter och skillnader bland det insamlade intervjumaterialet. Arbetssättet underlättade för att kunna identifiera begrepp att bygga vidare på för att få fram kategorier som ökade
generaliserbarheten i texten. Arbetssättet genomfördes på ett sätt där data som betraktades som lika kunde föras samman till mer generella begreppskategorier. Samtidigt fungerade metoden som en form av validering av våra tolkningar och ett sätt för oss att visa på vad vi betraktade som enhetlig och stabil data. (ibid, s. 326 f.)
Grundad teori är forskningsprocess där forskaren kan utgå från två olika metoder. Vi valde att utgå från Glaser (och Strauss) metod där kodningen av det insamlade intervjumaterialet har syftat till att begreppsliggöra data i mönster eller koncept. Den första fasen av metoden kallas den ”öppna kodningen” som syftar till att bryta ner all data i mindre enheter vars olikheter och likheter jämförs. Den öppna kodningen pågick tills dess att all material hade kategoriserats och en kärnkategori hade bildats. Kärnkategorin byggde på det mönster av beteenden som var relevant för studiens syfte och frågeställningar. Därefter övergick den öppna kodningen till den selektiva kodningen. I denna fas kodades endast det material som var relaterade till våra
24
kärnkategorier. En sålunda angränsning av kodningen skede till de begrepp som kunde relateras till kärnkategorierna. I praktiken innebar detta att det skede en fokusering och specificering av våra frågeställningar samtidigt som vi samlade in och bearbetade all data. Därefter övergick processen till en teoretisk kodning, vilket innebär att vi började få fram mer generella och abstrakta kategorier. (ibid, s. 327 ff.)
4.5 Reliabilitet och validitet
En studies reliabilitet beskriver i vilken utsträckning forskningen kan reproduceras medan studiens validitet beskriver i vilken utsträckning resultatet kan generaliseras inom andra liknande miljöer än den som har undersökts. (Bryman 2011, s. 351) Vi har försökt presentera metoden och processen så ingående att andra forskare ska kunna genomföra samma studie. Däremot är det av god vikt att ta hänsyn till att det kan vara svårt att reproducera studien i så pass hög grad att resultatet blir detsamma. Det finns flera aspekter som kan påverka utgången av studien. Dels beror det på vilka skolor som forskaren väljer att ha med i studien då alla skolmiljöer med dess elever och lärare är unika. Dels kan geografisk placering av skolan ha en betydande roll samt om det är en kommunal eller privat skola.
Intervjuerna inför studien genomfördes utifrån en intervjumall där samma frågor ställdes till varje respondent. Då frågorna var av öppen karaktär skapades utrymme för egna tolkningar vilket gör det svårare att få samma svar från respondenterna. Dessutom kan utgånget av studien påverkas av hur länge respondenten varit verksam samt hur stor erfarenhet respondenten har haft inom det undersökta området.
Utifrån studiens empiri är det svårt att dra generella slutsatser där en ny forskare som utgår från samma upplägg skulle få samma resultat som denna då antalet respondenter samt skolor är för få för att kunna ge en sanningsenlig bild över hur det ser ut på olika skolor. Däremot kan studien ge en generell bild över hur det ser ut och hur lärare arbetar med hot och våld på olika skolor.
4.6 Forskningsetiska principer
Inför studien var det av god vikt att utgå ifrån att det kunde uppkomma frågor som krävde etiska ställningstaganden. Oavsett studie behöver etiska frågor vägas in. Det kan förekomma
