Vissa särskilda myndigheter och allmänna

Regeringens bedömning

– Regeringen avser att ge ett antal myndigheter och allmänna försäkringskassor i uppdrag att utbilda sin personal om mänskliga rättigheter. Särskild fokus i utbildningen skall läggas på informationssökning om mänskliga rättigheter.

– Regeringen avser att ge Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att förstärka sin utbildning om mänskliga rättigheter för sin personal. Särskild fokus i utbildningen skall läggas på informationssökning om mänskliga rättigheter.

– Regeringen avser att ge Statens räddningsverk, Kustbevakningen och Tullverket i uppdrag att i sin undervisning beakta frågor om mänskliga rättigheter.

– Regeringen avser att ge Migrationsverket och Utlänningsnämnden i uppdrag att undersöka och till regeringen redovisa vilka åtgärder som vidtagits när det gäller utbildning av personalen om Europadomstolens och FN:s kommitté mot tortyrs praxis och de konventioner som besluten vilar på.

– Regeringen avser att ge Statens kvalitets- och kompetensråd i uppgift att ta fram utbildningar om mänskliga rättigheter för personer i ledande ställning vid statliga myndigheter.

– Regeringen avser att låta genomföra olika seminarieserier om mänskliga rättigheter för de anställda i Regeringskansliet under perioden 2002–2004.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen skall den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Kunskap om vad mänskliga rättigheter är och alla människors lika värde är särskilt viktigt för myndighetspersoner. Flera myndigheter bedriver redan i dag utbildning om mänskliga rättigheter. Regeringen vill särskilt framhålla vikten av att anställda i den offentliga förvaltningen får del av utbildning om mänskliga rättigheter.

De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna har traditionellt givits mindre uppmärksamhet än de medborgerliga och politiska rättigheterna. Regeringen anser därför att det är betydelsefullt att de myndigheter som arbetar med frågor där ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter berörs ges möjlighet att förbättra personalens kunskap om dessa rättigheter.

Utbildning om mänskliga rättigheter är särskilt viktigt för vissa myndigheter. Under perioden 2002–2004 skall dessa myndigheter göras särskilt uppmärksamma på frågor om mänskliga rättigheter. Redan i detta skede har några nyckelmyndigheter identifierats och regeringen kommer att ge dem en särskild uppgift för att höja kunskapen hos personalen.

Utbildningen skall anpassas till den verksamhet som den specifika myndigheten bedriver. Vid behov skall också utvärdering ske av befintlig utbildning om mänskliga rättigheter. Flera av referensgrupperna har

Skr. 2001/02:83

126 pekat på betydelsen av möjligheterna till distansutbildning om mänskliga

rättigheter och informationssökning på Internet.

Regeringen avser att i t.ex. regleringsbreven för 2002 ge ett antal myndigheter och allmänna försäkringskassor i uppdrag att utbilda sin personal om mänskliga rättigheter. Särskild fokus i utbildningen skall läggas på informationssökning om mänskliga rättigheter. Informations-sökningen kan t.ex. bestå av hur man använder Internet för att finna information. De myndigheter som avses är Ungdomsstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Statens folkhälsoinstitut, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, Skolverket, Sameskolstyrelsen, Sametinget och Boverket samt samtliga allmänna försäkringskassor. Dessutom har Socialstyrelsen fått i uppdrag att definiera sin roll som sektoransvarig myndighet för handikap-politiken, att redovisa på vilket sätt barnperspektivet och hänsynen till barnets bästa beaktas samt hur handlingsplanen för genderfrågor genomförts.

En annan viktig målgrupp för utbildning är de rättsvårdande myndigheterna. Regeringen avser att i t.ex. regleringsbreven för 2002 ge Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kriminal-vårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att förstärka utbildningen för sin personal om de mänskliga rättigheterna. Särskild fokus i utbildningen skall läggas på informationssökning om mänskliga rättigheter. Vid behov skall också utvärdering ske av befintlig utbildning om mänskliga rättigheter.

Regeringen kommer också att ge i uppdrag åt Statens räddningsverk, Kustbevakningen och Tullverket att i sin undervisning beakta frågor om mänskliga rättigheter.

Migrationsverket och Utlänningsnämnden är myndigheter som fattar beslut i enskilda asylärenden enligt utlänningslagen (1989:529). En grundval i myndigheternas verksamheter är respekten för de sökandes mänskliga rättigheter och att handläggning och beslut lever upp till kraven på rättssäkerhet och effektivitet. Båda myndigheterna gör omfattande insatser vad gäller utbildning och utgivning av handböcker och skriftliga handledningar i detta syfte. Regeringen avser därför att ge myndigheterna i uppdrag att undersöka och till regeringen redovisa vilka åtgärder som vidtagits när det gäller utbildning av personal om Euro-peiska domstolen för de mänskliga rättigheternas (Europadomstolen) och FN:s kommitté mot tortyrs praxis och de konventioner som besluten vilar på så att konventionerna blir väl kända och lättare att tillämpa praktiskt för enskilda handläggare.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Handikappombudsmannen (HO) och Integrationsverket medverkar alla inom sina respektive områden i strävandena att genom information till allmänheten och på andra lämpliga sätt motverka diskriminering. JämO:s policy är att i alla utbildningar och informationsinsatser inom ramen för sin ordinarie verksamhet ha som utgångspunkt att informera om diskriminering på grund av kön så att det nära sambandet mellan könsdiskriminering och mänskliga rättigheter särskilt belyses. Förutom den informations-verksamhet som ingår i DO:s ordinarie informations-verksamhet, är DO delaktig i

Skr. 2001/02:83

127 vissa andra informationssatsningar. Ett exempel är de insatser som

Integrationsverket fått i uppdrag att genomföra tillsammans med DO för att öka kunskapen hos polisens nyckelfunktioner om diskriminering. Ett annat exempel är DO:s centrala roll i försöksverksamheten med regionala och lokala diskrimineringsombud. I HomO:s uppdrag ingår att genom information och rådgivning öka kunskaperna hos arbetsgivare och arbetstagare om diskriminering på grund av sexuell läggning. HomO kan också efter samråd med Statens folkhälsoinstitut ta initiativ till eller medverka i upplysnings- och informationsverksamhet samt genom andra opinionsbildande insatser motverka och förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning. HO skall bl.a. genom informationsverksamhet verka för att ingen missgynnas eller på annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av funktionshinder. Ombudsmannen skall också genom upplysnings- och informationsverksamhet eller andra opinionsbildande insatser förmedla den kunskap han får genom sitt bevaknings- och uppföljningsarbete. DO, JämO, HomO och HO har tagit fram utbildningsmaterial om de olika diskrimineringsgrunderna och detta material finns tillgängligt på Internet (www.antidiskriminering.nu.)

Barnombudsmannen (BO) har i uppdrag att ta fram utbildningsmaterial och genomföra utbildningsinsatser om barnkonventionen i kommuner, landsting och för statliga myndigheter. BO har disponerat sammanlagt 13,5 miljoner kronor sedan 1999 för att genomföra bl.a. dessa utbildningsinsatser. BO skall bl.a. ta fram program för fortbildning om barnkonventionen. BO fick i april 1999 i uppdrag att i samråd med statliga myndigheter, kommuner, landsting, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet utarbeta fortbildningsprogram och genomföra fortbildningsinsatser för att få igång fortbildning om barnkonventionen på alla nivåer i samhället. BO skall också inom ramen för detta uppdrag sprida goda exempel på metoder och verktyg för att genomföra barnkonventionen.

En annan viktig målgrupp är personer i ledande ställning inom myndigheterna. Statens kvalitets- och kompetensråd är en statlig myndighet som har till uppgift att stödja och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen. Uppläggningen och inriktningen av verksamheten läggs fast i nära samarbete med avnämarna, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna. Rådet främjar förankringen av förvaltningskulturen och slår vakt om de värden som i dag präglar svensk statsförvaltning, såsom demokrati, öppenhet, rättssäkerhet och effektivitet. Regeringen avser att ge Statens kvalitets- och kompetensråd i uppdrag att ta fram utbildningar om mänskliga rättigheter för personer i ledande ställning vid statliga myndigheter.

Arbetet med de organisatoriska aspekterna på hur Regeringskansliet arbetar med mänskliga rättigheter har visat att kunskapen om de mänskliga rättigheterna kan förbättras även inom Regeringskansliet.

Enkätundersökningarna som arbetsgruppens sekretariat genomförde under våren 2001 visar att det finns både ett behov av och en stor efterfrågan på utbildningar. Regeringen avser därför att låta genomföra utbildningar om mänskliga rättigheter för personalen. Bland de framtida utbildningarna skall finnas både mer allmänt hållna utbildningar och specialinriktad utbildning. Särskilt viktiga målgrupper är politikerna,

Skr. 2001/02:83

128 cheferna inom Regeringskansliet samt de handläggare som har att

ansvara för att skriva och sammanställa de olika svenska rapporterna till t.ex. FN.