Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
10 poäng
Spiralen, en temalekplats
Spiralen, a Thematic Playground
Linn Pils
Lärarexamen 140 poäng Geografi, miljö och lärande Höstterminen 2005
Handledare: Karin Lagerholm Examinator: Agneta Rehn
Sammanfattning
Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare på temalekplatsen Spiralen och även tjänstemän vid Malmö stad, som är ansvariga för planeringen av lekplatsen.
Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid använder och uppfattar lekplatsen på det vis som platsen är planerad. Ett samarbete mellan människor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbättrad utemiljö för barn.
Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, säkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö
Innehåll
1 Inledning 7
2 Kunskapsgrund 8
2.1 IPA: s (Barns rätt till lek) arbete utifrån FN: s barnkonvention 8 2.2 Ansvariga för att FN: s barnkonvention genomförs 9
2.3 Temalekplatser 10
2.4 Miljöpsykologiskt perspektiv 11 2.5 Barndomens platser – Miljöns betydelse för identitetsutveckling 12 2.6 Temalekplatsernas läge 13 2.7 Vad skall temalekplatsen Spiralen erbjuda vad gäller placering,
innehåll och detaljutformning? 14 2.8 Lekplatser och säkerhet 15 2.9 Lekplatsbesiktningar 16
2.10 Barns trafikförmåga 17
3 Syfte 18
4 Preciserat problem 19
5 Metod 20
5.1 Temalekplatsen Spiralens säkerhet 20
6 Genomförande 23
7 Resultat 24
7.1 Beskrivning av temalekplatsen Spiralen 24 7.2 Hur har Malmö stad planerat Spiralens placering,
och hur uppfattas läget? 24 7.3 Vilka har Malmö stad planerat temalekplatsen spiralen för,
7.4 Hur har Malmö stad planerat Spiralens utformning,
och hur uppfattas Spiralens utformning av besökarna? 27 7.5 Hur har Malmö stad planerat säkerheten på temalekplatsen
Spiralen, och hur uppfattas den av besökarna? 29 7.6 Analys av resultatet 31
8 Diskussion 33
8.1 Temalekplatsen Spiralens läge 33 8.2 Temalekplatsen Spiralens besökare 34 8.3 Temalekplatsen Spiralens Utformning 35 8.4 Temalekplatsen Spiralens säkerhet 37
9 Litteraturförteckning 39
Bilaga 1 Pilotstudie Bilaga 2 Intervjuområden
Bilaga 3 Bilder på temalekplats Spiralen
1 Inledning
Malmös slogan är ”parkernas stad”, och i stadens parker finns det offentliga lekplatser. Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) poängterar vikten av att skapa bra och fungerande utrymmen för lek och att det är ett stort ansvar som måste tas på fullaste allvar. FN: s barnkonvention, artikel 6 (Regeringens skrivelse, 2003/04:47) handlar om att skapa en miljö för barnet som garanterar optimala möjligheter till överlevnad och utveckling. Barnkonventionens helhetssyn på barnet förutsätter att olika aktörer samarbetar. Samarbete och samordning mellan olika aktörer och nivåer som bör sträva efter att sätta hela barnet i fokus. I ett långsiktigt strategiskt arbete har Malmö under många år arbetat med barnen och deras lekplatser i den offentliga miljön, vilket resulterat i ibland annat ett antal temalekplatser.
Jag har påverkats av att det i media ofta tas upp att barns kreativa och sociala utveckling hindras av minskande tid för upptäckter, fantasi och skapande lek. Genom fönster mot olika gårdar i Malmö har jag fått intrycket av att barns utomhuslek ofta är begränsad till bostadsgårdens lekplatser. Barns rörelsefrihet hindras av biltrafik, och deras möjligheter att på egen hand ta sig till lekplatser begränsas av vuxnas oro och långa avstånd mellan hemmet och lekplatserna. Jag har upplevt att leken på skolgårdar hindras av tråkig utemiljö, vuxnas mark anspråk och krav på prydlighet. Det finns många spännande barnmiljöer i Malmö och jag har fått lära mig att leken är viktig för barns utveckling.
Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av och uppfattningar om planerade lekmiljöer utomhus. De nya erfarenheterna finner jag viktiga eftersom de är användbara i mitt kommande arbete. Då jag anser att bra lek går hand i hand med lärande. Jag som blivande pedagog skall arbeta för en barnvänlig stad. Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning (Skolverket, 2005/2006). Styrdokument som styrker att mitt val av studie har yrkesrelevans.
2 KUNSKAPSBAKGRUND
2.1 IPA: s (Barns rätt till lek) arbete utifrån FN: s
barnkonvention
IPA (International Association for the Child´s Right to Play) är en internationell organisation som finns i ca 50 länder. Den svenska föreningen heter IPA – Barns rätt
till lek och är enligt Nilsson (2002) den enda organisationen i Sverige som arbetar helt och fullt för att barns rätt till lek skall bli förverkligad. Organisationen består av ett antal föreningar, kommuner och individer, vilka kommer från många olika yrkesområden som i sitt arbete möter barn, arbetar för barn, är föräldrar eller andra vuxna intresserade av IPA: s mål. Organisationen grundar sin verksamhet på ett lekpolitiskt program. Verksamheten som bedrivs avser att genomföra detta lekpolitiska program. Detta program är baserat främst på barnkonventionens artiklar 12 och 31.
Barns rätt till lek
Denna rättighet beskrivs i konventionen om barns rättigheter artikel 31 som ”barn har rätt till vila och fritid, att engagera sig i lek och rekreationsaktiviteter lämpliga för barnets ålder samt att fritt delta i det kulturella livet”.
Barns rätt till inflytande
Denna rättighet beskrivs också i barnkonventionen i artikel 12, som ”rätten att fritt uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad”
(Nilsson, 2002 s 21).
IPA: s vision beträffande utelek är att den är uppmärksammad och har hög status. För att nå dit arbetar organisationen med att informera landets offentliga organ; Boverket, Vägverket, Folkhälsoinstitutet och Kommun- och landstingsförbunden om vikten av utelek med hjälp av forskningsresultat som visar på utelekens betydelse för hälsa och utveckling. IPA: s samarbete med olika föreningar skall leda till att de får rätt att kommentera planer ur barns synvinkel och att de kan kontrollera att lekmiljöer har de
grönplaner upprättas. I planerna skall det bearbetas vad och hur barn använder utemiljön. För att motverka det ensidiga och standardiserade utbudet av lekplatsutrustning skall samarbete med arkitekter och andra yrkesgrupper skapas. IPA skall arbeta för att barns plats för lek återerövras (Nilsson, 2005).
IPA: s vision gällande fysisk planering är att det tas hänsyn till barnen, att lekens betydelse beaktas och att plats skapas för den. Detta med stöd av all gedigen kunskap om barn och stadsplanering som idag finns. I framtiden vill IPA se att det i varje kommun bedrivs ett utvecklingsarbete med barns deltagande i den fysiska planeringen enligt barnkonventionen. IPA skall göra framställningar till Boverket och Byggforskningsområdet om en stadsplanering som tar större hänsyn till alla barns behov och som aktivt arbetar för att öka barnens medverkan i planeringen. Enligt IPA skall den fysiska planeringen vara stimulerande och tilltalande för alla sinnen så att de blir ett stöd för leken. Planerare skall uppmärksammas på miljöns betydelse för möjligheter till lek. IPA skall även medverka till att tvärvetenskaplig forskning och utvecklingsarbete främjas genom utbyten mellan forskare inom olika områden. Vidare har organisationen som mål att sprida intresse för projekt som visar på möjligheter till barns egna val av lekmiljöer och olika alternativa platser för lek (Nilsson, 2002).
2.2 Ansvariga för att FN: s barnkonvention genomförs
Konventionsstaterna skall göra allt lagligt som står i deras makt för att genomföra rättigheterna i FN: s barnkonvention. Det internationella samarbetet gör det möjligt att granska och hjälpas åt länder emellan. Enligt FN: s barnkonventions text är det i första hand statens offentliga organ som är centrala för genomförandet av konventionen. Här finns skola, förskola, socialtjänsten, fritidsklubbar, lekplatser, trafik, men även bussar och andra kommunikationsmedel (Regeringens skrivelse 2003/04:47).
På den kommunala nivån bör det enligt 1999 års strategi (1999 antog riksdagen en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen. Strategin ligger till grund för regeringens barnpolitik) vara så att kommunen och landsting inrättar system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Kommuner och landsting bör även kunna erbjuda sin personal fortbildning för att kunna stärka sin barnkompetens och sina kunskaper om barnkonventionen. Enligt 1999 års strategi är det första steget att ha kunskap om konventionen, nästa är att tillägna sig dess anda och
intentioner och vilka krav den ställer. Det är viktigt för att kommunala beslut om trafik, byggande och planering är sådant som påverkar barns vardag liksom många beslut som fattas av statliga myndigheter och i hög grad av domstolar.
Statliga myndigheter kan styra med lagstiftning, påverkan genom fördelning av bidrag, policyskapande åtgärder, metodutveckling, tillhandahållande av kunskaper och kompetensutveckling. Domstolar tolkar de olika lagbestämmelser som har tillkommit eller ändras som en följd av införlivandet av barnkonventionen i svensk rätt.
Barnombudsmannen är en central aktör när det gäller barnkonventionen. Denna person har ett särskilt ansvar att driva på genomförandet och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen på alla nivåer i samhället och att företräda barns rättigheter och intressen. Verksamheten omfattar alla samhällsområden som rör barn.
Utanför den offentliga sfären har vi frivilligorganisationer, folkrörelser, forskning, media, familjen och barnen själva. Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar, medlemmar av familjen, gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet (Regeringens skrivelse 2003/04:47).
2.3 Temalekplatser
Landskapsarkitekten Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) förklarar att lekplatser länge varit traditionellt uppbyggda med gungor, klätterställning och sandlåda som standardiserat innehåll. För de som ansvarat för projekteringen av lekplatser har det mest handlat om att hitta rätt i djungeln bland prefabricerade lekredskap. Landskapsarkitekter är den yrkesgrupp som ofta utformar lekplatser. Deras professionella sätt att se på barns miljö, att betrakta miljön som ett landskap, kan vara ett hinder enligt Lindholm (Petersson, 2004). Mycket är vunnet om landskapsarkitekten ser just barnen som sina uppdragsgivare och inte kommunen. Detta är dock inte detsamma som att barnen bestämmer allt, betonar Lindholm.
I Malmö Gatukontors satsning för att levandegöra och utveckla stadsdelarna i samverkan med brukarna är temalekplatserna och deras förnyelse några av de viktigaste projekten. År 1996 bestämde sig Malmö samtidigt med den nödvändiga genomgången av lekplatserna ur ett säkerhetsperspektiv, för att skapa lekplatser som är värda namnet. Lekplatserna skall stimulera fantasin ytterligare genom att presentera lekredskap som
tidigare inte setts (Stadsmiljörådet, 2001). Hallemar (2005) hävdar att lekplatser varit lågstatus för arkitekter. Nu kastar sig en ny generation in i lekplatsleken. Stendahl (Lärarförbundet, 2005) skriver att studenter från Konstfack har skapat förslag på fantasifulla lekplatser. Designstudenter i Stockholm får ta del av föreläsningar om vad lek är. Studenterna diskuterar frågor som hur man får barn att leka på de platser som vi har anvisat till dem. De samtalar även om problematiken med att vuxna i arkitekturen bestämmer var barn skall leka.
Knutsdotter (1992) anser att leken sker i ett möte mellan den yttre och inre världen. Föremål i den yttre världen, som barnet stöter på, väcker associationer och sätter igång fantasin. Målsättningen är att temalekplatser skall väcka barnens och även de vuxnas nyfikenhet (Stadsmiljörådet, 2001). Nyhus Braute och Bang (1997) tycker att en sak som vi oftast glömmer bort är att de vuxna också skall trivas.
Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) poängterar vikten av att skapa bra och fungerande utrymmen för lek är ett stort ansvar som måste tas på fullaste allvar. Enligt läroplanen är skapande arbete och lek väsentliga delar i det aktiva lärandet (Utbildningsdepartementet, 1998). FN: s barnkonventionen, artikel 6 (Regeringens skrivelse, 2003/04:47) handlar om att skapa en miljö för barnet som garanterar optimala möjligheter till överlevnad och utveckling. Barnkonventionens helhetssyn på barnet förutsätter att olika aktörer samarbetar. Samarbete och samordning mellan olika aktörer och nivåer som bör sträva efter att sätta hela barnet i fokus.
2.4 Miljöpsykologiskt perspektiv
Rasmusson (1999) tar upp Björklids sammanfattning av ett miljöpsykologiskt synsätt.
”Miljöpsykologin representerar ett interaktionistiskt synsätt. Samspelet betraktas som ett dynamiskt utbyte mellan människa och miljö; människor påverkar och påverkas av sin miljö. Individen utvecklas genom att söka erfarenhet och kunskap om sin miljö – såväl den sociala som den fysiska. Hon utforskar och prövar den. Miljön är objekt för hennes förändringsarbete vilket syftar till att anpassa den efter hennes behov och förutsättningar. Förändringsarbetet utvecklar människans olika egenskaper. Samtidigt påverkar miljön människan i en direkt mening genom att den anger förutsättningar och bestämmer gränser. Denna påverkan
samvarierar med individens egenskaper. Samma miljö får olika effekter på olika individer, liksom olika miljöer kan ge samma effekt på olika individer. Miljön upplevs inte på samma sätt av alla individer utan var och en konstruerar sin egen omvärld” (Rasmusson, 1999, s 49).
Rasmusson (1999) menar att fysisk miljö innefattar aspekter i den byggda miljön som består av till exempel trafiksystem, parkområden och lekplatser.
Hallemar (2005) skriver att i mitten 1990-talet fick miljöpsykologiforskningen genomslag och bland landskapsarkitekterna ökade förståelsen för barns behov av lek och naturen som den perfekta lekplatsen. Larsson (Hallemar, 2005) ansvarig för temalekplatserna i Malmö menar att staden inte hade någon naturmark att erbjuda barnen. Då föddes idén att skapa temalekplatser som är byggda och kan locka fram fantasin hos barn. Innehållet i temalekplatserna kom nu att se annorlunda ut.
Piaget (Grahn, 1991) menar att leken har en viktig funktion att fylla i människors utveckling och fostran. Ett besök i en lekpark kan ha en pedagogisk funktion. Besöket kan ge form och innehåll i en motorisk och psykisk utvecklingsprocess. Enligt Grahns forskning (1991) skall lek i parken sträva mot pedagogiska målsättningar som bidrar till att barn får en uppfattning om sig själva och sin omvärld. Grahns undersökningar visar bl.a. att miljön måste vara lagom svår och säker, så att barnen i lugn och ro kan upptäcka sig själva och sin omgivning och att tekniska lekredskap finns tillgängliga. Forskningen visar även ett stort intresse för andra pedagogiskt viktiga delar i lekmiljön, såsom växter, vattenmiljöer, kullar mm. Enligt Svensson (Gunne, 2005) ligger fokus idag på två områden. Det ena synsättet är den vilda naturens positiva effekter på lek och det andra är teknik och design. Lika viktigt som det tekniska innehållet och designen på temalekplatserna var att kommunen skulle ge barnen tydliga platser med tydlig identitet hävdar Larsson (Hallemar, 2005). Identitet är viktigt för barnen och temalekplatserna kan bidra till att de känner att platsen blivit ett landmärke i staden att orientera sig efter.
2.5 Barndomens platser - miljöns betydelse för
identitetsutveckling
I en konferens med temat ”Barndomens platser – miljöns betydelse för identitetsutveckling” – diskuterades forskning och undersökningar där barn själva fick
komma till tals (Rasmusson, 1999). Under konferensen drogs slutsatser och följande krav formulerandes.
Det fysiska och sociala samspelet är viktigt, vilket kräver en planmässig och arkitektonisk öppenhet. Vidare skall bra platser för barn erbjuda lek, fantasi, platser för möten och till enskildhet. Detta är faktorer som påverkar barnets förutsättningar att vara delaktig på en plats och gör platsen meningsskapande. Platser för barn skall vara tydliga, lätta att orientera sig i och ge sinnes- och kroppsupplevelser. Samtidigt krävs en särprägling för att platsen skall kunna laddas med mening. Platser avsedda för barn skall vara lätta att känna sig hemma i. Om man känner sig hemma i ett område så bär man det med sig som något positivt. Platsen skall innehålla utmaningar så att barn i alla åldrar kan utvecklas och hitta något att utforska. Det skall vara möjligt att hitta nyheter och förändringar i området. Platsen får inte vara för liten eller avgränsad. Det är viktigt med möjligheter för barnet att kunna vidga sin plats vid behov (Rasmusson, 1999).
2.6 Temalekplatsernas läge
Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) anser att lekredskapen i sig själva skall vara goda komplement, men det räcker inte för att ge barnen bra lekmöjligheter. Lekredskapen måste vara belägna i en väl sammansatt lekmiljö. Komponenter som mest och bäst stimulerar till innehållsrik lek är platser med naturkaraktär och naturupplevelser. En bra lekplats enligt Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) är en plats som stimulerar fantasin och där barn finner bra platser för rollekar och rörelselekar, där de finner material att undersöka och påverka, där de får upplevelser av mystik och skönhet och där de känner sig trygga. I en bra lekmiljö finns platser både för lek i grupp och för enskild lek. En bra lekplats är omsorgsfullt placerad i parken, skyddad men ändå med god kontakt med omgivande ytor. I de bostadsnära parkerna har en god kontakt med närliggande bostäder betydelse för tryggheten. Ett bra läge för en lekplats med trivsamma sittplatser och god rumslighet bidrar till att, man har bra överblick och där man upplever skönhet, behag, sol, osv. Den sociala funktionen är viktig eftersom den minskar anonymiteten inom området, dels mellan föräldrarna, och dels mellan vuxna och andras barn. Dessa kontakter bidrar till att öka trivseln och förankringen i bostadsområdet och också tryggheten för barnen när de växer upp till ungdomar.
Larsson ansvarig (Stadsmiljörådet, 2001) för temalekplatsernas placering förklarar att när det gäller lokaliseringen av temalekplatserna så har det i alla fall utom två (Malmö har 13 temalekplatser och ytterligare tre på gång), varit så att de valt befintliga lekplatser i redan välbesökta parker, ofta större så kallade stadsdelsparker och byggt om dessa lekplatser till temalekplatser. Detta givetvis för att vi vet att det är en bra lokalisering. Barn och föräldrar är välbekanta med parken och lekplatsen och man kan förmoda att de gillar läget. Ofta finns det andra aktiviteter som drar folk till just de större stadsdelsparkerna också, t ex bollplaner.
Olsson och Jonsson (Hallemar, 2005) anser att en lekplats skall fungera som en stadsdels sambandscentral, som en mötesplats för alla åldrar, inte bara för barnen. Detta genom att ligga på en plats som folk passerar, ligga bra till och gränsa till stadens övriga aktiviteter. Enligt Svensson (Gunne, 2005) har planerare en pliktskyldighet att bedriva sociologiska studier som visar var barnen egentligen rör sig och vistas. Obefolkade lekplatser beror oftast på att de är placerade geografiskt fel.
Vidare hävdar Larsson (Stadsmiljörådet, 2001) att de vill ha en bra spridning i stan i stort så att alla Malmö barn har någorlunda nära till en temalekplats. Malmös mål är att ha 22 temalekplatser och det betyder 2 temalekplatser per stadsdel med undantag av de två största stadsdelarna där det blir tre stycken.
Mårtensson (Gunne, 2005) hävdar att ingen annan åldersgrupp använder utemiljön så intensivt som lekplatsbesökarna. Hon beskriver utomhusleken som något som hela tiden finns omkring barnen och omgivningen. Kontakten med den fysiska miljön är som den röda tråden. Därför bör lekplatserna vara bra placerade och att området har en intressant relation till sin omgivning. Steinsholt (Hallemar, 2005) har genom sin forskning konstaterat att barnets lek styrs av platsen eller föremålet. Därför är platsen fundamental för leken.
2.7 Vad skall temalekplatsen Spiralen erbjuda vad gäller
placering, innehåll och detaljutformning?
Malmö stad har som målsättning att följa de kvalitetsgarantier för en bra lekplats som finns i Gatu- och trafiknämndens program från 1996 (Stadsmiljörådet, 2001). Temalekplatsen Spiralen är belägen i en stadsdelspark i Malmö och skall därmed vara anpassad till barn mellan 0-15 år. En stadsdelslekplats skall erbjuda lek för mindre barn
i sällskap med vuxen och för större barn som tar sig dit på egen hand. Det skall finnas sittplatser, större sandlåda, flera gungor, större klätterställning, sociala platser, bollyta, påtaglig mängd naturlik grönska och någon äventyrslek. En stadsdelslekplats skall för boende i samma stadsdel ligga endast 500 meter från hemmet.
En lekplats i Malmö skall vara lämplig, riklig och innehålla naturlik vegetation för lek inuti och intill. Vidare skall lekplatsen erbjuda behaglig och attraktiv vuxenvistelse. Det skall finnas tillräckligt med säkra redskap anpassade efter barnens behov. Skalan på lekplatsen skall vara behaglig, överblickbar och erbjuda rumslighet. Lekplatsen skall ha logiska och behagliga sammanhang med omgivande ytor (Stadsmiljörådet, 2001). Berfelt (1998) menar att något som oftast saknas på lekplatser är vrår eller rumsligheter dit det går att dra sig undan med stillsammare lekar. Enligt Grahn (1991) skall utomhusmiljön vara utformad så att det ges möjlighet till både lek och vila.
En god utformning av miljön på lekplatsen kan understödja och förbättra ett lekredskaps funktion så att helheten blir motiverad och meningsfull. Miljöutformningen kan också ersätta de funktioner som man avsett att vissa redskap ska ha men inte har. Framförallt kan miljöutformningen ge barn och vuxna upplevelser av sådana dimensioner som inget lekredskap kan ge (Norén-Björn, 1977).
2.8 Lekplatser och säkerhet
Det finns ett antal lagar och konventioner som reglerar säkerhet vid lekplatser: - FN: s barnkonvention
- Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd - Plan- och bygglagen, 3 kap. 15-18 §.
FN: s barnkonvention: De aktiviteter som nämns i artikel 31 skall vara anpassade till barnet och dess ålder. Aktiviteterna bör vara lämpliga för barn och får därför inte innebära allvarliga risker eller vara hämmande för barnets utveckling. Aktiviteterna får inte heller innebära att barnet exploateras på något sätt (Nilsson 2002).
Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd: Svensk standard är ett hjälpmedel att följa lagen. Sedan 1989 har det funnits en Svensk standard som anger hur lekredskap ska vara utformade för att de ska kunna anses som säkra vid användning. Standarden
har utarbetats med insikt om att barn under 3 år behöver en vuxens närvaro när de leker med lekredskapen. Standarden omfattar inte lekvärdet utan är framtagen endast ur säkerhetssynpunkt, men får för den skull inte bli begränsande så att hela lekvärdet och alla utmaningar försvinner, vissa riskmoment måste vi leva med.
En arbetsgrupp i de västeuropeiska standardiseringsorganen (CEN), började 1988 ta fram förslag till europeiska standarder för lekredskap. Det europeiska arbetet blev klart i slutet av 1998 och europastandarderna SS-EN 1176-1177 fastställdes och startades att implementeras i Sverige 1 januari, 1999. SS-EN är en europeisk standard men faller inte under något EU-direktiv. Svensk standard rekommenderar idag att den personal som monterar lekutrustning ska ha god kännedom om SS-EN 1176-1177 (SFU, 2004).
Plan- och bygglagen, 3 kap, 15-18 §: Plan- och byggnadslagen ställer krav på att fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. De kommunala byggnadsnämnderna är tillsynsmyndigheter för lekplatser med stöd av plan- och byggnadslagen, dvs. de ser till att lagen följs (SFU, 2004).
2.9 Lekplatsbesiktningar
Det finns även krav på fortlöpande kontroll av lekutrustning. Det bör alltså finnas rutiner för tillsyn och underhåll av lekutrustning inom den organisation som äger eller förvaltar lekplatsen. I den svenska standarden beskrivs att besiktning och underhåll av redskap och redskapsdelar bör utföras i enlighet med tillverkarens anvisningar, med minst den frekvens som tillverkaren angivit (SFU, 2004).
Rutinmässig visuell besiktning: Denna form av besiktning möjliggör upptäckande av sådana uppenbara risker som kan uppkomma till följd av vandalisering, slitage eller väderpåverkan. För lekplatser som utsätts för stora påfrestningar eller där stor risk för att vandalisering föreligger, kan daglig besiktning av denna typ vara nödvändiga. Exempel på viktiga punkter för visuell besiktning samt besiktning med avseende på funktionsduglighet är: Renhållning, friliggande fundament, skarpa kanter, saknade delar och konstruktioners hållfasthet.
Besiktning med avseende på funktionskontroll: Besiktningen är en utförlig besiktning för kontroll av anläggningens funktion och stabilitet, i synnerhet med
avseende på eventuellt slitage. Besiktningen med avseende på funktionsduglighet bör utföras med 1-3 månaders mellanrum eller enligt tillverkarens anvisningar.
Årlig besiktning: Årlig besiktning skall utföras för att med högst 12 månaders intervall kontrollera utrustningens, fundamentets och ytornas helhetsstatus med avseende på säkerhet, t ex väderpåverkan, förekomst av röta eller korrosion samt eventuell ändring av redskapens säkerhetsnivå till följd av utförda reparationer eller tilläggsmonterade eller ersatta komponenter (SFU, 2004).
Enligt svensk standard skall lekutrustningen alltså besiktigas med protokoll, minst en gång per år. Besiktningsmannen skall ha rätt kompetens för uppdraget. Sedan några år finns det certifierade besiktningsmän inom leksäkerhetsområdet, svensk standard rekommenderar att anlita en godkänd besiktningsman. Under perioden mellan de årliga besiktningarna skall besiktningsanmärkningar åtgärdas, lekplatsen rutinmässigt kontrolleras och underhållas, samt genomgå olika nivåer av funktionskontroll.
2.10 Barns trafikförmåga
Nilsson (2002) menar att barn är ännu inte fullt utvecklade för att själva kunna vistas i trafiken. Barn har ofta svårt att koncentrera sig på samma sak en längre stund. De är spontana och impulsiva och leken kan alltid fånga deras uppmärksamhet. Barn har inte tillräcklig erfarenhet av trafik pga. deras låga ålder. Därmed är det svårt för barn att förutse olika trafiksituationer.
Barns bedömningsförmåga är inte färdigutvecklad. Barn har t.ex. svårt att bedöma var ljud kommer ifrån. Barn är inte heller fysiskt färdigutvecklade för att vistas i trafiken. Synfältet är snävare än vuxnas fram till ca femton års ålder. Därför krävs det att barn uppnått denna ålder för att ha en fullt utvecklad trafikförmåga. Nilsson (2002) hävdar att barn måste få tillfälle att röra sig i en så säker och trafikfri miljö som möjligt. Det är alltid kommunens skyldighet att tillhandahålla säkra vägar för barnen.
3 Syfte
Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer och specifikt lekmiljöer/lekplatser. Jag anser att jag som blivande pedagog skall arbeta för en barnvänlig stad.
Jag har valt att begränsa mig till fyra olika områden vad det beträffar studien av planerade utomhusmiljöer för barn.
4 Preciserat problem
Jag skall söka svar på följande frågor:
Hur har Malmö stad planerat temalekplatsen Spiralens läge, och hur uppfattas läget? För vem har Malmö stad planerat temalekplatsen Spiralen för, och vem är det som besöker den?
Hur har Malmö stad planerat Spiralens innehåll, och hur uppfattas Spiralens innehåll av besökarna?
Hur har Malmö stad planerat säkerheten på temalekplatsen Spiralen, och hur uppfattas den av besökarna?
5 Metod
5.1 Urval, datainsamlingsmetoder och tillvägagångssätt
Pilotundersökningen bestod av tre besök på temalekplatsen Spiralen. Vid ett vardagstillfälle och två helgtillfällen intervjuade jag slumpvis besökarna på temalekplatsen Spiralen i Malmö. Under pilotundersökningen tillämpade jag den fria intervjun. Genom denna lågstrukturerade och indirekta metod styrdes jag endast av en grov uppfattning av vilket frågeområde som jag skulle beröra. De intervjuade personerna hade full frihet att formulera sina svar. Den fria intervjun kan vara till stor nytta när man börjar informera sig om ett nytt område (Ekholm och Fransson, 2002). Som registreringsmetod valde jag att göra korta skriftliga noteringar under intervjuerna. Enligt Ekholm och Fransson (2002) är det i regel olämpligt att skriva ner allt som svararen säger. Detta för att intervjuaren riskerar att fästa för stor vikt vid de formuleringar svararen råkar välja och får svårt att lyssna på innebörden i det sagda. Även för att det är svårt att få intervjun att flyta på. Efter varje intervju repeterade jag muntligen mina anteckningar för den intervjuade personen, i syfte att kontrollera att jag uppfattat den intervjuade rätt. Jag valde bort bandspelare och videokamera som registreringsmetod för att en del människor blir hämmade av att spelas in (Ekholm & Fransson, 2002). Jag ville genomföra avslappnade intervjuer.
I pilotundersökningen legitimerade jag mig inför varje person som intervjuades med Malmö högskolas studentkort. Därefter informerade jag om syftet med intervjuerna. En sammanställning av besökarnas tankar, åsikter och mina spontana iakttagelser finns i bilaga nr 1. Utifrån svaren jag fick via intervjuerna och de direkta lågstrukturerade spontana iakttagelser (Ekholm & Fransson, 2002) som jag gjorde under och mellan intervjuerna kunde jag strukturera data och på så vis komma fram till hur jag skulle utforma min undersökning av temalekplatsen Spiralen i Malmö.
Pilotundersökningens resultat gav mig information om vilka undersökningsgrupper som var relevanta att intervjua. Jag valde planerad kvalitativ intervju för undersökningsgrupperna, eftersom jag indirekt försöker ta del av iakttagelser som redan gjorts av någon annan (Ekholm & Fransson, 2002). I kvalitativ forskning, menar Knutsdotter (1993), att man inte strävar mot förklaringar utan
början insåg att min undersökning skulle grunda sig på föräldrarnas tolkningar av temalekplatsen Spiralen, och tjänstemännens tolkningar av rekommendationer, lagar och regler vad gäller planering av lekmiljöer för barn utomhus. De kvalitativa intervjuerna gav mig den information som gör det möjligt att förstå de vuxna och tjänstemännens syn på lekmiljöer för barn i Malmö. Jag valde bort enkäter, då jag från pilotundersökningen erfarit att det var intressant att ta del av varför människor tycker på ett visst sätt. Jag anser att det skulle bli mycket svårt att formulera frågor som skulle ge lika utvecklade svar som intervjuerna.
De intervjuade bestod av två grupper. Den ena gruppen består av två tjänstemän från Malmö kommun som har hand om planeringen av temalekplats Spiralen. Larsson har ansvar för placeringarna av temalekplatsernas i Malmö stad. Andersson bär ansvaret för utformningen av temalekplatsen Spiralen. De både tjänstemännen har godkänt vad jag har återberättat i studien. Den andra gruppen bestod av 33 slumpvis utvalda vuxna besökare på temalekplatsen Spiralen. Jag har valt vuxna som undersökningsgrupp eftersom jag under pilotstudien kom i verbal kontakt med nästan enbart vuxna, som framförde sina tankar och åsikter om temalekplatsen. Under pilotstudiens tre tillfällen på Spiralen var barnens verbala språk på en låg utvecklingsnivå, vilket ledde till att jag inte kunde ta del av deras tankar och åsikter vid samtal. Utifrån pilotundersökningens resultat valde jag att intervjua besökare till och planerare av Spiralen. Mina frågeområden är temalekplatsens läge, temalekplatsens besökare, temalekplatsens innehåll och dess säkerhet.
Precis som vid pilotundersökningen legitimerade jag mig, och informerade besökarna om mitt syfte med intervjuerna. Jag var under denna undersökning på Spiralen åtta gånger (ca en timme per tillfälle) för att intervjua besökarna. Jag valde bort bandspelare och videokamera som registreringsmetod. Enligt Holme och Solvang (1997) liknar kvalitativa intervjuer en vardaglig situation och ett vanligt samtal. Jag ville helst att de intervjuade skulle vara spontana och otvungna. Jag valde istället att föra anteckningar undertiden som intervjun fortgick, det med stöd av Ekholm och Fransson (2002) ovan. Vidare försökte jag att visa mitt engagemang genom att le och vara nyfiken på var och ens åsikter. Häger (2001) menar att konsten att få vanligt folk att prata vid intervjuer handlar om att övertyga dem om att man är intresserad av sanningen och inte av några förutfattade meningar. Ekholm och Fransson (2002) tar upp en metod för att tolka data som går ut på att ta svararen på orden och att inrikta sig på att
så troget som möjligt återge vad svararen sagt. Någon bedömning av trovärdigheten eller fullständigheten görs då inte. Jag har använt mig av detta tillvägagångssätt.
Tjänstemännen har jag intervjuat via e-mail, se intervjuområden bilaga nr 2. Häger (2001) menar att man skall vara restriktiv med e-postintervjuer. Han menar att makthavare inte skall klara sig undan med en kort e-postkorrespondens. Metzler (Häger, 2001) ser fler nackdelar med e-postintervjuer. Han anser att text tenderar att bli mer formell än muntligt tal, man kan få vänta en evighet på att få svar, följdfrågor kan bli utan svar och intervjuns dynamik går förlorad. Ekholm och Fransson (2002) menar att en av de främsta fördelarna med intervjun som metod är att man har möjlighet att fortsätta fråga tills att man anser ha fått ett uttömmande och begripligt svar. Den ovane intervjuaren utnyttjar inte alltid denna fördel utan är så angelägen att ställa nya frågor att personen ifråga inte ger sig tid att fundera på vad svararen egentligen säger. Utifrån denna teori valde jag att intervjua tjänstemännen via e-mail. Jag använde denna metod för att få tid att fundera över svaren och kunna återkomma till de intervjuade tjänstemännen med följdfrågor.
När det gäller undersökningsmaterialet från tjänstemännen har jag bearbetat det genom att göra en egen tolkning av den information som kommit fram under intervjuerna. Jag har försökt att tränga bakom den information som sagts genom att utnyttja all den information som intervjuerna givit. Jag har inte använt annan information än den som kommit fram under intervjuerna. Härigenom har jag gjort som Ekholm och Fransson (2002) förespråkar. I min rapport har jag pekat på motsägelser till det som sagts genom att utnyttja andra delar av intervjuerna. Jag har ifrågasatt mina tolkningar av vad som sagts under intervjuerna med de svarandes egna uppfattningar. Tolkningssättet kan enligt Ekholm och Fransson (2002) ytterligare förbättras genom att låta tjänstemännen läsa och ge synpunkter på rapporten innan den publiceras.
6 Genomförande
Vid intervjuerna med besökarna på temalekplatsen Spiralen, finner jag att det var mycket gynnsamt att vistas utomhus och i direkt anslutning till det som berördes. Jag upplever att förståelsen ökar då det är möjligt att på plats direkt visa vad man menar, samt att det blev avslappnade intervjuer när intervjuerna var förlagda utomhus. Jag tror att utemiljön och lekplatsens öppna rum påverkar till att våga och förmedla sina åsikter på ett spontanare sätt.
Jag anser att besökarna fick en naturlig uppvärmningstid pga. att de såg mig intervjua andra besökare och att de samtidigt befann sig i en miljö som de var bekanta med. Två faktorer som är nödvändiga innan intervjupersonen är mogen för intervjun enligt Ekholm & Fransson (2002).
En stor del av de vuxna besökarna på Spiralen var där i sällskap med barn. Som intervjuare kändes det viktigt att se till att de vuxna hela tiden kunde ha uppsikt över sina barn under tiden som jag gjorde intervjuerna. Detta för att inte intervjutillfällena skulle riskera att bli ett moment som skapade irritation och förde bort uppmärksamheten från intervjuämnet.
Metzler (Häger, 2001) anser att man kan få vänta en evighet på att få svar då man intervjuar över e-mail. De berörda tjänstemännen på Malmö kommun verkar ha haft mycket att göra då de lät meddela att deras svar kunde dröja ca en vecka. Efter att inte fått något svar från tjänstemännen skickade jag en kopia på tidigare e-mail för att försäkra mig om att det gått fram. När jag gjort detta fick jag svar omgående.
7 Resultat
Resultat delen inleds med en beskrivning av temalekplats Spiralen, utifrån mina ögon sett. Därefter följer de fyra olika preciserade problemen i löpande text. Under varje fråga redovisas tjänstemännens och besökarnas svar inom de olika intervjuområdena, se bilaga 2. Jag har valt detta tillvägagångssätt då min ambition är att jämföra besökarnas intervjusvar med tjänstemännens. Resultat delen avslutas med en analys av resultaten.
7.1 Beskrivning av temalekplatsen Spiralen
Spiralen är placerad i Magistratsparken, som ligger i närheten av köpcentrumet Triangeln i centrala Malmö. Lekplatsen ligger i direkt anslutning till Malmö Konsthall och ett bostadskvarter. Spiralen ligger ca 20m från den högtrafikerade Pildammsvägen. På andra sidan Pildammsvägen ligger Malmö Musikteater och även en fotbollsarena.
Temalekplatsen består av en större öppen yta. I närheten av Spiralen är det glest med växtlighet, men i själva parken finns det stora träd. Varken träd eller byggnader skuggar temalekplatsen. På Spiralen finns åtta olika stora röda gummicirklar. I sju av cirklarna finns en spiralkonstruktion i metall, och i den sista är den så kallade kompisgungan placerad. Det finns en rondell med vit finkornig sand och i mitten av den är ett litet bord placerat. Under den traditionella gungställningen består även här underlaget av vit finkornig sand. Underlaget mellan de olika cirklarna på Spiralen består av grusgångar och gräs. Längs den ena sidan av Spiralen finns det fyra bänkar utplacerade bredvid varandra. På platsen finns 7 papperskorgar. Se bilder på Spiralen i bilaga nr 3.
7.2 Hur har Malmö stad planerat temalekplatsen Spiralens
placering, och hur uppfattas läget?
Larsson (är en av de två tjänstemännen som jag intervjuade via e-post) som är placeringsansvarig av Malmös temalekplatser motiverar Spiralens läge med att temalekplatsen är placerad på en redan befintlig, välbesökt gammal lekplats i en av
Malmö stads parker. Lekplatsen som fanns tidigare var enligt henne en lekplats som var flitigt använd. Larsson hävdar att den gamla lekplatsen var i dåligt skick och en totalombyggnad var enligt henne absolut nödvändig. Trots att lekplatsen var sliten och i dåligt skick var det många besökare på lekplatsen, vilket pekar på ett behov av en lekplats i området. Larsson informerar att när kommunen rustar upp gamla lekplatser så tittar de på om läget på lekplatsen är det rätta t.ex. vad det beträffar trafiksäkerhet. Ett eventuellt problem med Spiralens läge kan enligt Larsson vara närheten till Pildammsvägen som är starkt trafikerad. Någon annan placering är inte aktuell eftersom det inte finns någon ersättningsyta i området, dvs. ingen större park i närheten där man skulle kunna förlägga temalekplatsen Spiralen.
Av samtliga besökare som jag intervjuat och som har haft kännedom om Magistratsparken, har alla varit positiva till Spiralens placering. Besökarna motiverar detta med att parken är som en grön oas i Malmös innerstad, speciellt under sommarhalvåret. Många besöker temalekplatsen Spiralen under denna årstid. Placeringen av Spiralen i Magistratsparken bidrar även enligt besökarna till att människor i olika åldrar samlas och trivs runt temalekplatsen. Bidragande faktorer är närheten till Malmö Konsthall och Malmö centrum. Vidare finner vissa besökare att Magistratsparken med sin naturliga växtlighet kompletterar den anlagda temalekplatsen Spiralen. Parken borde enligt vissa besökare integreras mer med temalekplatsen Spiralen. De fyra besökare som inte var bekanta med Magistratsparken var förstagångsbesökare på Spiralen och fann att parkmiljön gör att Spiralen känns ödslig.
Larsson poängterar att det inte finns många ställen för större lekplatser i Malmö innerstad. Den andra lekplatsen som ligger i centrum ligger undanskymd och kan uppfattas som privat. Larsson informerar att det planeras för två nya temalekplatser i Malmö centrum. Enligt planeringen skall även de nya temalekplatserna ersätta gamla lekplatser.
Larsson anser att läget för Spirallekplatsen är bra så till vida att den är placerad på ett centralt läge och att den är lätt att hitta till, och därmed har Spiralen god tillgänglighet. Larsson informerar att det inte finns någon skyltning i Malmö som leder till temalekplatsen, men att det på Malmö stads hemsida finns översiktskartor med Malmös kommunala lekplatser utmärkta. Tjugofem av de 33 besökarna på Spiralen är positiva till temalekplatsens placering. Alla som är nöjda nämner Spiralens centrala läge i Malmö stad som något positivt. Antingen för att de som boende i Malmö innerstad tycker att det är enkelt att ta sig till Spiralen och att lekplatsen även kommit att bli en
form av hållplats på väg hem från förskolan eller centrum. Andra positiva besökare tar upp möjligheten att variera en dag i Malmö centrum med besök på en lekplats. Tre av de fyra förstagångsbesökarna är negativa till Spiralens placering i Malmö. Detta motiverar de med att det tycker att det är svårt att hitta dit om man inte är bosatt i Malmö innerstad. Enligt dem borde det vara skyltat i Malmö centrum för att lättare kunna hitta till Spiralen. De menar även att temalekplatserna borde vara utsatta på stadskartor t.ex. på Malmös cykelkarta och informationskartor i centrum. Ett sällskap finner att det är långt att ta sig till Spiralen fast de bor i Malmö innerstad. Detta beror på att de bor i andra änden av Malmö centrum. En person anser att placeringen av temalekplatsen bidrar till att ett visst klientel besöker platsen, konsthallsbesökare och de som bor nära Spiralen. Enligt besökaren borde Spiralen ligga mer centralt i Malmö centrum, på Gustav Adolfs torg t.ex.
7.3 Vilka har Malmö stad planerat temalekplatsen Spiralen för,
och vilka är det som besöker den?
Anderson (är en av de två tjänstemännen som jag intervjuade via e-post) ansvarig för planeringen av temalekplatsen Spiralen informerar om att Spiralen skall fungera för barn i alla åldrar, men även för vuxna besökare. Kommunen har inte använt sig av något statistisk underlag då de planerade vilka Spiralen var ämnad för.
”Lekplatsen skall även vara intressant att titta på för dem som passerar parken till fots eller med bil” (Anderson).
Temalekplatsen Spiralen kan betraktas inifrån Malmö Konsthall och poängen med det är enligt Anderson att man som besökare av Konsthallen skall man kunna ta del av spiralerna som både är skulpturer och lekredskap.
Tjugonio av de 33 besökarna har varit på temalekplatsen förut. En del av dem har noterat att det ibland är hela grupper med förskolebarn som besöker platsen. En frekvent besökare tycker att det ofta är samma förskolegrupper som dyker upp på Spiralen. Enligt henne beror det eventuellt på förskolans närhet till temalekplatsen och att andra grupper enligt henne väljer att stanna på förskolornas egna gårdar. Antagligen för att de ofta är inhängande till skillnad från Spiralen. Några andra besökare nämner att de några
gånger sett yngre barngrupper som besökt konsthallen komma rusandes ut för att leka en liten stund på Spiralen innan det är dags för hemfärd. Barnens ofta korta besök förklaras med att de ansvariga för barnen tar tillfället i akt att låta barnen leka på Spiralen en stund, då de ändå är på plats. Över 20 av de personer jag intervjuat som har besökt Spiralen innan, nämner att den största gruppen besökare är småbarn som oftast är i sällskap med sina mammor, barn som ännu inte börjat i någon förskoleverksamhet. Att denna grupp av besökare dominerar beror enligt besökarna på att det finns många föräldralediga som söker sig till Spiralen med sina småbarn. Genom mina spontana observationer och möten med besökarna kan jag dra slutsatsen att en klar majoritet tillhörde just denna grupp, dvs. mammalediga med sina småbarn.
Till Spiralen går man enligt besökarna för att temalekplatsen är relativt ny och fräsch och för att den ligger nära bostaden. Vissa besökare menar att det oftast inte är så mycket besökare på vardagar vilket leder till att man får tillgång till lekredskapen. Besökarna tycker också att det är positivt att temalekplatsen ligger nära många caféer och gratis toaletter.
Går man till Spiralen på helgerna och skolloven kommer man enligt besökarna med stor sannolikhet att träffa personer som ofta har tidigare relation till varandra (t.ex. kompisrelationer och syskonrelationer). Barnen leker tillsammans med eller under uppsikt av mer än en vuxen. Besökarna på Spiralen uppskattar att snittåldern på barn som besöker temalekplatsen under helger och skolloven är högre än på vardagarna. De intervjuade uppskattar snittåldern på barnen som besöker Spiralen under helger, (helgdagarna) och skolloven till mellan 3-7 år. Motiveringen till detta är enligt besökarna att de något äldre barnen är lediga från förskolor och skolor samt att många föräldrar är lediga från sina arbeten. Pilotundersökningen och den uppföljande undersökningen utgjorde totalt 11 besök på Spiralen. Fem av 11 besök var förlagda på helgen. Vid helgbesöken intervjuade jag oftast flera från samma familj.
På sommarlovet upplever besökarna att åldern på barnen får större spännvidd. De intervjuade besökarna uppskattar åldersspannet till 0-10 år under sommarmånaderna. Detta förklaras med att Magistratsparken är en populär park för familjer att gå till då de söker lite distans till staden, men vill samtidigt vill behålla närheten. Ett sällskap tar upp Magistratsparken som en anhalt på sin väg till eller ifrån sol och bad vid havet.
7.4 Hur har Malmö stad planerat Spiralens utformning, och hur
uppfattas Spiralens utformning av besökarna?
Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) har skrivit att Malmös temalekplatser är skapade tillsammans med besökarna. Larsson menar att i kommunens arbete med temalekplatser är det brukligt att barn deltar i arbetet, t.ex. får de uttala sig om idéer mm. Ofta sker det genom kontakt med någon närliggande skola eller förskola. Barnens inflytande på Spiralen har bestått av att kommunen satt upp en provspiral i Folkets Park som testades av barn. I övrigt har inte besökarna påverkat planeringen av innehållet på temalekplatsen Spiralen.
Vid intervjun framför Anderson att de små spiralerna är tänkta för de yngre barnen och de större för de äldre. Barnen kan på så vis utmana sig själva efter hand. Den långa horisontella spiralen används enligt Anderson av barn i alla åldrar. De låga delarna av yngre barn, medan de äldre hittar andra sätt att använda spiralerna på. Anderson uttrycker följande angående vad som är mest populärt på temalekplatsen Spiralen:
”Den långa spiralen har visat sig vara populärast och skulle vi göra en ny lekplats med detta tema tror jag att vi skulle spinna vidare på den långa” (Anderson).
De flesta besökarna anser att spiralerna är till för att klättra på och finner att de sju olika spiralskulpturerna vänder sig till barn från ca fyra års ålder och uppåt. Detta pga. att det krävs en viss motorik för att klara av att klättra på spiralerna. 1/3 av besökarna ser att barnen kan använda spiralerna på många fler sätt, t.ex. genom att känna på, krypa under och åla genom. Besökarna som ser andra möjligheter med spiralerna påstår att de yngsta barnen inte har något större intresse av dem ändå. 9 av de 33 besökarna har erfarenhet av att ha varit på Spiralen tillsammans med barn från fyra år och uppåt. De menar att barnen testar spiralerna (i synnerhet den långa horisontella) men tröttnar fort. 2/3 av besökarna tar upp det lågväxande klätterträdet som ligger i direkt anslutning till temalekplatsen Spiralen som det mest populära att leka med. Enligt besökarna lockar klättring i trädet framför klättring på spiralerna, för att det är enklare och mer spännande att klättra i trädet. Vid mina besök på Spiralen kunde jag observera att barnen drogs till och gillade att klättra i det lågväxande trädet. Vid mina närmare observationer av trädet
kunde jag konstatera att det var flitigt använt genom att den annars matta trädstammen var glansig, gräset nedanför var upptrampat och någon liten kvist var bruten.
Anderson beskriver att det på Spiralen finns gungor för barn i alla åldrar. Den så kallade kompisgungan är även bra för barn med rörelsehinder. Besökarna tycker att det finns för lite gungor på Spiralen i förhållande till antal besökare som är intresserade av dessa. De menar att kompisgungan som är möjlig att ligga i, och även gunga tillsammans i, är i stort sett alltid upptagen, eftersom den är populär bland alla åldrar. Gungan som är anpassad för de allra yngsta barnen är också oftast upptagen. Besökarna motiverar det med att det finns många barn som behöver den typen av gunga. Vid mina besök på Spiralen var alltid gungan för småbarn upptagen. Vidare nämner besökarna de två andra gungor som de äldre barnen använder flitigt, då de klarar av att gunga utan sittstöd. På dessa gungor brukar det vara mer rotation bland barnen. Enligt besökarna beror det på att de äldre barnen tröttnar snabbt och vill leka med något nytt.
Vidare anser besökarna att om man har med sig passande lekmaterial till rondellen med vit finkornig sand, så passar lek i sanden alla åldrar. Vid mina observationstillfällen noterade jag aldrig att det fanns besökare som lekte i sanden.
7.5 Hur har Malmö stad planerat säkerheten på temalekplatsen
Spiralen, och hur uppfattas den av besökarna?
Spiralerna på temalekplatsen är formgivna och tillverkade av konstnären Beatrice Hansson. Anderson talar om att Malmö kommun såg till att konstnären anlitade en konsult som granskade och godkände leksäkerheten av spiralerna. Ca hälften av besökarna uttrycker sig negativt om metallspiralerna när det gäller säkerhet. De anser att spiralerna blir väldigt hala att klättra på när de blir kalla och våta. Två besökare tycker att risken är stor att trilla och slå sig på spiralerna när man klättrar på dem. Under spiralerna används en godkänd platsgjuten gummibeläggning som fallunderlag. Sanden under gungorna är också godkänd som fallunderlag. Trettien av de 33 besökarna tar som positivt upp de röda gummimattorna som är placerade under spiralerna för att öka säkerheten vid fall. Tre besökare nämner sanden under gungorna som en god säkerhets aspekt. Övrig lekutrustning är godkänd av tillverkaren.
Larsson informerar att när det gäller leksäkerhet så reglers den av en europanorm, SS-EN 1176-1177 (som numera räknas som svensk standard). En gång per vecka ses
Malmös lekplatser över. Då kontrolleras att all utrustning finns på plats och att inget har gått sönder eller utgör en fara. Vid ett tillfälle per år sker en grundlig besiktning. Besökarna tycker överlag att Spiralen är en säker lekplats då den är hel och ren.
14 av 33 besökare tar upp den närliggande trafikerade gatan (Pildammsvägen) ur en säkerhetsaspekt. Vissa anser att Spiralen borde avgränsas mer från trafiken genom att ligga längre in i Magistratsparken eller att någon form av staket eller häck skulle kunna hindra bilar från att köra in i Spiralen eller barn från att springa ut på den starkt trafikerade gatan. Malmö kommuns avsikt var att göra Spiralen till en del av parken, inte till en plats där bara barn och föräldrar kan vistas. Anderson hävdar att det är pga. detta som kommunen har avstått från att sätta upp staket mot resten av parken. Borgmästaregatan som ligger intill temalekplatsen Spiralen är en lokal gata med ringa trafik och låg hastighet. Intill lekplatsen finns det enligt Anderson ingen direkt genomfartstrafik och lekplatsens entré mynnar mot en torgyta (Malmö Konsthalls entré). Spiralen ligger enligt Anderson väl avskild från gatan. Avstånden från Spiralen till Pildammsvägen och S: t Johannesgatan är enligt Anderson tillräckligt långa för att inte göra Spiralen till en osäker plats. Anderson menar att de vuxna måste hålla uppsikt över små barn. Ett eventuellt problem med Spiralens läge är enligt Larsson närheten till den högtrafikerade Pildammsvägen. Larsson påpekar att hon håller med Anderson om att Spiralen inte ligger precis intill Pildammsvägen och att man som förälder till mindre barn får hålla uppsikt.
Anderson anser att Magistratsparken där temalekplatsen Spiralen ligger är en trygg park. Den är relativt öppen och genomsiktlig och så har belysningen förbättrats. Spiralens öppna rum mot omkringliggande miljö ser även besökarna som positivt när det gäller säkerhet. Spiralen ligger i ett område där många bor och där det rör sig ganska mycket folk dagtid som kvällstid, enligt Anderson.
En besökare tar upp närheten till hjälp om olyckan skulle vara framme. Men poängterar samtidigt att det gäller att Konsthallen är öppen. Ett pensionärspar påpekar närheten till sjukhuset ur säkerhetssynpunkt. En annan åsikt angående säkerheten på Spiralen är att besökare på Konsthallen har möjlighet att titta ut över lekplatsen från en del av utställningslokalen. Vilket enligt besökaren på Spiralen gör att man känner sig säker fast det är relativt folktomt i Magistratsparken. Besökare tar upp att man som förälder inte behöver känna sig orolig för att det skall smyga omkring någon i något buskage eller att någon hemlös bor vid Spiralen.
”Här finns ofta många lösa hundar och massor av hundbajs” (Personlig kontakt med mormor/farmor under pilotstudien)
Besökaren ger två förslag på åtgärder till detta problem. Att det ges bestraffning till hundägare som inte följer lagen att ha sin hund kopplad i parkmiljö och att en hundrastgård inrättas i närheten.
7.6 Analys av resultatet
Temalekplatsen Spiralen är placerad på en plats där det tidigare fanns en välbesökt lekplats. Enligt Malmö kommun finns det ingen annan ledig plats i området där man skulle kunna placera temalekplatsen Spiralen. De flesta besökarna är positiva till temalekplatsen Spiralens placering pga. dess goda tillgänglighet, centrala läge och att den är belägen i parkmiljö. Kommunen är också positivt inställd till Spiralens läge pga. ovanstående aspekter. Ett fåtal av de intervjuade personerna menar att det är svårt att hitta till temalekplatsen Spiralen. Att det är svårt att hitta till Spiralen skulle man enligt besökare kunna avhjälpa genom att sätta ut skyltar eller kartor som visar vägen. Kommunen har inte placerat ut några skyltar eller kartor i Malmö stads stadsmiljö som kan visa vägen till Spiralen. Larsson anser att Spiralens närhet till Pildammsvägen eventuellt kan vara en nackdel. Många besökare tar upp närheten till den högtrafikerade Pildammsvägen som något negativt ur säkerhetsaspekt.
Kommunens ambition är att Spiralen skall fungera för barn i olika åldrar men även för vuxna. Temalekplatsen skall glädja både nyttjare och förbipasserande. Mina spontana observationer och de intervjuade besökarnas åsikter stämmer överens, vad gäller att den största gruppen besökare är småbarn tillsammans med sina mammor. Grupper med förskolebarn och barngrupper som besökt konsthallen, är två andra kategorier av besökare som de intervjuade personerna nämner. De intervjuade besökarna menar att snittåldern stiger under helger och skollov, och på sommaren är ålderspannet på besökarna som störst.
Barns inflytande över temalekplatsen Spiralen har bestått av att de fått möjlighet att provklättra en spiral placerad i Folkets park. Spiralerna som utgör temat på lekplatsen är enligt kommunen tänkta att utmana barn i alla åldrar. De intervjuade besökarna uppfattar spiralerna som att de är till för de äldre barnen. Detta för att de
anser att det krävs en viss motorisk utveckling för att kunna klättra på spiralerna. Anderson menar att den långa horisontella spiralen är den populäraste på temalekplatsen. De intervjuade personerna och mina spontana observationer visade att det lågväxande klätterträdet i anslutningen till Temalekplatsen Spiralen är det mest populära att leka med. På Spiralen finns det tre olika sorters gungor. Antalet gungor är för få med tanke på efterfrågan på vissa gungor. Besökarna anser att om man har med sig lekmaterial till sandrondellen så passar leken för barn i alla åldrar.
Metallspiralerna är godkända med tanke på leksäkerhet. Många av de intervjuade besökarna uppfattar spiralerna som farliga, pga. att de kan vara hala och att det finns risk för att trilla och slå sig på skulpturerna. Övrig lekutrustning är godkänd med hjälp av svensk standard. Besökarna uppfattar de övriga lekredskapen som hela, rena och säkra. Spiralen kontrolleras veckovis och besiktigas årsvis. Larsson menar att ett eventuellt säkerhetsproblem med Spiralen är den högtrafikerade Pildammsvägen. Många besökare tycker att trafiken på vägen är ett hot mot säkerheten på Spiralen. Tjänstemännen är överens om att trafikansvaret ligger på föräldrarna. Magistratsparken där temalekplatsen Spiralen är placerad, upplevs av de flesta besökarna som en säker park, detta med tanke på dess öppenhet och mängd av besökare. Detta är faktorer som Malmö kommun också anser bidra till att Spiralen är säker.
8 Diskussion
Jag anser att den fria intervjun som metod har givit mig bästa möjliga insikt i ämnet. Hade jag valt t.ex. enkäter istället så skulle jag antagligen inte få samma djupa och dynamiska insikt i temalekplats Spiralen. P.g.a. att det skulle vara mycket svårt att formulera frågor som skulle täcka all information som jag fått genom intervjuerna. Enligt mig så tror jag att besökarna på temalekplats Spiralen skulle uppleva enkäter som mer besvärande, då de i större utsträckning skulle bli distraherade från sin lek med barnen på platsen.
Jag intervjuade besökare på Spiralen tills att jag inte fick fler synvinklar på mina intervjuområden, därför anser jag att studien är tillförlitlig. Ekholm och Fransson (2002) menar att intervjuaren aldrig kan bedöma sanningshalten och fullständigheten på intervjusvaren, vilket påverkar tillförlitligheten.
Jag har i mitt examensarbete studerat temalekplats Spiralens läge, Spiralens besökare, Spiralens innehåll och Spiralens säkerhet. Diskussionen följer dessa ämnesområden i löpande ordning. Nedan ställs fakta från kunskapsbakgrunden mot mina intervjusvar, detta för att dra slutsatser av min studie. Diskussionen avslutas med en analys.
8.1 Temalekplatsen Spiralens läge
Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) anser att Malmö kommunen har en viktig uppgift, att skapa bra miljöer för barn. Björklid (Rasmusson, 1999) hävdar att individen utvecklas genom att söka erfarenhet och kunskap om sin fysiska miljö. Mårtensson (Gunne, 2005) och Steinholt (Hallemar, 2005) anser båda att placeringen av planerad lekmiljö för barn är av stor vikt med tanke på att den fysiska platsen påverkar leken. Björklid (Rasmusson, 1999) menar att miljön påverkar människan i en direkt mening genom att den anger förutsättningar och bestämmer gränser.
Malmö stad har valt att placera temalekplatsen Spiralen på en redan befintlig och välbesökt lekplats. Avsaknad av annan mark har också påverkat placeringen av temalekplatsen Spiralens läge. IPA: s (Barns rätt till lek) vision gällande fysisk planering är bl.a. att det skapas plats för lek. Organisationen har som mål att sprida intresse för projekt som visar på möjligheter till barns egna val av lekmiljöer och olika
alternativa platser för lek (Nilsson, 2002). Platsen för Spiralen var redan avsatt för lek och skapades därmed inte vid planeringen. Av mina spontana observationer och information från intervjuerna har jag dragit slutsatsen att barnens egna val av lekmiljö och alternativa platser för lek ligger i vegetationen som är i direkt anslutning till Spiralen. Enligt Svensson (Gunne, 2005) har vi en pliktskyldighet att bedriva sociologiska studier som visar var barn egentligen rör sig och vistas. Jag uppfattar det som att Malmö kommun förlitar sig på att en gammal ”beprövad” lekplatsplacering kan ersätta nya studier av var barn rör sig idag. Denna tolkning har jag gjort då Larsson informerade att kommunen inte gjort några nya studier över var barn av idag rör sig.
Spiralen ligger centralt och gränsar till många av stadens övriga aktiviteter. Olsson och Jonssons (Hallemar, 2005) teori om att en lekplats skall fungera som en stadsdels sambandscentral, som en mötesplats för alla åldrar, inte bara för barn, stämmer bra överens med Malmö kommuns mål och mina observationer vid Spiralen. Malmö kommun och de flesta besökare jag intervjuat anser att Spiralens läge i Magistatsparken gör att temalekplatsen har god tillgänglighet, vilket leder till att besökare i olika åldrar hittar till parken som temalekplatsen Spiralen är placerad i. Många av de intervjuade besökarna ser det som något gynnsamt att Spiralen är placerad i en grön miljö. En bra lekplats är enligt Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) omsorgsfullt placerad i parken, skyddad men ändå med god kontakt med omgivande ytor. Spiralen är placerad i Magistratsparken som bidrar med naturlig växtlighet. Temalekplatsens utformning är enligt Malmö kommun en kompensation till avsaknad av naturmark. Hallemars (2005) uppgifter om att miljöpsykologiforskningen fått genomslag och förståelsen för barns behov av lek och naturen som den perfekta lekplatsen, kan ha påverkat landskapsarkitekterna i Malmö kommun. En lekplats i Malmö skall enligt Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) innehålla naturlik vegetation för lek inuti och intill. Besökarna anser att naturen borde integreras med Spiralen. Grahns (1991) forskning visar på pedagogiskt viktiga delar i en lekmiljö, såsom växter, vattenmiljöer och kullar. Mina egna observationer av Spiralens miljö är att det inte finns några kullar och att växligheten används restriktivt vid lek. En av besökarna uttrycker i intervjun att hon tror att det är förbjudet att klättra i parkens träd.
Ett bra läge för en lekplats med trivsamma sittplatser och god arkitektonisk öppenhet bidrar enligt Stensholt (Hallemar, 2005) och Sundell Isling (Stadsmiljörådet, 2001) till att man har bra överblick och att man upplever skönhet, känner välbehag, sol,
rummet (t.ex. kojor och kryp in) saknas enligt en del av de personer jag intervjuat. Det skall enligt Stensholt (Hallemar, 2005) finnas platser för gemenskap, enskildhet, aktivitet och vila på en lekplats.
Enligt FN: s barnkonvention (Regeringens skrivelse, 2003/04:47) skall det skapas miljöer för barnet som garanterar optimala möjligheter till överlevnad och utveckling. Utifrån mina spontana observationer har jag kommit fram till att Spiralens läge ger goda möjligheter för barn att utveckla och vidga sina rum då de blir mogna för det. Från Spiralen finns det många vägar ut till Magistatsparken. Grahn (1991) och Rasmusson (1999) hävdar att miljön måste vara lagom svår och säker, så att barn i lugn och ro kan upptäcka sig själva och sin omgivning.
8.2 Temalekplatsen Spiralens besökare
Kommunens mål är att alla oavsett ålder skall kunna ta del av Spiralen. Konsthallens besökare, förbipasserande, barn mellan 0-15 år och vuxna skall ha glädje av Spiralen. Vila, rekreations, fritids- och lekaktiviteter samt möjlighet att delta i det kulturella livet ska enligt FN: s barnkonvention, artikel 31 vara anpassade till barnet och dess ålder (Nilsson 2002). IPA (Barns rätt till lek) skall göra framställningar till Boverket och Byggforskningsområdet om en stadsplanering som tar större hänsyn till alla barns behov (Nilsson, 2002).
Anderson informerar att det inte bedrivits någon studie eller använts någon statistik över barnen i upptagningsområdet vid planerandet av temalekplatsen Spiralen. Enligt Svensson (Gunne, 2005) bör vi bedriva studier som visar var barn rör sig och vistas i ett visst område. Vid mina spontana observationer och genom intervjuerna har jag kunnat konstatera att majoriteten av besökarna på Spiralen är mammalediga med sina småbarn. En stadsdelslekplats som Spiralen skall enligt kommunen erbjuda lek för mindre barn i sällskap med vuxen och för större barn som tar sig hit på egen hand.
Olsson och Jonsson (Hallemar, 2005) anser att en lekplats skall fungera som en stadsdels sambandscentral där vuxna och barn i olika åldrar kan mötas. Besökarna uppger att de passerar Spiralen på sin väg till Malmö konsthall, på väg till och från förskolan osv. Mina spontana observationer har visat att kvinnor ofta träffar någon väninna de avtalat tid med på Spiralen. Nyhus Braute och Bang (1997) anser att det ofta glöms bort att de vuxna också skall trivas. De vuxna besökarna verkar utstråla att de
