Men jag läste ju det på nätet... : En litteraturstudie om källkritik på sociala medier i samhällskunskapsundervisningen

Men jag läste ju det på

nätet…

En litteraturstudie om källkritik på sociala medier i

samhällskunskapsundervisningen

KURS:Självständigt arbete för grundlärare F–3 och 4–6, 15 hp

PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 FÖRFATTARE: Matilda Henriksson, Johanna Huvell

EXAMINATOR: Radu Harald Dinu TERMIN:VT21

JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare F–3 och 4–6, 15 hp

School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 VT21

SAMMANFATTNING

__________________________________________________________________________________ Matilda Henriksson, Johanna Huvell

Men jag läste ju det på nätet… - En litteraturstudie om källkritik på sociala medier i

samhällskunskapsundervisningen

Well, I read it online… - A literature study about social media literacy in social studies education

Antal sidor: 21

__________________________________________________________________________________ Sociala medier bidrar till att vi dagligen utsätts för mängder av ofiltrerad information. Detta innebär att ett stort ansvar i att undervisa om källkritik och informationsspridning faller på lärare. Skolan ska arbeta för en elevnära undervisning och det är på sociala medier elever spenderar en stor del av sin tid. Syftet med denna studie är att belysa vikten av att inkludera sociala medier i undervisningen om källkritik och hur detta synliggörs i redan existerande forskning inom samhällskunskapsämnet. Arbetet är en litteraturstudie med utgångspunkt i tidigare forskning som gjorts på ämnesområdet både nationellt och internationellt. Elever uppfattar själva sin kunskap som bra när det kommer till att kritisk granska det de möter på sociala medier men forskning motsätter sig detta. Forskare menar att elever inte bara behöver kunna kritiskt granska de det möter utan också vara medvetna om hur sociala medier är uppbyggda för att inte isoleras i så kallade ekokammare. I arbetet presenteras olika studier som genomförts av forskare och myndigheter med fokus på att främja ett kritiskt förhållningssätt vid användandet av sociala medier och integrera detta i undervisningen samt vilka undervisningsmöjligheter sociala medier skapar. De traditionella kriterierna för källkritik behöver fyllas ut med delar som går att applicera på sociala medier. I och med detta behöver även skolans undervisning utvecklas för att kunna ske på elevers villkor. Detta kan ske genom att låta eleverna själva lära sig att manipulera bilder för att lättare kunna förstå förekomsten av det. Det kan också ske genom att låta eleverna röra sig på specialutformade simuleringar av sociala medier. Vi anser att det är viktigt att eleverna lär sig vara källkritiska på sociala medier för att kunna utvecklas till goda demokratiska medborgare. För att nå dit drar vi utifrån forskning slutsatsen att simuleringar av olika slag kan vara ett möjligen framgångsrikt verktyg i undervisningen. Utöver det lägger forskning stor vikt vid att undervisningen bör innehålla samtal samt att läraren bör ge eleverna möjlighet att utveckla goda underbyggda argument. __________________________________________________________________________________ Sökord: digitala medier, källkritik, samhällskunskap, sociala medier, undervisning,

samhällskunskapsdidaktik

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Bakgrund... 3 3.1 Källkritik ... 3 3.2 Sociala medier ... 4 3.3 Styrdokument ... 4 4. Metod ... 6 4.1 Informationssökning ... 6 4.2 Kriterier för inklusion ... 8 4.3 Urval ... 8 4.4 Materialanalys ... 9 5. Resultat ... 11

5.1 Källkritisk på sociala medier ... 11

5.2 Elevers kunskap och egen uppfattning ... 12

5.3 Källkritikens plats i samhällskunskapsundervisningen ... 13

6. Diskussion ... 18

6.1 Metoddiskussion ... 18

6.2 Resultatdiskussion... 19

7. Referenser ... 22

8. Bilagor ... 24

1

1. Inledning

Människan är en social varelse vilket det ges stor möjlighet att vara via sociala medier. Detta är en av anledningarna till att sociala medier idag är en så pass stor del av samhället. De flesta vuxna använder sociala medier dagligen och om eleverna inte redan gör det dröjer det förmodligen inte länge tills de gör det (Diaz, 2012, s. 33). Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning fått se hur sociala medier påverkar och influerar elever på låg- och mellanstadiet. Detta bidrar i sin tur till att lärarens jobb påverkas utöver undervisningsuppdraget. Medieanvändningen kryper allt lägre ner i åldrarna och barn har nu tillgång till flera olika digitala och sociala medier där informationen är onyanserad och upphovet ibland okänt (Statens medieråd, 2019, s. 5–8). Den svenska skolans satsning på egna datorer i undervisningen bidrar till ökad användning av internet utöver den tid elever tillbringar på sociala medier under sin fritid. Siffror visar i tidigare undersökningar att sextonåringar spenderar tre timmar eller mer på sin mobil dagligen. Detta har under 2019 års undersökning krupit ner i åldrarna och visar att det användandet är vanligt redan i trettonårsåldern (Statens medieråd, 2019, s. 5–8).

När den nuvarande läroplanen för grundskolan (Lgr11) reviderats har det lagts större vikt i digitala medieformer och hur man som medborgare behöver följa med i den utvecklingen. Detta för att kunna ta del av det demokratiska samhälle vi lever i idag. I och med den ökade åtkomsten av sociala medier och andra informationsflöden ansågs det viktigt att lärare och elever arbetar med att kritiskt granska information (Skolverket, 2019, s. 224–227) som finns tillgänglig, nu lättare än någonsin. Att ha kunskapen i att kritiskt granska information som uppkommer via digitala och sociala medier är en nödvändig förmåga för att kunna verka i det demokratiska samhället.

Fokus bör ligga på att hjälpa eleverna hantera sociala medier och inte på vad de inte får göra ute på de sociala medierna (Krutka & Carpenter, 2016, s. 7). Med denna studie vill vi belysa vikten av att upplysa eleverna om vad de faktisk möter på deras sociala medier. Undervisning om källkritik och att röra sig säkert på internet bör därför ha en stor del i samhällskunskapsundervisningen. Det kanske kan bidra till att vi möter bättre argument för hur sanningsenlig en nyhet är istället för ”men jag läste ju det på nätet”.

2

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vikten av att inkludera sociala medier i undervisningen om källkritik och hur detta synliggörs i redan existerande forskning inom samhällskunskapsämnet.

• Varför är det viktigt att vara källkritisk vid användning av sociala medier?

• Hur kan lärare arbeta med källkritik inom samhällskunskapsundervisningen med utgångspunkt i sociala medier?

3

3. Bakgrund

I följande avsnitt presenteras källkritikens uppkomst och hur den utvecklats (3.1). Dessutom behandlas en definition av sociala medier samt en översikt av ungas användning av internet och digitala medier (3.2). Sist behandlas styrdokumenten utifrån inledningskapitlet och kursplanen i samhällskunskap (3.3).

3.1 Källkritik

Källkritik uppkom i slutet på 1800-talet och har sedan dess varit praxis vid bedömandet av olika informationskällors användbarhet och autenticitet med sin grund inom historievetenskapen. Till en början kretsade källkritiken kring att ifrågasätta sådana delar av historien som i grunden inte gick att bekräfta vetenskapligt såsom legender och annat som uppkommit i och med den mänskliga berättartraditionen. Denna tidiga inriktning kan hänvisas till bröderna Lauritz och Curt Weibull. Bröderna Weibulls källkritiska aspekter kom senare att utvecklas under mitten av 1900-talet med ett fortsatt fokus på historievetenskapen. Källkritiken utgår från en samling olika krav som en källa bör uppnå för att kunna anses vara pålitlig och användbar. Det första kravet källan ska leva upp till är “äkthetskravet”, det vill säga om källan är äkta till så sätt att dess ursprung är det den utger sig för att vara. Det andra är “samtidskravet” vilket är viktigt eftersom det innebär att källan har uppkommit i samtid med det den behandlar och inte skrivits efter i tiden. Om källan skrivits efter i tiden istället för i direkt anslutning till händelsen kan det påverka informationen som framställs. Detta är speciellt viktigt om källan inkluderar ögonvittnen eller upplevelser eftersom närheten i tid avgör hur rättvist det kan skildras i källan. Det tredje är ”kravet på oberoende” vilket innebär att källan har stöd i det den säger genom andra källor utan att alla bygger på en och samma originalkälla. Det sista kravet för källkritik är det kring “tendensfrihet”. Är källan fri från tendenser utifrån? Eller kan läsaren bli medveten om existerande tendenser i källan i samband med att den används. Trots att dessa fyra kriterier inom källkritiken benämns som krav så handlar det egentligen om en tolkning som görs av källanvändaren och en mängd med avväganden kring huruvida en källa anses vara pålitliga att använda och förlita sig på (Francke & Johansson, 2019, s. 4).

På 1990-talet började internet att ta allt mer plats i samhället och de källkritiska kriterierna inom historievetenskapen omvandlades till frågor för att kunna appliceras på information och texter som uppkom på internet. De nybildade frågorna ska finnas i åtanke när man källkritiskt granskar sina källor och i grunden i sig också de ursprungliga kraven inom källkritik. Dessa frågor går ut på att ta reda på vem som är ansvarig för eller har skapat källan samt när den skapades. De ska också kunna visa på om informationen är plockad från någon annan källa och om detta i så fall går att kontrollera samt vad källan har för syfte att förmedla, exempelvis genom reklam. Dessa frågor kräver i många fall ytterligare analyskunskap och förståelse om källkritik för att kunna avgöra huruvida en källa är trovärdig eller ej. Precis som källkritiken inom historievetenskapen krävs det av källanvändaren en egen tolkning och avgörande kring källans reliabilitet (Francke & Johansson, 2019, s. 5).

4 3.2 Sociala medier

Sociala medier är ett samlingsnamn för olika sociala nätverk som erbjuder social interaktion mellan användarna. På de olika sidorna kan kontoinnehavarna kommunicera med varandra genom både text, ljud och bild (Diaz, 2012, s. 34–35). Sociala medier har under de senaste femton åren gått från att vara ett oseriöst tidsfördriv för unga till att vara en stor del av varje enskild människas liv. Det används bland annat inom jobb och skola, för att dela politiska åsikter, insamlingar för välgörenhet samt för att lätta på egna tankar (Krutka & Carpenter, 2016, s. 7).

Statens medieråds undersökning Unga och medier 2019 visar på att nästan 100 % av deltagarna i åldrarna 9–18 år har tillgång till internet och tv. Även användandet av den smarta mobilen har ökat och då undersökningen utfördes befann sig 12-åringar på samma nivå av mobilanvändande som 18-åringar legat på i undersökningen från två år tidigare. Den överlag vanligaste användningen för både flickor och pojkar oavsett ålder är att använda internet genom mobiltelefonen. Spenderad tid på sociala medier är den vanligaste kategorien kring aktiviteter utanför skoltid. Att spendera tre timmar eller mer på sociala medier är vanligt bland de äldre åldersgrupperna, hela 84% av åldersgruppen 13–16 och 90% av åldersgruppen 17–18. Åldersgruppen 9–12 ligger betydligt lägre i undersökningen på denna front med bara 35 % av eleverna som spenderar tre timmar eller mer på sociala medier varje dag (Statens medieråd, 2019, s. 6–8, 22, 26–27).

Uttrycket sociala medier associeras idag direkt till applikationer eller sidor som Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat och Youtube, vilket i det stora hela är korrekt. Alla dessa sidor är sådana där användare kan interagera med varandra genom att gilla, kommentera, dela och reagera på andras inlägg. Det är också ungas sätt att snabbt få information om aktuella händelser (Nygren & Brounéus, 2018, s. 1). Undersökningen visar att den vanligaste medieformen att ta till sig nyheter är genom mobilen följt av dator/surfplatta och TV. Mobiltelefonen är således den största källan till nyheter bland de olika åldersgrupperna (Statens medieråd, 2019, s. 36).

Med sociala medier och den enorma räckvidd det har, ställs unga som vuxna inför en stor utmaning när det gäller att granska all den information vi dagligen får till oss (Rosenqvist & Ekecrantz, 2019, s. 180). Medvetenheten om att inlägg når flertal människor bidrar till att somliga aktörer delar inlägg med så kallade “fake news”, smutskastning av politiska rörelser och medlemsvärvning av religiösa extremister (Nygren & Brounéus, 2018, s. 1). Med detta kommer ett stort ansvar för varje individ att uppträda kritiskt på nätet och att utveckla ett kritisk tänkande (Diaz, 2012, s. 137–138).

3.3 Styrdokument

Källkritik och informationssökning ges stort utrymme i läroplanen för grundskolan (Lgr11). Under rubriken Skolans uppdrag redogör Skolverket vikten av att:

Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (2019, s. 7)

5

Källkritik fortsätter som ett genomgående tema i inledningskapitlet samt i kursplanen för samhällskunskap. Överlag är det samma innehåll i alla årskurser, det sker dock en liten progression mellan F–3, 4–6 och 7–9 i både det centrala innehållet och kunskapskraven. Digitaliseringens betydelse berörs redan i början av kursplanens syftestext och eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att skapa förståelse kring digitaliseringens innebörd för den personliga integriteten samt samhällsutvecklingen. Undervisningen i samhällskunskapsämnet ska likaså:

[...] ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. (Skolverket, 2019, s.224)

I det centrala innehållet för årskurs 4–6 punktas 3 olika delar som rör temat källkritik och digitala medier upp vilket undervisningen enligt Skolverket är obligatoriskt att beröra:

Information och kommunikation

• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningsätt.

• Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. (Skolverket, 2019, s. 227)

Det är dock inte bara i inledningskapitlet och kursplanen för samhällskunskap där källkritik och digitala medier tar plats, det genomsyrar hela läroplanen för grundskolan samt tar del i både kursplanen i svenska och kursplanen i historia.

6

4. Metod

I följande avsnitt redogörs informationssökningen (4.1), kriterier för inklusion (4.2), urval (4.3) samt materialanalysens (4.4) tillvägagångssätt.

4.1 Informationssökning

Söktjänster som använts under informationssökningen är ERIC (Educational resource information

center), SwePub och PRIMO. ERIC är en söktjänst med endast utbildningsvetenskaplig litteratur

som innefattar artiklar på ett flertal olika språk. Denna söktjänst användes för att synliggöra internationell litteratur inom forskningsområdet. SwePub är en söktjänst för vetenskapliga artiklar som publicerats i Sverige. PRIMO användes i syftet att hitta böcker som innefattade ämnesområdet, som fanns tillgängligt på högskolebiblioteket och för att hämta forskningspublikationer som hittats via PRIMO.

Förutom söktjänster har insamlandet av data även skett genom tidskriften Nordidactica som är en gemensam tidskrift för olika lärosäten där nordiska länders forskning och publiceringar av ämnesdidaktik inom de samhällsorienterade ämnena tillgängliggörs. Tidskriften ger ut två utgåvor per år exklusive eventuellt förekommande temanummer. Innehållet i tidskriftens olika utgåvor är vetenskapliga arbeten skrivna på de olika lärosätena och främst utgivna på de nordiska språken men även engelskspråkiga utgivningar förekommer. Vidare tillämpades kedjesökningar utifrån referenslistor i tidigare erhållna artiklar samt författarsökningar på de författare vi tidigare funnit relevanta artiklar ifrån.

Vid sökandet efter data och information använde vi i processen följande sökord samt synonymer till dem, “källkritik” eftersom det är här vårt ämnesdidaktiska fokus ligger i undersökningen. “Sociala medier” eftersom vi ville att texterna på något sätt skulle inkludera de nyare medieformer som samhället och eleverna står inför idag. Vi valde även detta sökord för att inkludera samhällskunskapsämnet och inte källkritik inom historieämnet. Även “social media” användes av denna orsak fast på engelska för att inkludera fler arbeten på en internationell nivå. Vi använde oss av sökorden “social studies” och “civics” för att ytterligare rikta in oss på det samhällsvetenskapliga ämnet. Avslutningsvis använde vi oss av “source credibility” samt “media literacy” för att möjliggöra uppkomsten av internationella arbeten som behandlar ämnet källkritik och didaktik. Den slutliga sökningen uteslöt synonymerna och innehöll därför endast de olika “kärnorden” för att öka antalet sökträffar. Vid varje sökning avgränsades resultatet till att enbart inkludera publikationer som Academic Journals och eller Peer reviewed.

7 Tabell 1: Informationssökningstabell

ERIC Antalträffar

Sökning 1:"social media" OR facebook OR twitter OR instagram OR tiktok AND elementary OR primary OR middle* OR high* OR secondary AND student* OR pupil* AND

"source criticism" OR "critical thinking" OR "critical source" OR "source

credibility" OR "information evaluation" AND "social studies" OR "social science" OR civics AND Tech*

Sökning 2: “social media” AND “social studies” OR “civics” AND teach*

Sökning 3: Breddade sökningen något. “social media” AND “social studies” OR “civics” AND “source credibility” OR “media literacy”

Sökning 1: Med avgränsning Academic Journals gav 5 träffar.

Sökning 2: Med avgränsning Academic Journals gav 55 träffar.

Sökning 3: Med avgränsning Academic Jounals gav16 träffar.

Läste rubriker samt abstract på alla träffar.

Läste alla rubriker däremot endast 15 abstract.

Läste alla rubriker men 10 stycken abstract bland de 16 olika träffarna.

SwePub

Sökning 1: Källkritik

Sökning 2: “Sociala medier”

Sökning 3: Källkritik OCH “sociala medier”

Sökning 1: Med avgränsning Övrigt vetenskapligt 271 träffar.

Sökning 2: Med avgränsning Övrigt vetenskapligt 294 träffar.

Sökning 3: Med avgränsning Övrigt vetenskapligt 6 träffar.

Läste 111 rubriker och 9 abstract.

Läste 90 rubriker och inget abstract.

Läste alla rubriker samt abstract.

PRIMO

Sökning 1: Sociala medier

Sökning 2: Källkritik

Sökning 1: 36 449 träffar

Sökning 2: 117 träffar

Läste 120 rubriker varav 3 böcker visade sig lämpliga för syftet.

8 4.2 Kriterier för inklusion

Avgörandet om en artikel skulle läsas djupare än bara artikelns abstract var beroende av några olika faktorer. Innehållet behövde behandla antingen sociala medier eller nyheter av något slag i ett sammanhang runt källkritik. Eftersom de sökta artiklarna riktade sig mot skola och utbildning var även åldrarna som artikeln kretsade kring en avgörande faktor. Däremot var tillgången till forskning i mellanstadieåldern begränsad, vilket gjorde att vi fick bredda åldersspannet till åldrarna nio till tjugoett. Därav gjordes valet att inte rikta fokus på någon specifik ålder utan att inkludera allt från den svenska grundskolan till och med gymnasieskolan samt som det benämns i artiklar från den nordamerikanska arenan upp till ”college-nivå”. Vi hade inte några geografiska avgränsningar i letandet av artiklar, däremot undersöktes den geografiska relevansen vid varje artikel. Vi var dock bundna till artiklar skrivna på antingen svenska eller engelska med anledning till våra egna språkkunskaper.

4.3 Urval

Tabell 2: Urvalstabell

Namn Titel Årtal Publikationstyp Land

Anwaruddin, M., S.

Teaching Language, Promoting Social Justice: A Dialogic Approach to Using Social Media

2019 Vetenskaplig artikel Kanada

Carlsson, H., & Sundin, O. Sök- och källkritik i grundskolan: En forskningsrapport 2018 Forskningsrapport Sverige

Durham, B., S. The Nexus of Critical Citizenchip and Social Media

2019 Vetenskaplig artikel USA

Krutka, G., D., & Carpenter., P., J.

Why Social Media Must Have a Place in Schools

2016 Vetenskaplig artikel USA

Middaugh, E. Civic Media Literacy in a Transmedia World: Balancing Personal Experience, Factual Accuracy and Emotional Appeal as Media Consumers and Circulators

2018 Vetenskaplig artikel USA

Middaugh, E. More Than Just Facts: Promoting Civic Media Literacy in the Era of Outrage

9

Nygren, T., & Brounéus, F.

Källkritik i digitala medier – en didaktisk utmaning 2018 Forskningsöversikt Sverige Nygren, T., Wiksten Folkeryd, J., Liberg, C., & Guath, M. Hur motiverar gymnasieelever sina bedömningar av trovärdiga och vilseledande digitala nyheter?

2020 Vetenskaplig artikel Sverige

Odenstad, C. Att förstå sin omvärld och sig själv

2013 Forskningsöversikt Sverige

Reeves, J., & Crowther, T.

Teacher feedback on the use of innovative social media simultations to enhance critical thinking in young people on radicalisation, extremism, sexual

exploitation and grooming

2019 Vetenskaplig artikel Storbritanni en

Skolinspektionen Undervisning om källkritiskt

förhållningsätt i svenska och samhällskunskap

Årskurs 7–9

2018 Kvalitetsgranskning Sverige

White, S., C. Wielding Social Media in the Cyber- Arena: Globalism, Nationalism, and Civic Education

2020 Vetenskaplig artikel USA

4.4 Materialanalys

Vi har i vår analys av materialet använt delar av Claes Nilholms metod SMART vilket är en metod som beskriver ett tillvägagångsätt för att systematiskt analysera forskning och utforma forsknings-översikter. De delar vi lagt främst fokus på är forskningsarenor, kartläggning och analys då detta hade störst relevans för vårt arbete och arbetsprocess (Nilholm, 2017).

Enligt Nilholm (2017, s. 42–43) sker forskning inom humaniora, utbildning och samhällsvetenskap främst inom de nationella forskningsarenorna eftersom deras grund bygger på nationella utbildningssystem och styrdokument. Detta kan vara en anledning till att det analyserade materialet i högsta grad består av internationell forskning. Detta arbete består således mestadels av artiklar från den nordamerikanska forskningsarenan. Arbetets valda område inom källkritik och sociala medier upplevdes som näst intill obeforskat inom den svenska och nordiska forskningsarenan.

10

Främst behövde artiklarna behandla allmänforskning om både sociala medier och källkritik. Vi har granskat hur artiklarna behandlar för- och nackdelar med sociala medier och hur det kan belysas för eleverna. Vikt har även lagts vid hur elevers källkritiska förmåga är kartlagd inom forskningen vilket bidrog till en bred forskningsbas till vår första frågeställning. Vi har betraktat vad som enligt artiklarna är gynnsamma undervisningsmöjligheter för att kritiskt tänkande ska komma att vara som en andra natur för eleverna. På det sättet kan eleverna erhålla förmågan att kritiskt granska informationsflöden utan någon vidare tanke eller ansträngdhet. Detta för att kunna möjliggöra vår andra frågeställning.

Översiktstabellen (se Bilaga 1) gav en god översikt över artiklarnas syfte och resultat vilket gjorde att vi kunde se hur materialet relaterade till varandra samt hur de passade bra in på arbetets frågeställningar. Utifrån Bilaga 1 gjordes en mindre kartläggning utifrån artiklarnas ämnes- och resultataspekter. Dessa aspekter utformade upplägget för resultatdelen i detta arbete. Enligt Nilholm ger kartläggningar möjlighet att gradera artiklarnas styrkor och svagheter. Det ger också en möjlighet att gruppera och relatera artiklarna med varandra för att få en bredare bild av hur varje artikel förhöll sig till de valda kartläggningsaspekterna (2017, s. 47–48). Artiklarna grupperades utifrån detta arbetets frågeställningar in i tre grupper beroende på artiklarnas innehåll; vikten av

11

5. Resultat

I följande resultatdel presenteras vikten av att vara källkritisk vid användning av sociala medier (5.1), elevers uppfattning av den egna källkritiska förmågan (5.2) samt hur lärare i samhällskunskapsundervisningen kan arbeta kring källkritik med utgångspunkt i sociala medier (5.3).

5.1 Källkritisk på sociala medier

Den digitala revolutionen medförde en efterlängtad möjlighet att kunna förvärva men också sprida information och nyheter på ett nytt, mer effektivt sätt (White, 2020, s. 7). Detta medför nya krav på alla som tar del av informationen, både den enskilda individen och samhället (Nygren & Brounéus, 2018, s. 1). Den lätta åtkomsten till internet och sociala medier skapade en verklighet som möjliggjorde och kunde stärka samhällskunskapsundervisningen världen över. Människorna blev i och med detta mindre beroende av de tidigare nyhetsformerna på grund av lättåtkomsten av sociala medier (White, 2020, s. 7).

Sociala medier har fördelar men också nackdelar som innebär nya utmaningar för samhället (White, 2020, s.8) vilket ger individen ett val att endast utsätta sig för det som intresserar användaren (Nygren & Brounéus, 2018, s. 2). Detta leder till att plattformarna främst speglar likasinnad information och andra likasinnade användare vilket innebär en ny segregation inom det digitala samhället. Människor hamnar tillsammans med de sociala plattformarna i egentillverkade ekokammare där bara sådant som användaren är bekväm med visas (Nygren & Brounéus, 2018, s. 2; White, 2020, s. 8). Dessa ekokammare bidrar till segregationen och möjliggör delandet av extrema åsikter. Det som skapas inom ekokamrarna kan trots detta också ses som en säker plats på internet där användaren bekvämt kan ha kontakt med andra likasinnade människor (White, 2020 s. 9). För att kunna motverka den negativa spiralen på sociala medier och skydda det demokratiska samhället behöver användare bli aktiva och goda informationshanterare (Nygren & Brounéus, 2018, s. 2). Tillgängligheten på sociala medier har även skapat en miljö för vad som går under benämningen ”fake news” som utger sig för att vara nyheter och informationsinlägg på sociala plattformar såsom Facebook och Twitter (White, 2020, s. 9). Att det sprids “fake news” är inget nytt men det snabba sättet det sprids på av vem som helst är det som gör det så centralt för varje individ idag (Nygren & Brounéus, 2018, s. 1). ”Fake news” används till stor del för att skapa spänningar bland exempelvis olika etniska, religiösa eller politiska grupper (White, 2020, s. 9).

Sociala mediers algoritmer prioriterar det som är populärt på de olika plattformarna och inte utefter informationens sanningsenlighet. Unga har på grund av detta svårt att skilja på informationen som dyker upp i flödena på sociala medier (Carlsson & Sundin, 2018, s. 9; Nygren & Brounéus, 2018, s. 5). Sociala medier är överlag det medium där världens unga människor skapar sina politiska åsikter och blir uppmärksammade på nyheter i samhället. I och med detta är de sociala plattformar som människor använder sig av dagligen en bas som möjliggör ett tillfälle för manipulation och

12

kontroll av andra användare men också av de företag som driver de sociala plattformarna (White, 2020, s.10). Det är viktigt att granska information utifrån kunskap och vetenskap, inte rykten eller propaganda (Nygren & Brounéus, 2018, s. 9).

Elever behöver stöd och vägledning att hantera sociala medier. För att underlätta för eleverna är det viktigt att de rustas med ämneskunskap. Detta underlättar när de ska vara källkritiska då det är lättare att ta ställning med en bred kunskapsbas inom det rådande ämnet. Utan ämneskunskapen är det lätt att falla in i det som visar sig vara populärt eller det som ligger högt i sökningslistorna (Nygren & Brounéus, 2018, s. 5–7).

5.2 Elevers kunskap och egen uppfattning

Forskare vid Uppsala universitet genomförde en enkätstudie för att undersöka hur svenska gymnasieelever motiverar sina bedömningar av digitala nyheter kring deras trovärdighet samt hur de skulle uttala sig om källan (Nygren, Wiksten Folkeryd, Lidberg & Guath, 2020, s. 155). Utifrån fyra olika uppgifter skulle eleverna via enkäten motivera och förklara sina bedömningar kring innehållets trovärdighet (Nygren et al., 2020, s. 157). Studiens resultat visar på att i mötet med digitala nyheter har många ungdomar svårigheter med att bedöma trovärdigheten av det de läser. De har också svårt att se skillnad på vad som är nyheter och vad som är annonser i de digitala medierna (Nygren et al., 2020, s. 165). Elever låter oftast Googles sökning avgöra källans trovärdighet istället för att på egen hand med hjälp av olika sökresultat avgöra källans trovärdighet (Nygren & Brounéus, 2018 s. 5). För att eleverna ska kunna klara av att kritiskt läsa och granska texter behöver de tillgång till en stor verktygslåda av strategier för att kunna tolka de digitala nyheterna (Nygren et al., 2020, s. 165).

En studie gjord av Middaugh, baserad på elevintervjuer, identifierade hur unga kritiskt granskar sitt vardagliga medieintag. Den visar att elever använder olika strategier för att tolka det de möter på nätet. Däremot sker det i princip alltid med personliga erfarenheter som stöd eller vad magkänslan säger om trovärdigheten (Middaugh, 2018, s. 42–43; Middaugh, 2019, s. 25). Middaugh menar att det emotionella i många fall tar över och blir den aspekt som avgör vilken trovärdighet källan anses ha (Middaugh, 2018, s. 42–43). Den emotionella aspekten stöds även av studien från Uppsala universitet när det undersöktes hur eleverna handskades med en manipulerad bild. Den manipulerade bilden, som skulle redovisa röknings effekt på den mänskliga kroppen, behandlades annorlunda av eleverna än vad nyheterna hade gjort och många elever riktade istället sitt fokus mot vad som inte fanns med i bilden. Eleverna valde istället att utgå ifrån sina egna kunskaper och erfarenheter kring det som visades på bilden samt hur enkelt det kan vara att justera och ändra på bilder i olika redigeringsprogram. Vissa elever visade sig dock tolka bilden emotionellt på grund av bildens kraftiga budskap och bedömde därmed bilden som äkta och faktakorrekt. Elevernas förmåga att kunna bedöma äkthet och trovärdighet bland olika bilder verkar enligt studien ha en direkt korrelation till elevens förkunskaper kring manipulerade bilder och olika redigeringsprogram (Nygren et al., 2020, s. 165).

För att kunna bedöma nyheters saklighet eller vinkling är den viktigaste källkritiska förmågan att förstå och kunna skilja mellan vad som är primärinformation och vad som är sekundärinformation. Det visade sig att ett fokus på hur informationen framställs med hjälp av språket och att kunna

13

urskilja syftet med varför informationen skrivits samt uttryckts var viktigt för att kunna avgöra om en text är vinklad. Elever behöver bli medvetna om sina egna erfarenheter och förväntningar samt hur detta kan komma att spela in i hur de tolkar, bedömer och reagerar på texter som de läser. Likväl att eleverna har en bakgrund som påverkar dem vid läsandet av texten så är textens uppkomst och syfte också kopplat till en bakgrund av ideologier, normer och erfarenheter. För att eleverna ska få möjlighet att bli medvetna om dessa yttre faktorer behöver de möta en undervisning som hjälper till att motivera elevers bedömning av information i olika skepnader (Nygren et al., 2020, s. 165–166).

Uppsalastudien fann även olika orsaker till elevers framgång eller icke framgång i att kritiskt granska de digitala nyheterna. De elever som hade störst framgång hade i större grad lyckats identifiera frågorna vem det var som stod som avsändare för informationen, hur informationen var utformad vid fallet av en annons samt varför det var tänkt att informationen skulle uppmärksammas. Detta till skillnad från de med mindre framgång som generellt riktade sin uppmärksamhet mot innehållet samt vad det var som informationen framställde och på så sätt gjorde den trovärdig (Nygren et al., 2020, s. 165). Liknande resultat gav studien gjord av Middaugh där eleverna för att ta reda på om källan var trovärdig utgick från frågorna vem avsändaren var, vad avsändaren hade för anledning att dela detta och varför avsändaren vill synliggöra informationen. Det som skiljer sig åt i studierna är att Middaughs studie visade att om eleverna inte kunde besvara dessa frågor i granskningen av en artikel blev eleverna osäkra och menade att källan inte var pålitlig. Eleverna hade alltså svårt att med stöd av frågorna kunna kritiskt granska information samt källans trovärdighet (Middaugh, 2018, s. 44).

På internet och i den digitala världen är det ofta svårare än i en vanlig tidning att tolka vem som är avsändaren till något som skrivits. En anledning för detta är de fejkade användarkonton som skapas för att vilseleda läsaren till att identifiera den verkliga avsändaren. Att lära sig att identifiera avsändaren visar sig vara en viktig aspekt för att kunna tolka informationens trovärdighet. Dock ansågs aspekterna hur, vad och varför, om dessa tolkas korrekt, att inneha en ännu viktigare roll för att kunna avgöra trovärdighet vid kritiskt granskande av information. Det är även viktigt att lära eleverna hur de kan skilja på primärkällor och sekundärkällor för att det ska kunna integreras som en del av deras bedömning av informationen (Nygren et al., 2020, s. 167).

Uppsalastudien visade på att det är viktigt att skolan undervisar och inger kunskaper kring konkreta omständigheter som ”vad” samt att elever får möjlighet att prova på olika sätt att själva manipulera bilder och på så sätt lättare att förstå ”hur” andra har gjort samma sak. Det kräver en blandning mellan goda ämneskunskaper och möjlighet att kunna uppmärksamma hur kunskap och information kan vinklas och påverkas av andra människor (Nygren et al., 2020, s. 167).

5.3 Källkritikens plats i samhällskunskapsundervisningen

Samhällkunskapsundervisningen kan vara utmanande, speciellt för nya lärare. Lärare undviker ofta undervisningstillfällen som kan bidra till oförutsägbara samtal med elever och undervisar istället inom strikta ramar för att vara säkra på att undervisningen inte på något sätt ska landa i att vara subjektiv. Detta kan leda till att viktiga samtal och analyser som bör vara en del av samhällkunskapsundervisningen aldrig blir det (Durham, 2019, s.757). Många unga spenderar en

14

stor del av sin fria tid på internet och sociala medier, utan att tänka på de risker som dessa plattformar också medför. Risker som att ibland omedvetet dela med sig av personlig information ochtillgängliggöra denna för, av användaren, okända mottagare. På grund av detta behöver skolan axla en större roll i att undervisa eleverna kring internetsäkerhet genom att försöka förstå samhällets digitaliserade värld (Reeves & Crowther, 2019, s. 282). De flesta skolor blundar för elevers aktivitet på sociala medier. Om skolorna fortsätter ignorera elevernas engagemang på sociala medier kommer det hindra vuxna att bli en del av deras värld och en viktig faktor i samhällkunskapsundervisningen försvinner. Lärarna måste komma till en insikt att sociala medier är en del av elevers vardagliga liv där de behöver stöttning för att kunna utvecklas på ett personligt plan men också använda sociala medier med ansvar (Durham, 2019, s. 758).

Carlsson och Sundin undersöker i sin forskningsrapport Sök- och källkritik i skolan En

forskningsrapport hur undervisning kring källkritik och informationssökning påverkar elever i årskurs

9 både i undervisningen samt på fritiden. Syftet var att bilda en ökad förståelse för den undervisning som genomförs i ämnet samt hur denna kan utvecklas för att ge rätt förutsättningar till eleverna att verka i informationssamhället. Studien visar att mycket av lärarnas undervisning bygger på de traditionella kriterierna för källkritik, både för utformning av innehåll och bedömning. Enligt lärarna i studien anses tendenskriteriet som det viktigaste kriteriet i undervisningen för att kunna kritiskt granska information. Detta kriterium uttrycker lärarna också är det kriteriet som eleverna har störst problem att förstå och använda sig av (Carlsson & Sundin, 2018, s. 7, 69).

Utformningen av sociala medier innebär en mängd monologer för andra att läsa och förblir så fram till dess att någon annan väljer att inkludera sig själv i samtalet och skapa en dialog eller diskussion. Så länge en dialog inte skapas på sociala medier förblir plattformen en plats för ensidiga argument och sanningar, det är först vid en dialog som den hela bilden kan uppdagas. Som användare av sociala medier behöver varje användare kunna uttrycka sin egen åsikt utan att behöva påverkas av andra men samtidigt vara öppen för att se andras åsikter som en del av den stora bilden tillsammans med sin egen. Att genomföra och lägga tyngd på detta i undervisningen innebär ett stort ansvar hos läraren. Eleverna behöver lära sig att människor har olika åsikter och förstå att det är bra för samhället. När eleverna har uppnått denna förståelse behöver de även lära sig att kritiskt kunna granska och värdera olika perspektiv för att genom detta kunna skapa egna informations grundade beslut kring frågor som påverkar alla människors vardag (Anwaruddin, 2019, s. 11, 13).

En studie av Reeves och Crowther (2019, s. 286–289) undersökte lärarnas förmåga att undervisa om internetsäkerhet och källkritik men också verktyg som kan hjälpa lärarna att undervisa sina elever på detta område. Verktyget som undersöktes var en simulering, framställd vid Centre for Child Protection på University of Kent, som visar uppdiktade tonåringars konton på olika sociala medier som ska likna applikationer som Facebook, Instagram och Youtube. Simuleringen ger möjlighet att följa de interaktioner som sker på dessa sociala medier mellan “tonåringarna” och andra användare.Simuleringarna som lärarna använde var uppbyggda som ett spel där eleverna fick spela genom att leta ledtrådar i simuleringarnas olika karaktärers liv online. Ledtrådar kunde eleverna finna genom att gräva bland karaktärernas närvaro samt interaktioner med andra på de olika plattformarna. De ledtrådar som eleverna hittade skulle sedan leda dem till att lista ut vem, i en av simulationernas fall, det var som utsatte karaktären för grooming.

15

Simuleringens progression sker i olika steg vilket innebär att eleverna kan arbeta med den både på egen hand, tillsammans i grupp med andra elever och tillsammans med läraren. Genom dessa arbetssätt kan läraren i olika steg föra eleverna mot att utveckla en förståelse och förhållningssätt som de sedan kan tillämpa på ett självständigt sätt online. Undersökningen bestod av enkäter där lärare, som deltagit vid en fortbildning för att lära sig hur simuleringen fungerade och hur de kunde användas i undervisningen, fick svara på frågor kring användandet av simuleringen och hur det hade fungerat med eleverna. Undersökningen visade att simuleringarna till stor del var väldigt effektiva vid skapandet av en diskussion men också för att ge eleverna möjligheten att undersöka och förstå de problem som uppstår i situationerna som togs upp i simuleringarna. Större delen av de deltagande lärarna ansåg även att simuleringarna var ett bra verktyg för att stärka elevernas kritiska tänkande (Reeves & Crowther, 2019, s. 286–289).

Skolinspektionen publicerade 2018 en granskning av undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap. Oftast glöms informationsspridningen bort och granskningen visar att ett flertal elever riskerar att bli utan den typen av undervisningen (Skolinspektionen, 2018, s. 23–33). Eleverna behöver erhålla goda ämneskunskaper för att kunna avgöra om källan är trovärdig. De har förmodligen mer kunskap om just sociala medier men ämneskunskapen som lärarna besitter ska inte underskattas. Med en god ämneskunskap har varje individ större möjlighet till att vara källkritisk (Nygren & Brounéus, 2018 s. 5). Det är naivt att tänka att elever själva ska lära sig på internet, lärarna måste uppmuntra till samtal om sociala medier och öka förståelsen för vad de kan komma att stöta på där. Så länge undervisningen följer kursplanen för samhällskunskap kan sociala medier öka samspelet med resten av världen och göra att elever växer och använder det på ett produktivt sätt. Ett konkret förslag på hur de kan använda sociala medier i undervisningen är att undersöka hur företag, politiker och regeringar använder sig av sociala medier och hur de vinklar sitt material (Durham, 2019, s. 760–762). Krutka & Carpenter (2016, s. 9) menar att sociala medier hjälper elever att nå en större bredd av kunskap eftersom de når fler människor de annars inte kommit i kontakt med.

Carlsson och Sundin lyfter vikten av att undervisningen skapar en förståelse för mediernas påverkan och sociala mediers uppbyggnad. De belyser också att de källkritiska resonemang som förs i skolan kan vara svåra att föra på fritiden, bland annat på grund av bristande tid och engagemang. Elever som deltagit i studien uttrycker ändå att den källkritik som de lär sig i skolan har en stor roll också på deras fritid, kanske till och med större än vad den har i skolan. Studien visar att informationssökning och källkritik generellt behandlas på några olika sätt. Ett förhållningssätt är att det ses som ett individuellt kunskapsinnehåll och därmed inte integreras in i flera olika ämnesområden utan är fokuserat på ett enda. De anser att fördelen med detta förhållningssätt är att de förmågor som krävs för innehållet kan behandlas på ett sätt så att inget blir exkluderat. Det skulle göra att området källkritik skulle ges möjlighet till en detaljerad planering där alla delar inom källkritik och informationssökning skulle kunna tas upp utan att något anses mer eller mindre viktigt, vilket skulle kunna vara fallet om det anses som ett tillägg i ett annat fokuserat arbetsområde. Nackdelarna anses dock av Carlsson och Sundin som större då de anser att om innehållet ses som individuellt finns risken att det upprepande bearbetas i ämnen utan att det finns någon koppling mellan dessa och att nivån då förblir samma utan möjlighet till progression. De menar att om källkritiken istället för att vara isolerad ifrån resterande ämnesinnehåll integreras så kan detta skapa möjlighet för samarbete mellan ämnen och pedagoger

16

och på så sätt kunna utveckla innehållet för bedömning och ge nya förutsättningar. Det kan också inbringa en tydligare relevans i undervisningen men också för elevernas förståelse för användningen och betydelsen av källkritik. För att integrerandet av informationssökning och källkritik ska lyckas behövs det dock aktivt ges en plats i resterande kunskapsinnehåll för att det ska kunna bearbetas på ett effektivt sätt (Carlsson & Sundin, 2018, s. 68–69, 70).

Enligt Skolinspektionens granskning finns det en del brister i undervisningen om källkritik och informationssökning. Granskningen visade att en tredjedel av skolorna som deltog inte har någon planerad undervisning om området utan det genomfördes spontant i samband med andra arbetsområden. Utifrån det digitala utbud som finns är undervisningen långt ifrån moderniserad och granskningen visar att samhällskunskapsundervisning behöver stärka elevernas medvetenhet kring internet och sociala medier (Skolinspektionen, 2018, s. 23–33). För att det ska bli möjligt behöver lärarna få den kompetensutveckling de är i behov av (Skolinspektionen, 2018, s. 23–33; Nygren & Brounéus, 2018 s. 5; Reeves & Crowther, 2019, s. 282). Främst menar lärarna att de är i behov av kompetensutveckling inom falsk informationsspridning, sociala medier och dess algoritmer samt ett närmare samarbete med skolbibliotekarien. Lärarna behöver också få en tydligare bild av vart och hur ofta eleverna vistas på internet och sociala medier för att undervisningen ska kunna anpassas till elevernas medieanvändning. I granskningen låg fokus på om undervisningen omfattar elevernas digitala vardag, alltså i de digitala miljöer där eleverna spenderar mest tid. Nio av tio elever tycker generellt att undervisningen om källkritik är bra medans fyra av tio anser att den inte baseras på deras medievanor eller var de spenderar sin tid på internet. Enligt granskningen tar undervisningen inte hänsyn till elevernas medievanor utan undervisningen grundas istället på en generell uppfattning av ungas medievanor. Ett exempel på att undervisningen inte är moderniserad är att bristerna i största utsträckning inom undervisningen på de undersökta skolorna gäller egen publicering av digitalt material samt att kritiskt granska bilder och rörliga bilder. Mestadels av det som visas på sociala medier idag är bilder eller rörliga bilder. Eleverna behöver därför erhålla undervisning om detta eftersom det är en stor del i vad eleverna möter på internet och relevansen för att kunna kritisk granska det de möter är stor (Skolinspektionen, 2018, s. 23– 33). Genom att använda sociala medier i skolan hävdar Krutka & Carpenter (2016, s. 9) att lärare har möjlighet att stötta och vägleda elever i deras digitala liv.

Undervisningen i dagens skola består främst av grundläggande kunskap utifrån läroböcker och en mer fördjupad kunskap genom massmedier och internet. Undervisning om aktuella händelser sker främst genom massmedias närvaro på internet och generellt är elever goda dataanvändare, däremot uppstår osäkerhet när de ska finna relevant information. Elever behöver därför hjälp från läraren under arbetsgången för att kunna skaffa goda förkunskaper samt hjälp med att tyda relevant information (Odenstad, 2016, s. 53–54, 63). Det är viktigt att lärarna är medvetna om hur de arbetar med källkritik och att fokus inte alltid behöver ligga på kritiken. Carlsson och Sundins studie visar på att ett för stort fokus på källkritik skulle kunna skapa fler problem än nytta i det fallet att källors trovärdighet ifrågasätts bara för kritiserandets skull. Läraren borde därför också lägga fokus på vad det är som gör en källa trovärdig och varför det är så. Detta för att undvika en inställning till att inte lita på någon källa över huvud taget som i sin tur kan leda elever till att tro på konspirationsteorier framför professionellt utförd traditionell journalistik och nyhetsrapportering (Carlsson & Sundin, 2018, s. 73).

17

Enligt Carlsson och Sundin (2018, s. 71) finns det aspekter av källkritik och informationssökning som saknas i undervisningen hos lärarna i studien. Det som saknas är ett fokus på sökmotorer, hur de fungerar och hur det spelar roll i samhället. Det saknas även en förståelse för hur internet sammankopplar algoritmer tillsammans med användarens tidigare insamlade data, och hur detta påverkar vad användaren senare får se på sina sociala plattformar. Den traditionella synen på källkritik och hur denna ska används genomsyrar till stor del den svenska undervisningen och det ska den fortsätta göra enligt Carlsson och Sundin (2018, s. 72) men de anser också att den behöver kompletteras. Den i skolan använda källkritiken behöver blandas upp med den infrastruktur som finns i det digitala samhälle världen idag befinner sig i. Detta innebär bland annat att utveckla källkritiken så att den inkluderar och går att anpassa till sociala medier och till sökmotorer som idag avgör och leder oss till vilka källor användaren kommer att använda.

Enligt den norske didaktikern Kjetil Björnhag bör samhällskunskapsundervisningen behandla ett innehåll med fokus på hela världen. Han menar att undervisningen fokuserar för mycket på det nationella och att de inte förbereder eleverna tillräckligt för den internationella och mångkulturella värld (Odenstad, 2016, s. 54) som sociala medier ger tillgång till. Samhällskunskapsämnet har ett stort ansvar för att lära och vägleda elever i hur de ska uttrycka sig på sociala medier. Flertal forskare lägger stor vikt vid att använda sig av samtal i undervisningen. Samtala, reflektera och argumentera är viktigt för att uppmärksamma elever och låta dem uttrycka sig (Odenstad, 2016, s. 66–67; Krutka & Carpenter, 2016, s. 10; Reeves & Crowther, 2019, s. 290). Källkritik och informationsspridning är viktigt men ännu viktigare är det att använda dessa i samband med människans roll i det förändrande samhället (Middaugh, 2019, s. 28).

18

6. Diskussion

I följande diskussionsavsnitt presenteras arbetets metoddiskussion (6.1) där tillvägagångssätt och metod kommer att diskuteras. Vidare kommer resultatdiskussionen (6.2) att presenteras där vi kommer besvara de frågeställningar som ligger till grund för arbetet samt en redogörelse av behovet för framtida forskning.

6.1 Metoddiskussion

Informationssökningen var från en början svår då det valda ämnet kan tolkas som relativt smalt på den svenska forskningsarenan. Aktualiteten av det valda ämnet tror vi kan vara en anledning till att forskning kring ämnet ännu inte hunnit bli publicerat då vi kopplade ihop ämnet källkritik med sociala medier. Vid sökning efter internationella artiklar upplevde vi att det var svårt att finna relevanta söktermer till det valda ämnet. Detta eftersom de svenska ämnesorden ”källkritik” och ”samhällskunskap” inte har någon direkt översättning till det engelska språket, i vilket vi genomförde de flesta av våra informationssökningar. I samband med sökningarna efter internationell forskning insåg vi att ämnesområdet var betydligt mer beforskat internationellt. I sökningen utgick vi från artiklar som passade vårt syfte och frågeställningar vilket gjorde att artiklarna som ingick i urvalet inte innehöll någon direkt negativ syn på källkritik och sociala medier. Anledningen till detta tror vi är att den negativa inställningen till mobiler och sociala medier förekommer i större utsträckning i samband med dess påverkan på klassrumsklimatet. Vi stötte inte heller på någon artikel som konkret var emot sociala medier i samband med källkritik. Urvalet av artiklar kan mycket väl blivit influerat av vår inställning till området som skribenter då vår personliga åsikt är av den att personer i alla åldrar är i behov av att kunna vara källkritiska till det som uppstår på sociala medier och dess plattformar. Vi anser att det skulle vara en fördel att förvärva den förmågan redan tidigt och att det därför borde vara en del av undervisningen i skolan. Forskning inom området visade sig stämma bra överens mellan olika forskare och deras slutsatser kring källkritik och sociala medier. Det ser vi som en styrka med vårt arbete då det genom detta går att svara på och styrka våra egna forskningsfrågor. Dessutom innehåller arbetet ett flertal aktuella och nyligen publicerade källor vilket gör att arbetet bygger på samtida och relevant forskning. Arbetet behandlar ett brett åldersspann för att belysa behovet av ämnet i skolans alla stadier. Vi valde att exkludera artiklar som innehöll workshops då de inte uppfyllde kraven för inklusion enligt arbetsbeskrivningen som ligger till grund för detta arbete. Artiklarna med inriktningen på workshops berörde sådant där lärare diskuterade lektionsupplägg och genomförande av lektioner inom ett arbetsområde. Då artiklarna gav intrycket av att vara lite mer avancerade lektionsanteckningar ansåg vi det vara svårt att utläsa dess vetenskapliga grund och därmed även

19

användbarhet i arbetet. Detta trots att artiklarna med inriktning på olika workshops hade kunnat ge oss ytterligare material till att besvara våra forskningsfrågor. Vi hade även kunnat söka efter ytterligare svenska artiklar för att få ett bredare perspektiv på den svenska skolan istället för att hamna i situationen att vi var tvungna att applicera internationell forskning på det svenska skolsystemet. Övervägandet av internationell forskning i arbetet kan ses som en svaghet då det hade kunnat vara bra att utgå mer från svensk forskning eftersom det är där arbetets inriktning ligger. Däremot kan mängden av internationell forskning även ses som en styrka då den samstämmer med den nationella forskningen.

6.2 Resultatdiskussion

Med utgång i resultatet finns det olika faktorer som gör att ett källkritiskt analytiskt perspektiv är viktigt vid användning av sociala medier, både för individen och samhället. I och med den digitala revolutionen har information blivit mer lättillgänglig för människan. Den källkritik som tidigare tillämpades på främst historiska texter för att bland annat avgöra autenticitet, avsändare och tendens behöver nu omformas för att också kunna tillämpas på dagens informationsforum, sociala medier. De källkritiska kriterierna som används vid granskning av historiska dokument såsom vem, vad, hur, varför och tendens bör även tillämpas på den information som uppkommer på sociala medier.

Den källkritiska granskningen av sociala medier bör dock även ha andra delar som inte bara fokuserar på innehållet utan också på de sociala mediernas uppbyggnad och struktur. Dessa delar är avgörande för vad användaren faktiskt möter på sina sociala medier och behöver därför också granskas för att användaren ska kunna inneha en tolkningsmöjlighet av informationen utifrån sina egna erfarenheter. Förutom informationsgranskningen är det viktigt att användaren är medveten om de algoritmer som styr på internet och sociala medier. De avgör vad det är som användaren blir tilldelad för resultat i olika sökningar, både för information och andra användare. Om användaren är medveten om vad algoritmerna innebär och hur de agerar kan denne själv aktivt söka sig till andra källor på egen hand istället för att manipuleras av plattformarna till vilken information som tillgängliggörs. Algoritmerna påverkar även vad användaren visas i sin ekokammare vilket gör att användaren på så vis inte utsätts för en bred representation av åsikter och information. Att använda källkritik på sociala medier är således en viktig aspekt för att kunna motverka desinformation i samhället, där “fake news” ställs mot riktiga nyheter och deras autenticitet ifrågasätts.

Sociala medier har utvecklats till att vara en plattform för många olika människor. Möjligheten att skapa information till andra användare resulterar i ett större hav av information att navigera sig i som användare av sociala medier. Informationshavet inkluderar en stor variation av information skapad både av privata användare och av väl etablerade journalister samt andra professioner. Detta gör det viktigt att man som användare har kunskapen att kunna granska och avgöra huruvida informationen är sanningsenlig och relevant.

I takt med att sociala medier tagit över delar av den funktionen massmedia hade för tjugo år sedan gör det att möjligheten för samspel med andra nu är lättare än någonsin, med ett knapptryck kan man som användare nå människor över hela världen. Sociala medier innebär ett lättillgängligt

20

samspel mellan olika individer vilket medför en stor inverkan på varje individs personliga och sociala utveckling. Enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utvecklas individen inom olika system som ständigt samspelar med varandra. Han menar alltså att man utvecklas i samspel med andra, främst genom familj, hemmet och grannar som ingår i mikrosystemet som står individen närmast men även skola, vänner och massmedia som ingår i meso- och exosystemet (Woolfolk & Karlberg, 2015, s. 20, 76, 78). Vi anser att dagens användning av sociala medier gör att det placerars på en plats mellan mikro- och mesosystemet. Individens personliga utveckling och sampel med andra påverkas och influeras av lättillgängligheten till sociala medier.

Forskningen och lika så vi anser att eleverna behöver förvärva en god förståelse om sociala medier och sociala mediers uppbyggnad. Med hjälp av en större kunskap om sociala medier får användaren större förståelse för hur sociala mediers algoritmer manipulerar vad det är som framställs för användaren utifrån vad som är populärt istället för informationens användbarhet eller vetenskapliga grund.

Elever anser sig vara goda informationshanterare och bra på att källkritiskt granska det de möter på internet (Nygren & Brounéus, 2018). Forskare är dock överens om att eleverna till större delen har svårigheter med att hantera det de möter på internet (Nygren et. al, 2020; Middaugh, 2018; Nygren & Brounéus, 2018). Ofta tar känslorna, det emotionella, övertag och källans trovärdighet bestäms utifrån intrycket och känslan som eleven får utav texten eller bildens innehåll och utseende, inte över hur sanningsenligt det som visas är eller sökresultatets popularitet. Elever har svårt att vara källkritiska på sociala medier och behöver därför stöd för att kunna lära sig att vara det och hjälp med hur de kan tolka och tänka kring det de stöter ihop med på internet och i sina ekokammare. Eleverna behöver utöver kunskap om sociala medier och dess uppbyggnad, kunskap och förståelse kring hur de själva påverkas av informationen de får till sig. Nygren et al. (2020) menar att eleverna måste få kunskap och förståelse om hur deras egna känslor och erfarenheter spelar en stor roll i hur de tar till sig samt tolkar information.

Eftersom ungdomar idag använder sig av sociala medier nästintill varje dag anser vi att det är viktigt att skolan inkluderar sociala medier i undervisningen för att på så sätt kunna erbjuda en så elevnära undervisning som möjligt. Enligt Skolverket (2019, s. 7–8) ska lärare arbeta med en elevnära undervisning samt förbereda eleverna till att verka i samhället och att kunna hantera tillvaron i ett föränderligt samhälle präglat av digitaliseringen. Eftersom skolans undervisning ska hjälpa och utveckla eleverna inför att ta del av den samhälleliga gemenskapen behöver eleverna stöd i den delen av samhället som de lever, i detta fall på internet och sociala medier. I forskning framgår det att lärarna måste ha en möjlighet att kunna möta eleverna på deras plattformar i undervisningen. Lärarna behöver få ytterligare stöd för att kunna tillgodose eleverna med en så kvalitativ och utvecklande undervisning som möjligt. Innan lärarna ska veta hur de kan utgå från sociala medier i sin undervisning kan de ha behov av viss kompetensutveckling på det specifika området, sociala medier samt sociala mediers uppbyggnad.

För att lärarna ska kunna få en uppfattning om vad just deras elever gör på internet och sociala medier anser vi att läraren behöver skapa en relation och dialog med eleverna som kretsar kring deras vanor på sociala medier. Detta skulle kunna inkludera att eleverna får visa och prata fritt om sociala medier med läraren. Det viktigaste är att läraren intresserar sig för elevernas vardag på

21

sociala medier. För att detta ska kunna bli möjligt menar vi precis som andra forskare att ett av de främsta argumenten för att sociala medier ska kunna inneha en viktig del i undervisningen är att skolan och lärare måste vända sin negativa inställning till mobiltelefoner och sociala medier bland eleverna. Skolans fokus på vad eleverna inte ska göra behöver ändras och istället ligga på hur eleverna ska hantera det de möter på sociala medier (Durham, 2019; Krutka & Carpenter, 2016). Eleverna behöver få till sig fördelar samt nackdelar med internet och den enorma värld de möter via sociala medier och framför allt en medvetenhet kring det ofiltrerade informationsflödet. Samhällskunskapsämnet behöver arbeta för att eleverna inte ska bli passiva mottagare av den information de dagligen utsätts för. För att undvika detta behöver eleverna möta olika slags källor som sociala medier eller webbsidor. Att kritisk granska bör inte endast förknippas med negativa åsikter och tyckande. Undervisningen bör istället fokusera på att ge eleverna möjlighet att föra goda argument baserade på värderingar och faktakunskaper utifrån elevernas egna åsikter och tolkningar (Skolverket, 2017, s. 7).

Resultatet visar på att det är viktigt att lärare och skolan utvecklas till att inkludera sociala medier i undervisningen för att på samma gång hålla sig uppdaterade och aktuella i dagens samhälle. Idag är sociala medier en stor del av elevernas liv och samhället. Det bör därför inkluderas i undervisningen i skolan för att eleverna på så sätt ska kunna förberedas för den digitaliserade värld människan lever i. Det finns olika arbetssätt och verktyg som är möjliga för lärare att använda sig av för att kunna integrera sociala medier in i källkritikundervisningen. I resultatet redovisas simuleringar som ett verktyg för läraren (Reeves & Crowther, 2019). Vi tror att simuleringarna har en utvecklingspotential och att de med viss anpassning av innehållet skulle kunna vara ett bra arbetssätt oavsett elevernas ålder eftersom det utespelar sig på plattformar som de är vana att röra sig på. En sådan anpassning anser vi skulle kunna vara att simuleringarna ändrar inriktning från internetsäkerhet som exempelvis grooming, till att fokusera på ”fake news” och olika trådar på de sociala plattformarna. Eleverna kan då i simuleringarna följa dessa för att ta reda på ursprung och bakgrund och genom detta utveckla den kunskap som krävs för att själva kunna applicera det på sina egna sociala medier.

Bredden av forskning kring källkritik och sociala medier i skolan är inte stor men mycket av den forskning som finns stämmer väl överens med varandra. Det är viktigt att som användare av sociala medier vara medveten om det källkritiska behov som finns och borde appliceras vid användandet av plattformarna. Det är också viktigt att skolan och lärarna behandlar detta i sin undervisning då forskningen visar på att elevernas egen goda uppfattning om deras källkritiska förmåga på sociala medier inte stämmer överens med den nivå av förmågan de aktivt redovisar. Hur lärarna ska kunna genomföra en sociala medieinriktad undervisning visade sig inte vara ett så beforskat område. Trots detta går det att utifrån resultatet ta upp ett par olika sätt. Undervisning med hjälp av sociala mediesimulationer tror vi skulle kunna vara ett bra sätt för lärare och elever att bemöta olika situationer som eleverna kan komma att stöta på inne på plattformarna men att det kräver vidare utveckling av det koncept som togs fram vid University of Kent. Vi menar att med tanke på elevers närvaro på sociala medier allt lägre ner i åldrarna, kräver det att området också tas med i undervisningen tidigare i skolåren, redan på låg- och mellanstadiet i den svenska grundskolan. Utifrån detta anser vi att framtida forskning borde fokusera på att undersöka yngre elevers relation till sociala medier och hur de tänker källkritiskt på dessa plattformar. Även lärarnas perspektiv på elevernas kunskaper kring sociala medier och dess uppbyggnad samt vidare behov av kunskap inom

22

ämnet kan vara en intressant infallsvinkel för vidare forskning. Ytterligare områden som vi anser vore intressant att forska vidare på är bra metoder och verktyg som kan hjälpa lärare i undervisningen när det kommer till relationen mellan elever, sociala medier och källkritik.

7. Referenser

Anwaruddin, S., M. (2019). Teaching Language, Promoting Social Justice: A Dialogic Approach to Using Social Media. Calico Journal vol 36.1 2019 1-18, Equinox Publishing,

DOI: 10.1558/cj.35208

Carlsson, H., & Sundin, O. (2018). Sök- och källkritik i grundskolan: En forskningsrapport. Lund Universitet. DiVA, id: diva2:1394973

Diaz, P. (2012). Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. (Upplaga 1:8) Lund: Studentlitteratur.

Durham, B., S. (2019). The Nexus of Critical Citizenship and Social Media. Contemporary Issues in

Technology & Teacher Education, 19(4).

https://citejournal.org/volume-19/issue-4-19/social-studies/the-nexus-of-critical-citizenship-and-social-media

Francke, H., & Johansson, M. (2019). Källkritik på internet. Stockholm: Skolverket.

Krutka, D., G. & Carpenter, J., P. (2016). Why social media must have a place in school. Kappa

Delta Pi Record, 52:1, 6–10,

DOI: 10.1080/00228958.2016.1123048 https://doi.org/10.1080/00228958.2016.1123048

Middaugh, E. (2018). Civic Media Literacy in a Transmedia World: Balancing Personal Experience, Factual Accuracy and Emotional Appeal as Media Consumers and Circulators.

Journal of Media Literacy Education, 10(2), 33–52.

https://doi.org/10.23860/JMLE-2018-10-2-3

Middaugh, E. (2019). More Than Juts Facts: Promoting Civic Media Literacy in the Era of Outrage. Peabody Journal of Education, 94:1, 17–31,

DOI: 10.1080/0161956X.2019.1553582 https://doi.org/10.1080/0161956X.2019.1553582 Nilholm, C. (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund: Studentlitteratur. Nygren, T. & Brounéus, F. (2018). Källkritik i digitala medier – en didaktisk utmaning. Stockholm: Skolverket.

Nygren, T., Wiksten Folkeryd, J., Lidberg, C., & Gauth, M. (2020). Hur motiverar gymnasieelever sina

bedömningar av trovärdiga och vilseledande digitala nyheter? Nordidactica: Journal of Humanities and

23

Odenstad, C. (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv: Samhällskunskap, historia, religion och geografi. Stockholm: Skolverket.

Reeves, J., & Crowther, T. (2019). Teacher feedback in the use of innovative social media simulations to enhencecritical thinking in young people on radicalisation, extremism, sexual exploitation and grooming. Pastoral Care in Education, 37:4, 280–296,

DOI:10.1080/02643944.2019.1618377

Rosenqvist, A., & Ekecrantz, S. (2019). Källkritik på schemat: Det kritiska tänkandets didaktik. Stockholm: Liber AB.

Skolinspektionen (2018). Undervisning om källkritiskt förhållningsätt i svenska och samhällskunskap

Årskurs 7–9. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011, rev. 2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.

Statens medieråd (2019). Unga och medier 2019. (ISSN 2001–6840).

https://statensmedierad.se/download/18.126747f416d00e1ba946903a/1568041620554/Ungar% 20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf

White, C. S. (2020). Wielding social media in the cyber-arena: Globalism, Nationalism, and Civic Education. Research in Social Sciences and Technology, 5(1), 1–21.

https://doi.org/10.46303/ressat.05.01.1

24

8. Bilagor

8.1 Översikt över analyserad litteratur

Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamling Land Resultat Ämnesaspekt White, S., C. Weilding Social Media in the Cyber-Arena: Globalism, Nationalism, and Civic Education Vetenskaplig artikel 2019

Att undersöka de olika sidorna av sociala medier samt vilka kunskaper som är viktigt för medborgare att inneha för att på ett positivt sätt kunna engagera sig i samhällsdebatten inom cyber-arenan globalt.

Analyserar internationella

undersökningar och artiklar kring teknologins framsteg i samhället och hur detta påverkar

demokratin och socialt engagemang.

USA

Unga borde engagera sig på internet som globala

medborgare men det finns vissa saker de då behöver tänka på. De behöver fokusera på att inte hamna i så kallade “echo chambers” där man är fast bland lika sinnade utan man behöver lära sig att även bryta sig ut och söka upp olika tänkande för att få en bredare och mer nyanserad syn på samhället. För att unga ska kunna lära sig detta behöver undervisningen fokusera på just sådana delar när man undervisar kring digitala och sociala medier så att de leder till att bli som en andra natur för eleverna.

Vikten av källkritik Anwaruddin, M., S. Teaching Language, Promoting Social Justice: A Dialogic Approach to Using Social Media Vetenskaplig artikel 2019

Att belysa sociala medier användning inom språkundervisning men också viktiga delar att identifiera för att kunna integrera och arbeta med det i undervisningen.

Forskningsöversyn som baseras på tidigare publicerade arbeten samt författarens egen analys och diskussion kring dessa arbeten. Artikeln riktar sig mot pedagoger inom språkundervisningen. Kanada

Trots att sociala medier är en plattform med en stor variation av innehåll, både bra och dåligt, är det viktigt att använda det i skolan. Detta för att belysa vikten av att förstå hur sociala medier fungerar och filtrerar innehåll för sina användare och på detta sätt utsätta eleverna i skolan för sådana inlägg som de kanske inte på sin egen tid skulle utsättas för.