JENS OLSSON
Kustlaboratoriet Öregrund,
Ins�tu�onen för akva�ska resurser,
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
Rosendalsgymnasiet, Öregrund, 2015-‐09-‐14
JAG TÄNKTE PRATA OM FYRA SAKER:
1.
Vilka är kus�iskarna?
2.
Varför ska man bry sej om fisken på kusten?
3.
Hur mår fisken på kusten?
Hur mår Östersjön idag?
-‐ NÄRINGSTILLFÖRSELN från Sverige ökar INTE,
> men det gör näringskoncentra�onen (internbelastning)
-‐ Östersjön blir VARMARE och SÖTARE,
> isutbredningen minskar
-‐ Kända MILJÖGIFTER MINSKAR,
> bromerade och perflourerade ämnen, samt
mikroplaster ÖKAR
-‐ STORSKALIGA FISKET e�er lax, strömming och torsk
MINSKAR
Yrkesfisket på kusten MINSKAR
0" 5" 10" 15" 20" 25" 30" 35" 40" 45" 50" 2000" 2001" 2002" 2003" 2004" 2005" 2006" 2007" 2008" Antal&fiskare& Södra"ostksuetn" Norra"ostkusten"Fri�dsfisket ÖKAR
Källa: Havs-‐ och va�enmyndigheten
1. Vilka är kus�iskarna?
UTSJÖN
-‐ få arter
-‐ påverkats främst av fiske, klimat och övergödning
KUSTEN
-‐ många arter
-‐ bre� spektrum av påverkan
Skillnad i ”beståndsstruktur”
”Östra beståndet” ”Västra beståndet”UTSJÖN
-‐ enstaka stora bestånd -‐ Interna�onell förvaltning
Torsk
KUSTEN
-‐ många och lokala bestånd -‐ lokal förvaltning
Kus�isken på SOMMAREN
Fiskar med e� sötva�ensursprung som gynnas
av högre va�entemperaturer
Kus�isken på VÅREN & HÖSTEN
Fiskar med e� marint ursprung och de som föredrar kallare va�en
2. Varför ska man bry sej om fisken på
kusten?
0 200 400 600 800 1000 1200 1910 1930 1950 1970 1990 2010
ton gädda i yrkesfiske
0 200 400 600 800 1000 1200 1910 1930 1950 1970 1990 2010
ton abborre i yrkesfiske
Kus�isken är vik�g för FISKET
Abborr -‐ och gäddiske längs svenska kusten de senaste 100 åren
Fri�dsfisket Fri�dsfisket
Kus�isken är vik�g för både yrkes-‐ och fri�dsfisket
Fisken är en NYCKELSPELARE i det
kustnära EKOSYSTEMET
Fisken är vik�g för MILJÖTILLSTÅNDET
och FUNKTIONEN I EKOSYSTEMET
Rovfisk
finns
Foto: Ulf Bergström
Rovfisk saknas
ROVFISK
SMÅFISK
BOTTENDJUR (betare)
ALGER
SYSTEM I BALANS
SYSTEM I OBALANS
Rovfisken påverkar symptom
Kus�isken informerar om
MILJÖTILLSTÅNDET
Fri�dsfisket
DET GLOBALA TILLSTÅNDET
1970 -‐ 1988 1990 -‐ idag
”kallt och salt” ”varmt och sö�”
Torsk Strömming Abborre Mört
Kus�isken informerar om
MILJÖTILLSTÅNDET
Fri�dsfisket
DET LOKALA TILLSTÅNDET
Mängden mört och karpfisk påverkas av näringshalten
Mycket näring & mycket mört
Lite näring
& lite mört
Mycket näring & mycket karpfisk
Lite näring
& lite karpfisk
3. Hur mår fisken på kusten?
ABBORRE
GOD KUNSKAP om �llståndet
Generellt GOTT om abborre i
SKÄRGÅRDENS INRE OCH MELLERSTA DELAR
STORA VARIATIONER i �llstånd mellan
områden
Abborren GYNNAS av e� VARMARE
KLIMAT
• Abborren påverkas även av FISKE,
�llgång på UPPVÄXTMILJÖER och ÖVERGÖDNING Ericson m fl 2016 Källa: SLU 2015 Grönt = BRA Rö� = DÅLIGT Källa: SLU 2015
GÄDDA
Rela�vt DÅLIG KUNSKAP om �llståndet.
VIKANDE BESTÅND under senare år?
Generellt GOTT OM GÄDDA I SKÄRGÅRDENS
INRE OCH MELLERSTA DELAR, men STOR VARIATION i �llståndet mellan områden
ONT OM GÄDDA längs framförallt
ÖPPNA KUSTSTRÄCKOR
• Gäddan påverkas av FISKE, �llgång på
UPPVÄXTMILJÖER och ÖVERGÖDNING
GÖS
Ganska GOD KUNSKAP om �llståndet
”NYKOMLING” på kusten
Gösen finns främst längs kusterna i Södra Bo�enhavet och Egentliga Östersjön i
SKÄRGÅRDENS INNERSTA DELAR
Generellt GOD PRODUKTION AV LITEN GÖS, men försvinnande LITE STOR GÖS
– HÖGT FISKETRYCK
Gösen gynnas av e� VARMARE KLIMAT och ÖVERGÖDDA GRUNDA VIKAR
• Gösen påverkas även av FISKE och �llgång på UPPVÄXTMILJÖER
Källa: SLU 2015
SIK
Rela�vt DÅLIG KUNSKAP om �llståndet
Det finns TVÅ FORMER av sik: ÄLVLEKANDE
(vandringssik) och HAVSLEKANDE sik
Rela�vt STABILA BESTÅND
i Bo�enviken och Centrala Östersjön
SVAGA OCH MINSKANDE BESTÅND
i Bo�enhavet. En förbä�ring på gång?
• Siken missgynnas av e� VARMARE KLIMAT,
ÖVERGÖDNING, VANDRINGSHINDER och FISKE
