Förskollärares uppfattningar om trygghet i förskolan

Lärande och samhälle Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Förskollärares uppfattningar om trygghet i

förskolan.

Preschool Teachers' perceptions of safety in preschool.

Cecilia Gode

Emma Ekholm

Lärarexamen 210 hp Examinator: Nils Andersson

Barn och ungdomsvetenskap Handledare: Laid Bouakaz 2013-03-18

3

Förord

Vi har skrivit examensarbete tillsammans men delat upp vissa kapitel för att göra det lättare för oss. De kapitel inledningsvis som vi gjort tillsammans är inledning, syfte, frågeställningar, genomförande. Transkriberingen av intervjuerna delade vi upp för att underlätta för oss själva men efteråt läste vi varandras nedskrivna intervjuer.

Kapitlet ”Tidigare forskning” valde vi att dela upp då vi ansåg att det var ett stort teoretiskt område med mycket litteratur. Emma Ekholm har ansvarat för det teoretiska avsnitt som avser teorier som barns lärande och utveckling, medan Cecilia Gode ansvarat för den teori som ligger till grund för vad som står i läroplanen och hur begreppet trygghet tolkas i litteratur. Övriga kapitel så som Resultat, Analys och Slutdiskussion har vi båda gjort tillsammans och vi har haft lika stor del att påverka innehållet.

Vi vill tacka de förskollärare som deltagit i vår studie, det är tack vare er som vi har haft möjlighet att utföra detta arbete. Att få ta del av era erfarenheter och kunskaper har berikat inte bara vårt arbete utan också vår egen personliga syn på tryggheten i förskolan.

Vi vill också tacka vår handledare Laid Bouakaz för betydande vägledning och som gett oss svar på våra frågor under arbetets gång. Tillslut vill vi tacka varandra för gott samarbete.

Genom denna studie hoppas vi kunna visa på och sprida kunskap om anknytningens betydelse och få verksamma pedagoger att utgå ifrån anknytningsteorin i sitt arbete med barn.

4

Sammanfattning

Det här arbetet handlar om vad förskollärare har för uppfattningar kring begreppet trygghet i förskolan. Syftet med studien är att få förskollärarens tankar, kunskaper och erfarenheter kring det berörda ämnet för att kunna undersöka hur begreppet trygghet gestaltas hos barn i förskolan. Vi har upplevt att trygghet kan se olika ut beroende på vem du frågar. Tryggheten i förskolan behöver förtydligas i läroplanen tycker vi då det inte står hur förskollärarna ska skapa en trygg miljö för barnen. Något som gjorde att vi ville undersöka tryggheten i förskolan var för att vi ansåg att läroplanen har fått en allt större roll i förskolan och att omsorgen och barnets trygghet skulle bli lidande, då allt för mycket fokus skulle behöva läggas på lärande. Kvalitativa intervjuer har genomförts på två olika förskolor med sex förskollärare. Detta för att få en bredare syn på hur förskollärare tänker kring begreppet trygghet och hur de skapar trygghet i förskolan. Resultatet pekar på att tryggheten är viktig för barns utveckling och lärande. Föräldrar och pedagoger har också stor betydelse för barnet, då de behöver vuxnas bekräftande närvaro.

6

Innehållsförteckning

1. Inledning... s. 8

1.1 Syfte och frågeställningar...9

2. Centrala begrepp………..………10

3. Tidigare forskning……….11

3.1 Teorier om barns utveckling och lärande………..………..11

3.1.1 Anknytningsteorin………....12 3.1.2 John Bowlby………..…...14 3.2 Tryggheten i Läroplanen………..…...14 3.3 Begreppet Trygghet……….…15

4. Metod...17

4.1 Metodval...17 4.1.1 Kvalitativ intervju………....…….…..17 4.2 Urval...18 4.3 Genomförande...19 4.4 Forskningsetiska principer ...20

5.Resultat...21

5.1 Resultat av intervjuer………...21

5.1.1 Begreppet trygghet i förskolan………....22

5.1.2 Barn som visar trygghet i förskolan………...………….…23

5.1.3 Vikten av barns trygghet i förskolan………..……….…24

5.1.4 Inskolningens betydelse för barns trygghet………...….……..25

6. Analys……….………..28

6.1 Anknytningens betydelse i förskola………...…28

6.2 Inskolningen - en avgörande start………...…...…29

6.2 Föräldrarnas betydelse för barns trygghet ………..….…. 30

7. Slutdiskussion ………..32

7.1 Avslutande reflektion………....….34

7

7.1.2 Kritisk reflektion……….34

7.1.3 Vidare forskning………...….…..35

8. Referenslista………...…..36

Bilaga 1. Intervjuinformation till förskollärare………..……….38

8

1.Inledning

Vi har valt att undersöka förskollärares uppfattningar om trygghet i förskolan. Vad förskollärare tänker kring begreppet trygghet, vad det innebär för dem och hur de skapar det i praktiken.

Att det finns en trygghet i förskolan tycker vi båda är mycket viktigt. Något som gjorde att vi ville undersöka detta mer, var för att vi har upplevt att det inte ligger lika mycket fokus på omsorgen i förskolan idag som det gjorde för tjugo år sedan.

Trygghet kan ha olika innebörd beroende på vem du frågar. För att förtydliga innebörden i begreppet trygghet kommer denna studie att fokuseras på och utgå från förskollärarens uppfattningar om den sociala, emotionella, psykiska och fysiska tryggheten i förskolan. Detta anser vi är relevant och är ett intressant område för pedagoger och något som hela tiden behövs uppmärksammas och utvärderas på förskolan.

Alla barn behöver bekräftelse och känna en fast trygghet i sin vardag och så även på förskolan. Erixon, Lundgren & Torro (2009:80) menar att även fast den fysiska miljön i förskolan är väl genomtänkt och planerad, så är det svårt att leva upp till vad Läroplanen för förskolan säger, om barn inte är trygga i den sociala miljön.

I Läroplanen för förskolan 98, (rev 2010:5) står det att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan ska vara en plats som är trygg, rolig och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Lärandet tar upp en stor del av verksamheten i förskolan, vilket är bra, men vi har upplevt att omsorgen har hamnat i skymundan vilket kan påverka hur trygga barnen blir.

Det ställs allt högre krav på förskolläraren att följa läroplanen och att utvärdera och dokumentera verksamheten. Allt för stora barngrupper och personalbrist, upplevs idag som ett problem i förskolan. I och med att mycket tid läggs på planering och dokumentation så kan barnen uppleva att det inte finns någon vuxen till hands som de kan ty sig till. Bowlby använder sig ofta av uttycket en trygg bas och enligt Perris (1996) är det den trygghet som anknytningspersonen utgör för barnet. När barnet har sin anknytningsperson i närheten kan det leka fritt, men alltid gå till denna person om något skulle hända. Det är också upp till den

9

vuxne att se till att finnas där och föra tillbaka barnet in i tryggheten om den ser någon fara.

Återkommande personalbrist kan medföra många vikarier som för småbarn kan bli en ostrukturerad vardag, som i sin tur kan skapa en osäkerhet och mindre trygg miljö. Lindahl (2011) refererar till Bowlbys (1973) teori om trygga relationer som hävdar att småbarn är speciellt känsliga för separation från vårdare som de knutits sig till och Belsky (1998) ansluter sig till denna teori och menar att en trygg relation är avgörande för all senare social utveckling.

Genom studien vill vi belysa förskollärarens uppfattningar kring begreppet trygghet. Vi anser att tryggheten är central i förskolan och det därför är ett viktigt och relevant undersökningsområde för oss blivande förskollärare men även för verksamma pedagoger.

1.1 Syfte och frågeställningar

Vi vill i vår studie undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet trygghet i förskolan och hur de skapar en trygg miljö för barnen. I Läroplanen för förskolan 98 (rev 2010) kan vi läsa att förskollärare ska arbeta mot att skapa en trygg miljö för barnen och sträva efter att de känner sig trygga på förskolan. Det förtydligas dock inte vad som innebär med trygghet i förskolan och det vill vi undersöka i denna studie. Syftet med vårt arbete är att väcka intresse och ge kunskap om varför barn ska vara trygga på förskolan.

Frågeställningar:

 Hur uppfattar förskollärare begreppet/innebörden trygghet i förskolan?

 Hur anser förskollärare att barn visar trygghet i förskolan?

10

2. Centrala begrepp

Vi har valt att ta med de centrala begrepp som har relevans för uppsatsen för att klargöra innebörden av dem.

Trygghet – I arbetet syftar vi på den trygghet som ska finnas på förskolan, mellan barn och förskollärare och mellan föräldrar och förskollärare. Barnets trygghet till sin första anknytningsperson kommer också att benämnas, vilket i de flesta fall är någon av barnets föräldrar, oftast mamman.

Anknytning – Med anknytning menar vi det lilla barnets sökande och utvecklande av närhetsrelation till sina föräldrar/vårdare.

Föräldrar/vårdare – När vi skriver om föräldrar och/eller vårdare syftar vi på barnets mamma och pappa eller den omvårdare som vårdar barnet.

Förskola – Med förskola menar vi den verksamheten med barnomsorg och utbildning för barn åren innan de börjar den riktiga skolan. I förskolan vistas barn mellan 1-5 år och där jobbar vuxna med någon form av pedagogisk utbildning.

Inskolning - Med inskolning menar vi den introduktionstid som barnet har på förskolan innan det börjar där. Hur inskolningen ser ut och hur lång tid den pågår varierar från förskola till förskola, men också från barn till barn. Oftast brukar föräldrarna vara med till en början för att barnet ska känna en trygghet att ha de där, men ju längre tiden går och barnet lär känns stället och de som jobbar där så avtar föräldrarnas närvaro, för att barnet ska kunna slussas in i verksamheten.

11

3. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för de teorier som är kopplade till vår undersökning. Denna genomgång ligger till grund för analysen av det empiriska materialet.

Den teori som vår studie tar sin utgångspunkt i är anknytningsteorin, som fokuserar på barnets behov av nära relationer och hur de fungerar i dem. Anknytningsteorin avser förmågan att knyta nära relationer (John Bowlby 1988/2010). Denna teori och den tidigare forskning som vi kommer presentera i detta avsnitt, kommer vi att koppla till vår studie för att förstå resultatet. Vi kommer också presentera vad som står i läroplanen för förskolan om trygghet, omsorg och fostran.

3.1 Teorier om barns utveckling och lärande

I boken Anknytning i förskolan tar Broberg m.fl. (2012) upp anknytningens betydelse för barn på förskolan. För att dagen ska bli så trygg, meningsfull och lärorik som möjligt på förskolan, är det viktigt och betydelsefullt att verksamheten planeras utifrån kunskap om bland annat anknytningssystemet. Anknytningssystemet kan förklaras som en termosstat. När barnet upplever trygghet slås anknytningssystemet av och barnet kan då utforska världen nyfiket. När barnet sedan känner otrygghet slås anknytningssystemet på och hämmar barnets utforskande av världen.

. Broberg m.fl. (2012) refererar till Watamura, Kryzer och Robertson (2009) som säger att forskning visar på att pedagoger som är mer lyhörda och känslomässigt tillgängliga resulterar i mindre ihållande stressupplevelser hos små barn. Pedagoger som är lyhörda och känslomässigt tillgängliga är närvarande för barnen för att visa att de finns där ifall de behöver pedagogens bekräftelse. Genom att pedagogen finns nära till hands så kan den lätt avläsa barnets signaler och kunna hjälpa det barnet i de känslor som det uttrycker.

Jesper Juul & Helle Jensen (2003) påpekar att barnets fysiska liv och psykologiska utveckling är helt beroende av att föräldrarna och andra vårdare kan förstå och tolka barnets signaler utifrån relevant förhållningssätt. När det brister i den grundläggande omsorgen eller det förekommer upprepade smärre kränkningar hämmar det barnets normala utveckling.

12

åren fanns stora brister i emotionell bekräftelse, kan det i vuxen ålder skapa en sorts inre struktur som säger att hen inte är värd att älskas. Med detta vill de påvisa att barndomsupplevelser kan påverka hur individen senare kommer att bli och att anknytningen i förskolan därför är av stor betydelse.

Broberg m.fl. (2012) refererar till Ahnert, Pinquart & Lamb (2006) som menar på att det finns en tydlig trend i en översikt med studier från 1977 till 2005 från olika länder, där de tidigare studierna visade att fler barn hade trygga relationer till pedagogerna, dvs. att det har blivit en minskning av antalet trygga relationer i förskolan, särskilt under 1990- och 2000-talet. Detta inträffar då det blir ett ökande fokus på utbildning, läroplaner och akademisk framgång, vilket resulterat i ett mindre fokus på känslomässig utveckling och små barns omsorgsbehov i förskolan. Broberg m.fl. (2012) anser detta vara mycket oroande, eftersom en viktig förutsättning för lek och lärande är att ha trygga relationer till pedagogerna.

3.1.1 Anknytningsteorin

För att kunna förstå hur tryggheten kan ses i förskolan har vi valt att koppla vår studie till den anknytningsteori som handlar om barns nära relationer. Denna anknytningsteori ligger till grund för analysen av inskolningens betydelse för barns trygghet. Genom anknytningsteorin får barnet möjlighet att knyta an till en eller flera personer som ska finnas där och besvara barnets signaler, detta gör att barnet skapar en trygghet och tillit till anknytningspersonen. När barnet känner förtroende för pedagoger under inskolningen får barnet en trygg bas och kan på så sätt utforska sin omgivning och ta lärdom av den.

Anknytningsteorin växte fram i skuggan av andra världskriget och idag anses anknytningsteorin allmänt vara en av de viktigaste psykologiska teorierna när det gäller kunskapen om hur människor förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg, men också kunskapen om självständighet, upptäckarglädje och sin egen förmåga. Anknytningen handlar om vårt behov av och hur vi fungerar i nära relationer, t.ex. relationen mellan barn och förälder (Broberg m.fl. 2006).

John Bowlby är en av anknytningsteorins förgrundsfigurer och inom det område som behandlar små barns relationer till andra människor anses han vara den forskare som sannolikt

13

har haft störst inflytande på forskningen. Bowlby (1988/2010) framhäver att det är förälderns uppgift att tillhandahålla en trygg bas för sitt barn och att barnets anknytningsbeteende måste förstå och respekteras av föräldern. Bowlby menar att anknytningens roll är av stor betydelse för vår utveckling och våra nära relationer.

En av de synpunkter som Bowlby (1988/2010) framhäver är att ett barn under sitt första levnadsår endast knyter an till en person för att senare utvidga mängden anknytningspersoner när barnet blir äldre. Bowlby (1988/2010) kallar den första person som barnet knyter an till för primär vårdnadshavare, som oftast brukar vara barnets biologiska mamma. I boken

Anknytningsteori – betydelsen av nära och känslomässiga relationer av Broberg, Granqvist,

Ivarsson och Risbom, menar Bowlby vidare att anknytningsrelationer utvecklar barn när de är 0-2 år och dessa relationer är till en mindre grupp människor på som mest 5 personer. Senare forskning visar trots det att barn under det första året utvecklar skilda anknytningsrelationer med utgångspunkt på varje relations förutsättningar. Utifrån begreppet, mamman som primär vårdnadshavare, menar ändå Broberg m.fl. (2006) att det kan ha en betydelse, då mamman, med sin vilja att vara närvarande, har en tendens att vara barnets fasta punkt med all den tid hon ger barnet.

Begreppet trygg bas är det mest centrala inom anknytningsteorin. Den trygga basen beskriver två perspektiv av den vuxnas omsorgsförmåga, det första perspektivet förklarar M. Broberg, Hagström och A. Broberg (2012) är att vara en trygg bas för barnets utforskande och det andra perspektivet är att utgöra en säker ”hamn”, dit barnet kan återvända i händelse av upplevt hot eller fara. Genom den trygga basen vågar barnet resa ut i ”världen och utforska” och när det börjar kännas otryggt ute i världen beger sig barnet tillbaka till den säkra hamnen. Det här har också beskrivits som en trygghetscirkel (Marvin m.fl. 2002). Trygghetscirkeln kan förklaras på samma sätt. När barnet befinner sig i den övre halvan av cirkeln finns det plats för utforskande tillsammans med stöttning från den vuxne. I den undre delen av cirkeln finns det möjlighet att komma tillbaka till den säkra hamnen för närhetssökande.

Om barnet känner otrygghet till den vuxne påverkas förmågan att undersöka världen negativt, eftersom barnet inte kan lita på att denna finns där när barnet behöver hen. Barnet kan då välja mellan två alternativ, att ängsligt klamra sig fast vid den vuxna eller att bete sig som om hamnen inte behövs. Den trygga basens funktion kan beskrivas likt ett osynligt gummiband som är trätt över barnet och föräldern. Under tiden barnet och föräldern är inom diametern för gummibandet så märker varken barn, förälder eller åskådare av något speciellt. Om de förflyttar sig för långt ifrån varandra så sträcks gummibandet och då blir barnet oroligt och

14

föräldern känner ett visst obehag, speciellt om barnet krupit iväg utom synhåll (Broberg m.fl. 2012).

Barnets trygghet har sitt ursprung från närheten till sina föräldrar, och med den tryggheten vågar barnet utforska och förstå omvärlden, och skaffa sig de färdigheter som krävs för att behärska den. Bowlby menar att barnet ska använda föräldern som en trygg bas att utgå från för att utforska världen.

3.1.2 John Bowlby och Mary Ainsworth

Bowlby utvecklade under första halvan av 1950 talet anknytningsteorin tillsammans med Mary Ainsworth och det kom att bli den allra största betydelse för honom och för anknytningsteorin. Tillsammans gav de anknytningsteorin den stabilitet och det empiriska underlag som behövdes. Med Ainsworths kunskaper i personlighetspsykologi och intresse för individuella skillnader gjorde det möjligt för henne att se det Bowlby försummade, att barn utvecklar olika typer av anknytning till olika omvårdnadspersoner. Mary Ainsworth var den som bidrog med anknytningsteorins betydelsefulla begrepp ”trygg bas”, ett begrepp som Bowlby namngav en av sina böcker för att hylla henne. Utan Bowlby och Ainsworth hade det inte funnits någon anknytningsteori för andra att bygga vidare på (Broberg m.fl. 2006).

3.2 Tryggheten i Läroplanen

Det står i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 2010 s.5) att ”Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet”. Tillsammans med hemmet ska förskolan främja barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

Lärandet i förskolan ska baseras på samspelet mellan vuxna och barn men likväl på att barnen lär av varandra. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt (Lpfö 98 rev 2010 s 13).

15

3.3 Begreppet Trygghet

Barn som vistas på förskolan grundar sin trygghet i relationen till pedagogerna. För att barn ska bli självständiga och röra sig fritt i förskolans lokaler så behöver barnet känna sig trygg i miljön. Även om den fysiska miljön är trygg så behöver den sociala miljön var lika trygg för att förskolan ska kunna leva upp till det läroplanen säger, ” Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter (Lpfö 98 rev 2010, s. 9).

I slutet på 1980-talet togs en rad politiska beslut som har ändrat förutsättningar för förskolan i Sverige (Broberg m.fl. 2012 genom Ekström, 2007). Dessa förändringar menar Broberg m.fl. (2012) genom Skolverket, (2011) handlar om att barngrupperna i förskolan generellt har blivit större, vilket de menar påverkar pedagogers möjlighet till att tillgodose de yngre barnens anknytningsbehov. I och med det ökade små barn i förskolan menar Broberg m.fl. (2012) att kunskaper om den tidiga utvecklingen och småbarns anknytningsbehov behöver i lärarutbildningen få ett större utrymme. Detta är något som kommer att analyseras och diskuteras vidare i analysen och slutdiskussionen.

Juul & Jensen (2003) menar på att det finns 7 relationella kompetenser som de anser vara värdefulla i en professionell vuxen-barnrelation. Av de 7 kommer vi här att presentera de 4 komptenser som vi tycker är viktiga under inskolningen men också i arbetet med barn.

Den första kompetensen handlar om den vuxnes vilja att se barn, vad den vuxne själv tidigare har haft för barndomsupplevelser, den vuxnes sammanlagda erfarenheter och den vuxnes yrkespersonliga utveckling. Att kunna ”se” barnet är inte bara att kunna se det mest iögonfallande utan även kunna se ”bakom” beteendet. Den andra kompetensen är ledarskapet. Att som vuxen kunna planera och genomföra processer med en personlig auktoritet. För barnen är ledaren en ideal vuxen rollmodell som bekräftar barnen och skapar en trygg atmosfär för dem. Autenticitet är den tredje kompetensen som förstås som den vuxnes förmåga att vara yrkespersonligt närvarande i relationen. Den fjärde kompetensen är den vuxnes ansvar för relationens kvalitet.

Pedagogens roll enligt Marie Arnesson Eriksson (2010) handlar om att kunna läsa av och bemöta varje barn individuellt på bästa sätt. Till en början kanske det är bäst att pedagogen

16

håller sig lite på avstånd den första stunden och senare bjuda in till lek med att t.ex. rulla en boll mot barnet. Som pedagoger handlar det om att kunna bjuda på sig själv, vara med eller observera i barnens lek och hela tiden vara närvarande och bekräftande för att vinna deras förtroende. Juul & Jensen (2003) menar att det är den vuxnes ansvar att samspelet av barn-vuxen relationen är av kvalitet.

17

4. Metod

I kapitlet metodval beskrivs vilken metod vi har använt oss av för att samla ihop det empiriska material, som ligger till grund för vår studie. Därefter tydliggörs och förstärks metoden i kapitlet kvalitativ intervju utifrån relevant litteratur. Urvalet beskriver de förskolor vi valt och i genomförandet beskrivs vårt tillvägagångssätt av intervjuerna.

I det sista kapitlet forskningsetiska överväganden beskrivs hur vi förhåller oss till vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer för att ge förskollärarna i vår studie ett individskydd.

4.1 Metodval

I vårt arbete har vi valt att använda oss av en kvalitativ intervju med förskollärare i förskolan. Då vi i vår studie vill undersöka förskollärarens uppfattningar om trygghet så var kvalitativa intervjuer ett självklart val. Genom intervjun får förskolläraren möjlighet att svara och berätta om sina kunskaper och erfarenheter om området och intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor.

En kvalitativ intervju enligt Patel & Davidsson (2003) syftar till att få en förståelse för det som den intervjuade har för erfarenheter och kunskap omkring.

Varför vi valde en kvalitativ metod istället för en kvantitativ var för att en kvantitativ metod syftar till att få svar som anger hur många som valt respektive svarsalternativ. Syftet med vår studie är inte att föra statistik på förskollärarnas svar, utan att få deras egna tankar och uppfattningar om studiens syfte (2003).

4.1.1 Kvalitativ Intervju

Enligt Larsen (2009) kan en kvalitativ intervju vara mer eller mindre strukturerad. Att en intervju är strukturerad betyder att man gjort upp en lista med färdiga frågor att ställa i en fast ordningsföljd (se bilaga s.39). Vi använde oss av en ostrukturerad kvalitativ intervju, enligt Larsen (2009) innebär det att vi har en lista med frågor eller stödord som används som hjälp under intervjun. Den som intervjuar får inte styra intervjun för mycket, men får ställa uppföljningsfrågor och se till att styra in samtalet på det hen vill att respondenten ska prata

18

om. Annars ska respondenten få prata fritt om det ämnen som tas upp. Patel & Davidsson (2003) anser att kvalitativa intervjuer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. Trost (2010) menar att en kvalitativ metod ger möjlighet att nå en djupare förståelse för det som studien avser att undersöka, eftersom man genom intervjuer kan närma sig subjektiva element innefattande bland annat känslor, upplevelser, tankar och erfarenheter.

Frågorna som togs upp under intervjun var öppna och deltagarna har fått svara fritt utifrån sina egna kunskaper och erfarenheter. Varför vi valde öppna och inte slutna frågor var för att vi ville undersöka förskollärarnas uppfattningar om begreppet trygghet. Larsen (2009) betonar att en viktig fördel med att ha öppna svar är att man som intervjuare får möjlighet att upptäcka okunskap och missförstånd. Hon menar också att som intervjuare märker man av svaret om respondenten har förstått frågan. Samtidigt menar Larsen (2009) att det finns en nackdel med att ha öppna frågor och det kan vara att de svar som respondenten ger inte avser studiens syfte. Det finns också risk under en kvalitativ intervju att intervjupersonen inte alltid är ärlig i sitt yttrande.

4.2 Urval

Mot bakgrund av att syftet var att undersöka hur förskollärares uppfattningar om trygghet i förskolan, riktades urvalet för studien till förskollärare. Vi tog kontakt med fem förskollärare, som aktivt jobbar på förskolor och frågade om de var intresserade av att medverka i en intervju. Alla tillfrågade är för oss utanför vår bekantskap. Eftersom studien fokuseras på förskollärares uppfattningar var valet av intervjuer självklart.

Förskollärarna som har medverkat i vår studie arbetar på två olika förskolor, den ena ligger i en liten men växande kommun i nordvästra Skåne och den andra ligger i utkanten av en större stad. Förskolorna kommer i studien att kallas Solrosen och Vitsippan. Förskollärarna som har intervjuats har getts fingerande namn och så även förskolorna. Förskolorna är båda kommunala förskolor, med barn i åldrarna 1-5 år, men de skiljer sig något åt. Vitsippan är en lite mindre förskola som ligger i två vanliga villor med hemlik inne- och utemiljö. Vitsippans målsättning är att få trygga, harmoniska och självständiga barn. Solrosens förskola är en förskola med även den två avdelningar med åldrarna 1-5 år. På Solrosens förskola får barnen utveckla sin fantasi, kreativitet, språkförmåga, medkänsla och sin självkänsla.

19

och varit aktiva olika länge i yrket. Varför valet föll på två förskolor och inte bara en, var för att få en bredare insyn i hur olika förskollärare tänker kring begreppet trygghet. För att få en förståelse för hur olika förskollärare tänker kring detta, ansåg vi att fem förskollärare med olika erfarenheter skulle vara tillräckligt för att kunna samla in den empiri som är användbar för vår studie. Frågan om tid och resurs är relevant under en forskningsprocess och forskaren bör ta hänsyn till hur mycket tid som finns till förfogande att samla in och sammanställa empirin, hävdar Kvale (2009). Detta tog vi hänsyn till och avgränsade oss till fem förskollärare.

4.3 Genomförande

För att förbereda oss inför intervjuerna började vi att läsa in oss på vårt forskningsområde. Vi tog kontakt med förskolorna och berättade om vårt arbete och att vi ville intervjua förskollärare till vårt examensarbete. Sedan informerades de om de etiska principerna samt användingen av diktafon. Därefter fick de möjlighet att välja om de ville delta. Innan intervjutillfällena har förskollärarna fått ta del av de frågor som kommer ställas under intervjun, för att de ska få möjlighet att förbereda sig på det område som vår studie kommer handla om.

Vi har båda varit med under intervjutillfällena och medan den ena av oss har intervjuat har den andra lyssnat, antecknat men också kommit med följdfrågor. Stukát (2005) menar att detta är en fördel eftersom två personer kan upptäcka mer än en.

Förskollärarna har intervjuats enskilt. Intervjuerna på Solrosens förskola ägde rum i förskolans personalrum. Antalet förskollärare som skulle intervjuas var tre. Intervjuerna varade i ca 15 minuter. På Vitsippans förskola intervjuades två förskollärare i personalrummet. Intervjuerna tog ca 15 minuter där också. Doverborg & Pramling Samuelsson (2000) påpekar att rätt plats och rätt tidpunkt på dagen är två viktiga faktorer för att kunna skapa en givande intervjusituation. Vid val av plats är det viktigt att tänka på att välja ett lugnt och avskilt rum där det inte regelbundet kan komma in andra människor. Av hänsyn till detta så valdes personalrummet på förskolorna som låg avskilt från resten av verksamheten.

Intervjuerna har spelats in så att vi senare lättare kan bearbeta vårt insamlade material. Larsen (2009) menar att det är en fördel att spela in samtalen, på så vis får samtalet det flyt som är

20

nödvändigt och intervjuaren kan koncentrera sig på samtalet. Patel & Davidsson (2003) menar att nackdelen med inspelad empiri ger ett omfattande arbete som tar lång tid. Vi ser dock inspelningen som en fördel då vi senare i studiens gång kan gå tillbaka och lyssna flera gånger på vad som sades i intervjun.

Utifrån vår transkriberade empiri från intervjuerna strävade vi efter att studera förskollärares uppfattningar om trygghet i förskolan.

4.4 Forskningsetiska övervägande

Under studiens gång har vi utgått från Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

De fyra huvudkrav vi använt oss av är det grundläggande individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2002:6–14). Det innebär att förskollärarna som är delaktiga i vår studie blev informerade om syfte och avsikt med vårt arbete. Vi informerade om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst under intervjuns gång kunde välja att avbryta. Förskollärarna fick även några dagar innan intervjun ta del av intervjufrågorna för att de skulle få möjlighet att förbereda sig och på så sätt har vi utgått från informationskravet, vilket även kan kopplas ihop med nyttjandekravet, då vi har informerat om avsikten med vårt arbete och hur förskollärarnas medverkan kommer hanteras. Vi har innan intervjun fått informantens godkännande om att spela in samtalet.

När det gäller konfidentialitetskravet kommer arbetet skrivas med fingerade namn för att bibehålla sekretessen och därmed avidentifieras förskollärarna. Samtyckeskravet kan även kopplas samman med informationskravet som också benämner vikten av att de tillfrågade ska

få avgöra om de vill delta i studien.

Genom att utgå från dessa fyra huvudkrav försäkrar vi förskollärarna att de krav som Vetenskapssrådet (2002:6–14) råder forskare att följa, kommer att följas, för att varje deltagare ska få det identitetsskydd som de har rätt till.

21

5. Resultat

I detta kapitel kommer vi att presentera resultaten av intervjuerna som gjorts. Intervjuerna kommer att redovisas på ett sammanfattande vis.

De fem förskollärare som vi valt att intervjua kommer vi att kalla för Mika, Stina, Malva, Annie och Christina. Alla förskollärare jobbar på 1-5 års avdelningar. Vi ansåg att svaren inte har varit så pass olika varandra att vi kan reflektera över deras ålder och yrkeserfarenhet, därför nämner vi de bara vid fingerade namn.

5.1 Resultat av intervjuer

Vi har valt att redovisa svaren från intervjuerna sammanfattande med vissa citat. Vi sammanfattar det för att svaren från intervjuerna var så pass lika varandra, att det skulle bli mycket repetition jämfört med om vi hade presenterat varje intervju var för sig.

5.1.1 Begreppet trygghet i förskolan

Alla förskollärare är eniga om att föräldrar, barn och personal ska känna en trygghet i verksamheten för att alla som vistas där ska må bra. Begreppet trygghet innebär för Mika att barnen ska kunna lita på någon pedagog och känna trygghet, även att det är lugn och ro på förskolan. För Stina innebär det att barnen mår bra på förskolan, har roligt med sina vänner och att de knyter an till någon pedagog på förskolan. Annie betonar här att om inte tryggheten finns hos barnet så spelar det ingen roll vad vi som pedagoger gör för då fungerar ingenting hos barnet, t.ex. inlärning. Barnet ska våga upptäcka nya saker, därför är tryggheten så otroligt viktig från allra första början vid inskolning och under hela tiden på förskolan.

”Man måste bygga upp en tillit, det är det viktigaste innan man kan börja tänka på allt som man ska göra i läroplanen tänker jag. ” – Annie.

22

Vi tolkar detta som att innan barnet kan börja fokusera på lärandet så måste barnet känna trygghet och tillit till förskolan. Ett barn som är tryggt har bättre förutsättningar att lära sig.

Något som framgått i intervjuerna var att tryggheten hos barn kan se olika ut, det kan bero på om de har syskon redan på avdelningen, då barnet kan känna en trygghet i sitt syskon. Christina tror även att det kan spela roll om det är första eller andra barnet i kullen, för föräldrar är mer osäkra vid första barnet och kan inte alla rutiner på förskolan. De vet inte hur barnet kommer reagera och blir kanske oroliga när barnet gråter och blir ledsen, medan om det hade varit andra barnet så har föräldrarna lite mer koll på läget och vet att om hen blir ledsna så vet föräldrarna att det går över så fort de lämnat platsen.

Barnets personlighet kan också ha en avgörande roll för hur trygga barnen är men att även olika situationer kan påverka. Vi föds olika och har olika förutsättning säger Annie. Mika menar på att vissa barn är väldigt tuffa när de börjar och är trygga och glada när de lämnas, medan andra har det svårare, det är olika från barn till barn.

Förskolan ska vara en trygg plats för barn, föräldrar och pedagoger. Att det finns en trygghet mellan föräldrar och pedagoger är viktig, för det speglar sig på barnet och kan påverka deras förtroende till förskolan. Särskilt viktigt är det med trygghet under inskolningen för att barnet ska kunna släppa sina föräldrar. Förskollärarna menar på att tryggheten inte ska stanna när inskolningen är slut utan att man får jobba med tryggheten även under alla åren barnen går där.

"Jag tror att föräldrarna har en stor påverkan på hur barnen är. Om de är trygga i sig själva och hur de reagerar för nya situationer, för de speglar ju ofta sig i barnen." – Malva

Utifrån resultatet kan vi tolka att de faktorer som påverkar barns trygghet är framförallt barns och föräldrars tidigare upplevelser, familjesituationen de lever i och barnets personlighet. Barn ser och hör mer än vad vi tror, därför anser vi att det är viktigt att som förälder visa barnen att detta är en trygg plats som barnet kan ha roligt på.

En av oss har upplevt en situation på dennes praktikplats om föräldrar som tydligt att de egentligen velat placera sitt barn på en annan förskola. Detta är något som barnet fått höra av sina föräldrar och på så sätt valt att tycka samma sak genom att på förskolan berätta för alla

23

att barnet vill gå på en annan förskola, en bättre förskola. Med detta vill vi påvisa att det som föräldrarna säger och utstrålar speglar sig på barnen.

5.1.2 Barn som visar trygghet i förskolan

Majoriteten av förskollärarna är alla eniga om att barn visar trygghet genom att våga visa känslor, vågar komma till en pedagog, vågar säga till ifall det har hänt något i barngruppen. Barn reagerar olika men Stina är en av de förskollärare som förknippade trygghet till att våga.

”De vågar vara sig själva, visa alla sina sidor. Få utbrott. Studsar bara in på morgonen och säger hej nu är jag här. De vågar be om hjälp. De klarar av när det är lite förändringar med vikarier. De accepterar när någon annan är här utan att de ska bli otrygga.” – Stina

När vi fick höra detta så kändes det så självklart. Ett tryggt barn som vågar säga ifrån är inte rädd för vilka konsekvenser det får. Vi tänker att otrygghet och osäkerhet kan hänga ihop och att det är det man ska jobba med. Att hjälpa barnen framåt, stärka deras självkänsla och se till att alla barn får synas. Vi har nämnt kopplingen tidigare om otrygga barn och för stora barngrupper. Utifrån våra egna erfarenheter och utifrån vad verksamma förskollärare säger så ser vi hur tysta och blyga barn blommar ut i mindre grupper. Där får barnet synas och det vågar att prestera.

Att barnen tillåts bli tröstade är också ett sätt att visa trygghet, ett annat är att barn vågar delta i olika aktiviteter menar Annie. Christina nämner att om ett barn inte vågar vara med i en ny aktivitet så behöver det inte vara för att det barnet är otryggt, utan det kan vara att barnet är otrygg i själva situationen. Det är något nytt och barnet vet inte vad som ska hända eller vad som förväntas av det. Då kan det vara så att barnet väljer att sitta vid sidan om och titta på och observera, för att kanske nästa gång delta, för då vet barnet vad som kommer hända. Det är då viktigt för oss pedagoger att visa vårt stöd, vara som en trygg hamn som barnen kan komma till om de känner sig osäkra. Vi ska då visa att det inte är något farligt utan att det är roligt. Barn visar trygghet på olika sätt men förskollärarna som vi intervjuade påpekar alla att det tydligaste tecknet på att barn är trygga är att de vågar visa känslor, vågar komma och säga till

24

en pedagog om det hänt något i barngruppen. Det är pedagogernas uppgift att fungera som en trygg bas för barnen för att de ska våga visa dessa känslor.

5.1.3 Vikten av barns trygghet i förskolan

Malva och Annie tar båda upp varför det är så viktigt med trygghet i förskolan. Annie menar på att förskolan är en utbildningsform men att barnen är så små när de börjar på förskolan att vi måste fokusera på att barnet får en trygg bas. Känner barnen inte sig trygga i sin miljö så kan de inte lära sig något och då kan de inte ta tillvara på det som erbjuds om de inte har något förtroende för sig själv eller till dem som man är tillsammans med.

”Tryggheten är viktigt för annars kan barnen inte utvecklas och lära sig på ett lika bra sätt. De blir hämmade tror jag om de känner sig otrygga. Personalen blir också hämmande om de känner sig otrygga för då vågar man inte prova nya saker med barnen. Man vågar inte vara sig själv helt enkelt och då hämmar det hela verksamheten.” – Malva.

Malvas citat tolkar vi som så att hela verksamheten måste präglas av trygghet för att det ska bli meningsfullt för både barn och pedagoger. Oftast är barn väldigt nyfikna och vill lära sig, men om det finns något barn som är otrygg eller om det handlar om osäkerhet så får man som pedagog stödja det barnet lite extra. Som pedagoger ska vi vara engagerade i vår professionella yrkesroll och kunna leda, stödja och uppmuntra barnen till att vilja delta.

Vi frågade om förskollärarna upplever att tryggheten hamnat i skymundan i och med den förändring som blev när läroplanen reviderades 2010. Utifrån förskollärarnas svar kunde vi inte se att tryggheten skulle hamnat i skymundan men de menade ändå att det idag handlar om en prioriteringsfråga. De upplever att det ställs högre krav på dem men de anser ändå att det är viktigt att arbeta för att skapa en trygg miljö och trygga relationer på förskolan.

”En del pedagoger vet jag känner att de får högre krav på sig, både från föräldrar och från skolverket för alla krav i läroplanen som ska uppnås, både gällande barn och pedagoger. Jag tror att pedagogerna kan glömma bort den grundläggande tryggheten som är något av det viktigaste i förskolan” – Mika

25

missgynna den trygghet som är grundläggande i förskolan. Samtidigt kan vi inte låta bli att ställa oss kritiska till hur man kan ”glömma bort” tryggheten. Från hennes sida kanske det var ett felval av ord. Vi tror hon menade att själva omsorgsbiten med trygghet åsidosätts när pedagogens roll blir mer krävande och arbetsuppgifterna behöver prioriteras.

Samtidigt menar Stina att det är vår uppgift att följa läroplanen. Förskolan ska vara en trygg plats för alla barn.

”I och med att det står i läroplanen att förskolan ska vara en trygg plats där barn kan komma för att lära sig, så måste man som pedagoger jobba för det. Jag tror också det handlar om hur mycket kunskaper man har kring det. Är man utbildad har man förhoppningsvis lärt sig varför omsorgen i förskolan är viktig.” – Stina

Vi tolkar Stinas citat som att det är upp till förskollärarna att hålla sig uppdaterad på vad läroplanen säger. Som pedagog ska man ha den kunskapen att förstå vikten av barns tryghet. Vi tycker att omsorgen ska precis som den pedagogiska biten prägla förskolans verksamhet och att det är vår skyldighet att se till att ge barn både trygghet och möjligheter till att lära sig. Utifrån intervjuerna kan vi nu uppmärksamma att barns trygghet på förskolan är mycket viktig för hur de utvecklas och lär sig. Även fast förskolan ska vara en plats för föräldrar att lämna sina barn under tiden de jobbar, så handlar det framförallt om en plats där barnen ska utvecklas och lära sig av varandra. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling, men enligt förskollärarna handlar det om en prioriteringsfråga. Pedagogernas personlighet och kunskap kan ha en betydelse för hur mycket tid som de lägger på omsorgen.

5.1.4 Inskolningens betydelse för barns trygghet

Alla förskollärare betonar vikten av en god inskolning som en stor grund i tryggheten. Inskolningen är av stor betydelse för barnets trygghet, här är det viktigt att knyta an till både föräldrar och barn.

Mika, Stina och Malva menar att alla barn är olika och att det är vår personlighet vi föds med som kan vara avgörande för hur man upplever nya situationer. Även föräldrarnas sätt att handskas med nya situationer påverkar barnet, då förskollärarna menar att arvsanlaget har stor betydelse.

26

Relationen till föräldrarna speglar sig på barnen och därför anser de förskollärare som vi har intervjuat att en god föräldrakontakt är viktig för barnets trygghet. Föräldrarna ska känna sig trygga med förskollärarna och känna att de lämnar över sitt barn i trygga händer. Utifrån intervjuerna framgår det att en god relation mellan föräldrar och pedagoger är av stor betydelse för barnets förmåga att knyta an till förskolan. En inskolning kan vara minst lika jobbig för föräldrarna som för barnet och därför är det viktigt att det är en fungerande relation.

”Har man startat vid inskolningen med en bra relation så tror jag att föräldrarna kan känna det att det här fixar dem det här klarar dem. För att det här med att lämna sitt barn, det känns i hjärtat det är en trygghet för dem att känna dem här personerna är trevliga dem fixar det här.” – Christina.

Christina framhåller här föräldrarna syn på relationen till pedagoger och förskolan. Det framkommer tydligt i resultatet att har man som pedagog vunnit föräldrarnas förtroende så har man även vunnit barnets.

För att skapa en trygg första kontakt med förskolan så erbjuder Vitsippan föräldrarna ett hembesök innan inskolningen börjar. Under detta hembesök så får barnet möta sin första anknytningsperson från förskolan i sin egna trygga hemmiljö. Föräldrarna berättar om sitt barn och dennes behov och om det är något speciellt de bör veta. Förskolläraren lämnar information och berättar om verksamheten och föräldrarna kan även ställa frågor om det är något speciellt de undrar över. När barnet sedan kommer till förskolan så känner barnet igen ansiktet på sin anknytningsperson och kan då känna ett förtroende för den personen. Även fast barnet känner igen sin anknytningsperson så kan barnet ibland ha svårt att släppa sin mamma eller pappa. Barnet kan ha en liten separationsångest eller bara en dålig dag. Malva menar att det kan se olika ut från barn till barn och från dag till dag men att inskolningen får ta den tid det tar för att barnet ska anpassa sig i den nya situationen.

"Ibland är det något barn som inte vill släppa sin mamma och då får man jobba jätte mycket med tryggheten och att man finns där. Att man visar att det blir bra, att man hela tiden bekräftar barnet, det får bli argt, det får gråta och låta det ta den tid som behövs. Ibland tar inskolningen en månad, då får det göra det för barnet behöver det. Man lägger ner väldigt mycket energi på inskolningen för att det ska bli så bra som möjligt." – Malva.

27

visar att man finns där. Inskolningen har visat sig i vara den största betydelsen för barns trygghet och att det därför är viktigt att man lägger ner mycket tid och engagemang.

Att vara en närvarande förskollärare håller alla med om är en viktig del av barnets trygghet. Att sitta på golvet, finnas till hands, bekräfta och se barnet, för då kan barnet förlita sig på att det finns någon där som barnet kan anförtro sig åt. Stötta det barnet i vardagssituationer och visa att man finns här för just det barnet. Efterhand som barnet kommer in i verksamheten så kan man så småningom släppa efter lite och låta barnet utforska själv.

"Vi pedagoger måste vara en trygghet för barnen och inger inte vi trygghet så tror jag inte att barnen känner sig trygga. Barnen känner en otrygghet om vi känner oss otrygga, det speglar sig på något vis. Jag tror barn känner på sig när det är en osäker miljö." – Christina.

Christina lyfter här pedagogens ansvar för barns trygghet och vi tolkar hennes uttalande att som pedagog måste man vara trygg i sin roll för det speglar sig på barnen. Barn ser oss vuxna som förebilder och någon som de kan identifiera sig med.

Det är vid inskolningen som tryggheten har störst betydelse, har intervjuerna visat. Det är då grunden läggs för tryggheten mellan barn och pedagog och även mellan pedagog och förälder. Föräldrarnas syn och trygghet till pedagogerna och verksamheten har visat sig ha en stor påverkan på hur barnet sedan kan ta till sig den nya miljön, för föräldrarnas syn speglar sig på barnet. Vi kom även fram till att pedagoger också måste känna sig trygga i sin roll som

anknytningsperson för att barnet ska känna en tillit.

Inskolningen kan ta mycket tid och engagemang från pedagogen men det är nödvändigt för att relationen och barnets tid framöver ska bli så bra som möjligt.

28

6. Analys

I det här avsnittet kommer vi att koppla de resultat vi har fått fram genom intervjuerna till den tidigare forskning som finns kring ämnet anknytning. Vi kommer också analysera utifrån vad den tidigare forskningen och styrdokumenten säger om begreppet trygghet.

6.1 Anknytningens betydelse i förskolan

Pedagogerna på förskolan är, förutom deras specifika kompetens, barnens ersättningspersoner för föräldrarna från det att barnen kommer på morgon tills det att de går hem. Att ha tillgång till anknytningspersoner på förskolan är särskilt betydelsefullt för barn mellan 1-3 år. Detta eftersom de barn ännu inte kan reglera sina känslor som väcks, utan behöver någon som kan bekräfta den känsla som barnet uttrycker (Broberg m.fl. 2012). En grundförutsättning för att kunna tänka högt och bli bekräftad av pedagogerna är att barnet är tryggt med de vuxna (Erixon, Lindgren, Sundblad & Torro 2007).

I vår empiri kan vi se att alla förskollärare tycker att en trygg anknytning i förskolan är något som de anser grundar för en lärorik verksamhet. De menar också på att en otrygg verksamhet hämmar barnets utveckling och lärande. Alva Myrdal genom Korpi (2006) menar på att barnen behöver trygghet för att kunna utvecklas och lära sig. Dahlberg (1994) anser tvärtom, att barnen blir trygga först då de lär och utvecklas.

Barn behöver pedagoger som fysiskt och känslomässigt finns nära och kan ge de kunskaper om tillräcklig och pålitlig hjälp så att barnet kan våga vända sig utåt i leken och samtidigt veta att det finns en ”trygg hamn” att komma tillbaka till om det känns farligt eller om barnet behöver tanka närhet. För de yngre förskolebarnen är denna kontakt oftast förknippat med att barnen vill komma upp i pedagogens knä (Broberg m.fl. 2012). Två förskollärare är eniga om att barn som inte känner sig trygga, inte kan ta in nya saker och utvecklas. Enligt Perris (1996) menar Bowlby att anknytningspersonerna ska skapa denna trygghet för barnen. För att dagen på förskolan ska bli så trygg, meningsfull och lärorik som möjligt är det viktigt att

29

verksamheten planeras utifrån anknytningssystemet som Broberg m.fl. (2012) förklarar som en termostat. Han menar att när barnet är tryggt slås termostaten av och barnet kan då utforska världen men om barnet är otryggt så hämmar det deras utforskande.

Förskollärarna menar på att ett tydligt tecken på att barn är trygga är att de vågar visa känslor och att de vågar delta i sociala sammanhang. För att barn ska våga detta, måste de enligt Erixon m.fl. (2007) känna en trygghet och tillit till pedagogerna. En trygghet och tillit som pedagogerna ansvarar för att barnen får.

6.2 Inskolningen - en avgörande start

Utifrån intervjuerna visade det sig att samtliga förskollärare var eniga om att inskolningen har en stor betydelse för barns trygghet på förskolan. Det är under inskolningen som grunden läggs för barnets trygghet på förskolan, till de vuxna som jobbar där och till hela verksamheten.

När förskollärarna påtalar vikten av pedagogens närvaro under inskolningen, menar de den närvaro som är betydande för att barnet ska känna att det finns någon där som tar hand om mig när jag behöver bekräftelse. Detta kan vi koppla till begreppet ”trygg bas” som är det mest centrala inom anknytningsteorin. När barnet känner en tillit till pedagogen vågar den ge sig ut och utforska och veta att det finns en trygg hamn som barnet kan komma tillbaka till för att tanka närhet (Broberg m.fl 2012).

För att skapa en trygg relation till minst en pedagog behöver barnet känna att det finns någon lyhörd ersättare för föräldern. Ersättarens närvaro är avgörande för hur barnet reagerar på separationen från föräldrarna men även faktorer i miljön kan påverka (Broberg m.fl. 2012).

En del anser att utbildade pedagoger lättare kan svara på små barns signaler än de flesta föräldrar och därför kan fungera som tillfälliga anknytningspersoner. Det gäller att försöka hitta en balans under inskolningen för när man ska vara närvarande och när man ska ta avstånd (Broberg m.fl. 2012). Erixon m.fl. (2007) menar på att fasta och tydliga rutiner under inskolningen är viktigt för att barnen ska känna sig trygga. När barnet blivit allt tryggare med miljön och pedagogerna är det lättare att frångå rutinerna. Som pedagog är det viktigt att man är professionell i sin yrkesroll och har de kompetenser som är nödvändiga i en god barn-vuxen relation.

30

Om fokus läggs på barns trygghetsbehov under inskolningen och om de får möjlighet att utveckla en nära relation till minst en pedagog, blir de flesta barn gradvis trygga även med övriga pedagoger.

Även efter inskolningen är lyhördhet och intresse för barnets avsikter avgörande för tryggheten och lärandet. När barn är tillräckligt trygga på förskolan ges de goda möjligheter att delta i sociala samspel och lära sig av det som erbjuds i förskolan (Broberg m.fl. 2012). ”Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” (Lpfö 98 rev 2010 s.4-5)

Enligt förskollärarna är det inte bara pedagogens roll som är avgörande för en bra inskolning utan föräldrarna har även de en betydande del. Bowlby genom Johnson (2003) menar att kontinuerliga och emotionella tillfredställande föräldra/barn-relationer är viktiga för en trygg anknytning. Bowlby (1988/2010) framhäver att det är förälderns uppgift att tillhandahålla en trygg bas för sitt barn och att barnets anknytningsbeteende måste förstå och respekteras av föräldern. Bowlby menar att anknytningens roll är av stor betydelse för vår utveckling och våra nära relationer.

6.2

Föräldrarnas betydelse för barns trygghet

I resultatet kom vi fram till att tryggheten avgörs av olika faktorer men det som förskollärarna ansåg hade störst betydelse var föräldrarnas påverkan på barnen.

Jesper Juul & Helle Jensen (2003) påpekar att barnets fysiska liv och psykologiska utveckling är helt beroende av att föräldrarna och andra vårdare kan förstå och tolka barnets signaler utifrån relevant förhållningssätt. När det brister i den grundläggande omsorgen eller det förekommer upprepade smärre kränkningar hämmar det barnets normala utveckling. Förskollärarna som vi intervjuade menade precis som Juul & Jensen att barn som är otrygga blir hämmade och kan inte utvecklas och lära sig på ett lika bra sätt som ett tryggt barn kan. Barn som är otrygga behöver lägga ett större fokus på att hitta en trygg hamn och att det i sin tur kan påverka hur de utvecklas och lär sig. När det kommer till att tolka och förstå barnens olika signaler så säger Malva att om det finns ett barn som behöver en månads inskolningstid

31

istället för två veckor så får det vara så. Detta ser vi som att pedagogerna lyssnar till barnets signaler för att tillgodose barnets behov.

Genom Johnson (2003) menar John Bowlby (1984) att ett barn som ännu inte är moget och som är hjälplöst behöver desto mer närhet från sin vårdare. Närhet som inte bara inkluderar fysisk beröring och trygghet utan också att kunna tolka barnets signaler. Anknytningsbeteendet avser de signaler som barnet använder för att få sina behov, fysiska och emotionella, uppmärksammade. Dessa signaler kan vara gråt eller ilska. Anknytningsbeteendet avtar ju mer bekräftat och tryggare barnet känner sig. Resultatet i denna studie pekar på att pedagoger måste vara närvarande och bekräftande för att barnet ska kunna känna en tillit och ett förtroende till pedagogen. En tillit är viktig för relationen mellan pedagogen och barnet är betydelsefullt för hur tryggt barnet känner sig.

Tryggt anknutna barn är stabila, avslappnande och utforskande eftersom de vet att den trygga basen finns. Ett tryggt barn som är utforskande och pigg på nya påhitt utvecklar snabbare nya färdigheter än ett oroligt barn, som är upptagen av ”anknytningsbeteenden” (Bowlby, 1984 genom Johnson 2003).

32

7. Slutdiskussion

De slutsatser vi kan dra utifrån förskollärarnas uppfattningar kring begreppet trygghet är att inskolningen har den största betydande rollen för hur tryggheten skapas på förskolan. De menar på att inskolningen är barnets första kontakt med förskolan och pedagogerna och därför måste barnets första anknytningsperson vara närvarande för att barnet ska känna en tillit som i sin tur skapar en trygg anknytning. Förskollärarna säger även att när de har inskolning så är det en pedagog som blir barnets anknytningsperson. Det finns både för och nackdelar med det anser vi. Vi tänker att det är bra för då får barnet en väldigt bra kontakt till sin

anknytningsperson men om anknytningspersonen skulle bli sjuk kanske barnet upplever en otrygghet eftersom det blir en förändring i vardagen på förskolan . Eftersom barn är olika och reagerar olika på olika förändringar så får man agera utifrån vilken situation man befinner sig i. Men vi tänker att det är viktigt att de övriga pedagogerna är minst lika delaktiga i

inskolningen för att barnet ska kunna skapa en tillit till dem också. Att barns utveckling och lärande hänger ihop med barns trygghet kan vi konstatera utifrån förskollärarnas svar. Barns som är otrygga blir hämmade och kan på så sätt inte lära sig något är något som kom fram i intervjuerna. Gäller det alla barn som är otrygga eller kan det vara beroende på hur man är som person? Kan det vara så att det är pedagogers och föräldrars trygghet som är avgörande för hur barnet skapar sin egen trygghet? Utifrån förskollärarna som vi har intervjuat speglar sig föräldrarnas trygghet på barnen. Det är barnens personlighet, pedagogerna och föräldrarna som spelar in på hur barnens trygghet blir. Som förskollärare har vi ett stort ansvar i dessa frågor kring barns trygghet och det är därför viktigt att veta hur man ska ge barnen de rätta förutsättningarna för att vistelsen på förskolan ska bli så bra som möjligt.

När vi valde att studera förskollärares uppfattningar om barns trygghet i förskolan, ville vi bland annat veta hur trygghet skapas på förskolan. Våra erfarenheter och upplevelser har varit att det inte läggs så mycket fokus på just tryggheten, utan mer på det pedagogiska lärandet. Våra tankar kring detta väcktes under vår utbildning då det pratades och diskuterades mycket om den reviderade läroplanen då förskollärarna fick större krav på sig och desto fler arbetsuppgifter. Vi funderade då på hur den grundläggande tryggheten skulle komma att drabbas. Vi ansåg att för stort fokus skulle behöva läggas på att följa läroplanen och att det skulle bli svårt att hinna med den viktiga omsorgen som små barn behöver. Utifrån

33

intervjuerna har vi fått intrycket att tryggheten på förskolan fortfarande är något som förskollärare jobbar mycket med, men att det ibland handlar om en prioriteringsfråga.

Detta anser vi tyder på att tryggheten på förskolan ändå har en viktig roll fast att läroplanen har vuxit och fått allt större fokus.

Det går inte att undvika att funderara kring det som Ahnert, Pinquart & Lamb (2006) visar på i en översikt med studier från 1977 till 2005, där det visade sig att fler barn hade trygga relationer till pedagogerna under de tidiga åren, dvs. att det har blivit en minskning av antalet trygga relationer i förskolan. Detta menade de inträffade när det blev ett ökat fokus på utbildning, läroplaner och akademisk framgång, vilket kom att påverka småbarns omsorgsbehov och känslomässiga utveckling (se s.12).

Förskollärarna har idag kanske fått vänja sig vid att tiden inte alltid räcker till och fått lära sig vad som är viktigast att prioritera. Ett barn som de upplever otryggt behöver mer stöd från pedagogerna medan ett tryggt barn lättare kan klara av de sociala relationerna på förskolan. Genom resultatet kan vi se att barn måste ha en grundläggande trygghet i sig själv och till andra, för att våga ge sig ut och utforska. Genom att utforska lär och utvecklas barnen.

Innan vi började intervjua så hade vi inte någon tanke på att inskolningen skulle ha så stor betydelse på barns trygghet som den visade sig ha. Många av förskollärarna tog själva upp inskolningen när vi frågade om hur de skapar en trygg miljö för barnen. Då det visade sig ha en stor betydelse blev det en av våra följdfrågor till övriga förskollärare. Detta resulterade i att vi fick en klarare bild av inskolningens betydelse och hur viktig den är, inte bara för barnen utan också för föräldrarna.

Föräldrarnas betydelse har under studiens gång visat sig ha en stor påverkan på barnens trygghet enligt förskollärarna. Det är viktigt att som förälder känna en tillit till förskolan och pedagogerna eftersom det speglar sig på barnen. För föräldrarnas del känns det också bra om deras barn är på en förskola där barnen vistas i en trygg och trivsam miljö och där det finns pedagoger som kan tillgodose deras barns behov.

Utifrån det insamlade materialet kunde vi inte se några tydliga skillnader på förskollärarnas svar. Alla var eniga om att tryggheten i förskolan har stor betydelse. Även fast vissa svar var olika så kunde vi inte se någon avvikelse i resultatet, utan de tyckte och upplevde tryggheten ungefär på samma sätt. Vi tror att detta beror på att de flesta förskollärare har snarlika tankar kring hur förskoleverksamhet ska se ut. För en del pedagoger verkar tryggheten handla om en prioriteringsfråga. Att det handlar om en prioriteringsfråga tror vi kan innebär att förskollärare

34

har för många uppgifter så att de får sätta annat åt sidan. De stora barngrupperna i förskolan är inte något som vi lagt stor vikt på under denna studie men vi tror att även det är en orsak till att pedagogerna behöver prioritera. Förskolläraren Stina uttryckte under intervjun att ibland känner man att man inte räcker till. Alla som vi intervjuade är eniga om att tryggheten är något som ska vara självklart i förskolan och något som alla pedagoger ska jobba för, men ibland måste de kanske jobba efter de förutsättningar de har.

7.1 Avslutande reflektion

I detta avsnitt kommer vi att ta upp vad denna studie kommer ha för betydelse för vår framtida yrkesroll. Vi kommer även göra en kritisk granskning av resultatet från denna studie, samt att presentera våra förslag på förändring i förskolans verksamhet.

7.1.1 Relevans för framtida yrkesroll

Utifrån vårt arbete med denna studie, har vi fått en inblick i hur förskollärare tänker kring begreppet trygghet. Genom intervjuerna har vi fått en insyn i hur våra framtida arbetskamrater kan uppfatta begreppet trygghet. Vi kan utifrån deras åsikter ta ställning till våra egna uppfattningar om trygghet inför vår framtida yrkesroll som förskollärare och använda de i vårt arbete med barnen.

För att skapa en förändring av förskolans verksamhet anser vi att barngrupperna behöver vara mindre för att pedagoger ska kunna tillgodose varje barns behov och på så sätt få varje barn att blomma ut till en egen liten trygg individ.

7.1.2 Kritisk reflektion

Vi valde att lämna ut intervjufrågorna i förväg så att förskollärarna fick en chans att förbereda sig inför intervjuerna. En tanke som vi funderat över var ifall om vi inte hade gett ut frågorna i förväg, om vi då skulle få mer spontana svar som inte var så väl genomtänkta och om det i sin tur skulle påverka vårt resultat. Eftersom förskollärarna fick förbereda sig kan det vara så att de lyfter det positiva för de tror att det är det vi vill höra.

35

Vi uppfattade de dock som väldigt öppna och intresserade och de svarade mycket av egna erfarenheter, därför hoppas vi på att det resultat som vi presenterat är utifrån förskollärares uppfattningar och inte efter vad som förväntas av dem.

7.1.3 Vidare forskning

För att säkerhetsställa svaren vi fick hade vi nu tyckt det vore intressant att vidare observera hur förskollärare skapar trygghet i förskolan. Fungerar verksamheten så som de uttryckte i intervjuerna?

Att studera tryggheten på förskolor med olika pedagogiska inriktningar, hade vi också tyckt varit intressant, för att se om det är några skillnader på olika förskolors synsätt.

Genom studien kan vi presentera att föräldrarnas betydelse för barns trygghet har stor påverkan. Hur föräldrarna känner inför pedagoger och verksamheten speglas också på barnen och därför tycker vi att det hade varit intressant att få föräldrarnas perspektiv på barns trygghet i förskolan och därför hade det också varit ett intressant område att forska vidare på.

36

8. Referenslista

Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord & Risholm, Mothander, Pia (2006).

Anknytningsteori – Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Falköping: Natur & Kultur

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan – vikten

av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur

Dahlberg, Gunilla och Lenz Taguchi, Hillevi (1994). Förskola och skola – om två skilda

traditioner och om visionen om en mötesplats. Stockholm: HLS Förlag

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar – metodik

för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB

Erixon, A, Lindgren C, Sundblad, B, Torro, T (2009). Barns väg till trygghet. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB

Johnson, Maarit (2003). Självkänsla och anpassning. Malmö: Studentlitteratur

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens – i pedagogernas värld. Stockholm: Liber AB

Martin Korpi, Barbara (2006). Förskolan i politiken – om intentioner och beslut bakom den

svenska förskolans framväxt. Stockholm: Regeringskansliet

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Lund: Gleerups

Lindahl, Marita (2011). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur AB

Läroplanen för förskolan 98. Rev (2010). Stockholm: Skolverket

Kvale, Steiner (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

37

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Elektronisk referens:

Vetenskapsrådet (2002)

http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf

38

Bilaga 1.

Till dig som ska medverka i en intervju om tryggheten i förskolan!

Hej!

Vi heter Cecilia Gode och Emma Ekholm och läser till förskollärare på Malmö Högskola. Vi är inne på vårt sista år och skriver just nu vårt examensarbete. Examensarbetet handlar om barns trygghet i förskolan och hur man idag som förskollärare ser på barns trygghet. Vi skulle vilja intervjua dig och höra hur du som förskollärare tänker kring tryggheten i förskolan.

Syftet med vårt arbete är att få syn på hur förskollärare ser på trygghet. Det insamlade materialet från intervjuerna kommer endast att användas i vårt examensarbete. Vi följer de forskningsetiska krav som gäller och alla namn kommer i vårt arbete vara fingerade och inga uppgifter kommer att lämnas ut till någon annan.

För att vi lättare ska kunna transkribera våra intervjuer så ber vi om ert godkännande att få spela in intervjun.

Vi tackar på förhand för att du tagit dig tid till att läsa detta och vi ser framemot att komma ut och träffa dig!

Med vänlig hälsning:

Cecilia Gode Emma Ekholm

ciccisen@hotmail.com ekholm89@hotmail.com

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Vi skulle uppskatta om du vill fylla i nedanstående till intervjutillfället!

Ålder: ___________

Befattning:_______________________ Utbildning: ____________________ Erfarenhet inom yrket: ________ år

39

Bilaga 2.

Intervjufrågor

Vad innebär begreppet trygghet i förskolan för dig?

Följdfrågor:

- Är en del barn tryggare än andra? Vad beror det på isåfall? - Kan ålder, syskon och inskolning påverka?

- Föräldrarnas syn på trygghet hos pedagogerna, speglas det på barnen? Hur anser du att barn i förskolan visar trygghet? Kan du ge exempel?

Följdfrågor:

- Barn som blir ledsna när de lämnas av på förskolan, handlar det om otrygga barn?

Hur skapar du som förskollärare, en trygg miljö för barnen i förskolan?

Följdfrågor:

- I Läroplanen ska vi som förskollärare ge barnen en trygg miljö och de ska få möjlighet att känna trygghet till sin egen identitet, hur jobbar ni för nå detta? - Har du några tankar kring inskolning och trygghet?

- Anser du att tryggheten har hamnat i skymundan pga. att läroplanen har fått en större betydelse i förskolan?