Museet i en tid av migration och mångfald : representationer, samverkan och utbildning

1

forskaressäer till Förstudie

om ett nationellt demokrati-

och migrationsmuseum

i Malmö

2 kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 3

Forskaressäer

Essäer till förstudie

om ett nationellt demokrati-

och migrationsmuseum

i Malmö

Producerad av kulturförvaltningen, Malmö stad: © 2017 Grafiskt koncept och formgivning: Jan Petterson

Illustrationer: Anthony Iswandi Tryck: CA Andersson

Originalfoto till illustrationerna: Leif Johansson, Maria Strömvi Malmö högskola, Gunilla Pfannenstill, Erik Lernestål, Eva Dalin/

Stockholms universitet, Karolin Johansson, Nikki Manga

4 kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 5

Förord

Detta appendix består av texter för-fattade av forskare som antingen ingått i den akademiska referensgrupp som bidragit till förstudien om ett nationellt demokrati- och migrationsmuseum, eller på annat sätt kom-mit att beröras av arbetet. En av forskarna i re-ferensgruppen har intervjuats istället för att själv bidra med en text. De forskare som ingår i denna publikation representerar en bredd av akademiska inriktningar, som alla är intres-santa för en flerdisciplinär forskning på ett fram tida demokrati- och migrationsmuseum med nationellt uppdrag.

Texterna har skrivits under vintern 2016/ 2017 vid förstudierapportens slutförande och har på olika sätt bidragit till rapportens under-lag, exempelvis genom att de pekar på olika möjligheter och risker med projektet. Men det är viktigt att poängtera att essäförfattarna för-håller sig helt självständigt till förstudiearbetet, och därför bör texterna helst ses som parallella diskussioner kring idén om ett nationellt de-mokrati- och migrationsmuseum, utifrån res-pektive forskares perspektiv och aka demi ska utgångspunkt.

Innehåll

Mänskliga rättigheter, migration, nationalstaten och globalisering:

samband och motsättningar

av elisabeth abiri

6–15

Ett forsknings- och kunskapsbaserat

nationellt migrationsmus eum i Malmö

av Pieter Bevelander och Björn Fryklund

16–27

Migration på museum

av lizette gradén

28–37

Demokrati då och nu: En översikt över begrepp,

svensk forskning & möjligheter till samverkan

av tony ingesson

38–45

Museet i en tid av migration och mångfald:

representationer, samverkan och utbildning

av christina johansson

46–55

Samtal med Edda Manga, forskare vid Mångkulturellt centrum

av hanna cinthio

56–61

Skapandet av nya möjlighetshorisonter

av paula mulinari

62–67

Museologins roll i museet

av kerstin smeds

68–73

Det demokratiska museet

7

Mänskliga rättigheter, migration,

nationalstaten och globalisering:

samband och motsättningar

av E l i s a b e t h A b i r i

Elisabeth Abiri

Elisabeth Abiri är senior rådgivare på Emerga Research & Consulting och utbildar, analyserar och processleder imple-mentering av mänskliga rättigheter på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Abiri arbetade tidigare på Göteborgs universitet där hon främst föreläste om mänskliga rättigheter och migration. Hon ledde också Delega-tionen för mänskliga rättigheter i Sverige 2006–2010.

Suveräniteten är aldrig så absolut som i frågor som rör migration, medborgarskap, natio-nalitet och utvisning. (Arendt, 1973)

Sverige och mänskliga

rättigheter

Sverige kom att bli en stark röst för mänskliga rättigheter på det internationella planet efter det andra världskriget. Mot kriget i Vietnam,

diktaturens Spanien, apartheid i Sydafrika och de kvarvarande kolonialstaternas grepp om si-na kolonier och för mänskliga rättigheter. Att Sverige så aktivt axlade denna roll är på många sätt fascinerande.

Mänskliga rättigheter var inte ett familjärt begrepp i det svenska samhället. Den svenska staten sågs alltmer som ”en av oss” som själv-klart förväntades ha samhällets bästa för

ögo-kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer 9

nen – istället för en makthavare vars befogen-heter måste begränsas.

Men ändå mer intressant är det svenska roll-byte som skedde, från en spetsforskningsna-tion i rasbiologi till att fungera som världens samvete. Utan någon uppgörelse som drog en gräns mellan det tidigare främjandet och un-derbyggandet av en rasistisk ideologi och ef-terkrigstidens internationella position som en solidarisk freds- och välfärdskämpe. Christian Catomeris lyfter just detta rollbyte i Det ohygg-liga arvet [1] från 2004 där han skildrar

Sveri-ges syn på ”den andre” under den svenska his-torien och nutiden.

Den svenska utvecklingen efter andra världskriget byggde på generell välfärd snarare än individuella rättigheter. Lagen om allmän-na barnbidrag och lagen om allmän sjukför-säkring kom båda 1947 och kan ses som stom-men i det svenska välfärdsbygget. Samtidigt fortsatte situationen för ”den andre” t.ex. ro-mer, resande, saro-mer, personer med funktions-nedsättningar, utlandsfödda och HBTQ-perso-ner geHBTQ-perso-nerellt att vara sämre.

Detsamma gällde situationen för kvinnor och barn. De hade på grund av samhällsstruk-turerna ett sämre utgångsläge, vilket också innebar att allmänna insatser bara i viss mån kunde överbrygga de stora gap som fanns i livs-villkor.

På detta sätt fortsatte välfärdsstaten att först och främst stödja majoritetsbefolkningens vuxna män, de som hade arbete, var heterosex-uella och utan funktionsnedsättningar. Övriga hade vid andra världskrigets slut inte ens lika rättigheter i teorin – än mindre i praktiken. Det är viktigt att komma ihåg hur våra lagar såg ut för inte så länge sedan.

• 1921 fick kvinnor rösträtt

• 1965 blev våldtäkt inom äktenskapet straffbart.

• 1968 fick alla barn skolplikt.

• 1969 fick personer med epilepsi gifta sig. • 1975 avskaffades lagen om tvångssterili-sering

• 1979 blev det förbjudet att slå barn inom familjen.

• 1980 kom lagen om jämställdhet i arbets-livet.

• 1989 fick alla medborgare över 18 år rätt att rösta

• 1999 blev det förbjudet att diskriminera någon i arbetslivet på grund av hens etniska tillhörighet, eller religion

• 1999 blev det förbjudet att diskriminera någon i arbetslivet på grund av ev. funk-tionsnedsättning

• 2003 Lagen om hets mot folkgrupp om-fattar även sexuell läggning

• 2015 kan offentlig verksamhet (och före-tag) anmälas för bristande tillgänglig-het. [2]

Detta är bara ett axplock av lagför-ändringar som genom sin blotta nödvändighet speglar den ojämlikhet som fortsatte att exis-tera även i efterkrigstidens Sverige. Samtidigt gick det bra för Sverige både vad gäller ekono-misk tillväxt och fred. Den generella levnads-standarden fortsatte att öka och fler och fler grupper inkluderades i ”det allmänna”. Det är därför lätt att uppfatta orättvisor och skillna-der i samhället som kvarlevor från en svunnen tid, skapade av andra människor med mindre insikt och gammeldags fördomsfulla värde-ringar.

Var är mänskliga

rättigheter mest synliga?

I ett land som på så många sätt positionerar sig som de mänskliga rättigheternas första för-kämpe kan avsaknaden av ett människorätts-baserat språkbruk i lagar, politik och hand-lingsplaner tyckas anmärkningsvärd. Inte ens på regeringens officiella hemsida, där samtliga politiska ansvarområden presenteras, är refe-renserna till mänskliga rättigheter särskilt många. När det kommer till den svenska utri-kespolitiken är mänskliga rättigheter mera närvarande. Regeringsföreträdare talar oftare och mera ingående om mänskliga rättigheter när det rör andra länder och deras inrikes situ-ation än de någonsin gör i förhållande till det egna landet. Allra tydligast syns detta inom det svenska utvecklingssamarbetet. [3]

FN:s specialrapportör Paul Hunt noterade denna skillnad mellan de nationella och inter-nationella engagemanget för mänskliga rättig-heter:

What makes this unfamiliarity with the right to health at the national level especially puzzling is that Sweden has a commendable policy of actively mainstreaming human rights, including the right to health, into its international policies. To its credit, Sweden also encourages developing countries to inte-grate human rights into their national poli-cies. Yet its explicit integration of the right to health into its own national policies appears to be at a rudimentary level. Some might be driven to the conclusion that, at the domestic level, Sweden does not practise what it preaches. [4]

Är Sverige ett land som

inte lever som det lär

– och vad spelar det i så

fall för roll?

För att skapa och upprätthålla en värld där mänskliga rättigheter kan respekteras utan nå-gon form av diskriminering krävs att:

• Varje människa är medveten om vilka mänskliga rättigheter hen och alla andra människor har

• Samtliga myndighetspersoner är

med-vetna om sitt ansvar att respektera, skyd-da, och uppfylla de mänskliga rättighe-terna i sitt dagliga arbete

Det är fortfarande tveksamt om man kan säga om dessa krav är uppfyllda i Sve-rige. I en demokratisk välfärdsstat i fred och ekonomisk tillväxt kan det kanske tyckas vara mindre viktigt. Men det är dock inte då som de mänskliga rättigheterna hotas. Det är i kristi-der som rättighetsspråket och en grundmurad respekt för mänskliga rättigheter är som mest nödvändig.

Om majoriteten i en demokrati i kris upp-fattar en grupps mänskliga rättigheter som nå-got som är beroende av majoritetens solidari-tet eller välvilja, snarare än grundläggande och juridiskt bindande rättigheter, finns det en all-varlig risk att det just är olika minoritetsgrup-pers rättigheter som blir föremål för bespa-ringar och inskränkningar ofta genom intro-ducerandet av speciella villkor för deras rättig-heter – d.v.s. ”om de sköter sig” eller ”om de in-te kräver för mycket”. Det är en stor skillnad på att ge stöd till en person eller grupp för att man känner sig solidarisk med dem och att göra det för att man har ett ansvar för att skydda och implementera mänskliga rättigheter. Solidari-tet är självklart många gånger av godo – men vad händer med dem som ingen är solidarisk med…?

Därför är det viktigt att ta till sig de skillna-der som finns mellan mänskliga rättigheter och demokrati. Demokrati bestämmer vem som ska bestämma. Mänskliga rättigheter sät-ter gränser för vad den som fått mandat att be-stämma faktiskt får bebe-stämma om. Detta står också tydligt i en av våra grundlagar – reger-ingsformen. I kapitel 1:s första paragraf klar-görs att: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.” [5] Redan i den andra paragrafen pre-senteras ramarna för maktutövandet. ”Den of-fentliga makten ska utövas med respekt för al-la människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.” [6]

I en tid då

national-stater allt mer tycks

längta tillbaka till den tid

då de hade makten över

utvecklingen inom landets

gränser blir utvecklingen

av gränsöverskridande

mänskliga rättigheter en

nödvändighet.

10 kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 11

Gränsöverskridande

migration – mänskliga

rättigheters akilleshäl

Att flytta (migrera) för att få arbete, läsa vida-re, flytta ihop med en ny partner eller för att slippa undan krig, översvämningar eller för-tryck är en självklar mänsklig aktivitet – ett sätt att försöka förändra och förbättra sitt liv. De flesta länder ser olika sorters migration in-om landets gränser sin-om en naturlig del av sam-hällsutvecklingen. I USA lämnade tusentals människor New Orleans för att undkomma orkanen Katrina, miljontals människor har sökt sig från Bagdad till vad de hoppas är tryg-gare delar av Irak, i Sverige uppmuntras vi till att flytta till de platser där det finns fler arbets-tillfällen och att bryta upp för att läsa på uni-versitet och högskola eller för man träffat ”den rätta” i en annan landsända är oproblematiskt för de flesta. Migration inom ett lands gränser är helt enkelt ”business-as-usual” – även då den sker under speciella omständigheter. Mig-ration över statsgränser är emellertid en helt annan sak.

Den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter ser rätten till rörlighet (movement) som en del av individens valfrihet. Enligt artikel 12 har varje människa också rätt att lämna ett land, inklusive sitt eget. Ingen får heller godtyckligt fråntas rätten att återvända till sitt eget land. Rätten att söka och åtnjuta asyl – som finns med i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna – är dock borta från listan över omistliga mänskliga rättigheter. Däremot tydliggörs att en utlänning som lagli-gen vistas i en stat... inte får utvisas från detta land om inte utvisningen är i enlighet med la-gen. [7] Detta skapar sammantaget en situa-tion där varje människa i enlighet med de mänskliga rättigheterna har rätt till liv, frihet, personlig säkerhet, tillräckligt med mat, sjuk-vård och utbildning m.m., samtidigt som hon faktiskt inte har någon uttalad rätt att försöka uppfylla dessa rättigheter genom gränsöver-skridande migration – om rättigheterna förvä-gras henne i ursprungslandet. Hon har rätt att

lämna sitt land för att söka asyl eller arbete, men möjligheten att faktiskt få asyl eller få till-träde till arbetsmarknaden i ett annat land be-slutas av den tilltänkta mottagande staten. Mänskliga rättigheter är inte på det sättet uni-versella rättigheter utan snarare nationella rät-tigheter. Detta har sin förklaring i det faktum att de mänskliga rättigheterna – som ska gälla för alla människor bara för att de är människor – utvecklades, formulerades och underteckna-des av stater. Stater som inte ville ta på sig ett ansvar för människor utanför territoriets grän-ser.

Så även om själva existensen av internatio-nella konventioner om mänskliga rättigheter poängterar att förhållandet mellan staten och dess invånare är en internationell angelägen-het, uppfattas samtidigt ansvaret för att garan-tera de mänskliga rättigheterna för alla, som en uppgift för varje stat att lösa – enskilt eller i samverkan. Rent juridiskt är det således staten som ses som den aktör som bäst kan garantera alla människors mänskliga rättigheter. Denna uppfattning kan härledas från föreställningar om nationalstaten – och senare välfärdsstaten – som bygger på föreställningen om att natio-nalstaten och dess institutioner är de bästa verktygen för att minska orättvisor och lindra svårigheter. I detta sammanhang blir alltså en flyttande människa en avvikelse – hur vanligt förekommande migration än är i praktiken. Och därför är också den gränsöverskridande personen en människa som saknar en stats ga-ranti av sina mänskliga rättigheter. Rättighe-terna – och rätten att kräva dem – flyttar inte med individen.

Migration – och statlig

migrationspolitik

Det är alltså en mänsklig rättighet att lämna sitt land – men det finns ingen motsvarande rättighet som ger en människa rätt att flytta till ett annat land. Detta innebär att varje männis-kas flytt blir en politisk fråga så fort den rör sig över en statsgräns.

Migrationspolitik är ett begrepp som kan användas för att beskriva staters planerande och agerande i förhållande till människors

för-flyttningar över statsgränser. Beroende på si-tuationen i landet finns det en hel rad sätt att förhålla sig till frågor om inflyttning och ut-flyttning. Under den stora utvandringen (emi-grationen) från Sverige försökte den svenska staten försvåra emigrationen eftersom man såg förlusten av människor som ett misstroen-devotum. Samma logik dragen till sin extrem kunde man se i olika stater i Östeuropa under det kalla kriget. Berlinmuren är egentligen migrationspolitik dragen till sin ytterlighet – ’släpp inte ut någon härifrån’. Det motsatta för-hållningssättet till utvandring kan man idag se i flera utvecklingsländer som med olika incita-ment försöker uppmuntra emigration. Kine-siska bönder vars mark tas i anspråk av städer-nas utvidgning uppmastäder-nas att emigrera till Afrika för att bli storbönder där. Kinas export- och importbank med stöd från lokala myndig-heter erbjuder fullt stöd till bönder när det gäl-ler kapital till investeringar, projektutveckling och köp- och säljkanaler. En framtid i Afrika ses som ett alternativ för de snart landlösa bön-derna – annars kan det bli svårt för alla att för-sörja sig. Det är på många sätt samma situation som bidrog till den stora utvandringen från Sverige under 60 år (1861 – 1920) då knappt en och en halv miljon män, kvinnor och barn ut-vandrade från Sverige. [8]

Efter andra världskriget har migration i svenska ögon gått från att betyda emigration till att enbart uppfattas som immigration. Un-der de senaste 60 åren (1956 – 2015) har knappt 3,2 miljoner invandrat till Sverige samtidigt har dock drygt 1,6 miljoner människor vandrat – alltså fler än under våra stora ut-vandrarår kring förra sekelskiftet. Med andra ord är nettoinvandringen c:a 1,6 miljoner. Även under denna period har staten varierat mellan att uppmuntra och begränsa invand-ring. I Sverige har vi sedan andra världskriget haft båda sorternas immigrationspolitik. Di-rekt efter krigsslutet 1945 behövde svensk in-dustri importera arbetskraft. Sverige var ju ett av de få länder som hade sin produktionsappa-rat intakt och därför kunde svara upp mot den stora efterfrågan som följde i krigets spår. Un-der 1950- och 60-talet arbetade svenska

före-tag mycket aktivt med arbetskraftsrekrytering utanför landets gränser, vilket alltså innebar en klart ökad invandring. Arbetskraftinvand-ringen dominerade den svenska migrations-politiken fram till 1968 då det bedömdes att det inte längre fanns något större behov av ex-tern arbetskraft. [9]

Efter denna svängning i svensk migrations-politik har densamma mest varit inriktad på att begränsa och kontrollera immigrationen till Sverige. Men vad påverkar då ett lands mig-rationpolitik? Det första man kan notera är att som för all annan politik gäller det även inom detta område att politiken skall främja det som anses vara bäst för landets utveckling. Behövs det fler personer i arbete så förenklas immigra-tionsförfarandena, när landet inte längre ser sig ha något behov av extern arbetskraft be-gränsas möjligheterna till invandring. Man kan alltså säga att migrationspolitiken i stort är en inrikespolitiskt motiverad fråga. Varje beslut tas utifrån en övervägning av de förvän-tade positiva och negativa effekterna av en migrationsström. [10]

Det finns dock ett antal andra övervägan-den som spelar in i migrationspolitikens utfor-mande och komplicerar den förenklade bilden ovan av migrationspolitiken som en helt inri-kespolitiskt bestämd fråga. Frågan om så kall-lad anhöriginvandring är en sådan. För här är det ju frågan om rätten för personer med svenskt uppehållstillstånd eller för svenska medborgare att få gifta sig med vem man vill oavsett ursprung och att få bo tillsammans med sina barn – om de har bott någon annan stans som berörs. Det är alltså lite mer kompli-cerat att se detta ur ett helt nyttomaximerande perspektiv eftersom invånarnas rättigheter står emot eventuella samhälleliga effekter. [11]

En annan och ännu mer komplicerad fråga rör internationell rätts inflytande på migra-tionspolitiken – framför allt i form av Flyk-tingkonventionen från 1951. Utvecklingen av immigrationspolitiken under de senaste de-cennierna kan inte förstås utan att ställa den i relation till utvecklingen av flyktingpolitiken under samma period. När mänskliga rättighe-ter utvecklades inom inrättighe-ternationell rätt efrättighe-ter

forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 13

andra världskrigets slut blev, som tidigare nämnt, statens behandling av sina invånare en fråga för internationell rätt och internationel-la reinternationel-lationer än det tidigare varit. Enligt kon-ventionerna har varje stat ansvar för att res-pektera, skydda och upprätthålla sina med-borgares medborgerliga, politiska, ekonomis-ka, sociala och kulturella rättigheter. Detta innebar med nödvändighet att det blev av än-nu större vikt att ha medborgarskap i en stat – eftersom det var staten som var satt att ansvara för ens rättigheter. Samtidigt var situationen i Europa efter andra världskrigets slut helt den motsatta mot denna idealbild. Människor ha-de tvångsförflyttats eller gått i landsflykt i hundratusental och vilka rättigheter dessa människor hade i det nya Europa var oklart. För att stabilisera detta oklara juridiska till-stånd som stora grupper av människor alltså hade i efterkrigstidens Europa formulerades ”Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning” 1951. [12] Denna konvention beskri-ver de rättigheter som en flykting skall ha rätt till i det land där han/hon fått fristad från för-följelse (asyl). Enligt flyktingkonventionen har en flykting i princip rätt till samma rättig-heter som landets medborgare, vilket är ett mycket starkt skydd för just flyktingens rättig-heter. I övrigt har egentligen ett land enligt in-ternationell rätt inga egentliga skyldigheter mot en person som inte är medborgare i landet ifråga - speciellt inte om de kommer till landet på eget bevåg. Det enda som måste garanteras är de allra mest grundläggande rättigheterna, som rätten till liv och rätten att slippa utsättas för tortyr. Ett land kan således inskränka rätt-en till hälsovård, rätträtt-en till social trygghet, rätten till skolgång, rätten att bosätta sig var man vill osv för icke-medborgare. Rör det sig bara lagstiftade inskränkningar som inte är godtyckliga utan är lagstiftade så är det, hur märkligt det än kan låta, i enlighet med en strikt tolkning av staters ansvar för mänskliga rättigheter. Men när det gäller flyktingar är alltså situationen helt annorlunda. Den som har blivit erkänd som flykting har alltså inte bara rätt att få stanna i landet utan har i princip också rätt till samma sorts rättigheter som

lan-dets medborgare – och detta alldeles oavsett om landet anser sig vara i behov av arbetskraft eller inte.

Alltså kan man dela in skälen till varför ett land som Sverige tillåter människor att immi-grera i tre övergripande skäl:

• För att arbeta eller studera här under kortare eller längre tid (staten bestämmer helt); • För att förenas med sin familj eller delar av

familjen som redan bor i landet (s.k.anhörig- invandring) (staten bestämmer helt);

• För att de har rätt att få asyl i enlighet med Flyktingkonventionen och övrig flyktinglag-stiftning (statens aktionsutrymme begränsas av internationell lag)

En stat kan alltså relativt självständigt för-ändra sin politik av två av dessa tre skäl. Lät-tast är det att förändra politiken vad gäller ar-betskraftsinvandring, men det finns även en hel del manöverutrymme för en stat att för-ändra reglerna till anhöriginvandringen. Vill man minska inflödet av familjeanknytnings-fall kan man ändra definitionen för vad som räknas som en familj (I Sverige ändrades detta 1997 från make, maka, barn under 20 år samt ensamma äldre föräldrar till make, maka samt barn under 18 år). Man kan också införa regler som ställer krav på att den som ska komma som s.k. anknytningsfall inte ska kosta sam-hället någonting utan ska försörjas av familje-medlemmarna i ankomstlandet. Vill man ha en större familjeanknytningsinvandring kan man istället vidga definitionen av familjebe-greppet. I USA ingår t.ex. vuxna syskon i grup-pen av familjemedlemmar som kan söka om tillstånd att immigrera. Det sista skälet att till-låtas immigrera är svårast för den individuella staten att påverka med ansiktet i behåll efter-som detta påtagligt går emot ingångna avtal och bryter mot internationell flyktingrätt.

Globalisering – och

symbolvärdet av

gränskontroller

Finansmarknad och produktionskedjor, tran- sporter, information, massmedia och

kultur-14 kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 15

ner i Australien och en annan morbror i USA. Att ha grannar och kollegor med utländsk bak-grund, och släktingar och vänner i andra län-der blir alltmer en regel – snarare än undantag. Denna sammanflätning av människor, kultu-rer och länder kan i sinom tid bli grunden för en mer positiv globalisering. Samtidigt finns det idag klara risker att dagens migranter kom-mer att bli västvärldens syndabock för de ne-gativa konsekvenser som globaliseringen har fört med sig. Mänskliga rättigheters utgångs-punkter är att alla människor är lika i värdig-het och rättigvärdig-heter – och att alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon form av diskriminering. Detta står i stark kon-trast till höga murar, stängda gränser och rasis-tiska samhällsklimat. I en tid då nationalstater allt mer tycks längta tillbaka till den tid då de hade makten över utvecklingen inom landets gränser blir utvecklingen av gränsöverskridan-de mänskliga rättigheter en nödvändighet.

• [1.] Catomeris, C. (2004) Det ohyggliga arvet, Stockholm:

Ordfront förlag.

• [2.] Abiri, Elisabeth (2015) ”Mänskliga rättigheter på väg mot den svenska vardagen?” i Ericsson, Leif (red.) (2015) Att samtala fram en ny värld, Stockholm: Ordfront.

• [3.] Abiri, Elisabeth (2009) ”Mänskliga rättigheter i Sverige” i Spång, Michael (red.) (2009) Mänskliga rättigheter – en ofull-bordad uppgift, Stockholm: Liber.

• [4.] Hunt, P. (2006) Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable stan-dard of physical and mental health – Mission to Sweden (A/

HRC/4/28/Add.2), Office of the High Commissioner for Hu-man Rights: United Nations, tillgänglig på: https://docu-ments-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/G07/111/82/PDF/ G0711182.pdf?OpenElement (hämtad 2017-01-31)

• [5.] Regeringsform (1974:152), kapitel 1, paragraf 1, tillgänglig på:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku- ment/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs–1974–152

• [6.] Regeringsform (1974:152), kapitel 1, paragraf 1, tillgänglig på: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku- ment/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974–152

• [7.] Internationell konvention om medborgerliga och politis-ka rättigheter, färdig för signering 1966, tillgänglig på: www. manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/060505/ fa60247e4d4729d44afe2354639cc316/Konventionen%20 om%20medb%20och%20pol%20r%C3%A4ttigheter.pdf • [8.] Abiri, Elisabeth (2008) ”Migration och asylrätt”, i Lind-vert, Jessica & Isabelle Schierenbeck (red.) (2008) Jämförande politik, Stockholm: Liber.

• [9.] Abiri, Elisabeth (2008). • [10.] Abiri, Elisabeth (2008). • [11.] Abiri, Elisabeth (2008).

• [12.] Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, tillgänglig på: www.manskligarattigheter.se/dynamaster/file_ archive/021003/3cd145847c488eb4f214b0573d57788f/ fn_510728.pdf . Konventionen var från början både tidsmässigt och geografiskt avgränsad till att gälla skeenden som skett i Eu-ropa före 1951 – och kan bäst beskrivas som en sorts förtydli-gande av staternas ansvar gentemot de flyktingar som redan ha-de flytt inom Europa. Dessa begränsningar togs bort genom ett s.k. tilläggsprotokoll från 1967, som innebar att konventionen numera ska gälla i alla flyktingsituationer över hela världen. Se Protokoll angående flyktingars rättsliga ställning, tillgänglig på: www.manskligarattigheter.se/dynamaster/file_archive/02 0515/42bedce53459bbbd488fad884c36b036/fn_670131.pdf • [13.] Abiri, Elisabeth (2000) The Securitisation of Migration: Towards an Understanding of Migration Policy Changes in the 1990s. The Case of Sweden; doktorsavhandling, Göteborgs

uni-versitet.

yttringar är idag globala fenomen som inte längre begränsas av territoriella gränser. De ut-manar därför det traditionella sättet att göra politik och relativiserar och utmanar statens suveränitet. Förr var banker, produktion, in-formation och massmedia tvungna att förhålla sig till staten. Idag är det snarare staten som måste förhålla sig till den globala utvecklingen inom dessa områden. De är helt enkelt för svå-ra att kontrollesvå-ra för den enskilda staten.

Arbeten och pengar som rör sig över stats-gränserna, transporter, information och kom-munikation som är allt mer lättillgänglig på-verkar i sin tur behoven, viljan och möjlighe-terna att migrera. Migration är i sig ett gränsö-verskridande globalt fenomen. Men till skill-nad från ekonomi, information, och kultur är människor fysiska varelser som också är lätt-are att stoppa än flödet t.ex. flödet av pengar och information. Den tekniska utvecklingen under de senaste decennierna har också gjort det möjligt för rikare stater att kontrollera sina gränser i en omfattning som inte tidigare har varit möjligt. Teknologi som utvecklats för krigssituationer är numera en del av den arse-nal som gränskontrollanter använder sig av. Idag kan värmekameror placerade längs grän-ser som gör det möjligt för olika gränsstationer att övervaka gränsen på avstånd. Dessa kame-ror har kapacitet att registrera värmen av en människa på en kilometers avstånd och kan också skilja mellan djur och människor som rör sig över gränserna. Eftersom det har varit vanligt att asylsökande sig i olika fordon har det utvecklats mätinstrument som kan mäta koldioxidnivån i ett stängt utrymme för att av-göra om det finns människor som andas inne i lastutrymmen. Dessa mätinstrument är idag standardutrustning vid olika gränsövergångar. Det finns idag även olika övernationella data-system, som t.ex. Eurodac, där fingeravtryck och personfiler kan kontrolleras för att t.ex. se om någon tidigare har sökt asyl i ett annat land. Intern övervakning har också blivit allt effekti-vare. Med införandet av ID-kort, personnum-mer etc, kan en modern stat lätt kontrollera om en person som bor där har rätt att vistas där. Idag är denna sorts kontroller en del av en

in-tern gränsövervakning som huvudsakligen riktar sig mot så kallade ”synliga minoriteter”. På detta sätt har personer som uppfattas se ”ut-ländska” ut blivit de inre gränserna mellan dem som definitivt tillhör och dem som inte gör det. [13]

Det är troligt att migrationskontroll är och kommer att fortsätta att användas av stater för att visa att de kontrollerar utvecklingen inom dess gränser – även om deras förmåga att kon-trollera ekonomin, arbetstillfällen, informa-tionsflöden och idéer är mer ifrågasatt än på länge. /.../ Om något har alltså globaliseringen och dess effekter ökat den politiska betydelsen av statlig kontroll av människors rörlighet över gränser. ”Att hantera illegal invandring” är en stats sätt att bevisa att de fortfarande har kon-troll inom sitt territorium. Resultatet blir en anti-immigrationspolitik, och ökad rasism, ef-tersom synliga minoriteter är det enda fysiska bevis på vårt ökade beroende och sårbarhet för ”externa” skeenden.

Slutligen…

Samtidigt blir mänskliga rättigheter alltmer det ramverk som används för att kräva en mänsklig behandling av de människor som har kommit till oss och som av olika anled-ningar är skyddslösa, till exempel oförsäkrade EU-migranter, asylsökande och papperslösa. Om inga nationella lagar ger dem rätt till mat, tak över huvudet och sjukvård blir mänskliga rättigheter den hävstång som alltmer används för att kräva dessa rättigheter även för dessa människor. Här fungerar alltså mänskliga rät-tigheter också som en del av globaliseringen som relativiserar statens mandat genom att skapa en plattform som utmanar nationella beslut med hänvisning till gränsöverskridan-de, allmängiltiga principer.

Hur vår tids migration kommer att påverka framtiden går inte att veta. Det är ännu svårt att föreställa sig hur dagens nationalstater kommer att påverkas av det exempellösa anta-let personliga kontakter som idag finns mellan människor och platser. Det är inte ovanligt att en invandrad familj i Sverige har morföräld-rarna i Vietnam, en morbror i Kina, två

forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 17

Varför behövs ett nationellt

migrationsmuseum? Och med

placering i Malmö?

Internationell migration har konsekvenser för många sektorer i samhället inkluderat sektorn för museer. För att vara i takt med tiden och re-levant för alla medborgare behöver sektorn för museer mer än någonsin utvidgas med ett mig-rationsmuseum som adresserar frågor som

överskrider nationella gränser. Museer gene-rellt har potential att påverka våra föreställ-ningar om världen. Genom att inrätta och göra ett migrationsmuseum till en plats för att ut-forska och lära om både det förflutna och det nuvarande i frågor om migration, mobilitet, transnationella relationer, globalisering och mänskliga rättigheter blir ett sådant museum inte bara mer relevant som kulturella

institu-Pieter Bevelander

Pieter Bevelander är professor i Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) vid Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) vid Malmö högskola. Hans forskning har de senaste åren fokuserat på arbetsmarknadsintegration av flyktinggrupper, naturalisering och valdeltagande bland invandrare och majoritets-befolkningens attityder gentemot olika invandrargrupper.

Björn Fryklund

Björn Fryklund är professor i sociologi och grundare av IMER (1997) och MIM, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (2007), vid Malmö högskola. Hans huvudsakliga forskningsintresse är generellt studier av popu-lism, främlingsmisstro, demokrati och migration. Björn Fryklund har varit prorektor och vicerektor vid Malmö hög-skola (2000–2006) med ansvar för höghög-skolans forskning och forskarutbildning.

Ett forsknings- och kunskaps-

baserat nationellt migrations-

mus eum i Malmö

18 kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer

tion men bidrar också till positiva förändring-ar i hur människor med olika etniska bakgrun-der relaterar till varandra i samhället i stort och därigenom ytterst bidrar till en positiv och hållbar samhällsutveckling. Många migratio-ner har varit frivilliga, många har varit tving-ande beroende på om det rör sig om arbets-kraftsmigration eller flyktingmigration. Mig-ration vare sig den har varit frivillig eller tving-ande har skapat förändring som medfört stora konsekvenser för både mottagar- och ur-sprungssamhällen och dessas grupper och in-divider. Det är ett migrationsmuseums ansvar att förklara och förstå migration i all dess kom-plexitet och försöka fånga de migrationspro-cesser som globalt pågår med allt starkare om-fång, ökad intensitet och acceleration.

Med andra ord det är hög tid och ytterst angeläget att inrätta och utveckla ett nationellt migrationsmuseum i Malmö, som baseras och byggs på gedigen kunskap och forskning. I Malmö finns goda förutsättningar att just åstadkomma detta dels genom att Malmö stad

har kommit att bli den mest mångkulturella storstaden i Sverige som härbärgerar inte långt ifrån tvåhundra olika nationalitetsgrupper

dels genom att högskolan/blivande

universite-tet i Malmö sedan dess start 1997/98 har med-vetet och strategiskt utvecklat en stark migra-tionsprofil både vad gäller grundläggande ut-bildning (på kandidat-, magister och masters-nivå) och forskning/forskarutbildning.

Den text som följer är upplagd på det sättet att först redogörs för vad migration betyder som begrepp och område, och som kunskaps-fält. Sedan följer en redogörelse av grundläg-gande utbildning i IMER (Internationell Mig-ration och Etniska Relationer) på högskolan från grundnivå till avancerad nivå. Därefter följer en redogörelse för forsknings- och fors-karutbildningsmiljön där forskningsinstitutet MIM, Malmö Institute for Studies of Migra-tion, Diversity and Welfare, utgör kärnan och har en nyckelroll för utvecklingen av migra-tionsforskningen på hela högskolan. Just där-för ges en mer utdär-förlig beskrivning av MIM, dess verksamhet och målsättningar. Texten

avslutas med att kort redovisa internationella utbyten, samarbeten och nätverk som är ett absolut måste för att både följa och utveckla migrationsforskningen. Textens övergripande syfte är att visa på hur gedigen kunskap och forskning om migration finns utvecklad på högskolan både inom grundläggande utbild-ning och inom forskutbild-ning och därmed uppfyl-ler en central förutsättning för att forma ett kunskaps- och forskningsbaserat nationellt mig rationsmuseum i Malmö.

Givet denna bakgrund kan MIM vara/ bli ett stödjande partner och en del av det na-tionella migrationsmuseets kunskaps- och forskningsuppbyggnad. Idealt kan en givande och fruktbar dialog och ett nära samarbete mellan museets anställda personal och migra-tionsforskare från forskningsinstitutet MIM bli den nyckel som öppnar upp för ett spän-nande interaktivt, kunskaps- och forsknings-baserat migrationsmuseum i Malmö för all-mänheten. Ett sätt att framgångsrikt stärka denna dialog och samarbete mellan anställda på museet och forskare från MIM kan förslags-vis vara att inrätta forskaranställningar (”kom-bitjänster”) där 50 procent av tjänstgöringen görs på museet och 50 procent på MIM. Av dessa kan några få anställningar inrättas med tillsvidare anställning för kontinuitetens skull och de flesta övriga blir tidsbegränsade på för-slagsvis fem år. På så sätt hinner forskaren på

Forskningen är också

starkt förankrad lokalt

och regionalt i Malmö och

Skåne förutom den

interna-tionella och nainterna-tionella

för-ankringen. Det finns många

och bra utvecklade

kontak-ter med kommuner,

förvalt-ningar och föreförvalt-ningar.

20 kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 21

fem år genomföra sitt projekt på museet samti-digt som det kommer in nya forskare på muse-et vart femte år med nya projekt och idéer.

Migration som begrepp

och område

Migration betyder vandring/flyttning (på la-tin migratio) och syftar på människors

vand-ring eller flyttning över olika geografiska av-stånd. Denna vandring/flyttning kan vara in-om ett lands gränser eller över olika länders gränser. Det förra fallet benämns intern migra-tion (till exempel i form av urbanisering). Det senare benämns extern migration eller inter-nationell migration. Begreppet migration av-gränsas till att i huvudsak gälla internationell migration och i mindre utsträckning intern migration. I den ursprungliga betydelsen av vandring/flyttning har migration funnits så länge som samhällen och samhälleligt liv exis-terat. Migration har varit en del av den mänsk-liga historien sedan urminnes tider. Migration kan i denna betydelse betraktas som en grund-läggande förändringskraft som kraftfullt på-verkat samhällens och människors organise-ring i såväl ursprungssamhällen som motta-gande samhällen.

Migration är också ett samlingsbegrepp som inbegriper alla processer och frågor kring utvandring (emigration), invandring (immi-gration) och återvandring (remi(immi-gration). Be-greppen migration, immigration och remigra-tion har lite olika fokus och handlar om olika sidor av samma fenomen. Migration omfat- tar därmed helheten av alla vandrings- och flyttningsprocesser mellan olika geografiska världs delar, nationer, regioner, städer och lo-kalsamhällen.

Som forskningsområde kan Migration ut-göra en ram för flera typer av samhällsveten-skapliga och humanistiska/kulturvetenskap-liga ämnesstudier. Migration som forsknings-fält sträcker sig över flera ämnen, och är där-med flervetenskapligt till sin karaktär. Ämnen som historia/ekonomisk historia, demografi/ statistik, etnologi/socialantropologi, sociolo-gi och statvetenskap, ekonomi och

kulturgeo-grafi har varit de mest framträdande inom forsk ningsområdet.

Migration som aktuellt

kunskapsfält

Även om migration varit en del av den mänsk-liga historien sedan mycket lång tid tillbaka har den vuxit kraftfullt i volym och betydelse under andra hälften av 1900-talet (efter andra världskriget), i synnerhet under dess två sista årtionden och under första årtiondena på 2000-talet. Trots tidigare folkvandringar och folkförflyttningar har migrationens betydelse aldrig varit större än i vår egen tid. De allra fles-ta prognoser om den framtida migrationen är samstämmiga och gör sannolikt att den kom-mer att fortsätta växa under det nya millenniet och vara en av de mest betydelsefulla faktorer-na i global förändring och dess påverkan på re-gioner och nationer. Det innebär att migration för överskådlig framtid kommer att vara ett angeläget forskningsområde och ett aktuellt samhällsfenomen.

Forskarna Stephen Castles och Mark Miller talar, i sitt numera ”klassiska” verk om migra-tion i den moderna världen, till och med om den moderna världen som ”Migrationens tids-ålder” (The Age of Migration, International Population Movements in the Modern World,

första utgåvan 1993, och därefter flera revide-rade och utvidgade utgåvor). Castles och Mil-ler ser migration från mitten av 1980-talet och framåt som en del av den transnationella revo-lution som omformar samhällen och politik runt globen. De identifierar fem generella ten-denser för migrationens betydelse för framti-den: migrationens globalisering, migratio-nens acceleration, migratiomigratio-nens differentie-ring (flera olika typer av migration), migratio-nens feminisering samt den växande politise-ringen av migration (denna femte tendens har lagts till från och med den andra reviderade och uppdaterade upplagan från 1998). Dessa fem tendensers genomslag och effekter på na-tionell, regional och lokal nivå är en stor utma-ning för migrationsforskutma-ningen.

Internationell Migration och Etniska Rela-tioner (IMER) är ett brett forskningsämne på

flervetenskaplig grund som handlar om inter-nationella migrationsprocessers orsaker och effekter och migrationsrelaterade inklude-rings- och exkluderingsprocesser i samhället. Därmed blir forskningsfrågor kring integra-tion och integraintegra-tionsprocesser, liksom dess motsats segregation och segregationsproces-ser i samhället centrala, liksom tillhörande frågor kring medborgarskap, tillhörighet och identitet, respektive deras motsatser margina-lisering, utanförskap och främlingskap.

I en alltmer globaliserad värld bildar frågor kring olika typer av internationell migration och integrationsprocesser ett mycket aktuellt och betydelsefullt forsknings- och samhälls-område. Ökad kunskap om den internationel-la migrationens orsaker och dess ekonomiska, politiska, kulturella och sociala effekter är grundläggande i sammanhanget. Inom ämnet IMER behandlas migrationens effekter eller konsekvenser för både ursprungs- och motta-garsamhället på olika nivåer: på den struktu-rella, den institutionella, grupp- och individ-nivån. Vidare behandlas hur etniska relationer (under en eller flera generationer) och etnisk mångfald blir betydelsefulla och känneteck-nande karaktäristika för samhället som grund till eller som följd av migration. Migrationen medför att nya relationer på etnisk grund upp-står i samhället, dels mellan den infödda majo-ritetsbefolkningen och olika etniska grupper/ minoriteter, dels inbördes mellan dessa senare. Migrationsforskningen på Malmö högskola kan översiktligt delas upp på fyra breda huvud-teman:

• Migration, mobilitet och migrationsproces-ser

• Invandrares inkluderingsprocess under de första åren efter migration

• Det mottagande samhällets reaktioner gent-emot migration och mobilitet

• Den långsiktiga inkluderingen i det nya sam-hället

Alla fyra huvudteman har således fo-kus på samtida samhälleliga processer av

in-kludering och exin-kludering som gäller politik, policys, platser, institutioner såväl som folks vardagsliv. (och inkluderar frågor om demo-krati, medborgarskap, nationalism, populism och främlingskap, frågor om etnisk/kulturell/ religiös mångfald i regioner, städer och organi-sationer frågor om institutioner och professio-ner på arbetsmarknad, och frågor inom ut-bildning/skola, hälsa/vård och familj/fritid)

Utbildning i IMER – från

grundnivå till avancerad

nivå; 1-årig magister och

2-årig master

Sedan 1997/1998 är IMER en etablerad, flerve-tenskaplig utbildning vid Malmö högskola som år 1998 respektive 2000 förvärvade exa-mensrättigheter på grundnivå och avancerad nivå (filosofie kandidat- respektive magister-examen) och som år 2007 fick examensrättig-heter till en tvåårig Mastersutbildning. Det finns således en väl utvecklad progression i IMER vid högskolan, från grundnivå till avan-cerad nivå. IMER har utvecklats och fördjupats genom närmare 20 års erfarenheter av utbild-ningen.

IMER-utbildningen vid Malmö högsko-la är unik i Sverige genom att den tar ett samhögsko-lat grepp kring migrationsfrågor redan på grund-nivå, vilket betyder att det finns goda förut-sättningar att studenter ges gedigna förkun-skaper inför kommande forskarstudier i IMER. Den flervetenskapliga utbildningen har enkelt uttryckt två huvudsakliga frågeställningar: den första är orsakerna till den internationella

migrationen och den andra gäller

migratio-nens följder, såväl kort- och långsiktigt över generationer och tid. IMER omfattar hela mig-rationsprocessen, dvs. sådana förhållanden så-väl i ut- som invandrarländer som har betydel-se för migration och som påverkar denna. In-om IMER forskas också kring identitetsproces-ser i bred mening, då integrationsprocesidentitetsproces-sers förlopp innebär att sociala relationer och själv-bilder i hela samhället starkt påverkas av den framväxande etniska mångfalden. Det gäller inte minst det politiska fältet,

invandringspoli-22 kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 23

tiken dvs. regleringspolitik och regleringsåt-gärder, såväl som integrationspolitik och inte-grationsåtgärder, inte minst arbetsmarknads-, bostads-, social-, utbildnings- och språkpoli-tik. Perspektiven är såväl lokala som globala och såväl historiska som nutidsorienterade. Utbildningen på samtliga nivåer ges på både engelska och svenska. Att kurserna ges på eng-elska innebär att dessa har ett stort inslag av in-ternationella studenter och/eller studenter med utländsk bakgrund. På så sätt tillförs IMER-utbildningen nya internationella kun-skaper och erfarenheter som ger goda förut-sättningar att höja kvaliteten.

Den pedagogiska grundsynen vilar på en bred flervetenskaplig bas där sociologi, statsvetenskap, kulturgeografi, antropologi, ekonomisk historia, socialt arbete, historia, et-nologi och religionsvetenskap (religionssocio-logi, religionshistoria) finns representerade bland forskare och lärare. Detta innebär att stor vikt läggs vid tillägnandet av ett flerveten-skapligt förhållningssätt där studenterna in-troduceras till de olika ämnestraditioner som återfinns inom IMER. Den flervetenskapliga basen innebär också att stor vikt läggs vid mångfalden av vetenskapliga metoder, kvanti-tativa såväl som kvalikvanti-tativa, som studier av IMER kräver för att producera relevant forsk-ning med kvalitet.

Forsknings- och

forskar-utbildningsmiljö

Forskningsmiljön kring migration vid Malmö högskola

Forskning inom området Migration har sedan starten 1997/1998 varit en viktig del av Malmö högskolas hela utveckling. Särskilt gäller det kärnverksamheten på det tidigare IMER-området (områdesorganisationen 1997-2007) där forskningen redan från dess utbild-ningsstart hösten 1997 i hög grad präglade innehållet i grundutbildningens alla IMER-kurser (1–80 poäng). Den lärargrupp som star-tade IMER-utbildningen var alla aktiva, dis-puterade forskare med bakgrund i flera olika

ämnesinstitutioner (sociologi, historia, eko-nomisk historia, statsvetenskap, etnologi och religionsvetenskap) från Lunds Universitet. HT 1999 antogs de första doktoranderna med magisterexamen i IMER från Malmö högskola som grund till tema Etnicitet, Campus Norrkö-ping, Linköpings universitet enligt avtal läro-sätena emellan. Forskningsintensiteten är hög vid hela högskolan inom migrationsområdet. Som ett naturligt steg för att samordna och yt-terligare stärka forskningen inom detta områ-de vid högskolan inrättaområ-des 2007 områ-det högsko-leövergripande forskningsinstitutet MIM – Malmö Institute for Studies of Migration, Di-versity and Welfare – vilket har medfört att forskare vid hela högskolan har en gemensam seminarie- och mötesarena på migrationsom-rådet. Migrationsforskningen vid Malmö hög-skola stöds dessutom av Malmö stad som vid högskolans start 1998 överlämnade en gåva i form av en Internationell Gästprofessur, en forskarassistenttjänst samt en doktorandtjänst i ämnet IMER.

Gästprofessuren med tillhörande tjänster startade och inrättades vid högskolan 1999. Se-dan MIMs bilSe-dande 2007 är gästprofessuren med tillhörande forskarassistenttjänst och doktorandtjänst placerad på MIM. Högskolan har också med egna medel inrättat post dok an-ställningar på MIM. En professur i ämnet IMER tillsattes också 2010 på IMER-institutionen på fakulteten Kultur och samhälle.

”Gästprofessuren till Willy Brandts minne har haft betydelse för såväl utbildning som forskning främst inom IMER men även för andra områden inom högskolan med intresse för migrationsfrå-gor. Med bildandet av MIM 2007 skedde en för-stärkning av anknytningen till forskningen kring migration. För forskarna inom Malmö högskola har betydelsen av gästprofessuren främst legat i kontakterna med ledande internationell forsk-ning. Vid seminarier och konferenser har intres-serade lärare, doktorander och forskare kunnat orientera sig i nya synsätt”.

Forskningsmiljön inom migration består såle-des först och främst av forskare från det

hög-skoleövergripande forskningsinstitutet MIM och från ämnet IMER som tillsammans utgör migrationsforskningens kärna, men även an-dra forskare från institutionen Globala Poli-tiska Studier och från ämnena Socialt arbete och Vårdvetenskap/omvårdnad på fakulteten Hälsa och samhälle bidrar väsentligt till den samlade forskningskompetensen på högsko-lan. Institutionen Globala Politiska Studier som organisatoriskt inrymmer IMER-utbild-ningen tillhör fakulteten Kultur och samhälle sedan dess start januari 2008. Därutöver finns migrationsforskare från Utbildningsveten-skap (Historia och Pedagogik) från fakulteten Lärande och samhälle.

Forskarutbildning i

Internationell Migration

och Etniska Rela tioner

(IMER) vid Malmö högskola

– bakgrund, erfarenhet

och läges beskrivning

IMER vid Malmö högskola har fram till 2012 varit beroende av annat universitet (eller an-nan fakultet) för att kunna anta doktorander. Doktoranderna har i första hand antagits, en-ligt ömsesidigt bindande avtal med forskarut-bildningen tema Etnicitet/REMESO, vid Lin-köpings universitet, Campus Norrköping. I andra hand har doktorander med inriktning migration, hälsa, vård/omvårdnad och socialt arbete antagits på Malmö högskola vid fakul-teten Hälsa och samhälle eller vid Odontolo-giska fakulteten inom det medicinska veten-skapsområdet. En doktorand har antagits vid ekonomiska-historiska institutionen vid Lunds universitet. Sammantaget har tio IMER-doktorander har disputerat vid tema Etnicitet, Linköpings universitet. Fyra IMER-doktoran-der har disputerat på Malmö högskola; en doktorand har disputerat i odontologisk ve-tenskap, en i samhällsodontologi, en i vårdve-tenskap, och en i Hälsa och samhälle. En har li-centierat och disputerat i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Sammanlagt har således femton doktorander i IMER formellt men inte reellt disputerat på annat universitet och/eller fakultet under perioden fram till 2010.

Därut-över har fem licentierat under samma period som ett etappmål fram till doktorsavhandling. Härtill kommer de doktorander som är antagna i andra ämnen på högskolan men har ett av-handlingsarbete med en tydlig migrationsin-riktning.

Forskarutbildningen i Internationell Migra-tion och Etniska RelaMigra-tioner (IMER) vid Malmö högskola har bedrivits i egen regi sedan 2012, när högskolan erhöll examinationsrättigheter inom forskningsområdet “Migration, Urbanise-ring och Samhällelig förändUrbanise-ring” (MUSA). För närvarande bedriver åtta doktorander i IMER si-na forskarstudier på Malmö högskola. Den för-sta IMER-doktoranden på den egna forskarut-bildningen som startade 2012 disputerade i ok-tober 2016.

Forskningsinstitutet

MIM – Malmö Institute

for Studies of Migration,

Diversity and Welfare

Etableringen av MIM 2007 ledde till en förstärk-ning av kopplingen till forskförstärk-ning om migration. För att ge forskningsmiljön i migration tillräck-lig vikt har det varit viktigt att MIM etablerar sig tydligt som ett övergripande forskningscenter inom Malmö högskola. MIM ska inte förknippas med något specialområde utan i stället återspeg-la högskoåterspeg-lans alåterspeg-la intresseområden inom migra-tionsforskningen. Det är viktigt att merparten av MIMs verksamhet består av personal som hu-vudsakligen bedriver forskning, i tillägg till den forskande personal som är direkt förknippade med besökande gästprofessorer. MIM strävar ef-ter att vara en koordinator för högskolans hela forskning inom migrationsområdet. I detta ar-bete ingår grundläggande teoretisk och empi-risk forskning, utveckling av samhällsrelevant kunskap inom migrationsområdet och sprid-ning av forsksprid-ningsresultaten i akademiska och icke-akademiska miljöer. Under de kommande årtiondena kan också migrationsforskning be-dömas som ett högst relevant forskningsområ-de. Den framtida utmaningen är därför att kon-solidera 20 års migrationsforskning, utveckla den vidare och inkludera olika inriktningar. Därför bör migrationsforskningen stärkas som

24 kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer

en gravitationskraft inom högskolan. För-stärkningen av MIM som ett övergripande forskningsinstitut med hjälp av besökande gästprofessorer kan avsevärt bidra till detta. MIM’s forsknings strategier är:

• att vara en stark forskningsmiljö inom forsk-ningsområdet migration, mångfald och väl-färd och bli ett nationellt/Nordisk centrum för forskning med en internationell jämfö-rande inriktning.

• att utveckla samhällelig relevant och profes-sionell kunskap inom forskningsområdet ge-nom att samarbeta med de partner/aktörer (offentliga myndigheter och aktörer, institu-tioner, organisainstitu-tioner, professionellt verk-samma) som ansvarar för att förvalta och ge-nomföra migrations- och integration poli-cys.

• att vara självfinansierad med hjälp av externa resurser och med universitetets interna till-delning som basfinansiering. Som ett led i målet att vara självfinansierad genom exter-na resurser är att använda sig av universite-tets internt tilldelade resurser för att stimule-ra forskningsansökningar och pilotprojekt som kan konkurrera om externa forsknings-medel.

• att MIM behåller sina höga värdering i Sveri-ge, Skandinavien och Europa. För att behålla detta mål fortsätter MIM att organisera olika internationella workshops och konferenser inom migrations- och integrationsfältet. • att MIM publicerar i ansedda vetenskapliga

migrationstidskrifter.

• att alla MIM forskare deltar i och presenterar sina forskningsartiklar och papers vid inter-nationella konferenser och workshops. • att MIM är en väl fungerande koordinator för

Malmö högskolas forskning inom migra-tionsområdet.

• att vara en attraktiv mötesplats och forsk-ningsmiljö genom att vara värd för semina-rier, anordna workshops och konferenser för både Malmö högskolas seniora och post dok forskare samt för doktorander inom forsk-ningsområdet migration, mångfald och väl-färd.

• att ha minst två professorer (förutom Willy Brandt Professuren) som har placerat sin forskning på MIM och utvecklat forskningen inom migrations- och integrationsstudier rö-rande mångfald och välfärd.

• att MIM är värd för flera gästforskare varje termin. Hans eller hennes forskning bidrar till pågående viktig forskning på MIM.

Internationellt

utbyte och samverkan

Migration och dess effekter på olika områden står alltmer i centrum för en debatt på flera olika nivåer, från lokal över regional och natio-nell till internationatio-nell nivå. Organ som FN och EU arbetar med policies, regleringar och stra-tegier för att klara migrationens utmaningar, men också för att nyttja och ta till vara dess möjligheter. I denna process efterfrågas ny och relevant kunskap, och trycket på och behovet av samhällsrelevant forskning inom interna-tionell migration och etniska relationer ökar starkt. Framväxten och den snabba expansio-nen av den världsomspännande organisatio-nen Metropolis (som startade i Canada för tju-go år sedan). Metropolis är ett brett internatio-nellt nätverk mellan forskare, policymakers och praktiker aktivt verksamma på migra-tions- och integrationsfältet på alla nivåer. Metropolis samlar tusentals deltagare på sina årliga konferenser. IMER-forskare från hög-skolan har under många år varit mycket aktiva deltagare, presenterat pappers i workshops, deltagit i sessioner på dessa årliga Metropolis konferenser samt att representant från MIM se-dan 2007 ingår i styrkommittén för organisa-tionen.

Ett annat betydelsefullt exempel på denna efterfrågan är IMISCOE ( Internatio-nal Migration, Integration and Social Cohesion),

ett nätverkssamarbete som syftar till att inom Europa skapa ”Centres of Excellence” inom nio olika kluster på forskningsområdet migra-tion, integramigra-tion, etnicitet och social samman-hållning. På motsvarande sätt som för Metro-polis har forskare från IMER/MIM varit aktiva i några av IMISCOEs forskarkluster sedan dess

Niagara,

26 kulturförvaltningen, malmö stad | forskaressäer forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 27

p arativ ansats kan sätta in Skåneregionen, Malmö och de andra kommunerna, i ett his-toriskt samhällsperspektiv och därmed ut-veckla ny relevant kunskap som kan återföras till regionen och kommunerna.

• Det finns många forskare som har goda kon-taktnät både internationellt och nationellt. • Gästprofessuren skapar kontakter som ger

goda möjligheter till internationellt samar-bete.

• Det finns en bred metodologisk forsknings-kompetens i forskningsmiljön, från kvantita-tivt till kvalitakvantita-tivt orienterade forskare, från nutidsorienterade till historiskt orienterade forskare.

• Det finns en fri, kritisk och kreativ miljö, en kraft och ett engagemang i forskningen. • Det finns goda strukturella och

administrati-va möjligheter att bedriadministrati-va forskning genom förekomsten av bra arbetsplatser, fungeran-de bibliotek och IT-verksamhet och en fung-erande stödjande administration.

• Det finns en administrativ resursperson till-gänglig centralt för support med till exempel EU-forskningsansökningar.

• Miljön är särskilt stark på tillämpad sam-hällsrelevant forskning

• Handledarkompetensen i form av ett stort antal professorer och docenter är mycket hög.

Migration har varit en

del av den mänskliga

historien sedan urminnes

tider. Migration kan i denna

betydelse betraktas som

en grundläggande

föränd-ringskraft som kraftfullt

påverkat samhällens och

människors organisering

i såväl ursprungssam hällen

som mottagande

sam-hällen.

start och sedan hösten 2009 är MIM medlem i den nya ”reformerade” IMISCOE organisatio-nen (byggd på betalande medlemmar). MIM var 2013 tillika arrangör för den årliga europe-iska IMISCOE-konferensen i Malmö. Genom att högskolans IMER/MIM-forskare har varit aktiva och engagerade deltagare i Metropolis respektive IMISCOE, som är ledande på migra-tions- och integrationsområdet vad avser såväl forskning, policy som praktiker har en acku-mulerad kunskap i dessa frågor byggts upp bland högskolans forskare. Migrationsforsk-ningen (genom IMER/MIM) på Malmö hög-skola är också representerad i styrelsen för Nordic Migration Research (NMR), som förut-om att anordna nordiska migrationskonferen-ser vartannat år också bland andra aktiviteter organiserar PhD-kurser för nordiska dokto-rander i IMER. IMER/MIM var 2010 ansvarig och arrangör för den 15th Nordic Migration Re-search Conference som ägde rum vid Malmö

högskola. Från 2015 till och med 2018 innehar MIM det administrativa ansvaret för Nordic Migration Research. Både ordförande och kassör för styrelsen för NMR kommer tillika från MIM.

Varje termin sedan år 2000 har Malmö hög-skola varit värd för gästprofessorer i Interna-tionell Migration och Etniska Relationer. Bak-grunden till detta är gåvan som Malmö Stad gav till Malmö högskola vid dess formella start. Gåvan syftar till att stärka och utveckla excellent forskning i IMER. Denna donation gjordes för att etablera en speciell gästprofes-sur till minne av Willy Brandt vid IMER och innehas av internationellt framstående och välrenommerade forskare inom forskningsfäl-tet. Gåvan är finansierad av Malmö stad. Gäst-professuren skapar ett konstant utbyte av kun-skap och idéer och förstärker IMER-forskning-ens akademiska styrka. Gästprofessorerna möter doktoranderna, erbjuder dem individu-ell handledning, mindre gruppseminarier och läskurser. De ger också forskarseminarier för IMER-forskare, som inkluderas i den reguljära forskarseminarieserien. De håller även en of-fentlig föreläsning för en bredare publik och allmänhet från Malmö stad. Även mer

special-inriktade möten och seminarier för tjänste-män och praktiker i migrations- och etnicitets-frågor äger rum inom ramen för Gästprofessu-ren. Föreläsningarna publiceras i en särskild serie med namnet The Willy Brandt Series of Working Papers in International Migration and Ethnic Relations och publiceras både som

tryckt upplaga och elektroniskt i MUEP (Mal-mö University Electronic Publishing).

Samverkan med det

omgivande samhället

/arbetslivet

Tillämpad forskning, uppdragsforskning och utvärderingsuppdrag är viktiga fält för sam-verkan med det omgivande samhället/arbets-livet. Flera projekt med denna inriktning har bedrivits och bedrivs med utgångspunkt i forskningsmiljöns olika forskningstema som beskrivits kort ovan. Delar av de externa ningsmedlen finansierar denna typ av forsk-ning och tillför forskforsk-ningsmiljön nya och ut-manande samhällsrelevanta problem- och frå-geställningar som annars inte hade ”upp-täckts” om forskningen hade stannat inom akademin.

Sammanfattning av

forsknings- och forskar-

utbildnings miljön

Migration

• Den flervetenskapliga forskningsmiljön på migrationsområdet inom Malmö högskola bidrar till att en spännande och attraktiv forskningsdiskussion pågår mellan forskare från en mängd olika vetenskapliga ämnen som normalt inte möts på en gemensam ar-betsplats.

• Forskningsmiljön uppvisar bredd och djup i studier med både mikro- och makroperspek-tiv företrädda.

• Forskningen är också starkt förankrad lokalt och regionalt i Malmö och Skåne förutom den internationella och nationella förank-ringen.

• Det finns många och bra utvecklade kontak-ter med kommuner, förvaltningar och fören-ingar. Forskning med en internationell

kom-forskaressäer | kulturförvaltningen, malmö stad 29

Varför behövs ett demokrati- och migrations-museum i Malmö?

Med migration som en av de största samhälls-politiska frågorna som Sverige tillsammans med övriga världen har att hantera förändras också museernas roll i samhället. Idag är mig-ration som fenomen osynligt i museernas sam-lingar och basutställningar. När det tas upp sker det oftast som tillfälliga satsningar och

programverksamhet. Det finns därför ett be-hov av att med exempel från olika tidsperioder problematisera och diskutera olika typer av migration. [1] Ett sådant kunskapsbehov för - utsätter nya former av samverkan lokalt, natio-nellt och internationatio-nellt, samt direkt och digi-talt. Ett nytt museum kan i samarbete med uni-versitet, stiftelser, föreningar och ideella kraf-ter bli en framträdande arena för

kunskapsut-Lizette Gradén

Lizette Gradén är forskare i etnologi vid institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet och Associate, Affiliate Professor i Skandinaviska studier, University of Washington, Seattle. Forskningssamordnare vid myndigheten, Livrust-kammaren, Skoklosters Slott med Stiftelsen Hallwylska museet.

Migration på museum