Stadsplaner som källa

(1)

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Lennart Améen

Title

Stadsplaner som källa

Issue

7 Year of Publication

1984

Pages

44–56

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

(2)

Stadsplaner

som

källa

av

Lennart Améen

överlandets_skogar,_{sjöar, åkrar, berg och städer vilar}_ett flätverkavöverenskommelserom vem somägermark och

vatten, hurnaturenstillgångar får utnyttjasochav vem.

Överenskommelserna gäller också reglerna för ändringar

av_ägande_och_nyttjande._De_har_{träffats eller}_godtagits_av

dennulevandegenerationen invånare.

Iflätverketavöverenskommelser kanfyra skikt urskil¬

jas:dethistoriska,detuppenbara,detnybildandeoch det

överlagrande.

Dethistoriskaskiktet visar _tidigare_{generationers för¬}

sörjningssättoch ägandeformer. Detta skiktavflätverket liggerdelvisdolt i marken, delvis invävt i det uppenbara

skiktet.

Detuppenbara skiktet visarnuetsekonomi och livsfö¬

ring, kontraktoch avtal. Detärlätt iakttagbart i stängsel

och_{rågångar, vägar}_{och skyltar,}_{trafikströmmar och med¬}

delandeflöden, produktionsanläggningaroch bostadshus. I det_{uppenbara skiktet}avverksamheter finnsocksåpå¬ gående byggande och anläggningsverksamhet. Vidare

finns i skiktet faställda _{detaljplaner, byggnadslov och} andraslagavtillståndommarkens utnyttjande,somolika

parterser somgivna.

(Inledningsorden i Hans Fog: Marköversikt kontra _{översiktsplanering.} _{Plan 1983:3—4} _s 193)

I _otaliga_uppsatser _{och böcker har det}_spekulerats

över hur och varför städer _började _{byggas inom} olika kulturkretsar. Beträffandenyatidens stads-grundningar finns somregel informationattfå—

stad för stad—menså fort vi kommerneri medel¬

tiden sluter_{sig okunnighetens mörker snabbt}_kring

detlilla vivet.Huvudskälettill denna fatala infor-mationsbristärattinteenenda svensk stadskarta från medeltiden_{tycks finnas i behåll.} _Och _{i utlan¬}

detärdet inte_{mycket bättre.}

Avsaknaden av medeltida stadskartor innebär

ändåinteattviär utan_kunskapomgatorochtorg

i _{gammal tid,} _ty_de_arkeologiska_{vittnesbörden} _är

många. Allra bäst lyckas arkeologerna såsom stadskartörer när de får hand om ett lavatäckt

Pompeji ellerettigensandat Timgad. Då kan deras kartor bliexakta och_{kompletta för hela stadsytor,}

vilket sällanärfalletnärmanförsöker_pusslasam¬

manlokala_{grävningsresultat i}_ett _{Sverige där}_var¬

ken vulkaner eller öknar funnits till hands såsom

konserveringsmedel.

Ett avhuvudskälen attlåtanyatiden börja vid 1500 är _{ju boktryckerikonstens} _{införande. Gick}

detatt_trycka _texter_{så gick det}_att _{trycka kartor.}

Fröjden med detta blev dock begränsad, ty

1500-talets stadskartörer strävade sällan efter

naturtro-genåtergivningutansåg hellresomsin uppgiftatt

Fig 1. Lunds äldsta kartaärAnders Wedels skissfrån1580-talet, Kongel bibliotek,Köpenhamn, här återgiven efter Weibull1919.

Söderär_{uppåt. Trots summariskt utförande visar kartan}_att_Stor¬

torget(Forum)fortsatte söderutienförlängd torgplats,

”Torge-gade”,somäni dag återfinnssomettbredarepartiavStSöderga¬

(3)

orienteraom_{dels gatunamn}_och_{dels vissa viktiga}

byggnaders förekomst. Det kunde då bli enslags ”spatiala tabeller”, därmanknappast känner igen stadens form._Fig ₁_ärensådanspatialuppställning

för Lund och ominte_{Templum/crypta}_Lunde ut-skrivits söder om Curia _{Episcopalis (biskopens}

Lundagård) alldeles intill Praetorium (rådhuset)

skulle vikanskeblankt ha nekat tillattbilden före¬ ställer staden Lund. Då Lata Platea _(Bredgatan)

för till Portaborealis_(Norreport) straxväster om

Monasterium omnium Sanctorum

(Allhelgona-klostret) ärsaken emellertidhelt klar fastäningen lär känna_igen_Lunds _{uppochnervända kartbild.}

Fig 2 över Uppsala är på motsvarande vis en slags spatialtabellöverenmedeltida stad (rekonst¬

ruerad _{på 1600-talet i Olof} _Rudbecks

Atlantica-verk), där gatusträckningarnaärmedvetet orikti¬ ga. Ambitionenärlikväl attantaletkvartersrutor

skall vara korrekt. _{Något bättre förhåller det sig}

med den ofta _{återgivna Johannes Mejers karta}

överLund från_1650-talet,menkonfigurationenär

fortfarande _dålig.

Vanligare än stadskartor var under 1500-talet

faktiskt _{stadsteckningar, och de} _gjordes _liksom

kartorna med till synes stor detaljrikedom så att enskilda hus kan _{urskiljas med fönsteraxlar och}

allt _(se_{fig 5). Dock, den}somhar ensamtida för¬ teckningöverhusen finnersnart att nästaningen¬

tingstämmer.Jo, rådhustornet och kyrktornet kan

ofta autentiskt sticka_upp_{sida vid sida}_ur_husmas¬

sorna, och det skall naturligtvis åskådliggöra maktbalansen mellan det_{kristliga och det världsli¬} ga. För Sveriges del blev det småningom främst Eric_Dahlbergh _som_{med det bekanta planschver¬}

ket Suecia _antiqua _et _{hodierna förfinade} _denna konstatttecknafriserade_{stadsporträtt. Med Dahl¬}

bergh ärvi emellertid inne på 1600-talet, och det

blevefter handenheltnytidbåde vadgäller själva Fig 2—4. Förlaget Gallerin i Uppsala har utgivit sju vykortföreställandeolikaUppsala-sladsplaner, frånmedeltiden til! 1882. Stadsplanen

ärnumeraintebara_{något för fackmän}_{utan ett}_dokumentsomävenlekmän intresserar sigför.

Fig 2:Uppsala före ärkestiftets flyttningvid slutetav1200-talet. Vykort 1983 efter Olof Rudbecks Atlantica.

Fig 3: Drottning KristinasgaturegleringavUppsala 1643—45 (de streckade linjerna visar detnyagatusystemet). Vykort 1983efteroriginal iGenerallantmäterikontoret.

(4)

stadsbyggandet ochstadsl^arteringen.Nyheten be¬

stod iattde_{drygt hundraåriga kontinentala}_renäs¬ sanstankarna inom stadskonstruktion _började

omsättasi_{nyanläggningar med raka}gatoroch ofta

kompliceradefortifikationsgördlar förkanonkrig.

Nu_{gick det inte längre}_att_{klara sig}_utan_{riktiga kar¬}

tor, ochjust den nyssnämnde Eric Dahlbergh blev Sveriges fortifikationsideolog, som med stor exakthet beräknade_skjutvinklar_och_linjerade_upp stadskartor. För första _{gången i landets historia}

skedde alltså_{stadsplanering i ordets egentliga be¬}

märkelse, och dessa exakta 1600-talsplaner finns

dessutom istor_{utsträckning}_bevarade_som_original

(seEimer 1961).

Härtillstöter emellertiden_ny_{problematik i det}

dagens forskare får svårtattavgöravadsomverk¬ ligenblevbyggt och utförtavallt det hanserritat

i_{stadsplanerna. Särskilt då det gällde befästa}_stä¬

der _{gjordes ofta den} ena planen efter den andra upp översamma område. Sedan blev det kanske

blott bråkdelar eller_ingenting_alls _av_{ritade bastio¬}

ner,redutter och ravelinersomkom till utförande.

Bebyggelsekunskapen förbättras inte av att fors¬

karna i_{åtskilliga discipliner visat}_större_{intresse för}

stadsplanen såsom stadsbyggnadsidé än som do¬ kument över existerande _{bebyggelse vid viss tid¬} punkt.

Ingen forskare författar sin avhandling på allt

det skrivnakällmaterial han hittar och lika lite bör kartografenjobba med hela den kartbild han lagt

Fig 5. ”Stadsplan”överMalmö från 1500-talet.NärMalmö på

1600-taletfick slottet utbyggt till kastellrevsall bebyggelse till

vänsteromkastellsnittet. Sedan militärerna tappatintressetför

denfrilagdaytankunde Kungsparken anläggasdär. Elbogen =

armbåge, tyskarnas namn påMalmö, efter den armbågstika

kuststräckan Lomma—Malmö—Limhamn.

framför_sig._Det_{gäller desto}_mer_i_{bägge fallen}att

ställafrågor till materialet. Inte frågor som föds

vid_åsynenavkartan,utani förväg välövertänkta,

förberedda _{frågor. Att} ur enstaka stadsplaner få

brasvar_{på sådana här frågor blir inte lätt,}_utan_det

krävs nästanett _komparativt_grepp_{med flera}_stä¬

der_{samtidigt på dissektionsbordet. En och}_annan tycker kanskeattdetta låtersomgnäll kring själv¬

klara_dygder, _men _sanningen_är_faktiskt _att_själv¬ klar_{stringens i}_{metod och}_behandling_av_skriftligt källmaterialintealls isamma_grad_{gäller kartana¬}

lys. Kartan kommenteras ofta av forskaren så långt detärroligtochövergessedanförrentfristå¬

ende_{funderingar. Inte sällan}_är_hela_texten_skriven innan_{några stadskartor plockas fram för}_att_sam¬

manmedettantal bilder illustrera det redan_sagda.

Närdet sedan_{tillråga på allt inte framgår}omden

visade stadskartanären_{utopisk plan eller}_{ett styc¬}

ke avbildad_{verklighet kan informationsvärdet bli}

noll.

Såsom ett litet _{exempel på} en kartledes forsk-ningsbar frågeställning skall vi framöver fundera överden_{stadsbyggnadsteknik}_{som var} _förbunden

med deovannämnda_{fortifikationsgördlarna kring}

många 1600-talsstäder. Rentprincipielltutveckla¬ des denna försvarstekniksom_sagts_{på 1500-talet,} menförst under 1600-talet_{insågs till fullo hur}_oer¬ hört _{manskapskrävande det blev} _att _{effektivt be¬}

sätta _{sicksacklinjerna} _runt en större stad. Då

lanserades idén med _separata_{små fästningsstäder} — sk kastell

— intill de redan renässansbefästa städerna. De _{tidigaste kastellen byggdes}_tätt _intill

sinavärdstäder menefterettantal_krig_insågman viktenavatthålla distans mellan stad ochkastellså

attintefienden kundetaskydd i den eventuelltre¬ dan erövrade staden utan _{bli tvungen att} _{visa sig}

öppetvid anfall och stormningavkastellet. Dethär blevensvårnötförstadsbyggarna. Skul¬

le de_{flytta medeltidsborgar, flytta gamla städer el¬}

ler riva undandelarav_{gamla städer?}_En_ytterligare

möjlighet kundevara att alldelesöverge ettgam¬

malt _{stadsläge/slott för} _en _helt ny konstellation fästningsstad/kastell. På sistnämnda vis planera¬ dest exKalmarsåterupprättande (enligt fig6)efter 1611 års _{krigsförstörelse}_av_{det medeltida Kalmar,}

som var _beläget _{alldeles intill Kalmar slott.} _Lös¬

ningen blev en kompromiss innebärande att ett nytt Kalmar anlades enligt kartans stadsplan på

(5)

Fig 6. EttnyttKalmar med stad och kastellenbitifrån varandra

planeradespå 1600-talet enligt bilden. Själva den befästa staden

blevuppförd,medan kastellet aldrig kom till utförande på det här

sättet._{Krigsarkivet.}

kom till utförande. Istället rustades detmedeltida

slottet upptill kastell.

Med kalmarfalleti minnet skulle vi kunnagå till Jönköping och i enserie kartorse hela förloppet

upprepatoch då förstå varför staden resolut flytta¬ des från slottets närhet väster om _{Munksjön till}

nytt lägeösterom Munksjön. Fig 5 visadeoss ett

typiskt ”stadsporträtt” av Malmö (= Elbogen) enligt 1500-talsmodell. Såsom tillägg har jag där skrivit kastellsnittet utefterenlinjesommarkerar hur svenskarnaobarmhärtigtskar bort den del av

det danskmedeltida Malmö som _{låg Malmöhus}

alltförnäradå detta skulle_byggas_ut_{från stadsslott} tillkastell._{Varje modern malmökarta bär med den} spikraka Slottsgatan utmed Kungsparken vittnes¬ bördomdenna dramatiskahändelse i stadens _fy¬ siska_utveckling.

Med lärdomarna frånKalmar, Jönköping och

Malmö kan man med intresse och förväntan gå

vidare till kartmaterialetöverLandskrona. Detbör ha _uppstått en problematik bra lik Malmös när

slottet där skulle förvandlas till _Sydsveriges _star¬

kaste kastell. Jo_visst,somvianar avkartan(fig7)

fickhalva den medeltida staden Landskrona rivas

för kastellförsvaretsskull, och aktörerna valde då

att_tillfogaenersättande kvartersbebyggelse påut¬

fyllnader åt söder ut i det där grunda

Öresund.

Med detta tangeras ett annat mycket användbart

temasom_{systematisk grund för stadskartestudier.}

Detkanformulerasså här: _{Utfyllnadsytornas roll} i _{kuststadsutveckling.} _Temat _{hinns dock ej med}

Fig 7. Landskrona stadskartaavår 1724 visarenbebyggelsesom

faktiskthalverats knivskarptförattdetnyakastellet skulle kunna omgesmedenöppenglacisterräng. Att kartan tillkommitjustför

att_bekräfta_öppenheten _{anas av} _texten: _”Plan_af_Landscrona

Fästningsomdenbefants wid Kongl Commissionens härwaran-de. Anno 1724. ” Svenska_{riksdagen 1747fann}_att_{stadsbebyggel¬}

senlikvällåg förnärakastellet, vilket då skulleflyttasuttillön

Gråen, där sedanstoraanläggningsarbeten också pågick under

1750-talet.Attflytta och ändra stadsbebyggelseärmöjligt,men

attflytta kastell ochfästningarbrukar inte gå. Så även ifallet

Landskrona, därsnartnogdetnyafästningsbyggetpå Gråenav¬

bröts, och gamla citadellettogstill heders pånytt.Krigsarkivet.

denna_gång, menhar flyktigt berörts i kommenta¬

rentill_{fig. 10.}

Låtoss återvändaett litet_slag_till _temat_medel¬

tidsstaden. Detta är fascinerande just därför att

(som inledningsvis berördes) autentiskt kartma¬

terial helt saknas _samtidigt _som _det _{finns många} sentida rekonstruktioner. Precis som temat ”den

kastellbefästa renässansstaden” _fungerar medel-tidsstadsstudien bäst när man_{på komparativ}_bas

gårgenomettalldeles bestämt element i

stadsland-skapet. I fig 8 har medsex skandinaviska medel¬

tidsstäder visats hur äldre mot kusten vinkelräta

huvudgator levde under en stark förändringsrisk

att istället bliersatta med_{kustparallella huvudga¬}

tor (Améen 1981). Dessasenaregator anlades då

alltid _{på enahanda vis, nämligen på} en kvarters-bredds avstånd frånvattenlinjen. Och intesällan

vidgar de sig till lansettorg av gammalmedeltida

snitt. Malmös_Adelgata_är_nog_{landets bäst bevara¬} de_exempel,_men_{flera andra platser}somt ex

Östra

Aros_(UppsalaösteromFyris)har haftnuförsvun¬

na_lansettorg.

Ett mindreuppmärksammatmenmycketkarak¬

teristiskt_{lansettorg kvarstår med praktfull bebyg¬}

(6)

upp-Fig 8. Medsexolikastadsexempelhar härettförsökgjortsatti enhetligt manér inomsammakulturregionjämföra likartade stadsplanelös-ningar. Det visar sigattSimrishamnensamtbland desexfallerurmönstretgenomattaldrigha ändrat huvudgatansriktningfrån kustperpen-dikulär till_{kustparallell}_så_som_{de andra tycks ha gjort. Detta}_ger_en_{speciell relief}_och_{forskningsbakgrund}_{åt de relativtfå platser}_som_har kvar_huvudgatan_riktad_mot_{kusten. (Kartan hämtad}_från_{Améen 1981)}

fattas inte alltid av åskådaren pga_att _{den gamla}

kyrkobyggnaden upptar och fyller endel av

lan-settytan. Iövrigtäranordningen perfekt med bl a lutande vattugränder ner till Ätrans strandlinje.

Vadsomblivit mindre_perfekt _ur_antikvarisk_syn¬

punkt är naturligtvis att SJ vid Västkustbanans elektrifiering 1936/37 ladeomspåret inne i staden

tilletthelt_nytt_broläge_över

_Ätran.

_Nya_{spåret kor¬}

sar_på_en_{dominerande högbana}_{tvärs över}_Storga¬

tanoch_{samtidigt den södra delen}av lansettorget. Detta_{plus det faktum}_att_{gamla järnvägsbron}_över

Ätranhade sittöstralandfäste mitt i

medeltidsbor-gen Falkenbergshus gör att absolut ingen annan svensk_{medeltidsstadsplan råkat i så svår kollision}

med_{järnvägslinjer} somjust Falkenberg. För hal¬ landsantikvarien borde detta vara _{fruktansvärt,}

för_geografen_är_{det allra viktigast}_att_kunna_notera

falkenbergsituationen såsom ytterlighetsfallet in¬

om den_{generella bebyggelsefrågan: hur}_möts _och

reagerar medeltidsplan och järnväg? Här blir det verkligen stadskartematerialetsominförden klart

formulerade _{frågeställningen kan} ge ett överflö¬

dande rikt och _detaljerat svar i arkiven hos SJ,

stadsingenjörer, lantmäteriverket samt även hu¬

vudbiblioteken. I _{doktorsavhandlingen} _”Stads¬ plan ochjärnvägi Norden’ ’ har geografen Tommy

Book bearbetat_{frågan (Book 1974).}

Innan vi_{lämnar det pregnanta}

medeltidsrnönst-retdärsomi_{Falkenberg huvudgatan lagts kustpa¬}

rallell _{och garnerats} med vattugränder skall upp¬

märksamheten fästas videnandra_uråldrig

stads-byggnadsprincip, som för den delen är direkt en

följdavden första. Och det gäller obenägenheten

att _anlägga _en _{stad gränsle} _över _{vattendrag. Att}

Göteborg, Falkenberg och Halmstad placeratsen¬ sidigt i förhållande till de breda flödenaGötaälv,

Ätranoch Nissan inses_nog_lätt, _men_{att t}_ex_Väs¬

terås, Lidköpingoch Ystad har sin historiska kär¬

na_{på bara}_ena_sidan_av_{Svartån, Lidan respektive}

Stadsbäcken känns inte lika _{självklart! Så} _är _det

likväl, ochmankanpå gamla stadskartoröver tex

Ystad lätt iakttahur denäldre_huvudgatan

(Norre-gatan)(fig 8),ärklart parallell med Stadsbäcken på

dennas västra sidan. Gatan kulminerar i en liten

höjd, vilken de medeltida stadsbyggarnamed sed¬

(7)

bestående _{kyrka (Tesch 1983). Ystad} _öster om

Stadsbäcken ärsåledes ensekundär stadsdel. Den ganska obetydliga Stadsbäcken är sedan länge

överdäckadmenhar_{nyligen ”återupptäckts” och}

arrangeratssåsom promenadväg inne i kvarteren. Vägen skyltasnu som

Åfåran.

Någon gång anläg-ges det städer under skilda huvudmän ensidigt på båda åsträndernamittemotvarandra. Det världsli¬ gaoch kyrkliga UppsalasamtGamla och Nya Lid¬ köping (fig 10) är några av de mera tunnsådda exemplen på sådan ”komplex ensidighet”.

Stads- och _{gatuplaner kan verkligen bli till in¬}

tressantahistoriskakällorom manvet attriktade

rätta_{frågorna till dem. Med}_{ännu ett}_{exempel skall}

här demonstreras hur detta kan _{tillgå. Utgångs¬}

punktenblirenartikelavAnders Andrén med ti¬ teln: ”Städer och kungamakt— enstudie i Dan¬

marks _{politiska geografi före 1230” (Skandia}

1983:1).Därvisasattdanske kungenvästeruti ri¬ ket_(t exi Jylland) hademestfäderneärvda egendo¬

mar_{(patrimonium), vilka}_{kunde kontrolleras från}

mångamensmå städer medan han iöster(Skåne¬ land) mera stödde sig på kungsgårdarnas krono-mark _{(kungalev), vilket fordrade}_{en mera}_centra¬

liserad_{kontrollapparat via}_ett_fåtal_medvetet_stora

stadsanläggningar. Lund dimensionerades i detta

Fig 9. "Geometrisk ChartaÖfverFalckenbergs Stads Tomter och Huseställen" 1754, kopierad 1783. Av den mycket långsträckta stadskar¬

(8)

syfte redan från början

såsom

en maximalt stor stad.Det ärfaktiskt lättatt_jämföra_och_se_på_kar¬ tor i samma skalaatt lundakvarteren är _tilltagna mycketstörre änt exkvartereni Ystad,Visbyoch

andra_{gammalmedeltida}_{städer. För}_att_{inse denna} fundamentala _planskillnad _{städer emellan måste}

man vara_övertygad_om_att_{gamla tiders städer inte}

”uppstod” utan att de grundades momentant av

enskilda aktörer.

Konsekvensernaav_{lundaplanens överdimensio¬}

nering blev oerhörda. Bl adetvästligaste

intramu-rala_{partiet kring}_{S:t Peters kloster förblev i}_många hundra år odlingsmark fastän det hade en slags

kvartersindelad _{stadsplan. Efter reformationen} behöllsklosterkyrkan såsom församlingskyrka ien bykärna (kallad Klosterhusen) som med tretton

gårdar sträckte sigtvärsgenommedeltidsvallenän¬

da in _på_{platsen för} _nuvarande _Bantorget.

_Ännu

vid mitten av 1800-talet då _{järnvägen Malmö—}

Lund_byggdesvarKlosterhusens byenrealitetäven

om den kraftigt glesnat genom enskiftets utflytt¬

ningavgårdar. Järnvägsbyggarnafann då delsatt

stadsbebyggelseännusaknadesoch delsattbynvar

så _ynklig _att _man _kunde_schakta _sig _tvärs _genom den med_{bangården. Detta ledde till} _den_ur_euro¬

peisk synpunkt mycket sällsynta situationen med

Lunds _{centralstationsbyggnad} _{belägen innanför}

denmedeltida_vall-linjen.

Vilken_{stadsplan skulle vi då}_{kunna ha}somstu¬ diekälla för informationomdet relaterade_exemp¬

let? _{Nej, den stadsplanen finns naturligtvis inte} samlad_på _ett _{kartblad, helt enkelt därför} _att _S;t Peters kloster ända till 1914 bildade egen socken

och kommun utanför den administrativa staden.

som _gärna _{uteslöt alla} _detaljer _om _främmande

kommuner_på_sina_egna_stadsplaner. _Det_{går såle¬} des inte att bara låt ”kartorna tala”, utan man

måste aktivt _{gå med sin} _{bebyggelsehistoriska} _frå¬

geställning från karta till karta och plocka infor¬

mation. _Mycket_vanligt _är_att_{bebyggelsen fått sin}

utformning just genom gränsens förekomst men attdetta undandrar_sig_{uppmärskamhet}_genom_att vardera aktören bara visar sinegendomän ochgör

det_{på skilda kartor,} somsällanelleraldrig skådas

intill varandra. Forskarensrollbliralltså att_göra

justdenkarteringaktörernamissat.Tillsist blir det

lämpligen planerarens uppgift att utifrån forska¬

rens_{klarläggande kartor räkna}_ut_vad_som_är_rim¬

ligt och möjligt att för framtiden göra av det

aktuella_{bebyggelseområdet.}

DetinledandemottotavHans_Fog_påminner_om

hur_{otroligt komplext}_{bebyggelselandskapet}_är_och

om hur _{många viljor} _som _{blott partiellt fått sina}

planer uppfyllda. Väsentligt är att Fog till ”det uppenbara skiktet” räknardetaljplaneroch andra slagavtillståndom markensutnyttjande. Torsten Hägerstrand har tidigare geografiskt beskrivitdet¬

ta_på_ett_{liknande vis och då talat}_om_”den

föränd-ringsrisk”somi och med den fastställdastadspla¬

nen_ligger_över_{marken (Hägerstrand 1963).}

I denna situationärdet_viktigt_att_fundera_över

själva begreppet stadsplan.Tyvärrskiljer de flesta

forskare inte_{ordentligt på vad}somärstadsplan =

befintligtgatumönsteroch vadsomärstadsplan = utbyggnadsplan för framtiden(Améen 1973). I och

medattall _{stadskartering, där}_hela_{tätbebyggelse¬} ytanvisas iettochsammakartblad,måste bli sche¬

matisk kan _{aldrig alla detaljer} och

byggnadsan-Fig10. Lidköpings två stadssamhällen1750avSvenLeffler.Denmedeltid Gamla Staden blevfrånbörjanuppfördpå Lidans östra strand och hade_{huvudgatan karakteristiskt}_{löpande från}_Törget_{(vid bron) förbi}_{kyrkan, så}_{att ett system}avtvärgåendevattugränder nåddener

till åstranden.På1600-taletbyggde läckögreven De la Gardieenkonkurrerandestad påvästrastrandenavLidan. Här anlades det då tidsty¬

piska rutkvarterrunt ett stortregelbundettorg(såsombilden visar).Efterbrand 1849reglerades ocksåöstrasidan tillettrutnätsom(enligt

byggnadsstadgan 1874)iennödvändigstadsplaneändring 1878ftckenöst-västlig parkesplanad kringkyrkansamtdenmeranordsydliga "Planteringsgatan” såsom esplanadstråknermotVänern. Detvärdeladdade uttrycket Esplanaden åsattes densydligasteavNyastadensga¬

tor,fastän detför denna stadsdel aldrigplanerades eller byggdesannatänallégator.—1den här visade kartbilden står det utmed

vänerstran-denföljandetext:”Denna Siöstrandäraftagensomden berätteswaraenärSjönäraffull-watten,mennärflodinfaller går thenupemot

tomterne.”_{Dylikt marskland}_ockuperas_{alltid successivt}_av_{stadskommunen,}_som_{förutom industrier}_nästan_{säkert placerar}_ut_{sin Järnväg} med_{bangårdar och hamnspår på dessa utfyllda}_{strandytor. Så}_ävenledes_l_{Lidköping, där Lidköping-Stenstorps Järnväg}_tom_{lyckades läg¬}

gasitt stationshus ietttidstypiskt barocklägemittför ovannämnda Planteringsgatan, vilken då omdöptes till Järnvägsgatan.

Slutligen—förattverkligen utnyttja alla stadsplanekartans möjligheter—skall vi inte glömmaattmellan1622 och 1810 måste samtliga svenska städervarakringgärdadeavtullmur eller staket på grundavLilla tullen. Jo, lidköpingskartanav1750har mycket riktigtfyrastads¬

portarangivna, ochvidfleraavdemläsestexten”tullstuga”. Självastaketet,sommed nödvändighet måste löparunthela staden,ärdock

(9)

(10)

ordningarkomma med.Detta görfaktisktattbåda

de_{nyssnämnda varianterna}_av_stadsplan_har_något

av_utopi_över_sig. _Ingenting_är_i_den_verkliga_staden

såenkelt somdenraka_linjaldragna_{kvarterssidan}

försöker hävda. _{Huskropparnas} _{lägen inom kvar¬}

terenhar den formella _stadsplanen _genomgående försökt_slippa_att_återge_även_{där skalan skulle ha} kunnat tillåta detta. Istället har_{stadsbyggarna}_lik¬

somlantmätarna vid_{skiftesförrättningar} _i_byarna åstadkommit _långa _och _{utförliga kartkommenta¬}

reri skrivnaaktervid sidanavkartan._Stadsplanen blev dåsom_{begrepp mycket}_mer_en_juristernas_re¬

geltextänenkartografernas plan.

Förvånansvärt _länge _{avstod dock här i} _Sverige

jurister och administratörer från att inbegripa

stadsbyggandet i allmän lagstiftning. Mycket be¬ stämda _{stadsbyggnadsprinciper} _fanns _visserligen

redan undermedeltiden,meni konsekvens medatt stadsgrundandet var kungens egen affär förblev också avstickandet av en _{stadsplan kungens} _per¬

sonliga uppdrag. Ifall befästningarskulle till blev

det också i allra_{högsta grad något kungen}_person¬

ligenmåste godkänna liksomåteruppbyggandeef¬

ter brand. Just att _planera _{rekonstruktion} av

brandskadade trästäder blev efter hand en sådan

rutinåtgärdi det skogiga Nordeuropaattryssarna

1812 skickadeut_{till alla sina guvernement ett}_slags

album med _{mönsterplaner där} _breda _grönbälten

utgjorde obligatoriska brandgator. Precis vid den

tiden_{organiserades Helsingfors}_{såsom huvudstad i}

nya ryska storfurstendömet Finland. De erfaren¬

heter som vanns i _Helsingfors _{och andra städer}

samlades ien_{generell finsk}_{byggnadsstadga}_av_år

1856.

Sverige var då fortfarande utan allmän

stads-byggnadslagstiftning, men 1862 års nya kommu¬ nallagar aktualiserade generella regler förrymliga,

brandsäkra och sunda _{stadsplaner. Så tillkom då} byggnadsstadganav 1874 såsomen försenad men

oerhört_sträng_order_att_{varje svensk stad borde}_re¬

organiseras efter de nya signalerna. Inom två år

måste alla städer inlevereraen_{fullständig plan}_över

sin nuvarande och kommande kvartersmosaik.

Detvar_{otvivelaktigt med denna händelse stadspla¬} neni modern_{mening föddes för Sveriges del. Inte} sällan blev_{planerna mäkta utopiska,}_men_även_om

de tillblott _{ringa del kom till}_utförande vardessa

plankartor underett kvartssekel helt styrandeför respektive stad. Och det rörde sig inte om vilket

kvartssekelsomhelstutanomden tid då industria¬

liseringens vinsterkunde ekonomiseraett överdå¬

digt husbyggande inästan bombastisk arkitektur. Några årinpå 1900-talet kom detta stadsbyggande

snabbt i_vanrykte_och_ersattes_{successivt med}_mera modernistiska_{planlösningar}_{och hustyper. Det vi¬} sade_{sig då svårt}attfamnaensvällande stad ien en¬

da_{totalstadsplan,}_{och så blev det allt}_vanligare_att

fastställa_stadsplan_för_baraenstadsdel ellernågra

kvarter åt_{gången. Det}nyaarbetssättet kodifiera¬

des i_{lagen angående stadsplan och}_{tomtindelning}

av 1907 samt _ytterligare genom lagen om fastig¬

hetsbildning i stadav 1917. Den sistnämndalagen

förutsatte att det _upprättades _{fastighetsregister,}

meneftersom_stadsplanensomsådanejskulle gå så långtsomtill tomtindelning inom kvarterenmåste

fr o m 1920-taletensärskild_{registerkarta föras.} _I

denna_{registerkarta}_{sammanfattades alla de}_tomt¬

gränser som kunde framplockas ur fastighetsre-gistrets information.

Med ordet _fastighet menar juristen ett stycke

mark, och han kallar inte somlekmannenett hus för _fastighet. _{Så där stod} _man _efter ₁₉₁₇ _års _lag¬

stiftning med delsenformell stadsplan i småbitar

ochutan husutritadesamtdels_{registerkarta med}

allagränserutritade fastän ej heller där några hus

fannsutsatta.Till_{råga på}_dekadensen_slutademan

snart _upp _med _att _trycka _{registerkartan, och den}

ersättande_{tuschtransparenten}_{raderades sedan allt} efter det _{fastighetsbildningen fortgick så} _att _man

nuiefterhandofta saknardokumentation frånde

olika decennierna.

Naturligtvis kunde många stadsingenjörer inte

alls accepteradennabrist på översiktligbebyggel¬

sekarta över sina städer och de sammanställde

samt_{tryckte då}_s _k _{stadsingenjörskartor}_{i 1:4 000}

eller 1:5 000. I sådana _{kartsammanställningar} finns förutomtomtgränseralla byggnadskroppar

medtagna ofta med konventionell färgsättning i

rött, gult eller brunt allteftersom de är byggda i

sten,träellerreveteratträ.Ibland ärsådanastads¬

ingenjörskartor hela små konstverk med

kartu-scher förutom att de är informativa. Men _varje forskare måstevara beredd_på_att _{stadsingenjörs¬}

kartor bara förekommer _{sporadiskt. En}

kvarsit-tande _{stadsingenjör} _moderniserar _kanske _sin

gamla kartaett pargånger,ennytillträdande stads¬ ingenjör ritar hellreuppnågot alldelesnyttiannat manér—eller ocksågörhan ingenting alls.

(11)

Fig 11. Varbergs stadsplan, fastställd 1876, kanses sometttypiskt kartsvar på kraven i 1874 års byggnadsstadga.—Historisktsettvarut¬

gångspunktenen1200-talsborg, vilken 1612 blivit utbyggd till kastell åten sammaår intillflyttad dansk stad (”Varberg på Platsarna”). Sta¬

den_befanns_snart_{ligga för}_nära_{kastellet, och}_när_{den brunnit 1666flyttades den till nuvarande läge rakt innanför kastellet. Planlösningen} blevettkonventionelltrutnätmedtvå_{flankerande sneda skjutgator i kanterna. Södergatan och Norrgatan. 1876 års plan accepterade}som

synesheta det centralarutnätetkringtorgoch kyrka såsom ”gammal stadsdel” (= desextonljusa kvartersrutorna i mitten). Istället för de snedaskjutgatorna (vilkasestuntprickade på kartbilden) planerades raka och breda esplanader avskärmande ’ ’ny stadsdel ”med dessobliga¬

toriskask_{tomtskillnadsgator inne i kvarteren. Ytterligare parkstråk}_är_{visade med stiliserade buskar och träd. Allt andas på kartan grönska,} ordning ochrymlighet.I verkligheten blevnästaningentingavalltdetta utfört, och 1908 ritadesennystadsplan,somerkände delsattde sneda

flankeringsgatorna levdekvar med hus och allt, delsattingentingavesplanaderna kommit till utförande. Visserligen behöllsnamnet Esplana-denmenåsattesnuettheltannatparkprojekt längrenorruti staden.—Till varbergsfallet finns månganäraparalleller och varianter i svensk stadsutveckling.

(12)

är_{inlagt den stadsplan}sompå 1880-talet skullegeplats förnya

bostadskvarter.Helgonagården kalladesdengamla klosteregen¬

domsomi_{statlig regi hölls}_utanför_{den civila stadens exploate¬} ring. Efter Améen 1983.

Ar 1971 _{genomfördes den}_kommunreform som

i folkmun har_sagts_innebära_att_Sverige_avskaffa¬

desina städer. Såillavar detinte,men faktumär

att stads- och landskommuner_{sammanslagits till}

en_enhetlig_ny_{kommuntyp. Redan} _{1963 framlade}

fastighetsbildningskommitténettförslagsomtogs

av1970års_{riksdag och från 1/1 1972 gällde såsom}

ny enhetlig fastighetsbildningslag (FBL) i de nya

kommunerna. Genom att avse all mark utan in¬

skränkningar vid domängränser kan arbetet kring FBL visas via heltäckande_{flygfoton, vilka sedan} bl a _{publiceras såsom Sveriges ekonomiska kart¬}

verk i skalan 1:10 000.

Kontentanavdenna_{snabbgenomgång}_måste_bli

att fram till 1874 års _{byggnadsstadga blev det}

främst i samband med storbränder och försvar

som de _{gamla stationära städerna detalj kartera¬}

des. BS 1874ledde tillen_våg_av_{läckra stadsplaner}

(set exfig 11). Det får ej glömmasattdenna bygg¬ nadsstadga kunde införas också i delar av lands¬

kommuner, där då definitionsmässigt

municipal-samhällen bildades. I och för _{sig skulle dessa}

stadsplanekartor inte innehållaannatänhelakvar¬

terutan_hustecken,menkonstruerandet föregicks

ofta av _noggranna _{inventeringar redovisade i}

handritade översikter med varenda existerande

huskropp inlagd.Dettaärettoerhörtfintmenän¬

nu _{ganska lite utnyttjat källmaterial för}_våra _stä¬

ders _{bebyggelsehistoria. Det finns i princip} _tre ställen där dessa arbetskartor kan återfinnas_idag:

1) Vederbörande kommuns

stadsingenjörskon-tor.

2) Vederbörande läns lantmäterienhet (vilken

förr kallades _{lantmäterikontoret).} Gäller specielltmunicipalsamhällena.

3) Lantmäteriverket iGävle.

Sedan finns det ännuen stor_{stadskartesamling}

värdattnämnas.Denuppstodgenomattdetenligt

BS 1874var_Kungl_Maj_:t_som_slutgiltigt_{skulle stad¬}

fästaalla _{stadsplaner. Dessa insända kartor kom}

att arkiveras av _{Byggnadsstyrelsen,} _som ₁₉₆₇

av-knoppade Planverket, vilket först fanns kvar i Byggnadsstyrelsens skugga på Hantverkargatan i

Stockholmmen1982_flyttade_ut_till_eget_vid

Väster-broplan, där utlokaliserade Vägverket lämnatsto¬

ra_utrymmen_efter_sig._Var_{gång generaldirektören}

träderutursittrummöterhansögai korridorentre

stycken inramade tavlor utvisande fastställda

stadsplaner för Nicolaistad (Vasa) 1855, Lovisa 1857och_Ny_{Carleby 1858. Planerna}_är_utförda_en¬

ligt intentionerna i 1856 års finska byggnadsstadga

men _{nyttjades också} _som _mönsterblad _av _förfat¬

tarnatill_{vår egen}_{BS 1874.}_Att_dessa_tre_bilder_nu

plockats fram, ramatsinoch fåttensådan ärofull

placering vittnar omdet storaintresse svenskarna plötsligt fått för det sena 1800-talets

stadsbygg-nadshistoria. _Naturligtvis _{har det inte}stannatvid

tre tavlor _på en vägg utan i planverkets källare finns_{tillgängligt}envälordnad samlingavhistoris¬ ka_{stadsplanekartor utvalda}_ur_{byggnadsstyrelsens} gamla lagrade material. Detallramestaär atthän¬

föra till den_{magnifika stadsbyggnadsstil}somsteg¬ vis _skapades av 1856 års finska och 1874 års svenska_reglemente. _{Någon jämförelse mellan}en¬ stakafinskaochsvenska städer skall inte_göras_här

nu, mendensomstartardylikkomparationmåste

varamedvetenomden_{synnerligen väsentliga skill¬} nadsomfinnsmellan de två_stadgorna._Den_finska

stadgan erkänner socialekonomiska skillnaderoch

(13)

fat-tiga medanden svenska BS1874låtsassom omalla

stadsbor har_precissammamöjligheter.

Slutsatsenblir vadovan_{redan sagts:}_stadsplanen

ärenutmärkt informativ källa. Men densominte känner _planerandets _{förutsättningar får också}

ganska svårt att tolka det stadslandskap planen

gettupphov till.

Appendix

När man försöker använda stadsplanen som be-byggelsehistorisk källaärdetnaturligtvis inte bara

kartbilden som är av intresse. Till kartan hör en myckenhetskrivna akter, regler och beslut. Allra

mest_givande_är_kanskeattviaprotokoll följa den

beslutsprocess som lett till enviss plan. Därefter

blirdetminst lika intressantattsevarför endast be¬

gränsade delaravplanen genomförs innanenhelt ny planlösning tas som handlingsprogram. Sum¬

manavdet hela blirattden_verklighet_som_{för da¬}

gen existerar ärett kompromisskonglomerat som ingen egentligen önskade. Den spännande forsk¬

ningsuppgiften måste dåbliattförsöka räknautur

vilka_{överlagda stadsbyggnadssystem de} _olika_de¬

larnaavstadsbilden härrör.

Förattfådet_{sagda illustrerat skall här kartledes} såsom_{fig 12 återges}_ett_{parti kring Norrtull i Lund} (kartan är publicerad i Améen 1983). Norrtull är

samma_plats_som_{vi i fig 1 identifierade såsom Por¬}

taborealis.

Med brutnalinjersesi fig12enstadsplan förut¬

vidgning som stadsingenjör A B Jakobsson fick

fastställd1880.Endast rutkvarterennärmast_järn¬

vägen kunde i realiteten genomföras p g a svåra ägoförhållanden iöstradelen.Kronanpå Jakobs¬

sons _{stadsplaneverk skulle bli den} _{nya av} _stadens

ledande arkitekt _{(Helgo Zettervall) ritade}

Allhel-gonakyrkan, och denskulle riktasmotparadstrå¬ ket _{Laurentiigatan. Kyrkliga intressen lyckades}

emellertid efteren_{mångårig strid vrida kyrkan till}

öst-väst_{enligt kristen sed.} _Detta _framtvingade_en

rad_{stadsplaneändringar 1888 (prickade linjer i fig}

12)förattkyrktornetfortfarande skulle kunnases itreolika_{gatuperspektiv.}_{Kring Finngatan utveck¬} ladestvärtemot_{stadsplanetankens hyreshus istället} på enskilt initiativen patricierförstadmed villor. Helgonagården var en statlig egendom, som den

kommunala _{planeringen ej rådde på}— där finns

idag uteslutande landstingets lasarett och statliga

universitetsinstitutioner. Äldstblanddessaär

bis-kopshuset(ursprungligen byggt såsomnaturveten¬

skaplig institution). Detta hus låg sedandefinitivt i

vägen för den esplanad stadsingenjör Jakobsson enligt BS 1874varskyldigattfå till stånd pågrän¬

sen mellan_{stadgans ”gammal} _{stadsdel” och ”ny} stadsdel”. Partiellareservatfinnsännu kvaröster

om_{biskopshuset,}_men_{själva esplanaden har}_aldrig

kunnat komma till stånd.

Såärdå_{stadslandskapet fullt}_av_halva_intentio¬

ner. När _dagens _{fastställda detaljplan visar god} överensstämmelse med _verkligheten _är _{det ofta}

därförattman_resignerat_{inför verklighetens vilda}

mosaikoch helt enkelträttat_{stadsplanen därefter.}

Lennart_{Améen, f 1926,}_fil_{dr, docent och}_universi¬

tetslektor i _{kulturgeografi} _{vid Lunds} _universitet, författare till bl a _{Stadsbebyggelse och domän¬}

struktur, Lund 1964.

Litteratur

Améen, Lennart, 1973. Stadensgatorochkvarter. Lund.

—, 1979. Det svenska esplanadsystemet. 5vGeografisk Årsbok —, 1981. Stadslandskapets förändringsrisker. Sv Geografisk

Årsbok

—, 1983. När Lundväxteursin smästadskostym. Ur Förr och framöver. Gamla Lund. Förening för bevarandeavstadens min¬

nen.Årsskrift1983_(nr65).

Book, Tommy, 1974. Stadsplan och järnväg i Norden.Meddfr

Lunds Univis_{Geogr Inst.} _{Avhandlingar LXIX. Lund.}

Eimer, Gerhard, 1961. Die Stadtplanung im schwedischen Ost-seereich. Lund.

Hall, Thomas, 1981. Den svenska stadenväxerfram. Forskning

ochframsteg 1981:7.

Hägerstrand, Torsten, 1963. Vidaremotstadslandskapet. Sv Stadsförbundets Tidskrift (jubileumsnummer) ”100 åravkom¬

munalsjälvstyrelse 1862—1962”.

Orienteringomdennyafastighetsbildningslagen (FBL). Infor¬

mation från_{Lantmäteristyrelsen.}_{Meddelande 1971:6.}

Tesch, Sten, 1983. Ystad IL RapportMedeltidsstaden45.Rik¬

santikvarieämbetet 1983.

Weibull, Lauritz, 1919. KartoröverStaden Lund och dessjor¬

(14)

Town Plans

as

Potential Sources

by

Lennart Améen

Theauthor,ahumangeographerattheUniversity

of_{Lund, discusses}_different_types_of_town_plans_in Swedish archives and the information _they can provide.Urbanhistoryisadisciplinethatcanderi¬

veconsiderable benefit from_studying_town_maps. The first realtown_planswere_{designed only}in the

17th century.Previoustothistime,mostplanswe¬

re_{merely sketches (fig 1)}_or_{reproductions}_{of exis¬}

ting configurations (fig5), with buildings in fairly

imaginative arrangements. That proper maps ap¬ peared in the 17th centurywasprimarilyduetothe

military,and their needtomeasureangles ofcan¬

nonfire_precisely.

Whentownmaps are_{being analyzed, it is usually}

best to concentrate on a definite _phenomenon,

which canbe examined_thematically_from mapto

map. Toshowtheadvantagesof thisthematicme¬

thod, whichcanbeabit difficultand monotonous, the relation between town and fortress in urban

settlement has been chosen as a demonstration theme._Using_a_{number of examples (Malmö in fig}

5, Kalmar infig6, Landskrona in fig7, and

Var-berg in fig 11), a comparative examination shows

how_attempts_were_made_to_{broaden the}_open_ter¬

rainsector_(the_glacis)_{between the}_{fortress and the}

nonmilitarytown. To obtainlarger areas ofopen

terrain, the massive and powerful fortress could

hardlybe moved. Asaresult, the civiliantownwas

obligedtopull downbuildingsin thevicinityof the fortress,ortocompletelyvacatetheneighborhood

ofthefortress. The conclusion froma_comparative

analysis ofvarioustownplans isthatmilitary engi¬ neering took precedencein townplanning during

the 17th_century,_and_many_towns_were_{built in}_a_si¬ milar _fashion,_according _to_{accepted principles of}

military strategyand engineering.

Oldtowns _rarely_grew _on _their _own; _they _were

usually founded bya person in authority. Towns

were never_placed _astride_a _stream, _but _were_only

builton onebank.The_original_main_street_usually

was_{perpendicular}_to_{the river}_bank,_{but often}_was

redefinedtobe_{parallell with the shore}_lineatalater

time_{(see example in fig 8). Another}_{dominant and} uniformurbanfactorcanbeseenin coastal_towns,

whereareas thatwere once_water, _{but which have}

been _filled, are used for the building of railways

and _stations, _and _spectacular _street _perspectives

ending with major industrial or transportation

buildings. Aswas thecasewithfortifications, one

canlookatthis_prim,arily_{as a}_{technological/topo¬}

graphical problem.

The article concludes withan_{examination of}a

less-technologicalfactor intownbuilding—thele¬

gal context within which towns grew. Not until

1874 did Swedish towns _get _{generally-valid buil¬}

ding by-laws, which suddenly became ofdecisive

importanceinurbandevelopment.Afteraquarter ofa_century,_however,_the_{legal foundations}_{of the¬} se strict _building_by-laws were foundto be weak,

and thus national _{town-building legislation} _was

passedinSweden in 1907. ThepresentBuildingAct

was _{promulgated in} _{1947. How the} _building _by¬

laws 1874 functioned in Swedishtown_planning_is

shownin_fig _11, _an_{example from Varberg.}

Thetown_{plan offers}_usefulsourcematerial.The

map,however, doesnot_{speak for itself.} One hasto ask well-considered questions, and derive the

answers from a _comparison _among _equivalent