S c a n d i a 7 6 : 1 5
Medverkande i detta nummer
Henrik Edgren (f. 1972) är fil.dr. och postdoc i historia vid Linnéuniversite-tet. Edgren disputerade 2005 vid Uppsala universitet på avhandlingen Publici-tet för medborgsmannavett. Det nationellt svenska i politiska Stockholmstidningar 1810–1831. Här skriver han bl.a. om hur viktigt det blev i den nya konstitutio-nens och tryckfrihetens kölvatten, inte minst för nya framväxande samhälls-grupper, att diskutera politik och samhällsreformer utifrån nationsanknutna utgångspunkter som patriotism, medborgskap, fädernesland, allmän opinion och nation. Edgren har även forskat och skrivit artiklar om den svenska natio-nalismens genomslag och ändrade innehåll från mitten av 1800-talet, exem-pelvis utifrån hur staten utformade läroböcker till svenska folkskolebarn från slutet på 1860-talet. I detta sammanhang har han diskuterat viktiga samtida politiska och kulturella strömningar som skandinavism och nordism. Adress: Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet, 351 95 Växjö; e-post: henrik.edgren@lnu.se.
Monika Edgren (f. 1953) är professor i genusvetenskap och docent i his-toria. Hon skrev sin avhandling Tradition och förändring. Könsrelationer, om-sorgsarbete och försörjning inom Norrköpings underklass under 1800-talet (1994) inom arbetar- och genushistoria och har därefter huvudsakligen arbetat med feministiska och postkoloniala perspektiv utifrån aspekter som nation, plats/ rum, diskriminering och sexuellt våld. Monografier är Från rike till nation. Arbetskraftspolitik, befolkningspolitik och nationell gemenskapsformering i Sverige under 1700-talet (2001) och Hem tar plats. Ett feministiskt perspektiv på flyttan-dets politik i 1970-talets sociala rapportböcker (2009). Bland senare artiklar kan nämnas ”Colonizing Women’s Bodies. Political and Economic Discourses on Nationhood and Motherhood” i Journal of Women’s History (summer 2010) och ”Förtryckets komplexitet. Om behovet av nya analysverktyg inom arbe-tarhistorien” i Scandia (2008:1). Adress: Genusvetenskap, Malmö högskola, 205 06 Malmö; e-post: monika.edgren@mah.se.
6 S c a n d i a 7 6 : 1 Helena Tolvhed (f. 1974) är fil.dr. och lektor i historia vid Malmö hög-skola. Hennes forskning är inriktad mot modern kulturhistoria, genus och idrott. I avhandlingen Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpres-sens representationer av olympiska spel 1948–1972 (2008) utgör det intersektio-nella perspektivet ett teoretiskt avstamp, och ligger också till grund för försök till metodologisk vidareutveckling i mötet med empirin. Tolvhed arbetar för närvarande med ett projekt (finansierat av Centrum för idrottsforskning) där den kvinnliga idrottens villkor och förutsättningar undersöks i fyra delstudier som tidsmässigt omspänner perioden från 1910-talet till år 2010. Adress: Lärar utbildningen, Malmö högskola, 206 05 Malmö; e-post: helena. tolvhed@mah.se.
Maria Vallström (f. 1967) är fil.dr. och forskare vid historiska institutio-nen, Uppsala universitet. Hon disputerade i etnologi 2003 med avhandlingen Arbetslöshet och arbetsfrihet – moral, makt och motstånd. Efter disputationen har hon fortsatt forska om arbete och genusrelationer, men med tilltagande fokus på den industrialiserade landsbygden och migrationen från Finland till Sverige under efterkrigstiden. Från 2010 arbetar hon i forskningsprojektet ”När verkligheten inte stämmer med kartan. Sociala och kulturella förutsätt-ningar för landsbygders hållbara utveckling”, förlagt till Institutionen stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Adress: FoU Söderhamn, CFL, S. Järnvägsgatan 7, 826 80 Söderhamn; e-post: maria.vallstrom@hist. uu.se alt. maria.vallstrom@soderhamn.se.
Rosemarie Fiebranz (f. 1959) är fil.dr. och forskare i historia vid Upp-sala universitet. Hennes forskning har främst rört arbete och genus i agrara sammanhang, som i avhandlingen Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750–1850 (2002). I det pågående projektet ”Skogsbygdsliv” prövar Fiebranz ett intersektionellt perspektiv för en studie av skogsarbetarhushåll i Ångermanland kring 1900-talets mitt. Sedan 2008 är hon koordinator för databasen Gender and Work, inom forskningspro-grammet om perioden 1550–1800, med samma namn. Adress: Historiska institutionen, Uppsala universitet, Box 628, 751 26 Uppsala; e-post rosemarie. fiebranz@hist.uu.se.
Åsa-karin Engstrand (f. 1971) är fil.dr. och forskare på remeso, Insti-tutionen för samhälls- och välfärdsstudier, samt lärare vid avdelningen före-tagsekonomi, båda vid Linköpings universitet. Hennes forskning fokuserar huvudsakligen på olika aspekter av arbetslivet, ofta i ett historiskt perspektiv. Hon disputerade på en avhandling om lokal näringslivs- och arbetsmark-nadspolitik, The Road Once Taken. Transformation of Labour Markets, Politics
S c a n d i a 7 6 : 1 7 and Place Promotion in Two Swedish Cities, Karlskrona and Uddevalla 1930– 2000 (2003). Hon har också skrivit om begreppet flexibilitet i en historisk kontext, bl.a i ”Flexibility’s New Clothes” i Flexibility and Stability in Working Life, (red.) Bengt Furåker, Kristina Håkansson och Jan Ch. Karlsson (2007). För närvarande analyserar hon europeiska socialfondsprojekt inriktade mot integration i arbetslivet. Adress: remeso, Linköpings universitet, 601 74 Norrköing; e-post: asa-karin.engstrand@liu.se.
Recensenter
Bodil E.B. Persson, leg. läkare och FD, Lunds universitet Andreas Hellerstedt, FD, Stockholms universitet Kristian Gerner, professor, Lunds universitet Pia Lundqvist, FD, Göteborgs universitet Ann-Catrin Östman, FD, Åbo Akademi Harald Gustafsson, professor, Lunds universitet David Dunér, docent, Lunds universitet
Anna Ohlsson, doktorand, Stockholms universitet Charlotte Tornbjer, FD, Lunds universitet Anna-Karin Frih, FD, Örebro universitet Johan Svanberg, FD, Linnéuniversitet Johan Östling, FD, Lunds universitet
My Klockar Linder, doktorand, Uppsala universitet Johanna Overud, FD, Umeå universitet
Anna Gavanas, docent, Institutet för framtidsstudier, Stockholm Sara Edenheim, FD, Umeå Universitet
Vanja Lozic, doktorand, Malmö högskola
