Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö : Personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö

Örebro universitet

Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå Examensarbete Magister, 15 högskolepoäng Vårterminen 2012

Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö

- personliga assistenters upplevelse av sin

arbetsmiljö

Well-being in a challenging work environment

- how personal assistants experience their

work environment

Författare: Ingela Holm Gunilla Sellstedt

Sammanfattning

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari

1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes, med personer som arbetade som personlig assistent, i två olika kommuner. Intervjuerna

analyserades genom en latent innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som beskriver assistenternas upplevelser i arbetsmiljön; professionellt förhållningssätt, respekt för brukaren, emotionell påfrestning, fysisk påfrestning, trygghet i yrkesrollen och stolthet i yrkesrollen. Ett övergripande tema skapades under arbetets gång: Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö.Slutsats: De personliga assistenterna upplevde trots stora

påfrestningar i arbetsmiljön, både när det gäller de fysiska och de psykosociala belastningarna, välbefinnande i arbetet. De kände också trygghet och stolthet över att de kunde hantera den utmanande arbetsmiljön de ställdes inför. Företagssköterskan har en viktig roll att vara

uppmärksammad på de arbetsmiljöförhållanden som de personliga assistenterna arbetar under. De personliga assistenterna behöver känna stöd och handlingsutrymme för att balansera belastningar de utsätts för i yrket.

Nyckelord: Personlig assistans, arbetsmiljö, upplevelser, krav - kontroll.

Abstract

Background: The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional

Impairments came into force on 1 January 1994.People with major, lasting disabilities have been guaranteed better living conditions by means of personal assistance. Working as a personal assistant in the homes of people with different types of disabilities can vary considerably. Attention has been called to various inadequacies in the work environment of personal assistants. Purpose: To describe how personal assistants for the third category of people under LSS experience their work environment. Method: Six semi-structured interviews were conducted with personal assistants in two different municipalities. The interviews were subjected to a latent content analysis. Results: The results are described on the basis of six categories: professional attitude, respect for the patient, emotional stress, physical stress, sense of professional security, and professional pride. An overarching theme was created during the process: Well-being in a challenging work environment. Conclusion: The results showed that the personal assistants experienced a sense of wellbeing despite major physical and psychosocial stress factors in their work environment. They also experienced a sense of security and pride in their ability to deal with the challenging work environment that they encountered. Occupational health nurse has an important role to be notified of the

working conditions that the personal assistants working under. The personal assistants need to feel supported and room for maneuver to balance the loads they are subjected to in the

INNEHÅLL

1. Bakgrund

4

1.1 Stöd till funktionshindrade

4

1.2 Yrket personlig assistent

5

1.3 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar

6

1.4 Teoretisk referensram

6

1.5 Företagshälsovård och företagssköterskans roll

7

2. Problemformulering

7

3. Syfte

7

4. Metod

7

4.1 Studiegrupp

8

4.2 Datainsamling

8

4.3 Databearbetning och analys

9

5. Etiska överväganden

10

6. Resultat

10

6.1 Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö

11

6.1.1 Professionellt förhållningssätt

11

12

12

13

14

14

6.2 Resultatsammanfattning

15

7. Diskussion

16

16

17

20

20

21

8. Referenser

22

1. Bakgrund

Under vår utbildning till företagssköterskor har vi uppmärksammat att personliga assistenter är en yrkesgrupp som har speciella arbetsvillkor, vilket företagshälsovården och

företagssköterskorna bör ha kunskap om för att kunna erbjuda stöd i arbetsmiljöarbetet. Socialstyrelsen beskriver i sin slutrapport (Degerlund & Omne-Pontén, 2001:15) om

handikappreformen att den personliga assistansen är den enskilda insatsen i lagen om särskilt stöd och service (LSS, SFS 1993:387), som uppmärksammats mest. Livskvaliteten

förbättrades för en majoritet av dem som beviljats insatsen. Det framgår att det är viktigt att uppmärksamma arbetsvillkor och yrkesstatus för de personliga assistenterna som yrkeskår för att trygga kompetens och framtida rekrytering. Det krävs goda arbetsförhållanden och god arbetsmiljö för att i framtiden kunna behålla de personer som trivs i yrket och även locka intresserade och lämpliga personer till yrket (Degerlund & Omne-Pontén, 2001:15) .

1.1 Stöd till funktionshindrade

Den 1 januari 1994 infördes lagen (LSS, SFS 1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade. Lagen innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer med funktionshinder som behöver omfattande hjälp i sin dagliga livsföring. Den som omfattas av LSS tillhör lagens personkrets och har rätt att söka insatser om man har behov av stöd och inte får stödet på något annat sätt. LSS personkrets delas in i tre grupper och

innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service. Med personkrets ett avses personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Den andra personkretsen är personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Med personkrets tre menas personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som har ett omfattande behov av stöd eller service (LSS, SFS 1993:387).

Lagen (LASS, SFS 1993:389) om assistansersättning innehåller föreskrifter om ersättning av allmänna medel till vissa funktionshindrade, kostnader för personlig assistans. Det

övergripande syftet med lagstiftningen är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full

delaktighet i samhällslivet för människor med omfattande funktionshinder. Den som omfattas av LSS har rätt, att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt denna lag, om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov. Kommunen eller försäkringskassan beslutar om rätten till assistans och med hur många timmar som beviljas (LASS, SFS 1993:389).

LSS omfattar tio olika insatser för särskilt stöd och service. En av dessa insatser är personlig assistans, som är ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Stödet ska ges till den som på grund av funktionshinder behöver hjälp att tillgodose de grundläggande behoven i vardagen som personlig hygien, måltider, av- och påklädning och att kommunicera med andra. Verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes

1.2 Yrket personlig assistent

Assistansreformen har inneburit att en ny yrkeskategori vuxit fram. Det har beräknats att ungefär 50 000 personer arbetar som personlig assistent i Sverige (Socialstyrelsen, 2007). Yrkeskåren är som grupp förhållandevis ung och består till största delen av kvinnor, även om båda könen och de flesta åldrar finns representerade. De personliga assistenterna arbetar oftast ensamma (Körler Krantz, Nordström & Lindqvist, 2002:5).

Kärnan i yrket är att bistå en person med funktionshinder på ett sådant sätt som främjar dennes levnadsförhållanden och delaktighet i samhället. Det handlar om att assistera såväl i hemmet, i skola och på arbetsplatser, som under fritidsaktiviteter. I kombination med stora variationer avseende ålder, familjesituation, arbete, fritidsintressen och boende, kan arbetet som personlig assistent skilja sig väsentligt för olika assistenter (Socialstyrelsen, 2007).

Ibland finns det också andra familjemedlemmar i hemmet såsom make/maka, barn eller föräldrar. Vissa av dem upplever, naturligt nog, att det är påfrestande att en utomstående person befinner sig i deras hem. Sammantaget innebär det att de personliga assistenternas arbetsförhållanden kan vara, men inte behöver vara, fysiskt och psykiskt ansträngande, komplicerade och konfliktfyllda (Körler Krantz, Nordström & Lindqvist, 2002:5).

Handikappreformen och möjligheten till personlig assistans har ökat livskvaliteten för svårt funktionshindrade och deras familjer i Sverige. Den personlige assistenten beskrivs som en mänsklig hjälp som gör allt som brukaren inte själv klarar att göra på grund av funktions-nedsättningar (Clevnert & Johansson, 2007).

Det kan finnas svårigheter i arbetet som personlig assistent. Tidigare forskning har visat att personliga assistenter inte upplevde det fysiska arbetet som mest krävande utan den psykiska belastningen som mer påfrestande. Ett av de största arbetsmiljöproblemen var att ensamarbete bedrevs i stor utsträckning. Brist på arbetsledning, arbetsbeskrivning, svårigheter att

kommunicera med brukare och anhöriga var också exempel på de psykosociala arbetsmiljöproblem som fanns (Jeppsson, 2008).

Arbetssituationen som personlig assistent är speciell. Enligt Jansson (2005) innebär arbetet som personlig assistent att ingå i ett samarbete, som bidrar till att en annan människas vardagstillvaro fungerar. De ger omvårdnad och hjälper till med vardagssysslor utifrån brukarens egna villkor. Det är brukaren själv, eller genom sina ombud, som har inflytande över vad som ska göras och hur. Den personlige assistenten är gäst och medarbetare i en miljö som är hemma för en annan person. Det ställer speciella krav. Det gäller att balansera mellan att veta vilka hänsyn som ska tas för en värdefull vardagsmiljö för en person och en god arbetsmiljö för en annan. För att båda parter ska känna sig trygga i sina roller kan det i varje enskilt fall behöva klargöras om hur hushållet och omvårdnaden ska skötas. Det kan handla om sättet att laga mat, vilken sorts mat, när och var maten ska serveras, hur städning ska skötas, vilka kläder brukaren gillar och så vidare. Lika viktigt som att veta vad brukaren vill ha hjälp med, lika viktigt är det att veta vad brukaren inte vill ha hjälp med. Att respektera att brukaren kanske vill vara ifred i vissa situationer eller tillfällen. När man arbetar tätt ihop som personlig assistent och brukare kan det vara lätt att komma varandra nära, men det är viktigt att hålla isär arbete och vänskap. Om den personliga assistenten blir för privat i

1.3 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar

Arbetsmiljölagen (AML, SFS 1997:1160) gäller för all verksamhet som bedriver personlig assistans som juridisk person, det vill säga när assistenter anställs av till exempel kommun, kooperativ, stiftelse eller privat aktiebolag. Undantaget är de fall där de personliga

assistenterna är anställda direkt av en enskild brukare. I dessa fall gäller lagen (SFS 1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbetet. Den som tilldelats personlig assistans kan välja att låta kommunen, ett privat företag eller ett kooperativ sköta administrationen av assistansen. Alternativt kan den assistansberättigade själv fungera som arbetsgivare (Socialstyrelsen, 2007).

Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren och det systematiska arbetsmiljö-arbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall

(Arbetsmiljöverket, 2011; Socialstyrelsen, 2007).

Arbetsmiljöverket har bedrivit en relativt omfattande arbetsmiljötillsyn riktad gentemot assistansanordnare. Det har uppdagats att det funnits oklarheter om ansvar och arbetsformer, framförallt till följd av att arbetsplatsen i många fall är förlagd till assistansanvändarens hem. I många fall saknas rutiner för ett fungerande arbetsmiljöarbete (Socialstyrelsen, 2007).

1.4 Teoretisk referensram

För att fåförståelse för vilka faktorer som kan påverka hur man upplever sin arbetsmiljö och hur välbefinnande påverkas på arbetsplatsen vid påfrestningar kan olika teorier tillämpas. Eftersom arbetet som personlig assistent kan innebära psykisk belastning har vi valt att använda Robert Karasek och Töres Theorells krav - kontroll modell (Währborg, 2009) om arbetsstress och kopplat det till studiens resultat.Modellen tog från början sin utgångspunkt i spänningen mellan arbetskraven och individens förmåga att hantera kraven, men senare innefattades också det sociala stöd som en anställd får på arbetsplatsen. Om kraven är för höga, oregelbundna eller svårtolkade och den anställde har svårt att kontrollera dem och saknar stöd från andra, då ökar arbetsstressen. Om detta pågår under en längre tid så påverkas hälsan (Währborg, 2009).

Den utvecklade krav-kontroll-stödmodellen används ofta vid kartläggning av psykosociala arbetsförhållanden. Det är en teoretisk modell som handlar om det stöd som människor får i sin miljö genom att titta på relationen mellan yttre psykiska krav och möjligheter till

beslutsutrymme (Theorell, 2003). Den innehåller psykiska krav, beslutsutrymme och socialt stöd från arbetskamrater och chefer och alla tre dimensionerna kan förbättras med

arbetsorganisatoriska åtgärder. Socialt stöd förknippas ofta med att det skall vara en god relation mellan arbetskamraterna och mellan arbetskamraterna och cheferna. En ideal arbetssituationen är en arbetsplats där man upplever rimliga krav, bra socialt stöd och ett bra beslutsutrymme för de anställda (Theorell, 2003:46).

1.5 Företagshälsovård och företagssköterskans roll

Företagshälsovårdens insatser omfattar främjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Det är avtalen med de anslutna företagen som lägger ramen för inom vilket område de vill ha hjälp av sin företagshälsovård (Edling, Nordberg, Albin & Nordberg, 2010). Arbetsgivaren är ansvarig för att den företagshälsovårdfinns, som arbetsförhållandena kräver och enligt arbetsmiljölagen ska företagshälsovården vara en professionellt oberoende expertresurs (AFS 2001:1). Företagssköterskan är specialist inom omvårdnad med inriktning på människan i arbetslivet och i sjuksköterskans etiska kod ( ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2006)

framgår att sjuksköterskor har till uppgift att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa

samt lindra lidande. Detta stämmer väl in på företagssköterskan, som i sin specialitet ska bidra till att hälsofrämjande metoder införs på arbetsplatsen. Företagssköterskan ska också verka för förebyggande insatser, som leder till att människors hälsa främjas och bibehålls

(Riksföreningen för företagssköterskor, 2010).

2. Problemformulering

Personlig assistent är en relativt ny och växande yrkesgrupp i Sverige idag och det ökar möjligheterna för företagssköterskan att möta dem i sitt yrke. Personlig assistans har ökat livskvaliteten för svårt funktionshindrade och deras familjer, men arbetet som personlig assistent innebär ofta ensamarbete i brukarens egna hem. Det finns studier som visar på svårigheter i arbetsmiljön och arbetsmiljöverket har uppmärksammat att det finns brister i de personliga assistenternas arbetsmiljö. Företagshälsovården och företagssköterskan behöver kunskap om vilka arbetsförhållanden personliga assistenter arbetar under för att kunna vara ett stöd i arbetet att förebygga och främja hälsa på arbetsplatsen. Fokus i denna studie är därför att intervjua ett antal personliga assistenter för att belysa deras upplevelse av sin arbetsmiljö.

3. Syfte

Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare, som tillhör personkrets tre enligt LSS.

4. Metod

Arbetet har en kvalitativ ansats med beskrivande design (Polit & Beck, 2012).En

intervjustudie genomfördes där personliga assistenter intervjuades utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor för att få en djupare beskrivning av hur de upplever sin arbetsmiljö (Kvale & Brinkmann, 2009).

4.1 Studiegrupp

Studien genomfördes i två kommuner i Mellansverige. Inklusionskriterier för deltagarna var personliga assistenter med en tillsvidareanställning i kommunen och att de arbetade som personlig assistent hos brukare tillhörande personkrets tre.Ett strategiskt urval gjordes för att nå personliga assistenter som kunde beskriva upplevelsen av arbetsmiljön. Enhetschefer för personlig assistans i de två kommunerna kontaktades för att få hjälp att hitta lämpliga informanter utifrån framtagna kriterier. I samband med den kontakten skickades

informationsbrev ut till enhetschefernavia e-post (bilaga 1). Enhetscheferna efterfrågades om kontaktuppgifter till 10 personliga assistenter var, som var intresserade av att berätta om sitt arbete och hade kommunen som arbetsgivare. Brukaren skulle tillhöra personkrets tre enligt LSS. Efter cirkatvå veckor lämnade enhetscheferna kontaktuppgifter till 17 personliga assistenter fördelade över de två kommunerna. Den ena enhetschefen lämnade

kontaktuppgifter till 7 stycken personliga assistenter och den andra till 10 stycken. Utifrån de kontaktuppgifterna lottades turordningen för telefonkontakt med de personliga assistenterna, tills vi fick ihop tre stycken deltagare från varje kommun. En personlig assistent tackade nej till att delta, utan att ange något skäl till det. Muntligt samtycke inhämtades från de utvalda personliga assistenterna som accepterat att delta.En skriftlig information om undersökningen skickadesockså till dem (bilaga 2). De inkluderadepersonliga assistenterna arbetade i

brukarnas hem. De arbetade ensamma eller i par och hade arbetat mellan 4 till 17 år som personlig assistent. Samtliga intervjuade var kvinnor i åldern 27 till 58 år. De hade varierande arbetstider. Tre av dem hade undersköterskeutbildning och en av dem var under utbildning. De övriga två hade ingen vård- eller omsorgsutbildning.

4.2 Datainsamling

En intervjuguide testades före intervjuerna genom att två pilottester genomfördes. Efter pilottesterna omarbetades frågorna något för att undvika att få för många ja och nej svar. Resultatet av pilottestet tillfördes inte studien, då vi fick ändra frågorna i intervjuguiden efter dem för att få svar på syftet. Därefter genomfördes de sex intervjuerna som ligger till grund för resultatet. Tid och plats för intervjutillfällena beslutades gemensamt med informanterna. Endast en av författarna deltog per intervju. Intervjuerna genomfördes i enskildhet i

författarnas arbetsrum under februari och mars 2012. Intervjutiden pågick mellan 30-45 minuter per intervju. Intervjuerna inleddes med frågor ombakgrundsvariabler som ålder, utbildning, anställningsform och anställningstid i yrket och hos nuvarande brukare (Kvale & Brinkmann, 2009). Under intervjun användes den omarbetade intervjuguiden (bilaga 3). Intervjuerna var semistrukturerade med öppna frågor samt fördjupande följdfrågor, för att informanterna skulle ges möjlighet att associera fritt och utveckla sina beskrivningar och berätta utifrån sina egna ord. Denna teknik möjliggjorde att författarna fick den information som krävdes och gav informanterna frihet att tillhandahålla så många illustrationer och förklaringar som de ville (Polit & Beck, 2012). Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan ordagrant. Intervjuerna avslutades med frågan om de hade något ytterligare de ville framföra eller berätta angående sin arbetsmiljö. Det för att de personliga assistenterna skulle ges möjlighet att tillföra information om det som de eventuellt kommit att tänka på under intervjun, som inte frågats om och kunde ge mer beskrivning av upplevelser i arbetsmiljön (Kvale & Brinkmann, 2009).

4.3 Databearbetning och analys

Intervjuerna har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, som fokuserar på att beskriva variationer genom att identifiera skillnader och likheter i textinnehåll. En latent innehållsanalys användes vid analys av intervjuerna. De inspelade intervjuerna genomlyssnades först och transkriberades sedan ordagrant av den författaren som genomfört intervjun. Därefter togs meningsbärande enheter ut från textmassan (tabell 1). De meningsbärande enheterna innefattade informanternas egna ord som svarade på syftet med studien. I nästa steg kondenserades de meningsbärande enheterna så att antalet ord minskades, men utan att det centrala innehållet förändrades. Därefter reducerades det kondenserade materialet ytterligare genom att det försågs med en kod för tolkningen av den underliggande meningen. Koderna jämfördes därefter utifrån skillnader. Kategorisering skedde sedan med utgångspunkt i dessa koder och ett antal subkategorier och kategorier skapades. Författarna gjorde en tolkning av texten och diskuterade kontinuerligt innehållet med varandra under analysprocessen, för att försäkra sig om att tolkningen stämde överens med de personliga assistenternas upplevelser av sin arbetsmiljö. Författarna enades slutligen om ett övergripande tema (Graneheim & Lundman, 2004; Kvale & Brinkmann, 2009).

Tabell 1. Exempel på meningsbärande enhet, kondenserad meningsenhet, kod, subkategori, kategori och ett övergripande tema från innehållsanalysen av intervjutexterna.

Meningsbärande enhet

Kondenserad meningsenhet

Kod Subkategori Kategori Tema

Det är väldigt många tunga lyft, tung saker att göra, benen kan få spasmer och då får man ta i för kung och fosterland för att det ska bli som det ska.

Väldigt tunga lyft, kan få spasmer får ta i för kung och fosterland.

Kroppsligt tungt Fysisk krävande Fysisk påfrestning

Det är ju lite psykiskt tungt på det sättet att man vet ju liksom att det är en väldigt sjuk person man är hos ändå så att det är ju det som är så tungt, faktiskt att veta, det går åt ett håll, bara att veta, det är tungt tycker jag.

Väldigt sjuk person, psykiskt tungt att veta att det bara går åt ett håll

Sorgesamt och ledsamt Personlig distans Professionellt förhållningssätt Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö

Det känns bra faktiskt, det känns som om vi förstår varandra på nåt sätt, man har den här tysta kommunikationen ändå, den tysta kommunikationen med varandra så. Känns bra, förstår varandra, tyst kommunikation Tyst kommunikation Att tolka

5. Etiska överväganden

Studien följde Vetenskapsrådets rapport (1990) där det ställs etiska krav på forskaren under arbetets gång. De fyra etiska principerna eller krav som följdes var: Informationskravet som innebar att informanterna fick tydlig information om bakgrunden och syftet med studien både muntligt och skriftligt. Samtyckeskravet uppfylldes genom att vi informerade deltagarna om att medverkan är helt frivilligt och att de när som helst kunde avbryta deltagandet i studien.

Konfidentialitetskravet innebar att vi ansvarade för att alla personuppgifter skyddades så att

inga obehöriga kunde ta del av dem, all data var avidentifierbar och behandlades med största möjliga konfidentialitet och hölls inlåsta under arbetets gång. De inspelade banden kommer att raderas efter att studien är avslutad. På grund av konfidentialitetsaspekten redovisas inte de personliga assistenternas namn, ålder, utbildning eller erfarenhet på annat sätt än

övergripande. Citaten har inte namngivits, för att inte riskera att de kopplas ihop med varandra och riskerar att röja identiteten på de personliga assistenterna och brukarna. Nyttjandekrav innebär att de insamlade uppgifter inte får användas för annat syfte än denna studie

(Vetenskapsrådet, 1990).

6. Resultat

De personliga assistenterna beskrev en stor variation hur de upplevde sin arbetsmiljö. Resultatet av upplevelsen presenterades med ett övergripande tema, sex kategorier och 14 subkategorier (tabell 2). Beskrivningen av subkategorierna stärktes av citat från intervjuerna i kursiv stil. De intervjuade presenteras i resultatet, som personliga assistenter eller informanter. Tabell 2. Personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö.

Tema Kategorier Subkategorier

Professionellt förhållningssätt Professionell distans Personlig distans

Respekt för brukaren Empatisk respekt Ställföreträdare

Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö

Emotionell påfrestning Psykisk belastning Känna utsatthet Känna sig utnyttjad

Fysisk påfrestning Fysisk belastning Hinder i miljön

Trygghet i yrkesrollen Trygghet God fysisk miljö God psykosocial miljö

Stolthet i yrkesrollen Självbild Yrkestillhörighet

6.1 Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö

Under hela analysarbetet har ett tema växt fram, som utgått från texten i helhet, innehållet i kategorierna och vår tolkning av det underliggande budskapet. Temat är Välbefinnande i en

utmanande arbetsmiljö och beskriver de personliga assistenternas upplevelse av sin

arbetsmiljö hos brukare tillhörande personkrets tre. Trots att de personliga assistenterna beskrev flertalet svåra känslomässiga upplevelser och fysiska belastningar i arbetsmiljön, upplevde de trygghet och stolthet (Granskär & Höglund – Nielsen, 2008).

6.1.1 Professionellt förhållningssätt

Den här kategorin består av subkategorierna professionell distans och personlig distans som beskriver hur de personliga assistenterna upplevde att arbetsmiljön påverkades genom det förhållningssätt de hade gentemot brukaren. Studien har påvisat att informanterna upplevde det viktigt att hålla isär privatliv och arbetsliv även om informanten upplevde att de hade en ömsesidig kompisrelation. En del av brukarna hade inga direkta vänner, så informanterna upplevde att de ibland fick ersätta brukarens vänner när det saknas ett nätverk. De kunde uppleva att brukare ville ha en närmare relation än de kände att de ville ha och att de därför behövde markera gränser. En av de personliga assistenterna beskrev att hon gick in i sin professionella yrkesroll för att hålla distansen. De uttryckte också en oro över att inte kunna hålla distansen när de arbetat länge hos samma brukare. Upplevelsen var att de tagit del av den personens liv under lång tid och då även delgett en stor del av sitt eget liv till brukaren. De flesta informanterna upplevde att de kunde koppla av vid ledighet och toginte med sig arbetet hem. Det framkom också i studien att det var en svår upplevelse när assistenten på nära håll blev delaktig i dysfunktionell relation mellan mor och barn och samtidigt ska vara professionell.

”så vi är ju den här länken mellan mor och dotter hela tiden… att så här kan man inte säga till ett barn… liksom… Jag vet inte hur man tänker som förälder, men man måste ha en viss mognad ändå för att vara en mamma”.

”… visst skapar man en vänskapsrelation efter så lång tid, det gör man. Det gäller ju också att ha en spärr, en gräns att det här kan jag dela med mig till vem som helst och självklart kan han få veta det med. Det är en balansgång lite”.

I resultatet framkom också vikten av att inte ta åt sig personligt av brukarens agerande vid psykisk sjukdom, utan låta det passera, att inte visa att man blev ledsen eller sårad. Trots detta beskrev informanterna upplevelser av händelser som inträffat hos brukare och som kunde orsaka att de som personlig assistent mådde dåligt och som påverkat privatlivet. De beskrev en oroinför brukarens död och upplevde att det var sorgesamt och ledsamt att veta att det går åt ett håll, med ständig försämring i brukarens sjukdomstillstånd. Även om de var medvetna om att brukaren hade en allvarlig sjukdom, som inom en viss framtid kommer att leda till att brukaren dör, kändes den situationen oroande. En informant uttryckte oro över att inte orka vara kvar och se sin brukare lida. En informant beskrev vikten av att kunna ta emot brukarens sorg och ledsnad utan att själv visa sin sorg.

6.1.2 Respekt för brukaren

Den här kategorin består av subkategorierna empatisk respekt och ställföreträdare som beskriver hur de personliga assistenterna upplevde att arbetsmiljön påverkades av den respekt de hade för brukaren. De upplevde sig som ställföreträdare i kommunikationen. I studien framkommer hur informanterna respekterade brukarens integritet och var lyhörda för

brukarens önskan om att så långt det är möjligt få vara ensam. De beskrev att de utvecklat en fingertoppskänsla för brukarens önskningar och behov när de arbetat en längre tid hos

brukaren. Brukarens dagshumör påverkade också hur relationen utformades under dagen, vilket informanterna upplevde att de kunde uppmärksamma. De upplevde att de kunde lyssna in vilken information brukaren ville ha och att de märkte om de gått för långt.

”Jag brukar säga att jag finns här i krokarna om du behöver hjälp, då upplever jag att det fungerar bra för henne, man sitter där och hon vet att jag är där liksom”.

Informanterna beskrev hur de lärt sig tolka och förstå det brukaren ville förmedla. Brukarna hade ofta svårigheter att kommunicera och med tiden hade informanterna lärt sig förstå vad brukaren ville. Det handlade inte bara om vad brukaren verbalt sade utan också tolkning av hur de sade det. Informanterna upplevde också att de som varit hos brukaren länge hade utvecklat unika egenskaper att läsa av vissa ansiktsuttryck för att förstå brukarens tysta kommunikation. En informant beskrev frustrationen när de inte kunde nå sin brukare, när brukaren stängde av och inte släppte in den personliga assistenten. Hon beskrev också att erfarenhet har gjort det lättare att hitta vägar fram till brukaren. En av informanterna upplevde en rädsla att kränka brukaren genom att prata som om hon inte förstod.

”Å det kan vara lite frustrerande ibland när man inte hittar dom kanaler eller vägar hur man kan nå henne. Å har man varit med om dom här skoven genom åren då hittar man några vad man kan lösa knutarna nånstans”.

6.1.3 Emotionell påfrestning

Den här kategorin består av subkategorierna psykisk belastning, känna utsatthet och känna

sig utnyttjad, som beskriver de personliga assistenternas upplevelse av hur arbetsmiljön

påverkades av de känslomässiga svårigheter de utsattes för i sitt arbete. Informanterna berättade om hur de upplevde olika slags psykisk belastning. De beskrev upplevelse av frustration när de utsattes för upprepningar av ihärdigt tjat från brukaren, samtidigt som de hade arbetsuppgifter som måste utföras. De kände otillräcklighet när brukare pockade på uppmärksamhet och de inte kunde göra de arbetsuppgifter som brukaren ville. De personliga assistenterna beskrev att relationen till brukarens anhöriga och familj kunde upplevas

påfrestande. En informant upplevde också utanförskap, olustkänsla och kände sig i vägen, när anhöriga var på besök. I vissa fall kände sig informanterna motarbetade av de anhöriga och upplevde obehag när de blev indragna i familjekonflikter. De kunde också uppleva att de baktalades av brukare och anhöriga när de inte var i närheten. En informant upplevde det särskilt svårt att bli indragen i en familjerelation där flera personer i familjen var i behov av stöd och hjälp.

I studien beskrev informanterna att de kunde uppleva utsatthet i olika situationer. Det kunde vara att anhöriga till brukare hade förväntningar och krav som inte stämde överens med hur de själva uppfattade brukarens behov och önskningar. Det upplevdes också påfrestande när brukaren spelade ut personalen mot varandra och favoriserade vissa. I studien framkom också att informanterna upplevde sig utsatta när chefen inte var konsekvent utan sade en sak till dem och sedan någonting annat till brukaren. De upplevde också en viss otrygghet i sin anställning, då det fanns risk att bli förflyttad omgående om brukaren inte ville ha kvar dem längre, eller förlorade sina beviljade assistanstimmar. Informanterna upplevde också en oro över att akuta situationer skulle uppstå när de var ensamma med brukaren.

”Vi har aldrig haft några problem med våran brukare. Utan dom tvister å de problem, som uppstår, då är det mamman som ligger bakom”.

Det framkom att informanterna kunde känna sig utnyttjade i olika situationer. En av informanterna beskrev hur hon känt sig pressad av brukarens sexuella behov. Hon kunde förstå brukarens behov och kände sig nästa elak över att neka honom det. En annan informant upplevde det tufft att vara kvinna hos sin brukare då hon fått utstå sexistiska skämt och att han tog på henne och det var inget som hennes manliga kollega behövde utstå. I studien framkom också att informanterna upplevde att uppdraget inte är helt tydligt om vilka arbetsuppgifter de ska utföra. De uppgav att de kunde känna sig utnyttjade av anhöriga som kom och hälsade på genom att de stökade till och tog förgivet att den personliga assistenten skulle städa upp efter dem. Det fanns en osäkerhet om de skulle utföra alla de arbetsuppgifter som brukaren sade att de skulle göra. De upplevde också en osäkerhet om vilka rättigheter de hade.

”… den sexuella driften finns även om han inte kan göra nånting åt det själv. Hur länge ska man tvätta på snoppen? När går min, när säger min kropp ifrån, att nu tycker jag inte det är okay längre”?

6.1.4 Fysisk påfrestning

Den här kategorin består av subkategorierna fysisk belastning och hinder i miljön som beskriver de personliga assistenternas upplevelser av svårigheter i den fysiska arbetsmiljön. I studien framkom att informanterna upplevde att det förekom en del vridningar och

lyftmoment som var tufft att utföra vid ensamarbete. De upplevde att det var tunga lyft, tunga saker, stelt och svårmanövrerbart när brukaren inte kunde hjälpa till eller var spastisk. Även om brukaren var liten och nätt kunde arbetet upplevas belastande på grund av att arbetet var mer statiskt stillastående. Informanterna beskrev också att det var tungt att dra kraftiga brukare i manuell rullstol.

”Ja det blir lite halvbökigt ibland med den faktiskt, men vi får turas om, vi hjälps åt, vi säger det att man orka inte köra den nå längre sträckor, så vi får turas om där att köra”.

Några av informanterna beskrev att miljön i hemmet var bra anpassad och utrustad med de hjälpmedel de behövde. Men en informant beskrev att just bostadsanpassningen var ett hinder eftersom miljön blivit anpassad utifrån att det är en person med funktionshinder, som ska arbeta i hemmiljön. Två informanter upplevde inomhusklimatet påfrestande. Hos en av

praktiska arbetet, som att hantera lyft och lyftskynke vid akuta toalettbesök. En informant upplevde att det var besvärligt att ensam utföra täta urintappningar då kläderna var dåligt anpassade. Utomhusklimatet upplevdes också vissa vintrar hindrande då det var svårt att komma utomhus på grunda av kyla och snö.

”... det är en handikappanpassad bostad det han fick men i och med att han inte själv kan diska, laga mat så är allting väldigt lågt. Det är ju i rullstolshöjd”.

6.1.5 Trygghet i yrkesrollen

Den här kategorin består av subkategorierna trygghet, god fysisk miljö och god psykosocial

miljö som beskriver de personliga assistenternas upplevelse av trygghet i den fysiska och

psykosociala arbetsmiljön. Informanterna beskrev att de upplevde en bra arbetsgemenskap med sina kollegor. De pratade mycket med varandra och tog kontakt när de upplevde svårigheter hos brukaren. De beskrev också att de träffades privat och upplevde att det

gynnade samarbetet ytterligare. En av informanterna beskrev att hon ändå upplevde att det var viktigt att hålla viss distans till sina arbetskamrater. Informanterna beskrev att de upplevde ett bra stöd från sina chefer, som tog ansvar för deras arbetsmiljö. De kände att de fanns där för dem och stöttade dem när det behövdes.

”Men det är så himla skönt att ha henne i ryggen, för då vet man att är det nåt så är det bara att ringa till henne så kommer hon. Då slipper jag också ta den där obekväma biten, för då tar liksom hon den”.

Flera informanter upplevde att det var många förflyttningar varje dag, men var mycket positiva till att de hade taklyft, som underlättade det fysiska arbetet. En av dem arbetade i en helt handikappanpassad miljö och upplevde att hon hade alla hjälpmedel som hon kunde tänka sig. Hon upplevde sin arbetsplats unik. En annan informant upplevde att det var jätteskönt att de kunde gå ut när de önskade eftersom det fanns bra miljöer ute att promenera i, som

cykelbanor och parker. En av informanterna upplevde att brukaren var väldigt enkel att ha att göra med och atthan var en väldigt snäll människa. Hon hade vant sig vid ensamarbetet och kunde njuta av det samtidigt som hon tog tillvara på den tiden kollegorna fick tillsammans och upplevde ett stödjande samarbete. En annan av informanterna upplevde kontakten med anhöriga positiv och stödjande.

”Den jag tar hand om, det är den som ber mig, gör det här och gör det här och då är det väldigt enkels att samarbeta helt enkelt...”.

6.1.6 Stolthet i yrkesrollen

Den här kategorin består av subkategorierna självbild och yrkestillhörighet som beskriver de personliga assistenternas upplevelse av sig själva och sin yrkesroll i arbetsmiljön. I studien framkom att informanterna upplevde att arbetet som personlig assistent ställde särskilda krav på dem. Det var inte ett arbete för vem som helst och de beskrev att man måste vara mycket flexibel för att klara av arbetet. De beskrev upplevelsen av att vara i någon annans hem och att

brukaren och anhöriga. De kände sig stolta över att brukarna trots allvarlig sjukdom faktiskt mådde bra och upplevde att deras arbete var en bidragande orsak till det. Informanterna beskrev också den arbetsglädje de upplevde i arbetet. De gladdes åt de framsteg brukaren uppvisade och beskrev också att de tyckte om sin brukare och upplevde mycket kul ihop med dem. En informant beskrev upplevelsen av att använda humor för att få ett gott klimat i arbetet med brukaren.

”Det är jag helt övertygad om att han mår väldigt bra och är oerhört trygg med oss och att det faktiskt gör att han vill leva vidare i live”.

Studien påvisade att informanterna upplevde sig stolta över sitt yrke. De beskrev att arbetet var flexibelt, självständigt, omväxlande och att arbeta med människor upplevdes positivt. En informant upplevde det positivt att ha varit på samma arbetsplats länge och fått bygga upp rutiner från början och flera av dem beskrev också en vilja att ytterligare utveckla arbetet genom kurser och utbildningar. De beskrev att de ville få bort stämpeln på yrket som genomgångsjobb.

”Ja för att få bort stämpeln som genomgångsjobb. Det är faktiskt ett yrke. Det är ingenting på vägen mellan gymnasiet å högskolan”.

6.2 Resultat sammanfattning

De personliga assistenterna beskrev en stor variation i hur de upplevde sin arbetsmiljö. Det var ett flertal faktorer som påverkade upplevelsen både i positiv och i negativ riktning. Det fanns flera fysiskt ansträngande moment i arbetet som personlig assistent, men den

fysiska arbetsmiljön framträdde inte som det mest påfrestande för yrkesgruppen som

intervjuades. De personliga assistenterna beskrev flertalet svåra känslomässiga upplevelser i arbetet, som att känna sig utnyttjad och utlämnad. De personliga assistenterna upplevde också svårigheter att hålla distansen till sina brukare även om de var medveten om att det var viktigt att den distansen fanns för att kunna vara professionell. Som motvikt till de negativa

påfrestningarna beskrev de personliga assistenterna flera positiva faktorer som påverkade upplevelsen av arbetsmiljön. De personliga assistenterna kände sig stolta över sitt arbete och över vad de åstadkommit för brukarna och de upplevde att de hade en unik kompetens för arbetet hos brukaren och de upplevde en trygghet i sin yrkesroll. De var medvetna om att de utförde ett bra arbete och de kände sig uppskattade. Vidare kände de ett stöd från sina arbetskamrater och sin chef.

Trots stora påfrestningar i arbetsmiljön, både när det gäller de fysiska och de psykosociala belastningarna, upplevde de personliga assistenterna välbefinnande i arbetet. De kände också trygghet och stolthet över att de kunde hantera den utmanande arbetsmiljön de ställdes inför.

7. Diskussion

Det finna inte något enkelt och allmänt svar på vilken metod och design som är mest lämplig för att få svar på det som efterfrågas. Det är bland annat syftet med studien, vad tilltänkta användarna vill veta, tillgängliga medel, de intressen och förmågor som forskarna har som styr valet (Patton, 2002). Utifrån syftet och för att få svar på upplevelsen av arbetsmiljön hos personliga assistenter var det naturligt för oss att välja en kvalitativ metod med intervjuer. Önskan fanns att beskriva variationer av upplevelser genom att identifiera likheter och olikheter i textinnehållet (Graneheim & Lundman, 2004). En latent innehållsanalys användes vid analys av intervjuerna. De inspelade intervjuerna genomlyssnades först och

transkriberades sedan ordagrant. Den kvalitativa metoden kan ge oss en djupare förståelse utifrån informanternas egna perspektiv om deras upplevelser av arbetsmiljön. En svårighet vid intervjuerna är att inte ställa ledande frågor utan vara öppen och följsam till det som

informanterna berättar. Vi som ställer frågorna är en del av informanternas livsvärld och det kan tänkas påverka resultatet. En upplevelse vid intervjuerna var att det var svårt att intervjua på grund av vår oerfarenhet. Det gick lättare för varje intervju att få informanterna att utveckla sina upplevelser av sin arbetsmiljö. En alternativ metod skulle kunna vara en

enkätundersökning där vi skulle ha större möjlighet att nå flera personliga assistenter

(Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). En fördel med intervju istället för enkät är att det finns större möjlighet att följa upp hur frågorna uppfattas i en intervju än i en enkätkontakt och det är lättare att klara upp missförstånd, iaktta kroppsspråket och uppmuntra den intervjuade att utveckla synpunkter (Theorell, 2003).

För ökad trovärdighet har innehållet analyserats av båda författarna. Noggrannheten har varit inbyggd i hela forskningsprocessen. Det finns en tydlig beskrivning av tillvägagångssättet som redovisas för läsaren så att denne kan göra en bedömning om studien är trovärdigt utförd. Urval och analysarbetet är noggrant beskrivet för att läsaren själv ska få möjlighet att bedöma giltigheten i tolkningarna. Vi har presentera citat från intervjuerna för att ytterligare öka trovärdigheten. Bedömningen var att 6 informanter var tillräckligt många för att ge variation i upplevelser av arbetsmiljön (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Då undersökningsgruppen är så liten är det svårt att avgöra om resultatet är överförbart till andra personliga assistenter. Det kan ändå vara rimligt att anta att de påfrestningar som de upplevde i arbetsmiljön även finns i andra personliga assistenters arbetsmiljö.

Undersökningsgruppen bestod enbart av kvinnor i varierande ålder som arbetat som personlig assistent olika länge. Alla hade kommunen som arbetsgivare och brukarna tillhörde

personkrets tre. De hade också olika utbildningsbakgrund. Hur dessa faktorer påverkat

resultatet är okänt, men har sannolikt haft betydelse vid beskrivning av variation i upplevelsen av arbetsmiljön. Det faktum att personerna var utvalda av sina chefer för att ingå i studien kan också har påverkat resultatet. Sannolikheten fanns att cheferna hade valt ut de personer i personalgruppen som de uppfattat som mest positiva till arbetet. Anledningen till att personliga assistenter som arbetade hos brukare tillhörande personkrets tre valdes ut till studien var att personkrets tre är vanligast när det gäller insatsen personlig assistans. Det kunde ha blivit svårare att få fram tillräckligt med informanter i tid för att genomföra studien om vi riktat in oss på en annan personkrets. Alternativet hade annars varit att inte begränsa undersökningsgruppen till någon personkrets, utan enbart utifrån att de arbetade som personlig

& Brinkmann, 2009; Polit & Beck, 2012), men med mer erfarenhet av att genomföra liknande studier hade resultatet kanske kunnat bli annorlunda. Informanterna hade olika förmåga att beskriva sina upplevelser och som intervjuare fick vi samspela på olika aktiva sätt. Det gjordes bland annat genom att motivera de intervjupersoner som inte var så pratsamma att lämna mer detaljerade berättelser, för att få så kunskapsrik information som möjligt (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Den sociala relationen mellan intervjuaren och intervjupersonen var viktig för att skapa en miljö där intervjupersonen kände sig fri och säker så att de kunde dela med sig av erfarenheter från sin arbetsmiljö. Det krävdes en balansgång mellan

intervjuarens intresse av att komma åt värdefull kunskap och etisk respekt för

intervjupersonens integritet (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi upplevde att vi som intervjuare skapade en god kontakt med informanterna genom att visa intresse, förståelse och respekt för det de berättade. Intervjuerna skedde också i en lugn och rofylld miljö. Författarnas bakgrund som sjuksköterskor och distriktssköterskor kan också ha påverkat resultatet då vi har en viss förförståelse för vad arbetet som personlig assistent innebär även om vi aldrig själva har arbetat som det. Resultatet kan därför inte ses som oberoende av författarna (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008).

En av författarna arbetar som chef i en av de undersökta kommunerna, även om det inte är inom handikappomsorgens verksamhet. Det kan ha påverkat informanternas svar och de kan även ha känt en viss press att medverka i undersökningen. För att styrka tillförlitligheten har båda författarna läst samtliga intervjuer och genomfört analyserna tillsammans.

I analysarbetet har gemensamma diskussioner om tolkningsmöjligheter och abstraktionsnivåer genomförts. Koder, subkategorier, kategorier och ett övergripande tema formulerades

tillsammans. Handledarna har också varit delaktiga i den processen, genom att diskutera analysarbetet och delge författarna sina synpunkter på arbetet under handledningstillfällena. Det finns risk att upplevelserna är sammanflätade och passar in i flera kategorier, men ingen data som svarar på syftet fick uteslutas för att det saknades en lämplig kategori. Då

analysmaterialet var mycket omfattande fanns risk att text abstraherats och medfört att viktig information sållats bort, men att arbeta alltför textnära och detaljrikt medför risk att helheten och variationen skulle gå förlorad (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Författarna har försökt hantera den balansgången. Det finns flera risker med kvalitativ intervju och dess överföring till text. Dels kan informanterna ha upplevt det som obehagligt att bli inspelade under intervjun, vilket kan hämma informationsflödet. Dels kan det vara svårt att skriva ut exakt vad som sägs under intervjun. Det kan finnas risk för felskrivningar och därmed felanalyser (Kvale & Brinkmann, 2009). Vår upplevelse var dock att informanterna inte upplevde det obehagligt att bli intervjuade, vilket också stämdes av med dem i slutet av intervjun. Inspelningskvaliteten var också god.

7.2 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS. Resultatet visade att de personliga

assistenterna kunde beskriva en stor variation av hur de upplevde sin arbetsmiljö. Det var ett flertal faktorer som påverkade upplevelsen både i positiv och i negativ riktning. Det de personliga assistenterna beskrev som påverkade upplevelsen var: professionellt

Det som särskilt överraskade författarna var att trots de många beskrivningarna av svåra upplevelser i arbetsmiljön framstod ändå den underliggande meningen av att de upplevde välbefinnande i sitt arbete. Det positiva med yrket uppvägde det negativa. Det som särskilt framträdde som värdefullt var relationen med brukaren och stödet från kollegorna.

Det som utmärkte sig när det gällde professionellt förhållningssätt var svårigheterna att balansera privatliv och arbetsliv. Många beskrev att de upplevde en kompisrelation till sin brukare även om de var medvetna om att de behövde ha en viss distans för att vara

professionell. Ahlström och Wadensten (2010) beskriver de personliga assistenternas upplevelse av att arbeta i gränslandet mellan professionalism och vänskap. I motsats till de flesta andra hälso- och sjukvårdsyrken finns ingen tydlig skillnad mellan de professionella uppgifterna och vad som kan anses vara social interaktion. Ahlström och Wadensten (2010) beskriver vidare att problem kan uppstå när den personliga assistenten bjuder in brukaren till en personlig relation och brukaren avböjer relationen. Även vid det motsatta att brukaren bjuder in den personliga assistenten till en personlig relation och assistenten avböjer. För en bra arbetsmiljö behöver den personliga assistenten och brukaren hitta en ömsesidig relation som upplevs bra för dem båda.

De personliga assistenterna beskrev att de kände respekt för brukaren och hade utvecklat en fingertoppskänsla och en lyhördhet för brukarens behov. De upplevde att när de varit hos brukaren en längre tid hade de utvecklat en förmåga att läsa av kroppsspråk och den tysta kommunikationen. De beskrev också en rädsla för att kränka brukaren. Clevnert och

Johansson (2007) beskriver att det krävs en speciell mognad och förmåga för att arbeta som personlig assistent. Det handlar om att själv kunna sätta sig in i en annan persons situation och göra det brukaren skulle göra om han/hon inte hade funktionsbegränsningar. Den speciella professionalism som behövs är förmågan att förstå och att praktisk uppfylla brukarens behov. Just kvaliteten på relationen mellan brukaren och de personliga assistenterna är avgörande för brukarens upplevelse av självständighet. Brukaren och den personliga assistenten har ett ömsesidigt beroende av varandra.

Resultatet påvisade ett flertal emotionella påfrestningar i arbetet som personlig assistent. De personliga assistenterna upplevde det påfrestande när relationen till brukarens familj var spänd. De kunde känna sig utsatta och utnyttjade i olika situationer. Det handlade om när brukare och/eller anhöriga hade förväntningar och krav som inte stämde överens med den personliga assistentens bild av uppdraget. Enligt Ahlström och Wadensten (2010) kan de personliga assistenterna känna sig både utanför och otillräckliga på grund av maktlöshet och psykisk utmattning. Det finns också erfarenheter av motstridiga krav i arbetet där assistenter kände sig utnyttjade av släktingar till personen som hade personlig assistans.

I resultatet framkom att de personliga assistenterna kunde känna sig pressade av brukarens sexuella behov. Det här ett område som särskilt borde uppmärksammas. Arbetsgivaren har ett stort ansvar för att medarbetare inte ska känna sig sexuellt ofredade på arbetsplatsen. De anställningsvillkor som finns och den speciella relation som byggs upp mellan personliga assistenter och brukare kan också göra att den här situationen blir extra påfrestande för den personliga assistenten. Det som också framkom som hindrande i arbetsmiljön var att uppdraget som personlig assistent upplevdes otydligt. Den personliga assistenten, brukaren och chefen hade inte alltid samma bild av vad arbetet innefattade. Med tydlig

det mest påfrestande området vid upplevelsen av arbetsmiljön. Det stämmer också med tidigare undersökningar (Jeppsson, 2008) att det är den psykiska belastningen som de personliga assistenterna upplever som mest påfrestande. En förklaring skulle kunna vara att det ofta är enklare att åtgärda de fysiska arbetsmiljöproblemen med hjälpmedel och bostads anpassningar än att åtgärda de psykosociala arbetsmiljöproblemen. Det beskrevs också en del upplevelser av svårigheter vid ensamarbete, speciellt vid toalettbesök och vid hantering av lyftutrustning, men ensamarbete framkom inte som något större problem trots att det är ett något som tidigare lyfts som problem i tidigare studier (Socialstyrelsen, 2007).

Det som framkom som positivt i resultatet var de personliga assistenternas upplevelse av trygghet i yrkesrollen och trivsel i arbetet. De beskrev att de hade ett starkt stöd kollegor emellan. De träffades ofta även privat. Chefens stöd upplevdes också som viktigt. De personliga assistenterna upplevde att deras fysiska arbetsmiljö var relativt god. De hade tekniska hjälpmedel och bostaden var anpassad. I de fall brukaren själv kunde framföra sina behov, upplevdes arbetet enklare. Det beskrevs också upplevelse av att ensamarbete med brukaren var positivt, eftersom relationen mellan brukare och personlig assistent då

förstärktes. Det var också personliga assistenter som upplevde relationen med anhöriga som stödjande.

Det som särskilt utmärkte sig i resultatet var de personliga assistenternas stolthet över sitt arbete och hur måna de var om sin brukare. De upplevde att de hade unika egenskaper för att ge sig brukare en god omsorg. De var medvetna om att jobbet som personlig assistent var ett komplicerat yrke men de upplevde att de gjorde ett bra arbete för sina brukare och att de kände uppskattning för det. De beskrev glädje över att brukarna mådde bra och de gladdes åt deras framsteg. De uttryckte också att de tyckte om sina brukare och att de hade mycket kul ihop. Ahlström och Wadensten (2010) menar att den speciella relation som uppstår mellan brukaren och personlig assistenter är komplicerad och komplex. Förmågan att dela känslor och intressen med brukaren gav personliga assistenterna positiv känslomässig bekräftelse på relationen till brukaren. De personliga assistenterna stimuleras av den ömsesidiga relationen och förmågan att tänka och känna som brukaren och dela samma intressen (Ahlström och Wadensten, 2010).

Trots fysiska och psykiska påfrestningar upplevde de personliga assistenterna välbefinnande i sin yrkesroll. För att förklara det kan krav-kontroll-stödmodellen tillämpas (Theorell, 2003). Resultatet av detta arbete visade att de personliga assistenterna upplevde höga psykiska krav i arbetet. Det kunde handla om att känna sig utsatt, otillräcklig, utnyttjad och pressad. De beskrev samtidigt att arbetet upplevdes som självständigt och flexibelt. De personliga assistenterna kände sig trygga i sin yrkesroll och upplevde påverkansmöjlighet av arbetets innehåll. Det är faktorer som påverkar deras förmåga att hantera kraven. Den känslomässiga relationen de utvecklat tillsammans med sin brukare kunde vara krävande, men också ge handlingsutrymme. Den personlige assistenten upplevde välbefinnande i att ge hjälp och i att få känslomässig bekräftelse. Det starka sociala stödet som de personliga assistenterna i den här studien upplevde, från arbetskamrater och chefer, tillsammans med deras förmåga att hantera de psykiska krav de ställdes inför i sitt arbete resulterade i att de upplevde

välbefinnande i arbetsmiljön. Den positiva känslomässiga relationen de utvecklat med sin brukare bidrog också till den känslan. Ahlström och Wadensten (2012) har undersökt vilka strategier de personliga assistenterna använder för att hantera den arbetsrelaterade stressen.

I USA genomfördes en undersökning om personliga assistenters arbetsvillkor (Matsuda, Clark, Schopp, Hagglund & Mokelke,2005). De personliga assistenterna i den undersökningen beskrev flertalet hinder som påverkade deras arbete. Det var relationsproblem, utbrändhet, dåliga ersättningar, krävande brukare och anhöriga. De upplevde det svårt att hålla isär

privatlivet och arbetslivet. Trots många faktorer som var problematiska i arbetet som personlig assistent, var den övergripande känslan ändå meningsfullhet och tillfredställelse. Mest

gynnsamt upplevdes situationen när brukaren uttryckte uppskattning över hjälpen de fick och när vänskapen mellan brukare och personliga assistenten hade utvecklats. Vetskapen om att man gjorde en god gärning var en stor källa till tillfredställelse.

Resultatet av den undersökningen stämmer i hög grad överens med vårt resultat. Det är intressant att se att personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö troligtvis är ganska lika, oavsett i vilket land man arbetar. En förklaring till det skulle kunna vara att arbetet berör djupa mellanmänskliga relationer och känslor och de är gemensamma oavsett vilket land man bor i.

7.3 Klinisk nytta

Resultatet i studien bekräftar tidigare undersökningar ( Ahlström & Wadensten, 2010;

Ahlström & Wadensten, 2012; Clevnert & Johansson, 2007; Jeppsson, 2008; Matsuda, Clark, Schopp, Hagglund & Mokelke, 2005) att de som arbetar som personliga assistenter har en komplicerad och komplex arbetssituation. Flera arbetsmiljöbelastningar kan orsaka ohälsa hos anställda personliga assistenterna. Arbetsgivare och chefer har ett stort arbetsmiljöansvar där risker i arbetsmiljön ska uppmärksammas och åtgärdas. Företagshälsovård som har ansvar för verksamheter som innefattar personlig assistans behöver göras uppmärksam på de

arbetsmiljöexponeringar den här personalgruppen utsätts för. Företagssköterskan som är specialist inom omvårdnad med inriktning på människan i arbetslivet kan bidra med stöd till medarbetare och chefer på olika sätt för att förebygga och främja de personliga assistenternas hälsa (Riksföreningen för företagssköterskor, 2010). Förebyggande insatser skulle kunna vara att företagssköterskan erbjuder arbetsgivaren stöd i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel erbjuda fysiska och psykosociala skyddsronder, arbetsmiljöutbildningar, utbildning i

systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och hälsoundersökningar för de anställda regelbundet. Företagssköterskan skulle också kunna erbjuda samtalsstöd och handledning via företagshälsovården vid uppmärksammad psykosocial ohälsa.

7.4 Slutsats

Slutsatsen som kan dras utifrån undersökningens resultat är att de som arbetar som personliga assistenter har en komplicerad och komplex arbetssituation. De upplever trots stora

påfrestningar i arbetsmiljön, både när det gäller de fysiska och de psykosociala belastningarna, välbefinnande i arbetet. De känner trygghet och stolthet över att kunna hantera den utmanande arbetsmiljön de ställs inför. Det som är särskilt viktigt för de personliga assistenterna för att hantera den psykiska belastningen är relationen till brukarna och stödet från arbetskamraterna. Företagssköterskan har en viktig roll att vara uppmärksammad på de arbetsmiljöförhållanden

som de personliga assistenterna arbetar under. De personliga assistenterna behöver känna stöd och handlingsutrymme för att balansera belastningar de utsätts för i yrket.

7.5 Fortsatta studier

Förslag till vidare forskning om personliga assistenters arbetsmiljö skulle kunna vara kompletterande studier där det utifrån ett genusperspektiv skulle vara intressant att göra en liknande undersökning med män som jobbar som personlig assistent. Upplever de sin arbetsmiljö på liknande sätt eller finns det skillnader mellan kvinnor och mäns upplevelser. I denna studie hade vi valt kommunen som arbetsgivare, det hade också varit intressant att undersöka hur personliga assistenter anställda av privata utförare eller av brukarna själva, upplever sin arbetsmiljö. Då de flesta informanterna i den här studien hade arbetat länge hos samma brukare skulle det också vara intressant att intervjua personliga assistenter som har slutat i yrket för att se om de upplevde sin arbetsmiljö annorlunda, då de av någon anledning valt att inte arbeta som personlig assistenten längre. Ytterligare ett intressant område skulle vara att undersöka hur brukarna ser på sitt hem som arbetsmiljö för de personliga

8. Referenser

AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Hämtad 12 maj, 2012, från http://www.av.se/dokument/afs/AFS2001_01.pdf

Ahlström, G. & Wadensten, B. (2010). Encounters in close relations from the perspective of personal assistants working with persons with severe disability. Health and Social Care in the

Community, 18(2), 180-188. doi:10.1111/j.1365-2524.2009.00887.x

Ahlström, G. & Wadensten, B. (2012). Enjoying Work or Burdened by it? How personal Assistants Experience and Handle Stress at Work. Journal of Social Work in Disability &

Rehabilitation, 11(2), 112-127. doi:10.1080/1536710X.2012.677648

Arbetsmiljöverket (2011). Arbetsmiljölagen och dess förordning

med kommentarer i lydelse den 1 augusti 2011. Ödeshög: Danagårds Grafiska AB.

Clevnert, U. & Johansson, L. (2007). Personal Assistance in Sweden. Journal of Aging &

Social Policy, 19(3), 65-80. doi:10.1300/J031v19n03_05

Degerlund, K. & Omne-Pontén, M. (Arbetsmiljöverket 2001:15). Personlig assistans – ett

arbetsfält med brukare, ansvar och variation: Utvärdering av ett regionalt tillsynsprojekt.

Från http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2003_04.pdf

Edling, C., Norberg, G., Albin, M. & Nordberg, M. (2010). Arbets- och miljömedicin: en

lärobok om hälsa och miljö. Lund: Studentlitteratur.

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom

hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor (2006) Från http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF Etisk kod t webb2.pdf

Janson, E. (2005). Den annorlunda arbetsplatsen: Handbok för personliga assistenter. Stockholm: Informationsförlaget.

Jeppsson, M. (2008). Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden:

Utbildning, stöd och en bra chef. C-uppsats: Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik,

didaktik & psykologi. Från http://en.scientificcommons.org/47720331

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Körler Krantz, B., Nordström, A. & Lindqvist, M. (Arbetsmiljöverket 2002:5). Personliga

assistenters arbetsmiljö: Ett riksövergripande projekt. Från

Matsuda, S. J., Clark, M. J., Schopp, L. H., Hagglund, K. J. & Mokelke, E. K. (2005). Barriers and Satisfaction Associated With Personal Assistance Services: Results of Consumer and Personal assistant Fokus Groups. OTJR: Occupation, Participation and Health, 25(2), 66-74. Patton, M.Q. (2002). Qualitative research & Evaluation Methods. Thousand Oaks: Sage Publications

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. China: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Riksföreningen för företagssköterskor (2010). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska med specialisering inom företagshälsovård. Hämtad 5 maj, 2012, från

www.swenurse.se

SFS 1970:943. Lag om arbetstid m.m. i husligt arbete. Hämtad 12 maj, 2012, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1970943-om-arbetstid-m_sfs-1970-943/

SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad 12 maj, 2012, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993387-om-stod-och-ser_sfs-1993-387/ SFS 1993:389. Lag om assistansersättning. Hämtad 12 maj 2012, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993389-om-assistansers_sfs-1993-389/

SFS 1997:1160. Arbetsmiljölagen. Hämtad 15 maj, 2012, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160/

Socialstyrelsen. (2007). Personlig assistans som yrke. Ett Underlag från experter. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9197/2007-123-24_200712324.pdf

Theorell, T. (Red.). (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur Theorell, T. (2003:46). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?

Kunskapssammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Från

http://www.fhi.se/PageFiles/3982/arbete.pdf

Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistiskt -

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilaga 1

Informationsbrev i samband med deltagande i intervjustudie

Vill Du berätta för oss om Din arbetsmiljö?

Vi heter Ingela Holm och Gunilla Sellstedt och är studenter på Företagssköterskeprogrammet Örebro Universitet. Vi kommer att skriva en uppsats i form av en intervjustudie.

Syftet med studien är att beskriva Din och andra personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljön. Vi vänder oss till Dig som är anställd inom kommunen som personlig assistent till brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Vi har fått din chefs tillåtelse att fråga Dig om Du kan/vill delta i vår studie, eftersom hon/han bedömt att du kan ge oss värdefull information om ditt arbete som personlig assistent.

Vi önskar vi få träffa Dig för en intervju som beräknas ta ca 45 minuter och kommer att genomföras i en lokal som vi gemensamt kommer överens om.

Intervjun spelas in på band för att därefter kunna skrivas ut ordagrant och sedan bearbetas. Det är endast vi som författare som kommer att ha tillgång till inspelningarna. Din medverkan bygger på frivillighet, identiteten kommer att behandlas konfidentiellt och materialet kodas under bearbetning så att inga uppgifter kan härledas till Dig personligen. Du kan när som helst avbryta Ditt deltagande under processens gång utan att meddela orsak.

Vår förhoppning är att Du önskar delta i intervjun. Vi kommer att kontaktar Dig för förfrågan om Din medverkan och då har Du också tillfälle att ställa frågor om Du undrar över något. Därefter kommer vi överens om tid och plats för intervjun.

Om Du har frågor eller synpunkter så ta gärna kontakt med oss:

Ingela Holm Gunilla Sellstedt

Tel.070-4340907 Tel. 070-5205262

e-post: ingela.holm@orebroll.se e-post: gunilla.sellstedt@heby.se

Bilaga 2

Intervju av personliga assistenter

Vi heter Ingela Holm och Gunilla Sellstedt och går Företagssköterskeutbildningen 60 hp. på Örebro Universitet. Vårt examensarbete gör vi genom att skriva en magisteruppsats, 15 hp. Vi har valt att i vårt arbete beskriva upplevelsen av arbetsmiljön, hos personliga assistenter. Kriteriet vi valt är att de skall arbeta hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS, samt ha en anställning inom kommunen.

För att få svar på detta önskar vi få hjälp och tillåtelse av Dig att få kontaktuppgifter till 10 stycken personliga assistenter, som arbetar med brukare tillhörande personkrets 3 enligt LSS. Då undersökningen endast kommer att omfatta ett begränsat antal individer, kommer vi att välja ut tre deltagare för att skydda anonymiteten.

Medverkan bygger på frivillighet, identiteten kommer att behandlas konfidentiellt.

Intervjun spelas in på band och beräknas ta ca 45 minuter och kommer att genomföras i en lokal som vi gemensamt kommer överens om med den vi intervjuar.

Stort Tack på förhand för Din medverkan!

Ingela Holm Gunilla Sellstedt

Tel.070-4340907 Tel. 070-5205262

Bilaga 3

Intervjuguide

Bakgrundsvariabler:

Ålder? Kön?

Vilken anställningsform har Du?

Hur länge har du arbetat som personlig assistent?

Hur länge har du arbetat som personlig assistent hos nuvarande brukare? Vad har du gått för utbildning?

Har du fått någon introduktion innan du började arbeta som personlig assistent? Hur var den upplagd?

Ge en kort beskrivning av brukarens omvårdnadsbehov.

1. Berätta om hur Du upplever din fysiska arbetsmiljö hos din brukare?

( Kan Du berätta mer? Tex Förekommer tunga lyft? Rökning ? Trånga utrymmen? Kan Du beskriva en situation? Kan du ge exempel?)

2. Berätta om hur du upplever din psykiska och psykosociala arbetsmiljö

hos din brukare?

Närhet-distans balans?Relationer till anhöriga? Kan Du beskriva en situation, ge exempel?)

3. Hur påverkar Din arbetsmiljö Ditt dagliga arbete?

4. Vad upplever Du för svårigheter i Din arbetsmiljö?

( Vad kan vara ett problem i din arbetsmiljö? Varför är det ett problem? Hur hanterar du det? Kan du ge exempel?)

5. Vad upplever Du skulle kunna underlätta för dig i din arbetsmiljö?

( Vad kan vara till hjälp i din arbetsmiljö? På vilket sätt skulle det underlätta? Kan du ge exempel?)

6. Har Du något ytterligare som Du vill framföra/berätta om angående Din

arbetsmiljö?