ledare
Socialmedicinsk tidskrift 1/2018 7
Fortsatt ökning av besök på vår
webbplats och planer för 2018
Under det 94:e utgivningsåret, 2017, av Socialmedicinsk tidskrift (smt) har följande teman behandlats: Integrativ hälso- och sjukvård med fokus på Vidarkli-niken (nr 1), Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (nr 2), Folkhälsoutbildningar i Sverige (nr 3), Barn i risk – kunskap från ett utvecklingsarbete (nr 4), Forskning och teori: Ett blandnummer (nr 5) och Hans Rosling – en märklig man, en kamrat till oss (nr 6).
Årets läsarundersökning omfat-tar statistik från den 1 januari-31 de-cember 2017 och visar totalt 60 865 (51 820, 2016) besök på vår webbplats under året, varav 84 procent är svens-ka läsare. Det är en ökning med 17 % jämfört med föregående år. Mer än 40 000 användare har besökt vår hemsida minst en gång under 2017, vilket är 16 % mer än året innan. Nummer 6, tema numret om Hans Rosling, kom ut på nätet efter årsskiftet så detta nummer kommer med i statistiken för 2018.
Vi har på Socialmedicinsk tidskrifts hemsida 995 registrerade användare varav 194 var nya under år 2017.
Sedan år 2015 har vi också en Face-booksida (https://www.facebook.com/ socialmedicinsktidskrift/) som följs och gillas av 370 personer. På denna sida nådde inlägget om temanum-ret om Hälsofrämjande hälso- och sjuk-vård flest antal läsare, 2 395 personer.
Numret var såväl det mest delade som det mest gillade under året.
Årets mest lästa artiklar var;
”Löne-arbete och medborgarlön – reflek-tioner utifrån Hannah Arendts vita activa” av Inger Jansson (Forskning och teori: Ett blandnummer, nr 5/2017).
”Vårdmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande av Helle Wijk och Susanna Nordin” ( Hälsofrämjan-de hälso- och sjukvård, nr 2/2017) och
”Hälsolitteracitet – en kommunikativ
utmaning för hälso- och sjukvården” av Josefin Wångdahl, Malena Lau, Pia Nordström, Anke Samulowitz och Lovisa Karlsson (Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, nr 2/2017).
Den svenska topp-tio-listan över antal besökare under 2017 för delat efter geografi så kallat läns- eller region område är (förgående år inom parentes): 1) Stockholms Län 16 775 (14 735) 2) Västra Götalandsregionen 8 424 (6 745) 3) Region Skåne 6 199 (5 560) 4) Östergötlands län 2 289 (1 635) 5) Västerbottens län 2 004 (1 610) 6) Uppsala län 1 660 (1 414) 7) Jönköpings län 1 618 (1 626) 8) Örebro län 1 490 (1 136) 9) Gävleborg 1 285 10) Värmland 1 375
De fyra topplaceringarna är oför-ändrade sedan år 2015. Jönköping och Västerbotten har bytt placering sedan föregående år. Södermanland och Halland var nya på listan 2016 men har nu trillat ur topp-tio listan och istället har Gävleborg och Värmland kommit med.
8 Socialmedicinsk tidskrift 1/2018 tema
Genom åren har en grundläggande ekonomisk förutsättning för utgiv-ningen av smt varit det tryckbidrag från forskningsfonden Forte. Tryckbi-draget ges för treårsperioder och detta löper ut under år 2018.
Socialmedicinsk tidskrift är ett vik-tigt forum för granskning av vård, so-cialpolitik och folkhälsa med en fort-satt glädjande ökning i antalet läsare på nätet.
Planering 2018
Ett temanummer som planeras för 2018 är en presentation och diskus-sion av Kommisdiskus-sionen för jämlik hälsas rapporter. Detta blir ett femte spännande temanummer om tillämp-ningen av Marmotkommissions arbe-te i Sverige sedan 2011. Andra arbe-teman som planeras är Socialt hållbar utveckling – fokus på empati, compassion och altruism, Tillit och förtroende i ett föränderligt sam-hälle, Folkhälsa och civilsamhället, Våld mot kvinnor – nationellt och globalt och Klimatkrisen och de nya berättelserna.
Socialmedicin som akademiskt ämne handlar om att klargöra faktorer som påverkar folkhälsan, men också att medverka i förändringsarbete som påverkar dessa faktorer. Det är mot den bakgrunden som Socialmedicinsk tidskrift, planerar ett temanummer som syftar till att lyfta fram möjlighe-ter att påverka klimatkrisen och inge hopp om förändring. Det behövs be-rättelser inom områden som boende, transport, energi och mat. Alla områ-den nära knutna till klimatförändring. Och alla avgörande för folkhälsan. Syftet är tvåfaldigt. Dels att redo-visa exempel som redo-visar på
möjlighe-ter att åstadkomma förändring som har en positiv inverkan på klimatet. Exemplen kan vara enskilda aktörer, organisationer, företag, kommuner, landsting, regioner efter devisen Tänk globalt – agera lokalt! Dels att ge en beskrivning av aktuell forskning som bedrivs vid olika lärosäten i Sverige och Norden med syfte att ge stöd för förändringsarbete för hållbara s amhällen.
Bo J A Haglund Chefredaktör och professor
