Vulst på ram nr. 1-7 : En formsökande studie i tapetserarhantverket

(1)

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Malmstens, Campus Lidingö

Kandidatuppsats 16 hp | Möbeltapetsering Vårterminen 2019 | LIU-IEI-TEK-G--19/01666--SE

Vulst på ram nr. 1-7

-En formsökande studie i tapetserarhantverket

Handledare: Johan Knutsson Examinator: Anna Karoliina Priha

Klara Gunneström

(2)

Sammanfattning

Vi utforskar vulsten, ett återkommande moment för möbeltapetserare, och från ett nytt och ej funktionsgivet sätt placerar vi den på ram för alla att se.

När en tapetserare ska ta sig an momentet vulst så utgår hen från hur en, i möbelsammanhang, stomme är utformad och vilken sorts vulst som passar till just den möbeln. Ramarna för hur vulsten skall se ut är nästintill förbestämd då ett slutgiltigt resultat ofta ska återskapas eller restaureras i äldre objekt. I nya möbler finns ingen mall och på så sätt lite mer frihet hur vulsten kan utformas men funktionen är densamma. Vulsten ska hjälpa stoppningen att ge slutgiltig form, karaktär och känsla till möbelns slutgiltiga uttryck. Det som vulsten har gemensamt i båda fallen är att den alltid är dold.

Genom ett formsökande i det traditionella tapetserarhantverket samt på ett inspirationsbaserat plan har vi tagit fram ett antal prover på olika varianter av vulst. Vulsten har fått möjlighet att förändras och formas med hjälp av olika stygntekniker. Med ett syfte att på ett visuellt och icke funktionsbaserat sätt synliggöra en tapetserares dolda hantverk vill vi påvisa ett annat sätt att förhålla sig till detta specifika moment och det givna hantverket.

(3)

Abstract

We explore the rolled edge, a recurring moment for upholsterers, and from a new and non-functional way we place it on a frame for everyo-ne to see.

When a upholsterer works with a rolled edge, one has to have in mind how the frame is designed and which kind of rolled edge fits the particular furniture. The frames for the appearance of the rolled edge are almost predetermined, as a final result is often to be recreated or rescued in older objects. In newly produced furniture there is no template which adds a little more freedom in shaping the rolled edge eventhough the function is still intact. The function of the rolled edge is allways to fixate the padding to it’s shape, character and feel to the furniture’s final expression. The rolled edge plays a key part in traditional upholstery techniques, but due to it’s location underneath the padding it remains hidden.

Through a form search in the traditional upholstery crafts and on an inspiration-based plan, we have produced a number of samples on different varieties of rolled edges. The rolled edge has been given the opportunity to change and be formed with the help of various stitching techniques. Our purpose is a non-function-based visualization of a upholsterers hidden craft and to demonstrate another way to relate to this specific step and the craftsmanship.

(4)

Förord

På antagningsdagen till möbeltapetseringsprogrammet 2016 fick vi i uppdrag att tillverka en vulst. En för oss då okänd teknik inom möbeltapetsering som följt oss under våra tre år. Vulsten har kommit att spegla en stor del av vår utbildning vid LiU Malmstens då den återkommit flertalet gånger, hos tapetserarmästare Bernt Stenberg under årskurs ett och i kursen avancerad möbel i årskurs tre. Vi vill med detta examensarbete likt “olja på duk” placera “vulst på ram” för att inte bara synliggöra och visa en teknik utan sätta vulsten på kartan som ett visuellt uttryck. Denna teknik som aldrig blir sedda av gemene man får genom detta arbete en scen där den får ta plats och verka som solitär.

Vi vill tacka Nevotex som med rabatterade priser på material gett oss möjlighet att utföra tester, Svenskt trä för furu till de ramar vi

konstruerat och möbelsnickare Carl Angtoft för ovärderlig konsultation vid framtagningen av ramverken. Vi vill också tacka tapetserarmästare Helena Ahlqvist Graff för hennes expertis inom det historiska fältet, Gunilla Hallset, antikvarie på Nääs slott för att på kort varsel gett oss en exklusivt guidad visning samt tapetserarmästare Marianne Ruud för en utmärkt definition av vulst som teknik.

Ett extra stort tack till vår handledare Johan Knutsson för sitt

engagemang och intresse i att vägleda och få oss att ifrågasätta och utvecklas genom arbetets gång samt tillgodoseendet av värdefull och informativ litteratur.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning . . . 6

1.1 Mål . . . 6

1.2 Syfte . . . 6

1.3 Problemformulering och frågeställning . . . 6

1.4 Metod . . . 6

1.5 Avgränsningar . . . 6

2. Inspiration och kunskapsinhämtning . . . 7

2.1 Vulst + ram = sant . . . 7

2.1.1 Definitionen av vulst . . . 7

2.1.2 Vulst som manifest . . . 8

2.1.3 Ram . . . 8

2.2 Historik . . . 9

2.2.1 Vulsten, historiskt sett i Sverige/Europa . . . 9

2.2.2 Litteraturstudie om ramar. . . 10

2.3 Inspirationssökande. . . 11

2.3.1 Nationalmuseum, Stockholm . . . 11

2.3.2 Textilmuseet, Borås . . . 11

2.3.3 Nääs slott, Floda i Västerglötland . . . 12

2.4 Omvärldsanlys . . . 13

2.4.1 Matthew Nafranowicz . . . 13

2.4.2 Nadege Frouin Brackez . . . 14

3. Undersökning och utveckling . . . 15

3.1 Tillverkning av vulstprover . . . 15 3.1.1 Läsanvisning . . . 15 3.1.2 Litet lexicon . . . 15 3.2 Tabell vulstprover, 1-12 . . . 16 3.3 Analys av tabell . . . 18 3.4 Urvalsprocessen . . . 19 3.5 Tillverkning av ramar . . . 19 3.6 Resultat ramtillverkning . . . 20 4. Avslut . . . 28 4.1 Slutsats . . . 28

4.2 Diskussion och reflektion . . . . 28

Referenser . . . 30

Bildkällor . . . 31

Bilaga 1, Inspirationsunderlag . . . 32

(6)

1. Inledning

1.1 Mål

Synliggöra vulstens fria och visuella uttryck genom en provkarta på olika ramar i olika stilar med hjälp av vulsten och därigenom synliggöra ett dolt hantverk.

1.2 Syfte

Att visa hur en tapetserarteknik kan appliceras på ett funktionsfritt område och därigenom ifrågasätta konventionella normer och förväntningar på ett traditionellt hantverk och för oss som hantverkare närma oss ett friare sätt att verka.

1.3 Problemformulering och frågeställning

I vårt hantverk jobbar vi ofta efter en viss stomme eller given form som inte lämnar den frihet som kan önskas. Samtidigt finns det ett intresse för det dolda hantverket. Hur kan vi som tapetserare överskrida gränserna för vårt yrkesprofessionella fält genom att använda vår yrkesprofessionella kunskap om hantverket i en friare form?

1.4 Metod

Genom tillverkning av 12 st vulstprover i mindre format med olika uttryck och inspirationskällor har vi skapat ett underlag som vi utvärderar utifrån teknik, inspirationskälla, uttryck och

svårighetsgrad. Utifrån resultatet från utvärderingen har vi sedan tillverkat sju stycken noggrant utförda vulster på egentillverkade tavelramar i olika variationer för att på så vis synliggöra möbel-tapetserarens annars dolda hantverk. För att hitta inspiration till former och uttryck har vi gjort studiebesök på Nationalmuseum, Nääs slott och Borås textilmuseum. Vi har intervjuat Helena Ahlqvist Graff, tapetserarmästare. Vi har haft muntliga samtal med Gunilla Hallset, antikvarie på Nääs slott med fokus på stilhistoria. Vi har även gjort en omvärldsanalys om hur andra möbelta-petserare arbetar för att låta det inkapslade arbetet synas och få fokus. Litteraturstudier om ramar och dess funktion och uttryck ur ett historiskt perspektiv har kompletterat vår research.

1.5 Avgränsningar

I vårt examensarbete har vi valt att göra vissa avgränsningar. Vi fokuserar på formsökande av vul-sten och har enbart arbetat med vävar i linne, tagel och tagelmatta samt 3-trådigt garn och nubb, vi utför våra prover med fokus på form och väljer att inte analysera andra möjliga material. Under utvärdering av vulstproverna tar vi inte med tidsåtgång som parameter. Arbetsekonomin har inte varit relevant för oss att undersöka, ej heller möjlig att utvärdera på ett trovärdigt sätt då vi inser att övning ger färdighet och att denna parameter inte heller kan styrkas. Vi har även valt att inte ta med stilepoker som värdeord i vår utvärdering då vi anser att det förvirrar mer än förtydligar.

(7)

2. Inspiration och kunskapsinhämtning

2.1 Vulst + ram = sant

Att beskriva vad en vulst är är inte helt självklart då den kan ha många funktioner och former. Vi börjar med att reda ut betydelsen och varför vi valt att arbeta med just vulster.

2.1.1 Definitionen av vulst

Nationalencyklopedi (https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vulst-(list-profil-inom-arkitektur-och-konsthantverk) 17/5-19)

förklarar “Vulst” enligt följande:

Vulst (tyska Wulst, egentligen ’valk’), inom arkitektur och konsthantverk benämning på en konvex listprofil med ofta halvcirkelformigt tvärsnitt.

Vi frågar även Tapetserarmästare Marianne Ruud om en definition av vulst (9/5-2019): ”Den i möbelstoppnings-sammanhang fristående spikade stoppningskant, som med kraftigt garn och genom särskilda stygn formas och fixeras för att ge stoppning dess form, storlek och karaktär”

Enligt en definition i Möbelstoppning som hantverk (1998, s. 243) står följande, Vulst: en strängliknande stoppning, som görs i formgivande syfte.

Bild 1. Snäckformad armstödsvulst framifrån. Bild 2. Snäckformad armstödsvulst från sidan.

(8)

2.1.2 Vulst som manifest

Vi anser att vulsten är en stark representant för vad tapetseraryrket handlar om och att vulsten tyvärr alltid är dold. Vulsten är en del i stoppningen som är viktig för ett objekts form och uttryck. I en möbel styr stommens utformning och olika mått var vulsten placeras, vilken form den ska ha och vilken storlek som är nödvändig. En vulst har alltså alltid haft ett givet syfte, att vara grunden till en form och på så sätt finns det vissa krav på hur den är utformad. I vårt fall vill vi lyfta bort vulsten från sittmöbeln och funktionen och låta den vara synlig, att låta den ta plats och samtidigt visa upp den. Att vulstens storlek inte är förbestämd ger en frihet åt oss som tapetserare att arbeta fritt med form, storlek och uttryck. Vi tar bort det

ur-sprungliga syftet och lyfter fram vulsten som det slutglitiga, det färdiga. Storleken är inte given och därför hanterbar och applicerbar på nästan vad som helst. Vulsten blir helt enkelt det som vi fokuserar på och vi får därmed visa upp de tekniker som vi som tapetserare ofta använder. Vi utför stoppningsarbete. Vi syr av, vi arbetar trådrakt och vi nubbar.

Vi vill bryta det traditionella funktionsbaserade syftet som vulsten fyllt och ge den en annan uppgift. Uppgiften blir således att låta vulsten få en friare form som skapas efter en idé och på plan träyta, att ytan inte definerar hur vulsten ska se ut och att vi som tapetserare i det här projektet får arbeta inspirationbaserat och på så sätt får möjlighet att uttrycka vissa hantverks-tekniker i en friare form.

2.1.3 Ram

På vilket sätt vill vi lyfta fram vulsten? Vi funderade på olika lösningar där det var möjligt att applicera vulst. Vi diskuterade vilken funktion vulsten skulle ha i den produkt vi skulle göra. Ska den vara funktionell eller ska vulsten enbart vara ett estetiskt ting eller någonting

däremellan? Om vulsten har en funktion, är det då lättare som användare att få förståelse för funktionen om det sätts i ett mer vardagligt sammanhang? Efter att ha diskuterat detta kom vi fram till att vulsten nödvändigtvis inte behöver ha en praktiskt funktion, det viktigaste är att den får uppmärksamhet och skapar intresse. Att tillverka en vulst längs en tavelram ser vi som ett perfekt sätt att helt och hållet byta arena för tapetserarens hantverk. Att arbeta på tavelramar ser vi som passande av tre huvudsakliga anledningar:

1. Praktisk anledning

Ramens form, storleken och bredden är inte given och därför ger det oss en frihet att arbeta hur stort eller litet vi vill. Vissa typer av ramar har också en mer eller mindre komplicerad profil, dessa profiler kan vi både inspireras av och/eller återskapa i vulsten vilket ger oss en given utmaning vid det praktiska arbetet.

2. Visuell anledning

Eftersom en tavelram ska beskådas hängandes på en vägg förflyttar vi ett ting med enbart praktiska funktioner till ett helt nytt sammanhang. Det blir tydligt att vulsten får en annan funktion än vad den har haft tidigare. En ram markerar att någonting viktigt och/eller värde-fullt finns placerat i den. Genom att rama in ett konstverk markerar vi att det finns ett värde i konsten, visuellt frigörs verket från väggen och markerar var gränsen mellan två skilda objekt, ramen och det inramade går. Ungefär samma funktion har en vulst, som t ex en 1700-tals taburett där vulsten ramar in sitsens plymå. Därför vill vi arbeta fram ramprofiler med denna traditionella möbeltapetseringsteknik.

3. Metaforisk anledning

Om vi väljer att placera någonting i ramarna kommer det vara bilder från tillverknings-processen. Under vår tid på Malmstens har vi haft många och långa diskussioner om hur en kan synliggöra vårt arbete och hur vi ska förmedla kunskapen om vårt yrke. Vi har arbetat med vulsten sedan starten på Malmstens och vi tycker att det skulle kännas bra och fint att avsluta vår studietid här på skolan genom att rama in den på det här viset. På detta vis kan vi

(9)

förhoppningsvis ge en bild av hur traditionella tapetserartekniker ser ut och fungerar samtidigt som vi spränger ramarna för vad tapetseraren förväntas arbeta med och vi kan visa upp ett hantverk som mycket sällan får någon uppmärksamhet.

2.2 Historik

För att få underlag till våra vulstprover gör vi en research i vulstens historia samt ramars uttryck under olika stilperioder.

2.2.1 Vulsten, historiskt sett i Sverige/Europa

Vi skickar följande frågor om vulsten och dess historia till Helena Ahlqvist Graff, tapetserarmästare med inriktning möbelkonservering:

• Vulsten historiskt sett i Sverige/Europa?

• Typiska material i vulsten sett till Sverige/Europa? • Användningsområde av vulsten?

• Fanns det en mall eller standard för vulstens utseende eller form historiskt sett i Sverige/Europa?

• På vilka möbler användes vulsten I Sverige/Europa?

Tapetserarmästare Helena Ahlqvist Graff skriver som svar att utifrån sina erfarenheter med möbler historiskt sett kan hon koppla vulsten till 1700-taletst första hälft. Hon nämner en stol på Skokloster som är tillverkad runt denna tid eller tidigare. Med reservation att stoppnings-arbetet inte är daterat är det ändå troligt att det är original. Vulsten som återfinns på denna stol är ovanligt stor, den är placerad i framkant och är troligtvis stoppad med djurhår från tamboskap.

Ahlqvist Graff förklarar att vulsten länge hittas enbart i framkant av stolar men senare återfinns även vulsten på sidorna och i några få fall i bakkant av stolar. På taburetter från 1700-talets början återfinns vulsten runt om hela sitsen. Vulsten har då som syfte att hålla en plymå på sin plats. På vissa armlänsstolar och soffor från den senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet kan en se tydliga riktlinjer om hur en vulst bör se ut. Det är med hjälp av en träkloss i en viss profil på insidan av stolens stolpe som ger ansvisning till hur vulsten bör utformas.

Stygnen som binder materialet är något som uppkommer under 1800-talet och materialet i en vulst är vanligtvis linnevävar och som stoppning har många olika varianter hittats under åren. Djurhår från tamdjur, hjortdjurshår, tagel, halm, hö, björn- eller kvast-mossa är några av dessa. Än idag används vulsten för att hålla plymåer på plats men även för att bilda form på fåtöljer, framförallt på ryggar och armlän men den kan ofta ses i mer moderna utformningar som i kilar och lister.

(10)

2.2.2 Litteraturstudie om ramar

I kunskapsinhämtningen om ramar vill vi fokusera på formspråket historiskt sett. Stilepokerna talar för olika uttryck och detta kan även återfinnas i ramen. Vi vill med denna litteraturstudie fokusera på uttrycken i ett urval av stilepoker. I litteraturstudien vill vi poängtera att det är svårt att fastställa ramens ursprung, ramarna är ofta utbytta under årens lopp. Har man tur kan det finnas någon markering på ramen som indikerar på vad den ska tillhöra - eller så kan ramen finnas med i en inventarieförteckning. Konsthistoriker fokuserar på själva bilden medans ramforskning ligger på möbelhistorikernas bord, vilket gör att de förblir separata ting. Ramens ålder kan säkerställas genom en stilhistorisk analys där hantverket och materialbehandlingen studeras (hyvelteknik, förgyllararbete). Vissa attribut går ändå att härleda och kategoriseras till olika stilepoker. Vi har med några exempel sammanställt hur en tavelrams formspråk kan indikera det historiska ursprunget.

Renässans och barock - Ramar i ebenholts eller ebenholtsliknande trä som svartbetsat

lövfanér med en förgylld list.

Senbarock - Förgyllda akantusblad och ovala ramar.

Rokoko - Förgylld ornamentik som rocailler placerade i hörnen och i mitten av ramens lister.

10

(11)

2.3 Inspirationssökande

För att få inspiration till vårt kommande praktiska arbete gör vi ett antal studiebesök. Vi fokuserar på ramprofiler, olika formspråk ur ett stilhistoriskt perspektiv samt textila element där volym och kontraster är det primära.

2.3.1 Nationalmuseum, Stockholm

Vi besöker Nationalmuseum för att ta del av samlingarna som sträcker sig från 1500-tal till idag. När vi besöker museet lägger fokus på ramarna och inte innehållet och söker efter inspiration utifrån stilepoker och form.

2.3.2 Textilmuseet, Borås

Vi letar efter form, konstruktion och inspiration genom att besöka utställningen

Balenciaga-Master of Couture på Textilmuseet i Borås. 1950-1960 skapade Balenciaga en mängd haute couture-plagg som uttrycker arkitektur och ofta volym. Vi ser en högtstående hantverksskicklighet och gediget arbete i kreationerna.

Vi tittar närmare på en klänning med draperad rygg som vi tar med oss som inspirations-underlag. Vi hittar också några detaljerade provbitar där Balenciaga applicerat olika sorters dekorativa pärlor/paljetter som vi funderar över hur vi skulle kunna inspireras av i den teknik vi arbetar utifrån.

Volym, applikationer och formspråket är några av de värdeord vi hämtar ifrån utställningen i Borås. Vi funderar över hur vi kan förhålla oss till utställningen utifrån det perspektiv vi valt att gå efter i vårt examensarbete och kommer ganska snabbt fram till att Balenciagas utställning får stå för det fria mer lekfulla researchmaterialet i vårt examensarbete.

Bild 8, Nationalmu-seum.

(12)

12

2.3.3 Nääs slott, Floda i Västergötland

På Nääs slott fick vi ta del av en inredning som bevarats från 1890-talet. Den siste som ägde slottet hette August Abrahamson som även grundade ett slöjdseminarium i området Nääs. Detta slöjdseminarium blev världsberömt och innan August Abraham gick bort bildades en stiftelse som förvaltade både skola och slott. Skolan stängde 1966 men stiftelsen förvaltar området än idag. Nääs slott prickar in alla rätt i det sena 1800-talets måsten i stil. Nystilarna representeras i alla rum, mängder av textilier och stoppade möbler ger ett tydligt helhets-intryck av hur slottet en gång sett ut.

Under vårt besök på Nääs slott fokuserar vi på formsökning och inspirationsinsamling. Vi tittar inte enbart på de stoppade möbler som finns utan vill vidga insamlandet till helheten i slottet. Ting vi ser att vi kan inspireras av är allt från klädda ramar på väggarna, bord med textila utsmyckningar och ett toalettrum med tapetserade väggar i textil.

En emmafåtölj har en extremt tjock keder runt ryggen som i sin tur virats med en snodd. En snodd eller snörmakeri appliceras nästan alltid på en sittmöbel för att dölja en råkant eller för att framhäva en form men i det här fallet har snodden ingen funktion utan mer ett estetiskt värde. Vi se också en klädd ledstång och det i sig är inte helt främmande men på Nääs slott är ledstången täckt med en sammet som sytts på likt en strumpa.

(13)

2.4 Omvärldsanalys

Att synliggöra tapetserarhantverket är vi inte ensamma om att värna om. Under våra år som studenter på Malmstens har vi många gånger diskuterat hur vi ska kunna påvisa vår skicklighet i hantverket. Detta är en utmaning då det noga uträknade och tidskrävande arbetet täcks över. Vi gjorde en omvärldsanalys för att se hur andra möbeltapetserare har gjort för att synliggöra det underliggande arbetet.

2.4.1 Matthew Nafranowicz

Möbeltapetserare från Madison, Wisconsin i USA som besökte Malmstens 2017 som Craftsman in residence under några veckor. Nafranowicz har utvecklat en egen serie av möbler där han synliggör det som finns under klädseln. Han fokuserar på avsydda kanter i grundstoppningen och genom olika stygntekniker får han fram olika uttryck. Han lägger ofta till läder som även sys fast med olika sorters stygn.

Vi ser en starkt inspirationskälla i Nafranowicz möbler och hans egna tankar. Han vill gärna bygga egna stommar, utföra stoppningar som syns och fokusera på enstyckesmöbler men arbetar samtidigt med tapetsering mot privata kunder.

I Nafranowicz tekniker ser vi hantverket från ett nytt perspektiv. Hur materialen kan synliggöras och hur stygnsteknikerna påverkar uttryck och känsla. Nafranowicz använder de traditionella stoppningsteknikerna på ett modernt och nytänkande sätt.

Instagram: thestraighttread

Hemsida http://www.thestraightthread.com/

(14)

2.4.2 Nadege Frouin Brackez

Nadege Frouin Brackez är en fransk möbeltapetserare som arbetar konstnärligt med traditionella stoppningstekniker. Hon tillverkar enstyckesmöbler som grund för konstobjekt där hon synliggör tapetserarhantverket med synliga stoppningar och avsyningar. Hon arbetar med generösa mängder tagel i organiska, överdrivna former där hantverket är det primära. Hon lyckas förmedla sin expertis i hantverket på ett vis som väcker intresse och inspiration med återkommande utställningar.

Instagram: frouinbrackez

http://www.nadegefrouin.com

14

(15)

3. Undersökning och utveckling

3.1 Tillverkning av vulstprover

För att få en överskådlig bild på olika tekniker och uttryck vid tillverkning av vulstrade ramar har vi valt att göra tolv olika vulstprover. Dessa prover sammanställer vi i tabeller där vi redogör

tekniken, inspirationskälla, uttryck och svårighetsgraden. I ett vi senare skede utvärderar och jämför vi dessa i en urvalsprocess för att få ett underlag till kommande ramproduktion.

3.1.1 Läsanvisning

Vi har betygsatt de prover vi utfört i enlighet med en stigande svårighetsskala där vi ser 1 som elementär och 5 som avancerad. Vi har också utvärderat de prover vi utfört och utgått från följande värdeord för att beskriva känslan och de intryck vi anser de separata vulstpro-verna utstrålar: organisk, symmetrisk, asymmetrisk, skulptural, voluminös, modest, rund, spetsig.

3.1.2 Litet lexicon

Avsydd kant Olika variationer av stygn som används för att fixera stoppnigsmaterialet

och skapa form, förekommer med och utan knut.

Entränning En glesare väv som används i grundstoppning samt vulster.

Grundväv En tätare väv som används i grundstoppning som bärande väv.

Keder En tygremsa i vilken ett snöre sytts in, används som snörmakeri.

Madrasstick En typ av avsyning utan knut som används när man vill åstadkomma en

slät yta.

Tagel Stoppningsmaterial av hästhår.

Tagelmatta Stoppningsmaterial av hästhår som fästs på en väv och bildar en kompakt

yta.

(16)

3.2 Tabell vulstprover, 1-12

Vulst 1 Vulst 2 Vulst 3

Beskrivning Hög och spetsig vulst, svagt konkav sida. 3 avsyningar med knut samt trän-sad topp. Rektangulär form i genomskärning. 4 avsyningar med knut. Variation av söm-nadsteknik. 1 avsyning med knut, 3 madrasstick, 2 tränsade kanter, ma-skinsydda sömmar för markeringar. Inspirationskälla Ram från

National-museum. Möbeltapetserare Matthew Nafranowicz.

Ram från National-museum.

Uttryck Spetsig, symmetrisk. Symmestrisk,

mo-dest. Voluminös, symme-trisk, asymmetrisk, skulptur, modest, rund, spetsig.

Svårighetsgrad 4 2 3

Beskrivning Smal och låg höjd, hårt packad. Tränsad inner- och ytterkant.

Klassisk vulst med två avsyningar med knut, en stående och en liggande

Hög, kurvig vulst. Den svängda formen har skapats genom att systematiskt vecka entränningen. Två avsyningar med madrasstick utan knut.

Inspirationskälla Ram på

Nationalmu-seum. Möbeltapetsera-re Nadege Frouin Brackez.

Ram från National-museum, möbelta-petserare Nadege Frouin Brackez.

Uttryck Symmetri, spetsig,

modest. Modest, rund. Voluminös, organisk, rund, skulptural, asymmetrisk.

Svårighetsgrad 4 1 5

(17)

Beskrivning Vulst i sektioner med olika uttryck.

Varierande stopp-ning, väv och stygn.

Vulst i två sektioner, avdelad med keder. Ytterligare en keder vid ytterkanten. Totalt 3 avsyningar utan knut. Entränning er-satt av blekt linneväv.

Vulst i två sektioner, avdelad med en avsyning i träplat-tan. 5 avsyningar (2 stycken utan knut). Entränning ersatt av linneväv.

Inspirationskälla Ram från National-museeum, möbel-tapetserare Nadege Frouin Brackez.

Balenciagautsällning-en på textilmuseet i Borås samt möbel-tapetserare Matthew Nafranowicz.

Balenciagautställni-gen på textilmuseet i Borås och möbel-tapetserare Nadege Frouin Brackez. Uttryck Organisk, skulpural,

rund, spetsig, asym-metrisk. Skulptural, modest, rund, voluminös, symmetrisk. Skulptural, organisk, rund, voluminös, asymmetrisk. Svårighetsgrad 5 3 5

Beskrivning Oregelbunden form, kontrast mellan högt och lågt. 3 avsyning-ar, varav 2 genom plattan. Synligt trä. Entränning ersatt av linneväv.

Många dekorativa avsyningar och mot-hålsstick samt keder. Oregelbunden form.

1 avsyning med knut i sicksack-mönster.

Inspirationskälla Möbeltapetsera-re Matthew Na-franowicz.

Emmafåtölj från Nääs

Slott. Möbeltapetsera-re Matthew Na-franowicz.

Uttryck Modest, voluminös,

rund, asymmetrisk. Organisk, asym-metrisk, skulpural, voluminös.

Modest, symmetrisk.

(18)

3.3 Analys av tabell

Vi analyserar den information vi sammanställt i tabellerna över vulstproverna och för en

diskussion över vilka prover vi anser bör tas vidare till ramproduktion. I vår diskussion sinsemellan har vi förutom de enskilda uttrycken av reslutaten tagit hänsyn till hur väl vulstproven förmedlar teknik, speglar möbeltapetserarens arbete, visuellt och estetiskt uttryck samt om det är rimligt att hinna tillverka vulsten under den planerade produktionstiden. Vi har även haft variation och hantverksmässig bredd i åtanke i diskussionen.

Vulst 1 Vulst 2 Vulst 3 Vulst 4

Vulst 1 har en enkel men tillverknings-teknisk avancerad profil med de många avsyningarna.

Vulst 2 har ett intres-sant formspråk då den är liksidig vilket skiljer sig från en klassisk vulst.

Den här vulsten känns överarbetad. Vi har svårt att sätta den i ett samman-hang och känner oss därför inte motivera-de att arbeta vidare med den här formen.

Vi ser en strak visuell koppling till renäs-sansen i den här vulsten.

Vulst 5 är form-mässigt den mest klassiska vulsten.

Vulst 6 anser vi har ett intressant uttryck med dess kurviga form och höjd.

Vulst 7 har en varia-tion av taktilitet och uttryck som vi tycker är intressant. Vi avstår från att arbeta vidare med denna vulst eftersom den är för tidskrävande för att tillverka en hel ram med.

Vulst 8 har en bland-ning av simplicitet (antalet avsyningar) och avancerad söm (keder).

(19)

Vulst 9 tycker vi är intressant med dess organiska och asym-metriska uttryck.

I vulst 10 har vi arbetat med höjder. Den höga stopp-ningen möter den strama kanten som är fastsydd i träplan-kan. Vi tilltalas av formen men väljer att inte arbeta vidare med denna vul-sten då den saknar starka kopplingar till traditionellt tapetsera-rarbete.

Vulst 11 innehåller många sömnads-tekniska och tidskrä-vande moment. Vi tror att denna vulst kan bli intressant i ett fritt skapande och i större format, men vi väljer att inte fortsät-ta arbefortsät-ta med den då den är mycket tidskrävande.

Vulst 12 har ett mycket enkelt uttryck som vi tycker är lite för modest för ända-målet att synliggöra vulsten och tapetse-rarens avancerade arbete. Vi väljer att inte gå vidare med detta uttryck.

3.4 Urvalsprocessen

Vi väljer att gå vidare med 7 stycken av vulstproverna till ramtillverkning och dessa är följande:

Vulst 1 med modifikation, anledning: Vi vill arbeta vidare med denna vulst men med ett

förenklat och mindre tidskrävande utförande.

Vulst 2 anledning: I den här vulsten fråmgår det tydligt hur avsyningarna formar vulsten, därför

vill vi arbeta vidare med denna vulst.

Vulst 4 anledning: Vi upplever att denna vulst har ett strakt formspråk där en avancerad form

skapas med enkla medel.

Vulst 5 anledning: I tapetserarens arbete är denna den främst förekommande och därför vill vi

arbeta vidare med denna i ramproduktionen.

Vulst 6 anledning: Den har också tydliga associationer till flera ramar på nationalmuseeum. Av

dessa anledningar vill vi arbeta vidare med även denna vulst.

Vulst 8 med modifikation, anledning: Vi vill arbeta vidare med denna vulst men med

modi-fikationer - minska vulstens bredd samt använda en annan väv eftersom vi anser att den blekta väven inte ingår i tapetserarens dagliga materialanvändning.

Vulst 9 med modifikation, anledning: Liksom vulst 8 vill vi inte kopiera vulst 9 rakt av och

istället inspireras och modifiera tekniken vid ramproduktionen. Vi vill arbeta vidare med den orga-niska formen men med en annan väv.

3.5 Tillverkning av ramar

Vi tillverkar 7 st ramar i furu från Svenskt Trä med konsultation av möbelsnickare Carl Angtoft. Vi väljer att tillverka ramar i olika storlekar och former för att kunna arbeta stort som smått och som tillsammans skapar en variation och en estetiskt tilltalande komponering.

(20)

20

3.6 Resultat ramtillverkning

Ram nr 1, utveckling av vulst nr 1.

En ram med två avsyningar som anspelar på en traditionell ram där djupet och höjden tagit plats. Ramen har tagit ett stort steg bort från vulstprovet men har som utgångspunkt fortfarande fokus på det lätt konkava. Storlek: 50x35 cm.

Bild 15. Resultat ram nr. 1.

Bild 16. Detalj på ram nr. 1.

(21)

En ram som tydligt visar hur avsyningar bestämmer hur formen ska bli. Avsyningarna är applicerade på ett ickekonventionellt sätt och ger vulsten en liksidig form. Storlek: 35x35 cm.

Bild 19. Detalj på ram nr. 2

(22)

Denna ram får med sina hårt tränsade kanter en extremt hård yta och påvisar en av de tekniker en tapetserare använder för att åstadkomma denna form. I denna ram ser man tydliga kopplingar till ramar från renässansen. Storlek: 35x35 cm.

22

(23)

En rund ram med den traditionellt sett klassiska vulsten. Ett tydligt exemplar som visar på den faktiska vulst som en tapetserare generellt arbetar med.

Storlek: 60 cm diameter.

Bild 24 Resultat ram nr. 4

(24)

Vi har i denna ram fått utveckla en helt egen art av vulst. Vi har fått arbeta fritt, formbaserat men ändå använt traditionella tapetserartekniker för att nå ett resultat. Storlek: 50x70 cm.

24

(25)

I denna ram har vi använt oss av en tätare linneväv. En ram som upplevs enkel och sparsmakad men som innehåller avancerade tekniker och tillvägagångsätt. En keder som vanligen förekom-mer i klädselarbetet ges nu plats som en detalj i vårt arbete med denna vulst. Storlek: 50x60 cm.

Bild 30. Resultat ram nr. 6

(26)

26

Vi ville arbeta med en organsik form som varierar i höjd och uttryck. Även här handlar det om var en placerar avsyningarna för att skapa olika höjd/form. Storlek: 50x50 cm.

(27)

Bild 36. Ram nr. 1-7.

Den slutgiltiga kompositionen av Vulst på ram nr. 1-7.

Ramarna är placerade på en vägg likt tavelramar. Tillsammans bildar de en enhet och visar på ett brett utbud av vulster i olika utföranden med olika uttryck.

(28)

4. Avslut

4.1 Slutsats

Vi har under processen funderat över hur projektet kommer mottagas under vårutställningen, det tillfälle som studenterna på Malmstens har möjlighet att ställa ut de praktiska, visuellt påtagliga delarna av sina examensarbeten. Vad kommer besökarna tycka om det arbete vi presenterar? Vi upplever att arbetet mottagits positivt, att reaktionerna har handlat om känsla och insikt om form och det hantverk vi utfört. Att besökarna tillåtits känna på och inspektera de ramar vi presenterat och i många fall uttryckt en ökad förståelse för vad en vulst är och hur en avsyning görs. Vi har samtidigt fått höra av yrkesutövande möbeltapetserare att de inspireras till att på liknande sätt synliggöra tekniker för att visa upp i sina verkstäder vilket vi anser varit en del av vårt syfte med hela projektet. Detta har bekräftat för oss att vi igenom detta projekt lyckats i vår avsikt att synliggöra en tapetserares tekniker.

Vi har genom detta projekt visat på ett sätt att tackla problematiken att synligaöra ett dolt hant-verk. Genom att applicera tekniken på ett ickekonventionellt sätt, i ett nytt sammanhang kan vi demonstrera hantverket för en bredare publik och på så vis skapa ökad tillgång och förståelse till en teknik som vanligtvis är dold. Genom vårt examensarbete Vulst på ram nr. 1-7 har vi lagt en grund för hur en tapetserare kan visa en dold teknik i en friare form som bidrar till ökad insikt för det avancerade hantverket en möbeltapetserare kan utföra.

4.2 Diskussion och reflektion

I uppstarten av projektet Vulst på ram nr. 1-7 valde vi att försöka hitta inspiration som underlag för projektet. Det innebar research i olika former och från olika platser/litteratur och samtal med yrkeskunniga personer. Vi hade hela tiden en grundtanke och ide om arbetsprocessen som vi varit trogna från start. Med ett gemensamt och tydligt mål att synliggöra vulsten på ett annorlunda och visuellt sett har vi tillsammans under hela processen arbetat mot samma vision.

Eftersom vi både arbetat praktiskt och teoretiskt har vi insett att det inte finns mycket

dokumenterad information om vulsten som är en väldigt viktig teknik i möbeltapetsering. Vulsten är således till stor del ett outforskat område som vi nu har lyft fram i ljuset. Vi har i detta projekt valt att fokusera på vulsten i Sverige och ett inspirationsbaserat formsökande men under arbetets gång har vi insett att det finns stora kunskapsluckor som gör det till en utmaning för möbel-tapetserare och gemene man att hitta dokumenterad information om tekniken och dess historia. Under examensarbetets gång har vi ställts inför många olika beslut. Beslut som omfattat avgränsningar inom vilket/vilka områden vi valt att inspirerats av. Under arbetet med vulst-proverna så fick vi utgå ifrån två primära utgångspunkter: formspråk och variation av uttryck. Många av de vulstprover vi utförde kändes intressanta utifrån ett nyskapande perspektiv men vi fick avgränsa oss då vi i vissa fall ansåg att provet var för tidskrävande att utföra i större format. Vi har haft i åtanke att slutresultatet ska kunna spela tillsammans som en grupp och därför gjort valet att inte använda oss av den blekta väven för att skapa ett mer enhetligt uttryck. Vissa vulst-prover har efter urvalsprocess blivit direkt överförda till ram (nr 2,4,5,6) och några av vulstvulst-proverna har fått en viss modifikation (nr 1,8,9) efter utvärdering av uttryck och görbarhet.

(29)

I arbetets inledande fas använde vi oss mycket att ordet konstnärligt för att beskriva hur vi ville arbeta och hur vi ville att vårt arbete skulle uppfattas. Vid senare eftertanke valde vi att helt ta bort de ordet från vår rapport då vi beskrev vad vi arbetade med. Det kändes varken sympatiskt eller korrekt att ge oss själva det epitetet. Vi vill snarare se oss själva som hantverkare i en form-sökande process och belysa vulsten på ett funktionsfritt sätt.

Vi sätter stort värde i att ha varit två personer i detta arbete, det hade inte varit möjligt att tillverka så många prover eller ramar om vi hade varit ensamma i den här processen. Under arbetets gång har vi dragit nytta av varandras styrkor och arbetat sammansvetsat med mycket diskussioner vilket har lett arbetet framåt. Vi har inte alltid varit av samma åsikt men våra

meningsskiljaktigheter har snarare berikat än försinkat resultatet. Vid flera tillfällen har vi haft samtal med vår handledare Johan Knutsson som kommit med bra inputs och fått oss att tänka ett extra varv kring vissa moment. Han har varit en mycket viktig person i vårt examensarbete men också under hela vår studietid på Malmstens.

Upplägget för både det teoretiska och praktiska arbetet har fungerat bra, vi har lyckats hålla oss inom tidsramen och genomfört de tidskrävande praktiska momenten utan att göra avkall på kvalitet. Vi har fått många positiva kommentarer både från andra möbeltapetserare men också från andra som inte har lika god insyn i hantverket vilket vi är väldigt stolta över. Att våra prover och ramar inspirerar andra ser vi som en ära.

Vårt examensarbete slutar här men vi ser stor utvecklingspotential. Arbetet med Vulst på ram nr. 1-7 har för oss bevisat att vulsten platsar både i det traditionella tapetserarhantverket men också utanför dess ramar.

(30)

Referener

Knutsson, Johan (1988). “Tankar kring några tavelramar”. I: Eriksson, Gunilla (red.) Kulturen 1988. Kulturen.

Matthew Nafranowicz : http://www.thestraightthread.com/ Hämtat 2019-05-21

Nationalencyklopedin (2019) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vulst-(listprofil-in om-arkitektur-och-konsthantverk). Hämtat 2019-05-21

Nadege Frouin Brackez: http://www.nadegefrouin.com/ Hämtat 2019-05-21 Stenberg, Bernt & Åkervall, Torsten (1988). Möbelstoppning som hantverk. Sveriges

tapetserarmästares centralförening.

Personlig kommunikation

Ahlqvist Graff, Helena. Tapetserarmästare. Skriftlig intervju 2019-05-02. Hallset, Gunilla, Antikvarie, Nääs slott. Muntlig dialog 2019-04-10. Ruud, Marianne. Tapetserarmästare. Muntlig intervju 2019-05-09.

(31)

Bildkällor

Bild 1: Privat, Klara Gunneström Bild 2: Privat, Klara Gunneström

Bild 3: Undervisingsmaterial, LiU Malmstens

Bild4: https://www.incollect.com/articles/upholstery-csi-reading-the-evidence Bild 5: https://www.bukowskis.com/sv/lots/282148-ram-barock-1700-tal Bild 6: https://auctionet.com/sv/441231-spegel-barockstil-19-2000-tal

Bild 7: https://www.bukowskis.com/sv/auctions/568/766-ram-stockholmsarbete-1700-ta-lets-mitt-rokoko

Bild 8: interiör Nationalmuseum fotograf Anna Danielsson/Nationalmuseum https://www.national-museum.se/press#/images/nationalmuseum-2018-1456078 Bild 9: https://www.boras.se/nyheter/nyheter/balenciagaharintagittextilmuse-et.5.e90a65d1677dd5c26e4bac9.html Bild 10: http://www.naas.se/slottet/guidning/ Bild 11: http://www.thestraightthread.com/products/9-studio-work Bild 12: http://www.thestraightthread.com/products/4-pillow-top-ottoman Bild 13 : http://www.nadegefrouin.com/fils-dactualite Bild 14: http://www.nadegefrouin.com/les-creations/1423773914313704 Bild 15-36: Privat, Klara Gunneström

(32)

Bilaga 1. Inspirationsunderlag

Inspiration till vulstprov 1, ram från Nationalmuseum.

Inspiration till vulstprov 2, Matthew Nafranowicz.

(33)

Inspiration till vulstprov 5, Nadege Frouin Brackez.

Inspiration till vulstprov 6,

(34)

Balenciaga-utställningen, Textilmuseet i Borås.

Balenciaga-utställningen, Textilmuseet i Borås samt Nadege Frouin Brackez.

(35)

Inspiration till vulstprov 10, Matthew Nafranowicz.

Inspiration till vulstprov 11, emmafåtölj från Nääs slott.

Inspiration vulstprov 12, Matthew Nafranowicz.

(36)

Vulstprov 1.

Vulstprov 2.

Vulstprov 3.

Bilaga 2. Vulstprover

(37)

Vulstprov 4.

Vulstprov 5.

(38)

Vulstprov 7.

Vulstprov 8.

Vulstprov 9.

(39)

Vulstprov 10.

Vulstprov 11.